9789178873142

Page 1

Hanna Wendelbo Odla blommor

Hanna Wendelbo / Odla blommor Lycklig den som kan gå ut i trädgården och skörda vackra snittblommor till buketter och arrangemang. Hanna Wendelbo odlar mängder av annueller och dahlior i sin helt vanliga villaträdgård. Hon vet allt om hur man lyckas med frön, plantor och knölar, med skötsel, skörd och användning – oavsett om man odlar på friland, i rabatt eller pallkrage. Blommor sprider lycka på så många olika sätt. Låt det blomstra även hos dig!

Bonnier Fakta www.bonnierfakta.se

ANNUELLER FRÅN FRÖ TILL BUKETT


E T T PA R A D I S F Ö R A L L A

12


1

ETT PARADIS FÖR ALLA

E T T PA R A D I S F Ö R A L L A

13

Det finns tusen olika sätt att odla blommor på och lika många motiv för att göra det. Det finns dessutom så många växter i olika storlekar, färger och former att man kan skapa just den typ av blomstrande miljö man önskar sig. Man kan kräset välja efter tycke och smak, med vissa begränsningar för klimat, jordmån och annat, såsom alltid i trädgårdssammanhang. De första frågorna att ställa sig blir därför: Vilken sorts blomster­ odlare är jag? Vad gillar jag och vad vill jag uppnå med just mitt odlande?


14

BLOMLYCKA

När alla plantor jag drivit fram under våren får knoppar, när de börjar blomma på sommaren och sedan brister ut i ett färg­ sprakande crescendo på sensommaren, då känner jag mig nära naturen och förankrad på ”min” plats på jorden. Hela trädgården sjuder av liv och det är svårt att inte dras med i euforin. Jag tror nog att varje odlare har varit med om den lyckliga upplevelsen att gå runt bland blommor, fjärilar, humlor, bin och andra flygfän och känna sig som en medskapare i paradiset. Att istället för blomste­ rodlingar ha en välklippt men artfattig gräsmatta är för mig ett helt ointressant alternativ.

E T T PA R A D I S F Ö R A L L A

För mig innebär blomsterodlandet att jag får utlopp för min krea­ti­vi­tet och längtan efter att skapa skönhet. Det finns få saker som är så tillfredsställande som att plocka stora fång med blom­ mor att smycka hemmet med. Det är vardagslycka för mig att skörda blommorna och sedan HJÄLP POLLINERARNA njuta av dem på nära håll. Jag Ett varierat och stort utbud av blommor är drömmen för njuter också av att ha möjlig­ pollinerarna. Se gärna till att du väljer blommor som är extra heten att binda vackra buketter pollen- och nektarrika när du köper plantor eller frön till dina att ge bort till vänner. odlingar. Fråga på handelsträdgården eller läs på fröpåsen. De Men det är förstås inte bara flesta fröfirmor är duktiga på att märka påsarna med en liten inomhus som blommor ger fäg­ symbol, exempelvis ett bi, och i internetbutiken kan du ofta söka ring, även ute i trädgården blir på växter som är extra gynnsamma för pollinerare. det vackrare med blommande Gammaldags växter och sådana som har enkla blommor som växter. För många är det den insekterna lättare hittar in i brukar vara säkra kort. Tänk även viktigaste anledningen till att på att erbjuda blomning under en så lång säsong som möjligt. odla blommor, och att kunna ta Speciellt viktigt är det att det finns nektar och pollen tidigt på in en vacker bukett då och då är vårkanten när de första sömndruckna humlorna börjar kika mest en bonus. fram. En krokus eller blommande sälg kan göra underverk för Det finns också andra vik­ de nyvakna! tiga aspekter av odlandet. Idag har vi inte bara fått upp ögonen för de importerade snittblommornas påverkan på miljön, vi vet även hur betydelsefullt det är att vi alla hjälper till med att öka den biologiska mångfalden. Många blommande växter av olika slag lockar bin, humlor och andra pollinerare så att vi får en bätt­ re skörd av frukt, bär och grönsaker. Med det ökade insektslivet kommer också fåglar som skapar balans i trädgården och ser till att oönskade skadedjur inte tar för sig för mycket.


