9789178854745

BERTIL HÖK

Varför verkligheten växer

BERTIL HÖK

Varför verkligheten växer

Varför verkligheten växer Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2021 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se © Författare: Bertil Hök Form och sättning: Sandra Stridh, Visto förlag Första upplagan Tryckt i Viljandi, 2021 ISBN: 978-91-7885-474-5

INNEHÅLL Förord

7

1 Kan verkligheten kapas? 14 2 Universum växer 26 3 Att se det stora i det minsta 37 4 Oändligheters oändligheter

51

5 Det vi minst anar 67 6 Jag tänker, alltså är jag 84 7 Att se det alla ser och förstå det ingen har förstått 103 8 Att möjliggöra det omöjliga 120 9 Jag är för att du är 131 10 Bortom vår föreställningsförmåga 142 11 Därför växer verkligheten 148 Eftersnack och tack 176 Facktermer 180 Noter och litteraturhänvisningar 188 Illustrationer 218 Om författaren 220 Sakregister 222

FÖRORD

Det är klart att du som börjar läsa den här boken måste få veta vem som har skrivit den och lite om bakgrunden. Jag ska inte bli långrandig. Längst bak i boken under rubriken Om författaren finns lite mer information.

Min yttre fasad kräver inte många ord: Senior forskare, innovatör och författare. Eller: Lisbeths sambo, Johannas pappa, Alvas och Toras morfar.

Bakom fasaden finns en person med närmast obotlig nyfikenhet och behov av att försöka förstå den värld vi lever i och vart vi är på väg. Behovet har med åren vidgats till områden utanför de invanda yrkesrollerna med mina erfarenheter som grund.

Forskar- och innovatörsrollerna handlar om att försöka lösa svåra problem, åstadkomma förändringar till det bättre och att skapa reellt värde. Författarrollen handlar om att kommunicera tankar och idéer, gärna utanför de invanda mönstren. Att ställa olika tankar och idéer mot varandra.

Jag ser mig som en realist med fötterna på jorden. Blåögd, ja, kanske lite mer än själva ögonfärgen. Jag tror på den objektiva verkligheten, att den existerar utanför och utan oss själva, och att det finns objektiva sanningar bortom alla villfarelser och lögner. Vad det är då som får mig att tro på det? Små och stora ting, konkreta och abstrakta. Att man kan ställa varför-frågor och kunna se och förstå sambandet mellan orsak och verkan. Att

FÖRORD

7

8

verkligheten som sådan faktiskt – i det stora hela – tycks fungera i all sin komplexitet och sina motsägelser. Trots att inget är perfekt och kanske aldrig kommer att bli det heller.

Om du råkar ha totalt motsatt verklighetsuppfattning då? Om du anser att det inte finns någon absolut sanning, och att ”verkligheten” bara är något som sitter i våra huvuden och som dör med oss? Eller något annat som jag inte ens kan göra mig en föreställning om? Vad säger jag då?

Jamen, då kan det ju bli riktigt intressant! Då har vi mycket att diskutera. Med den här boken får jag en unik chans att förklara mig. Du kan söka luckor i mina resonemang och kanske områden av gemensam syn. Rätt vad det är stöter vi på varandra och kan utbyta tankar och idéer.

Nu står jag här med en fråga som inte lämnar mig någon ro. Har du själv någon gång ställt dig frågan varför verkligheten växer? Inte jag heller, inte förrän en dag för nästan två år sedan.

Nu tror jag mig veta svaret, och vad det innebär. Utifrån min horisont, förstås. Min oro kommer sig av att frågan och svaret hänger ihop med något mycket stort och mycket viktigt. Tiden är inte på vår sida. Det berör både dig och mig. Hur ska jag få dig att lyssna? Hur skulle jag kunna låta bli att försöka? Nej, jag kan inte låta bli. Jag måste försöka. Boken får bli elddopet.

Den där gnagande frågan varför verkligheten växer visade sig rymma mycket mer än vad jag från början hade föreställt mig.

Den har fått mig att se på verkligheten med nya ögon, gett mig nya insikter och fått mig att ompröva tidigare uppfattningar.

Gränsområdena mellan det verkliga och det okända – vetandets frontlinjer – hamnar i fokus. Min jakt efter ett svar på frågan förde mig ut på en upptäcktsresa längs dessa frontlinjer, och den här boken kan både ses som en reseskildring och som en språngbräda mot svaret på titelfrågan.

Frågan tvingar också fram ett ställningstagande som rör

FÖRORD

människans roll i förhållande till verkligheten. Är vi observatörer eller mer än så? Ja, många av oss försöker i alla fall – med växlande framgång – också vara aktörer. Har vi förstått vad det innebär? Kanske inte alltid. Kommer vi någonsin att förstå? Kanske, kanske inte – men vi måste väl ändå försöka?

Du kanske anar en underton här, men det är fel plats att redan i ett förord ventilera de mest avgörande frågeställningarna. Att det redan här dras igång en frågekarusell är ändå symtomatiskt för boken i sin helhet.

