9789178854981 by Smakprov Media AB

ATT VÅGA FRÅGA! Handbok i att möta en våldsutsatt

Frida Walter

Frida Walter har tidigare gett ut NU GÅR JAG! Handbok för dig som ska lämna en destruktiv relation

ATT VÅGA FRÅGA! Handbok i att bemöta en våldsutsatt Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2021 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se © Författare: Frida Walter Grafisk form och sättning: Visto förlag Faktagranskad av Lotta Molander Första upplagan Tryckt i Tartu, 2021 ISBN: 978-91-7885-498-1

ATT VÅGA FRÅGA! Handbok i att bemöta en våldsutsatt

Frida Walter

INDEX Normaliseringsprocessen .................................................................................................................................................. 9 Förändringen .............................................................................................................................................................................................. 14 Manipulationer ........................................................................................................................................................................................ 17 Våldets olika skeden ................................................................................................................................................................... 19 Hur närmar man sig ämnet? ......................................................................................................................................... 22 Att vara en modig lyssnare ............................................................................................................................................. 25 Anhörigstöd ................................................................................................................................................................................................. 28 Hotbild ..................................................................................................................................................................................................................... 30 Kvinnojour ........................................................................................................................................................................................................ 32 Bevisning ............................................................................................................................................................................................................

Hur kan man hjälpa? .................................................................................................................................................................

Orosanmälningar ............................................................................................................................................................................... 38 Varför går hon tillbaka? ....................................................................................................................................................... 40 Krisens olika faser ...........................................................................................................................................................................

Medberoende ............................................................................................................................................................................................ 45 Vad har jag gjort för fel? ................................................................................................................................................... 48 Självskadebeteende ......................................................................................................................................................................

Försoning .............................................................................................................................................................................................................. 53

Förord Våld i nära relationer är ett omfattande problem i vårt samhälle. Att vara utsatt för våld och hot i sin relation är en extremt svår situation där hjälpinsatsen många gånger är avgörande för en frigörelse. Bakom varje utsatt individ finns vänner och anhöriga som lever med stark oro och rädsla i sin vardag, frågor som ”Vem kan man prata med?” eller ”Hur ställer man en fråga till en utsatt person på bästa sätt?” är vanliga. Kanske möter du utsatta individer i ditt vardagliga arbete och funderar kring bemötandet och hur man kan hjälpa på bästa sätt? Denna handbok riktar sig till dig som är närstående eller anhörig till en utsatt individ, den riktar sig även till dig som möter målgruppen och dess anhöriga i din yrkesroll på olika sätt. Handboken finns till för att öka kunskapen kring detta tabubelagda ämne samt för att kunna ge tips och råd gällande att bemöta en våldsutsatt. Handboken är skriven utifrån en heterosexuell relation med pronomenet ”hon”.

Normaliseringsprocessen Först och främst vill jag understryka att vem som helst kan drabbas av farlig kärlek, det handlar inte om att vara svag eller att vara oförmögen att tänka klart. Personer som slår och vingklipper sina partners är skickliga på att manipulera och charma sina offer. Nästan alla kvinnor beskriver sin våldsamma partner som ”Han var för bra för att vara sann” samt att de aldrig tidigare hade träffat en så varm och trygg person. Att ingå i en relation tillsammans med en person som har en narcissistisk personlighet är ofta väldigt passionerat till en början och relationen går snabbt från dejt till sambos och även graviditet. Det snabba förloppet ingår i förövarens taktik då han vill kontrollera och få en känsla

av att äga. Ett påskyndat förlopp minimerar risken för att kvinnan ska ändra sig och lämna relationen. Vem är då denna förövare? Det finns ingen färdig mall för vem som slår och kränker sin partner. Våldet tar vare sig hänsyn till adress eller titel på visitkortet. Dock finns det vissa karaktärsdrag: Förövaren utmålar gärna andra kvinnor som har stått honom nära som psykiskt sjuka, så även sin egen mor. Förövaren har oftast ett kvinnoförakt som sällan visas till en början. Det är också vanligt att dessa förövare utmålar sig själva som offer på olika sätt, att ingen förstår deras sårbarhet och att världen behandlar dem orättvist. Även detta är ett sätt att manipulera sin nya partner för att få henne att känna omsorg och medkänsla. Förövaren gör den nya kvinnan till gudinna, hon är speciell och unik och ingen annan har tidigare kunnat förstå förövaren så som hon. Kvinnan känner sig utvald och vaggas in i en euforisk känsla. Det är en omöjlighet för kvinnan att förstå att bakom varje smicker och vänlighet döljs ett mörker som inom kort kommer att leda till att kvinnan lamslås av rädsla. Normaliseringsprocessen är otroligt kraftfull, så även förnekelsen. Det är svårt att se våldets utveckling både för 10