En mångfald av blommor och blad Den här boken handlar främst om odling av ettåriga blommor – annueller. Men för att få en så utdragen och varierad blomning som möjligt är det bra om det finns olika typer av växter i träd­ gården, inte bara annueller utan även bienner (tvååriga växter), perenner, lökväxter, knölväxter, ved­artade växter och gräs. Sommarblommorna har en intensiv och blomrik period med högsäsong under juni, juli, augusti och september. I stora delar av landet kan det vara blomrikt även i oktober, men när frosten gör sitt intåg vissnar de flesta sommarblommorna ner. Har man en varierad trädgård kan man då med en känsla av rikedom istället skörda tåliga perenner som jul­rosor, klippa kvistar från barrväx­ ter och även ta vara på det rika färgspektrum som finns i frost­ nupna bladverk från exempelvis pioner. Tidigt på våren kommer sedan ett spännande flor av vårblommande lökväxter, till exem­ pel tulpaner och narcisser, som avlöses av syrener och pioner under försommarens försiktiga entré. E T T PA R A D I S F Ö R A L L A

15

Min målbild är att jag ska kunna gå ut och plocka något i trädgården under en så stor del av året som möjligt. Där jag bor ligger snön sällan kvar som ett tjockt täcke någon längre tid och tjälen brukar inte bli långvarig. Växtligheten kommer igång tidigt på året och vintervilan kommer sent. Men man kan så klart odla längre norrut också – en kort sommarsäsong är inget hinder för att odla blommor.


2

1 1. Stjärnflockan är en underbar perenn som trivs i sol–halvskugga. 2. Fingerborgsblom­ man är en så kallad bienn – en tvåårig växt. Första året kommer en låg blad­rosett och andra året blommar den vackra spiran. 3. Rosenskäran ’Double Click Cranberries’ hör till annuellerna. 4. Alunroten trivs i de flesta jordar. Den är perenn och både blad och blomma är fina till snitt. Sorten heter ’Obsidian’.

3

4


ANNUELLER

(kallas även sommarblommor eller ettåringar) är växter som sås, blommar, bildar frön och vissnar ner under en och samma säsong. De blommar rikligt under ett par korta månader och har överlag den trevliga egenskapen att ju mer man skördar, desto fler blom­ mor kommer det – förutsatt att odlingsklimatet är gynnsamt och att man hjälper till med vatten och näring. Med sommarblommor kan man skapa en helt ny trädgård varje säsong. Färgskalor kan bytas ut från år till år och höjd på rabatter kan enkelt varieras. Kanske vill man ett år skapa insyns­ skydd mot grannarna och nästa år ha fri sikt? Sådant löser man lätt med sommarblommornas växtkraft. Men framför allt kan annuellerna plockas som snittblommor och bindas till vackra buketter och arrangemang. Mina favoriter bland sommarblommorna presenterar jag när­ mare i kapitlet ”Växtporträtt”. BIENNER E T T PA R A D I S F Ö R A L L A

(kallas även tvååriga växter) är växter som första året bildar en bladrosett som blommar året därpå. Ett vackert exempel är finger­borgsblomma. Även stockrosor är underbara bienner att ha i trädgården, men tyvärr fungerar de inte bra som snittblom­ mor. Vissa bienner kan man så riktigt tidigt på året för att redan samma sommar kunna njuta av blommorna. Om tvååringarna får en växtplats de trivs på frösår de sig lätt och kommer nästan att upplevas som perenner. PERENNER

är plantor som kommer tillbaka år efter år och de är inte bara ett trevligt inslag i trädgården utan ofta också fantastiskt vackra i buketter. Många av dem kan man själv driva upp från frön, men vanligtvis finns det stora fina plantor att köpa i handelsträdgår­ den – en tacksam genväg att ta. Några perenner har sin höjdpunkt samtidigt som sommar­ blommorna och just dem vill jag varmt rekommendera. Läs mer om dessa odlingsvärda perenner på sidan 133.

