9789178854103

Page 1

En detektivroman om ett ekobrott på Darknet


CoinX Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2021 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se © Peter Edlund Grafisk form: Mattias Norén, Visto förlag Första upplagan Tryckt i Riga, 2021 ISBN: 978-91-7885-410-3


Peter Edlund

CoinX



PROLOG

Egentligen var det ganska enkelt att ta sig in. Hur kryptovalutor fungerar kan vem som helst ta del av på internet, särskilt den dominerande valutan CoinX. Anmäler man dessutom sitt intresse för att handla i CoinX lär man sig ännu mer om hur systemet fungerar. För en dataintresserad person som kan lite mer än grunderna i programmering är allt vidöppet. Nästan som att hitta en plånbok på gatan full med kontanter. Att lära sig avancerad hackning kanske tar några månader om man fokuserar. Det finns till och med böcker i ämnet. Varför skulle det inte finnas det? Det finns ju instruktioner på nätet om hur man tillverkar en bomb. Allt handlar om vilka risker man vill ta. Risken i det här fallet var förresten minimal, för att inte säga obefintlig. De kommer aldrig att hitta den försvunna kryptovalutan. Det garanteras av anonymiteten i blockkedjesystemet. Det var därför det perfekta brottet.

5


KAPITEL 1 Valletta fredagen den 7 juni

Stölden upptäcktes klockan kvart över åtta på fredagsmorgonen den 7 juni av Ulf Lindschöld själv. Om det nu var en stöld. I vart fall hade de drygt femtiotusen CoinX som skulle lysa på den blåvita datorskärmen ersatts av en nolla. Eller för att vara mer exakt var 51 500 CoinX spårlöst borta från Digital Connexion Group Ltd:s valutakonton. I polisrapporten kunde det stått att förlusten i dåvarande växelkurs motsvarade cirka 500 miljoner euro, om nu en sådan hade upprättats. Men det var liksom inte läge för någon polisanmälan i dagsläget, om det någonsin skulle bli det. – Vad i helvete, utbrast Ulf Lindschöld. Soheil, kom hit! Digital Connexion Group Ltd:s huvudkontor låg på Merchant Street i Maltas huvudstad Valletta. Verksamheten drevs från ganska spartanskt inredda lokaler för att vara ett kontor i finansbranschen. Möjligen berodde det på att man sällan hade några besökare till kontoret. De flesta affärerna gjordes upp utan att man ansåg sig behöva träffa kunderna fysiskt. Bolaget bildades av Ulf Lindschöld och Victor Stålarm fem år tidigare och hade även kontor i Stockholm. Ett kontor i Zug låg på planeringsstadiet. Lindschöld och Stålarm

6


ägde hälften var från början, men för ett år sedan släppte de in ytterligare en delägare, Otto Kwast. Bolagets verksamhet gick ut på att vara en mellanhand vid handel i kryptovalutor, främst CoinX. Att handla i kryptovalutor var ganska komplicerat för folk i allmänhet, men Lindschöld, Stålarm och Kwast såg stora affärsmöjligheter i att agera kontor för växling av kryptovalutor mot vanliga valutor. Det krävde en hel del kunskaper om datorer och finansmarknader, kunskaper som de tre ägarna ansåg sig ha i närmast obegränsad omfattning. I vart fall till denna dag. – CoinX-kontot står på noll. Kan du förklara detta? Firmans IT-tekniker Soheil Samadzadeh stod lutad över Lindschölds axel och stirrade på skärmen. Det stod verkligen noll där. – Nej, sa han. Ingen som helst aning, lade han till nästan ljudlöst. – Ingen som helst aning! Men ta reda på det då! Detta måste bara funka på måndag, sa Lindschöld och kände ett mörker omkring sig denna annars soliga morgon i Valletta.

7


KAPITEL 2 Amsterdam måndagen den 10 juni

Den anonyme fastighetsmiljardären Patrik van der Gracht tittade ut genom fönstret från tredje våningen i det gamla huset på de Wallen, eller Red Light District, som var en mer passande benämning på kvarterets karaktär. van der Gracht var inte nöjd med morgonens besked från Digital Connexion Group. Ulf Lindschöld hade mejlat klockan 10 för att meddela att slutbetalningen av fastighetsaffärerna skulle bli fördröjd av ett ”tekniskt problem”. Vad det tekniska problemet bestod i höll växlingsbolaget på att utreda som bäst. Det skulle ”lösa sig inom kort”, hade Ulf Lindschöld garanterat i mejlet. Klockan var nu halv tre på eftermiddagen. Inget besked från Digital Connexion Group. Detta känns inte bra, tänkte van der Gracht och började gå runt i sitt stora kontorsrum. Inte bra alls. Femton fastighetsaffärer för en halv miljard euro. van der Gracht gick till sitt antika skrivbord av ek och hämtade sin krypterade mobiltelefon. Han gick tillbaka till fönstret och tvekade några sekunder. Sedan slog han numret till Lindschöld. – Exakt vad innebär det tekniska problemet som du skriver om? frågade van der Gracht.