Verkligheten och livet på den här planeten väcker förundran bortom all beskrivning. Man kan inte känna sig annat än mycket liten och obetydlig inför de stora frågor som verkligheten och livet väcker. Men det hör till vår mänskliga natur att ställa frågor och söka svar. Och det hör till vår civilisation att inte bara tillåta utan även försvara rätten att ställa frågor; även om de betraktas som dumma, självklara, provocerande, frånstötande, eller till och med omstörtande.

Som realist är det naturligt att närma sig frågan varför verkligheten växer från ett vetenskapligt perspektiv. Det finns säkert andra sätt som kanske dessutom landar i helt andra slutsatser. Det skulle i så fall vara mycket intressant att få flera synsätt att gnuggas mot varandra.

Min jordnära realism säger mig i alla fall att verkligheten existerar oberoende av oss människor. Våra tankar är en följd av verkligheten och inte tvärtom. Även om den här planeten skulle krocka med en asteroid som slår ut det mesta av allt levande så är det bara ett hack i verklighetens utvecklingskurva. Några hundra miljoner år senare finns nya varelser som funderar över livet på den här planeten och på verklighetens beskaffenhet.

En realist försöker anpassa sig till verkligheten och låta sitt handlande styras av en balans mellan förnuft och känsla. Alla gör fel ibland, men realister erkänner sina fel och försöker rätta till

FÖRORD

9

10

dem. Realister försöker också i möjligaste mån hålla isär fantasi och verklighet.

Den vetenskapliga metodiken kommer väl till pass när man söker svar på knepiga frågor. De frågor som kan leda till en falsifierbar hypotes är jämförelsevis oproblematiska. Då är det möjligt att följa en utstakad vetenskaplig metodik (se kapitel 7). Svårare är det med frågor längre ut i gränsområdet mot det okända. Men ett sätt är oantastligt: att fortsätta ställa frågor i samma härad och tillåta dem att zooma in och ut. Att sätta frågorna i relation till varandra och se vart de leder. Detta heuristiska förfaringssätt har urgamla rötter och tillämpas inte bara av filosofer utan även av matematiker, fysiker, innovatörer och många fler.

Ibland måste även de mest framstående realisterna inse sina begränsningar. Då ligger det enkla svaret ”jag vet inte” nära till hands. Ta till exempel frågan vad som händer med oss när vi dör.

Där känns just det svaret, i alla fall för mig, rakare än att spekulera om än det ena, än det andra. Att det finns flera olika nivåer av ovetande får man inte heller glömma, och det återkommer vi till senare i boken (kapitel 10).

Växande och tillväxt är mantran för vår tid som präglas av global befolkningstillväxt och en världsekonomi som växer ännu snabbare. Ändå saknas inte historiska exempel på motsatsen, tider av tillbakagång och förintelse. Civilisationer har kommit, blomstrat och gått under. Men aldrig någonsin har – vad vi vet – existensen för hela mänskligheten och stora delar av biosfären stått på spel på det sätt som den gör nu. Frågan varför verkligheten växer är uppenbarligen sammanvävd med frågor om mänsklighetens vara eller inte vara.

Att det vi kallar global tillväxt är kopplad till existentiella frågor och hot kan egentligen inte komma som en stor överraskning, och därför inte heller att bokens titelfråga därigenom kopplar till en högaktuell debatt på den världspolitiska arenan. Huvudfrågan

FÖRORD

är kopplad till vad vi människor kan och bör göra som en följd av denna insikt.

Ur verklighetens ofantliga informationsflöde har jag försökt plocka upp och extrahera fram en begriplig, om än ofullständig och motsägelsefull bild av den, som skulle kunna användas för den aktuella frågeställningen. Det svar jag så småningom har kommit fram till presenteras i bokens elfte och sista kapitel.

Men ännu viktigare är vad vi gör med svaret och hur vi hanterar följdfrågorna.

Vart och ett av de övriga tio kapitlen kan ses som etapper på vägen mot att kunna besvara titelfrågan och att ta hand om svarets följdfrågor. De illustrerar avgränsade områden eller aspekter av verkligheten. Ej att förglömma – de representerar alla en grundläggande iakttagelse: Verkligheten överträffar alltid fantasin och alla förväntningar. När vi talar om verkligheten måste vi ha många tankar i huvudet samtidigt. Annars lurar vi oss själva.

Konfrontationen med den här bokens verklighet kan kännas omtumlande. Som läsare kan du komma att sakna den röda tråd som alla berättare strävar efter. Tyvärr måste jag bekänna att jag inte har hittat verklighetens röda tråd. Jag kan inte annat än be dig om tålamod med alla tvära kast. Det är i alla fall inte en tegelsten till bok du har i din hand – eller i din platta – och inte heller någon lärobok som behöver pluggas in. Kan den i stället bidra till att ge dina egna tankar inspiration och växtkraft, ja, då vore mycket vunnet! Tänk om du och jag tillsammans kan få bokens innehåll och frågor att växa – precis som verkligheten – till något större utanför dess trånga pärmar!