17


A L LT B Ö R J A R M E D E T T L I T E T F R Ö

62


4

ALLT BÖRJAR MED ETT LITET FRÖ

A L LT B Ö R J A R M E D E T T L I T E T F R Ö

63

Alla sommarblommor börjar med det lilla fröet som hamnar i jorden och sedan börjar gro och sträcka på sig om det får tillräckligt med vatten, värme och ljus. I det här kapitlet berättar jag om olika sätt att så och ger dig tips som hjälper dig att lyckas och undvika de värsta misstagen. En stärkande tanke att ha med sig som odlare är att ett frö har en inneboende ”vilja” att gro och växa upp till en vacker planta.


Jag förodlar de flesta av mina sommarblommor för att ha stora plantor att plantera ut så fort frosten är över. På så sätt kan jag tjuvstarta odlingssäsongen och få plantor som är så pass stora att inte mördarsniglarna frossar i sig allt på en gång. Större och star­ kare plantor står emot allehanda skadedjur. Olika blommor sås vid olika tillfällen. Såtiden beror på hur lång tid det tar för fröet att gro och utvecklas samt på hur pass frostkänsligt det är. Jag bor i odlingszon 1, på gränsen till zon 2, och här är vintern mild och sommaren varm. Dessutom har jag sedan några säsonger tillbaka ett växthus, ett ouppvärmt sådant i och för sig, som hjälper mig att komma igång tidigare med såd­ derna på våren. Ett växthus är dock inte ett måste för att få en rikligt blommande trädgård. De flesta blommor kan förkultiveras i ett vanligt hem, men det underlättar om familjemedlemmarna inte har något emot att fönsterbrädena förvandlas till djungel­ vegetation under ett par intensiva vårmånader. Mycket går även att lösa genom att man installerar några lysrör som hjälper till med ljuset i ett svalt, men frostfritt utrymme, till exempel en källare, ett uthus eller garage.

64

Bra saker att ha till hands i den första fasen av snittbloms­ odlingen: Med stämpelverktyget trycker du ut jordkuber för sådd. Spatlar eller glasspinnar fungerar som namnskyltar i sådderna. En vanlig blompinne är bra att ha till pricklingen. En sax eller liten sekatör behövs om du ska toppa plantor och med spadar i olika storlekar skopar du lätt upp jord i olika såbehållare. Skaffa också gärna flera par trädgårdshandskar så att du kan byta när de blir blöta.

Man kan dela upp sommarblommorna efter hur pass känsliga de är för frost. Få av dem övervintrar i vårt klimat, men en del kan klara tillfälliga frostknäppar och kan därmed sås tidigare än de andra blommorna. Till den härdigare gruppen räknas exempel­ vis luktärt, vallmo, slöjsilja, blåklint, riddarsporre och lejongap som alla kan planteras ut några veckor tidigare än de som är mest känsliga. Om du sår redan i februari ska du dock ha i åtanke att ljuset inte är tillräckligt och att du därför måste ordna med extra belysning (se sidan 74) så att plantorna inte drar iväg och blir långa och rangliga. Plantorna ska vara knubbiga och stadiga när de sätts ut, då står de emot både skadedjur och friska vår­vindar. Mitten på mars, början på april är en bra tid att börja för­odla de flesta fröer. Då är ljuset tillräckligt för att plantorna ska kunna växa utan extra belysning. En viktig parameter för när det är dags att sätta igång är också datumet för sista frosten. Om du inte har en nitisk vän som fört protokoll under flera års tid kan du googla och hitta statistik för din ort på nätet. I Stockholms­ området är det till exempel inte helt ovanligt med någon järnnatt i början på juni. Försök ta reda på vilket datum som gäller hos dig, då har du tagit det första steget mot en lyckad odlingssäsong. I tabellerna finns oftast angivet när risken för att sista nattfrosten har passerat är 50, 70 eller 90 procent. Vid vilket datum man väl­ jer att sätta igång beror på hur riskbenägen man är. Jag chansar inte längre med att plantera ut tidigt så att jag riskerar att hela årets zinniaodling förvandlas till grönt slajm en