den utsatta individen och för anhöriga då våldet till en början inte visas utåt. Smygandes kommer kränkningar där vredesutbrotten ofta skylls på kvinnans olika beteenden eller saker som hon har sagt. Att utsättas för en destruktiv relation kan jämföras med en hjärntvätt, kvinnan bryts ned succesivt och hennes frihet begränsas mer och mer. Även om kvinnan vet vad som är rätt och fel, både från sin uppfostran i barndomen och i sitt dagliga liv, så tar andra sinnen vid. Hennes kropp reagerar omedvetet på rädsla och fara vilket gör att hela hennes existens till slut gör allt för att minimera konflikt. Hon blir en given slagpåse, psykiskt som fysiskt. Normaliseringsprocessen förblindar och skapar stora möjligheter för förövaren att ta mark och det destruktiva förloppet kan fortgå. Lik väl som det är svårt för en utsatt individ att tyda normaliseringsprocessen är det svårt för anhöriga att se dess framfart. Kvinnan verkar utåt sett glad, kär och lycklig vilket också bidrar till glädje hos anhöriga. Normaliseringsprocessen vaggar långsamt in alla i en tro på välmående och trygghet men i själva verket grävs djupa fallgropar som kvinnan sedan får akta sig för. 11

Såg du inget? Märkte du inget? är vanliga frågor som en utsatt kvinna kan få. Dessa frågor skapar både skuld och skam hos kvinnan men också hos anhöriga som också de kan mötas av dessa frågor. Som anhörig är det lätt att klandra sig själv för att inte ha agerat eller reagerat på det som skett bakom deras rygg. Tankar som ”Kunde jag ha varnat eller kunde jag ha gjort något?” är väldigt vanliga. Även om du som anhörig hade varnat kvinnan hade hon förmodligen inte förstått ordens innebörd då ni inte delar samma verklighet. Förnekelsen är kraftfull och det finns även en stark känsla av omtanke för familj och vänner. Ju mer en anhörig eller vän ”knackar på” för att varna kvinnan, desto mer rädsla skapas. Kvinnans varningssystem triggas kraftigt och signalerar vad som kan ske om utomstående utmanar förövaren. Hennes skuld och skam över att ha hamnat i detta våld är plågsamt och tanken på att hennes familj eller vänner också skulle kunna bli drabbade är otänkbart för henne. Det blir hennes uppgift att se till att detta inte sker. Många utsatta kvinnor uttrycker ”Om han kan göra så här med mig, då kan han göra så här med andra också”.

Kvinnans enda alternativ många gånger är att ta avstånd från sin omgivning. Som anhörig eller vän skapar avståndstagandet från kvinnan givetvis en stor oro. Situationen som uppstår kan nästan te sig likt en ”katt- och råtta-lek”, ju mer familjen försöker att hjälpa kvinnan, desto mer tyr hon sig till förövaren. När denna situation uppstår är det gynnsamt för förövaren då hans offer isoleras än mer tillsammans med honom och han kan i sin tur utöka sina manipulationer genom att säga ”Där ser du, ingen i din familj tycker om mig”. Den utsatta kvinnan agerar och reagerar helt normalt utifrån en onormal situation där hennes beslut inte längre baseras på egen vilja. Det kan kännas som ett ologiskt beteende när kvinnan tyr sig till förövaren då hon i praktiken springer mot elden, men i rådande situation kan det vara hennes enda alternativ. Våldet ökar oftast då kvinnan vill lämna relationen, förövaren måste då återta kontrollen och försäkra sig om att kvinnan stannar kvar. Om det finns barn med i bilden används dessa vanligtvis som vapen för att hålla kvinnan kvar. Det kan uppstå hot om att förövaren tar barnen ifrån henne om hon lämnar honom.

Hur hjälper man på bästa sätt och hur närmar man sig en utsatt individ som isolerat sig med sin förövare? Frågorna är många och maktlösheten är ett faktum. Denna handbok erbjuder spetsinriktad information gällande bemötande samt vad som är bra att tänka på för att möjliggöra en livsviktig förändring. Att våga fråga! innehåller tips och råd till dig som möter utsatta individer i din yrkesroll eller har en närstående som far illa i sin relation.