Det ska inte behövas så mycket mer än lite allmänbildning och allmänintresse för att läsa boken. Även om den är skriven för att läsas från början till slut, så är det förstås inget som hindrar godtyckliga hopp framåt och bakåt. En del fackuttryck förekommer, och därför finns en lista över facktermer med förklaringar

FÖRORD

11

längst bak. Där finns också ett sakregister, noter och litteraturhänvisningar som kan vara användbara om du vill gräva djupare i verklighetens olika vrår. Text markerad så här* indikerar att det finns mer information att hämta om just den aktuella texten. Jag lutar mig mot en fantastisk skatt av litteratur och andra informationskällor som på olika sätt anknyter till det som tas upp i boken.

Det fråntar mig naturligtvis inte från ansvaret som författare för de slutsatser som dras och åsikter som ibland vädras i boken.

Dina frågor och svar om verkligheten ser säkert annorlunda ut än mina. Om den här boken på något sätt kan bidra till att du hittar dina egna frågor och svar så har den uppfyllt sitt syfte.

12

FÖRORD

13

KAPITEL 1

1 KAN VERKLIGHETEN KAPAS?

14

Den legendariske filosofen och matematikern Bertrand Russell (1872–1970) ställde i sin bok Filosofins problem (originaltitel The Problems of Philosophy, 1912) frågan varför nästan alla människor är övertygade om att solen ska gå upp nästföljande dag. En klassisk filosofisk fråga som bottnar i om det överhuvudtaget är möjligt att dra säkra slutsatser från det som varit på det som komma skall, det vill säga frågan om induktion som bevismetod. Matematiker betraktar ju metoden som helt oproblematisk, men kan den anses gälla också i den fysiska verkligheten? Det är kärnfrågan. Russells eget svar kom lika snabbt som frågan: ”Därför att den alltid har gått upp, varje dag.”

Det låg ett stänk av självironi över svaret, för helt övertygande kan det ju knappast anses vara. I alla fall gick Russell vidare för att peka på induktionsbevisets svagheter när det handlar om verkliga händelser utanför den matematiska verkligheten. Han tog följande fabel som ett varnande exempel, och jag har tillåtit mig att krydda den en aning: Charlie, uppvuxen på en bondgård i Essex, Storbritannien, var smartare än alla de andra kalkonerna på gården. Trots en viss skelögdhet hade han gjort några skarpa iakttagelser som skulle visa sig bli livsavgörande. Varje morgon hade han sett bonden komma ut ur stugan för sina rutinärenden att rensa stallet, tömma brevlådan och – viktigast av allt – utfodra kalkonerna. Alla

KAPITEL 1

andra var livrädda för bonden och flockade ihop sig i ett hörn så långt ifrån honom som möjligt när han närmade sig buren. Även Charlie hade satt sig i respekt hos de andra kalkonerna genom att göra utfall mot den som kom närmast och nypa loss några fjädrar med sin vassa näbb. Fjädrarna samlade han till en varm och skön bädd nära burens öppning.

Med stor noggrannhet hade Charlie lagt den ena observationen till den andra och dokumenterat bondens och de andra kalkonernas beteende tills han tyckte sig se ett förutsägbart mönster. Han formulerade därefter ”Charlies teori” baserad på sina noggrant utförda observationer: ”Utfodring sker enligt samma rutin klockan nio varje morgon, och alla dumskallar springer bort från öppningen när bonden kommer med skopan.”

Utifrån denna teori hade han därefter – också efter noggrant övervägande – utformat sin största hemlighet – ”Charlies strategi”: ”Jag gör tvärtom, går fram till bonden vid öppningen när de andra springer bort från den. Jag hinner äta mig mätt medan alla dumbommarna klämmer ihop sig och kacklar i ett hörn.”

Teorin och strategin visade sig fungera perfekt. Charlie blev allt fetare för var dag som gick, medan de andra kalkonerna gick och huttrade, magra och frusna i brist på föda och fjädrar. För att hålla värmen kröp de för det mesta ihop tillsammans, så långt ifrån Charlie som möjligt.

Charlies teori och strategi fick dock ett oväntat och abrupt slut tidigt på morgonen, nästföljande julafton. Bondhustrun hade just denna morgon i tillägg till sina normala morgonrutiner färdigställt tranbärssåsen och bett maken gå ut och nacka den fetaste kalkonen*, vilket han också gjorde.

KAPITEL 1

15

Solens uppgång signalerar en ny dag med nya möjligheter. Verkligheten och livet på den här planeten väcker förundran bortom all beskrivning.

Man kan inte känna sig annat än mycket liten och obetydlig inför de stora frågor som verkligheten och livet väcker. Men det hör till vår mänskliga natur att ställa frågor och söka svar. Och det hör till vår civilisation att inte bara tillåta utan även försvara rätten att ställa frågor, även om de betraktas som dumma, självklara, provocerande, frånstötande, eller till och med omstörtande.

www.vistoforlag.se