A L LT B Ö R J A R M E D E T T L I T E T F R Ö

Dags att ta fram fröpåsen


A L LT B Ö R J A R M E D E T T L I T E T F R Ö

65


BLÅKLINT Centaurea cyanus Den kornblå blåklinten kan nog vara sinnebilden för svensk midsommar, men klinten finns i många fler färger än så. Den finns – namnet till trots – förutom i kornblått och ljusblått i vitt, ljusrosa, rosa, lila och mörkt lila, nästan svart. Den är en av de mest lättodlade snittblommorna, och den fyller ut och är fantastiskt fin i sommarens buketter med sina lite uppstudsiga och frissiga små knappar.

114

FAVORITSORTER: ’Black Boy’ – mörklila, nästan svart ’Tom Pouce White’ – vit med nästan aprikos mitt, dock endast 30 cm hög ’White Ball’ – vit

Odla Klinten är perfekt att kallså i godislåda då plantorna blir kraftiga och fina. Den hör till de första blommorna som kan planteras ut på växtplatsen eftersom den blir så tålig när den kallsås. Den trivs bäst i full sol och är ganska anspråks­ lös vad gäller näring och vatten. Om man kallsår tidigt på våren kan man förvänta sig blommor redan till midsommar. Sätt dem gärna i midsommarkransen! När klinten blommat över blir den lätt risig och då kan man med fördel ta bort hela plantan, vilket är enkelt efter­ som rotsystemet inte är speciellt djupt, och lägga den att vissna på en plats där man gärna vill ha klint nästa år. Ett år rensade jag bort överblommade plantor i en rabatt men kom aldrig längre med de skräpiga blommorna än till en pallkrage. Året därpå var den fylld med det vackraste flor av blåblommande klint redan i början av juni. Det lönar sig att vara lite lat ibland. Klinten är även lätt att ta frön från. Men man ska veta att efter några säsonger återgår de flesta förädlade sorter till ursprungsfärgen blått. Vill man ha klint hela sommaren är det smart att så i om­ gångar, gärna i både maj och juni. Då har man blommor till långt in på hösten. Klinten kan även höstsås på växtplatsen om inte klimatet är alltför nyckfullt. Skörda Klinten är inte speciellt kinkig. Oftast klipper jag av den långt ner på stjälken och får på så sätt med mig en kvast av blommor. Knopparna kan ibland slå ut i vasen men följer annars med som fin dekoration. Den är utmärkt att torka eftersom den håller färgen otroligt bra. Skörda en torr dag och ta bort knoppar och blad. Bunta ihop med ett gummiband och häng knippet upp och ned på ett torrt och mörkt ställe. Blommans små blad smakar ingenting och är dekorativa i matlagning och bakning. Du kan till exempel strössla dem som ett litet fyrverkeri över muffins med frosting.


FINGERBORGSBLOMMA Digitalis purpurea Fingerborgsblomman med sina sinnliga blomsterspiror är starkt förknippad med gammaldags torparrabatter. Humlor och bin älskar den och hela det blomstrande tornet burrar och vibrerar av deras sökande efter mat långt inne i de klockliknande blommorna. I buketter är den otroligt vacker och förstärker ett romantiskt uttryck. Fingerborgsblomman odlades tidigt som medicinalväxt då den innehåller ämnen som påverkar hjärtrytmen. Förgiftningstillbud hos barn är dock ovanliga. Förgiftning sker inte genom hudupptag och det är inte heller farligt att plocka blomman och stoppa fingrarna i munnen efteråt. Men om du har mycket små barn runt dig i odlingarna, barn som gärna provsmakar det mesta, kanske du ska undvika att odla fingerborgsblomma. Det finns många vackra sorter – på senare år har jag varit speciellt förtjust i de aprikosfärgade. Odla Fingerborgsblomman är en tvåårig växt som får en blad­ rosett det första året och blomstrande klockor året därpå. Jag brukar dock så den riktigt tidigt på året för att få den att blomma samma säsong. Vanligtvis petar jag ner fröna redan i början på februari. Jag strör försiktigt ut de små glatta och runda fröna på jordytan i en vindruvsask och trycker försiktigt fast dem. Fröna är ljusgroende och ska inte täckas, men för att hålla fukten är det praktiskt med ett tunt täcke vermikulit. Fröna gror på ett par veckor och så fort det är möjligt pricklar jag dem till ett pluggbrätte som jag ställer på en sval plats. När frostrisken är över planterar jag ut plantorna i näringsrik jord och i slutet av juli kommer de första stänglarna. Det går även att höstså fingerborgsblomma, men jag har dessvärre inte lyckats bra med det. Bladrosetterna blir så hårt angripna av skadedjur under vårvintern att de inte blir fina. Däremot frösår de sig villigt och det kan vara en god idé att lära sig hur bladrosetten ser ut så att man inte rensar bort den. Skörda När ungefär en tredjedel av stängelns blommor har slagit ut är fingerborgsblomman skördeklar. Den behöver inga stora åthävor för att trivas i vas. Det är väldigt lätt att ta frön från fingerborgsblomma. När frökapslarna blivit bruna och börjat öppna sig tar man hand om de runda små fröna.

115

FAVORITSORTER: ’Apricot Beauty’ och ’Sutton’s Apricot’ – ljust aprikosa toner ’Dalmatian Peach’ – aprikosfärgad, blommar första året ’Dalmatian Purple’ – ceriselila, blommar första året


Luktärter och dahlior var vanliga i lantliga trädgårdar i mitten av 1900-talet och på senare år har dessa båda primadonnor verk­ ligen fått uppleva en renässans. Såväl odling i kruka som i rabatt, pallkrage och på friland passar för dessa vackra blommor. Dahlior vill ha så mycket sol som möjligt, medan luktärter faktiskt kan nöja sig med ett mindre antal soltimmar. Luktärter­ na vill gärna ha något att klättra på och de flesta dahlior avsedda för snitt behöver bindas upp för att inte knäckas när blommorna blir stora. I buketter ger dahlior ett maffigt intryck, ibland näs­ tan så att det gränsar till det vulgära, medan luktärter är eteriska och lite fladdrigt romantiska. Tillsammans utgör de en oslagbar kombi­nation!

Luktärten – ljuv och produktiv

138

BLOMSTERPRIMADONNOR

Luktärten är både kaxig och romantisk på samma gång, och kanske är det därför som den är så uppskattad i brudbuketter? Självklart hade min mor luktärter i sin bukett när hon och min far gifte sig, och detta uppmärksammar han varje år genom att placera en stor bukett med luktärter på köksbordet på deras bröllopsdag. Är inte det den mest romantiska gest man kan tänka sig? Min mamma har alltid odlat luktärter och när jag flyttade hemifrån och fick en liten balkong var det den första blomma jag odlade där. Sedan dess har mitt förhållande till dessa underbara blommor djupnat, och den halvmeterstora odlingsytan jag en gång hade i stan har idag ut­ökats till en trädgård med enorma rikblommande luktärtsväggar. Jag odlar 20–30 olika sorters luktärter i min trädgård varje år. FALSK LUKTÄRT Luktärter behöver inte så stor Det finns en växt som kan förväxlas med luktärt. Den kallas markyta men desto mer utrymme ibland perenn luktärt, men rosenvial är en helt annan art. på höjden. Jag odlar dem i kruka, Rosen­vialen växer liksom luktärten med långa rankor som i pallkrage eller i stora trälådor behöver stöd och uppbindning. De vita, rosa, cerise eller lila som fungerar som inramning, och blommorna blir ärtblomsliknande men doftar ingenting. För där de kan få klättra på antingen att ge intrycket av en lyxig och generös luktärts­bukett kan du armeringsjärn, fårnät eller spaljé. blanda in rankor från rosenvial. Mycket vackert i en hängande Samtliga sorter är avsedda för och naturlig bröllopsbukett! Rosenvial kan du antingen så själv snitt och har därför långa stjälkar. från egna frön eller köpa som färdig planta i handelsträdgården. Jag testar alltid några nya sorter varje år, men vissa favoriter vill jag inte vara utan. Oftast kan jag plocka den första knoppiga lilla buketten redan till midsommar. Den tar jag in och sätter i bad­ rummet, där den ser dubbelt så stor ut framför spegeln och spri­ der en väldoft som letar sig in i varje liten artär i kroppen. Dessvärre håller luktärter inte så länge i vas, men det kom­ penserar de genom att blomma rikligt och producera ett överdåd av blommor. Ju mer man plockar, desto fler blommor kommer det, och därför är de oumbärliga i snittbloms­odlingen.


Tidigare tyckte jag att det var krångligt att odla luktärter. Det sades att rötterna var så känsliga att man bäst sådde dem i toa­ rullar. Före sådd skulle fröna putsas med sandpapper och sedan ligga i blöt någon dag innan de lades i rullarna. Resultatet blev ofta att de antingen ruttnade i vattenbadet eller i rul­larna. Dess­ utom blev plantorna ohyggligt långa och rangliga där de stod i ett varmt och soligt fönster innan de äntligen kunde planteras ut. Men sedan upptäckte jag Cecilia Wingård och hennes odlingsråd, som var så vansinnigt lätta att följa. Dessutom fick jag enormt många kraftiga plantor som levererade blommor från midsommar tills frosten tog dem. Det finns många olika sorters luktärter, men när man od­ lar för snitt och buketter vill man gärna att stjälkarna har anlag för att bli riktigt långa. Ibland får man då kompromissa med hur mycket de doftar, men från allergisynpunkt kan det ha en viss poäng. Tidigt på säsongen plockar jag endast stjälkarna, men se­ nare, när plantorna vuxit sig höga och buskiga, skördar jag även de långa rankorna till buketter. Rankorna håller ofta lite längre i vasen än stjälkarna. BLOMSTERPRIMADONNOR

FAVORITSORTER: ’Almost Black’ – mörklila sort som saknar doft ’Charlie’s Angel’ – blek­blå blommor med lite fladdriga volanger, doftar som sinnebilden av luktärt ’Chelsea Centenary’ – ljusblå sort som drar åt lila, ofta flera blommor på samma stjälk ’Earl Grey’ – blommor med vit botten och lila, strimmiga inslag, mycket elegant växtsätt ’High Society’ – crème­ färgade blommor med rosa kant och volanger, doftar ljuvligt ’Juliet’ – ljust cham­ pagnefärgade blommor, ibland med rosa inslag ’Kiera Madeline’ – den mest romantiska sor­ ten med blekt vitrosa blommor och mörkare kant. Ser ut att vara akvarellmålad och doftar underbart ’Lisa Marie’ – silvervita blommor med vinröda strimmor på långa stjälkar, doftlös ’Windsor’ – mörkt vin­röda, sammanhållna blommor

Sorten ’Windsor’ hör till de mörka favoriterna. Den har en svag doft och uppskattas därför av de flesta.


Hanna Wendelbo Odla blommor

Hanna Wendelbo / Odla blommor Lycklig den som kan gå ut i trädgården och skörda vackra snittblommor till buketter och arrangemang. Hanna Wendelbo odlar mängder av annueller och dahlior i sin helt vanliga villaträdgård. Hon vet allt om hur man lyckas med frön, plantor och knölar, med skötsel, skörd och användning – oavsett om man odlar på friland, i rabatt eller pallkrage. Blommor sprider lycka på så många olika sätt. Låt det blomstra även hos dig!

Bonnier Fakta www.bonnierfakta.se

ANNUELLER FRÅN FRÖ TILL BUKETT


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.