8


– Eeh, svarade Lindschöld. Jag kan inte just nu redogöra för problemets karaktär, fortsatte han föga informativt. – Kan du inte eller vill du inte? Det blev tyst i telefonen. – Hallå? Är du kvar? – Vi jobbar på det, som sagt. – Ja, men hur yttrar sig det du kallar ”problemets karaktär” då? Det kan du väl säga, insisterade van der Gracht. Ni får ju bra betalt, så jag har rätt att få veta. van der Grachts ton började hårdna. – Tja, enkelt uttryckt får vi inte fram en skärmbild som visar någon behållning av CoinX, svarade Lindschöld entonigt. van der Gracht kände sig yr. Efter en djup inandning tog han sats. – Kryptovalutan är borta alltså. Är det så du menar? – Så skulle man eventuellt kunna uttrycka det, ja. Typ, svarade Lindschöld lågt.

9


Kapitel 3 Göteborg måndagen den 17 juni

Klockan var elva på måndagskvällen och privatdetektiv Jan Sörensen satt sedan femtiden på eftermiddagen i baksätet i en hyrd personbil i stadens mer fashionabla områden och spanade. Spaningsobjektet var en sextiofemårig man vid namn Arnold Bucht. Detta är den mindre attraktiva sidan av att vara privatdetektiv, tänkte Jan och gäspade. Så kallad yttre spaning. Ibland helt nödvändig för att komplettera den inre spaningen som research på internet och granskning av papper. Pappslöjden har ju inte gett något hittills, tänkte han och började bläddra i en anteckningsbok av mindre format. Arnold Bucht, utfattig person – på pappret. Det hindrade tydligen inte Bucht och hans fru Lisa från att leva i en vidlyftig tillvaro. Alltså kom det näring någonstans ifrån. Förmodligen från ombildning av hyresrätter till övervärderade bostadsrätter. Det var Buchts affärsidé, eller brottsplan om det nu kunde styrkas. Eller både och. Ett vattentätt modus operandi som bostadsrättslagen var konstruerad. Men Jan Sörensen hade inte fördrivit sin dyrbara tid utanför familjen Buchts senaste investeringsobjekt om det inte funnits en lucka i dennes affärsplan.

10


Precis när en mörkblå personbil av märket Volvo Amazon kom i riktning mot Jans bil surrade det till i hans mobiltelefon. – Sörensen, svarade Jan Sörensen med låg röst och tog en bild av den överviktige Bucht när han krånglade sig ur bilen. – Du är väl inte på uppdrag så här sent? frågade en mansröst på engelska med lätt holländsk brytning. – Vem har jag den obegränsade äran att prata med? viskade Jan Sörensen, trots att han redan identifierat mannen som Klaas Meijer, en gammal kollega och numera också privatdetektiv. Klaas Meijer spelade dock i en högre division. – Jag har ett trevligt uppdrag till dig. Kan du komma ner? frågade Meijer. – Sist jag utförde ett trevligt uppdrag för dig blev jag instängd i en källare, om jag inte minns fel. En vinkällare, visserligen, men ändå. Sedan dess dricker jag mest öl faktiskt. Jan Sörensen tog ytterligare en bild av Bucht när denne bar in en mängd pärmar till det hus som Sörensen redan hade räknat ut var hans nya framtida inkomstkälla. Lysande, tänkte Jan. En bild säger mer än tusen ord. – Är du kvar? frågade Klaas Meijer. – Jag lyssnar, sa Jan. – Det är bra betalt, försökte Klaas Meijer. Nästan obegränsade resurser, typ resor och utrustning. Jan Sörensen var svag för resor. Det visste Meijer. – Du kan väl komma hit och lyssna på caset i alla fall, fortsatte han. Jag lovar att du blir intresserad. Det är inget dussinuppdrag precis. – Vad handlar det om? frågade Jan. – En digital stöld i megaformat, svarade Klaas Meijer. – Hmm. Sätt in femtusen euro på vanliga kontot så kommer jag ner med nästa flyg. Men bara för att lyssna. – Underbart, Jan. Välkommen till Palma, avslutade Meijer. Jan började långsamt packa ihop. Nog dokumenterat för idag, tänkte han. Han skulle precis ta bort den svarta filten mellan fram- och bak-

11


sätena när ytterligare en bil dök upp och stannade vid Buchts hus. Ut ur den svarta, estniskregistrerade BMW:n steg en lång gråhårig man. Mannen låste bilen och gick raskt in i huset utan att avisera sin ankomst genom att ringa på klockan eller knacka på dörren. – Det var som fan, sa Jan Sörensen och glömde nästan av att fotografera. Är Martin Ekblad på fri fot och dessutom i Sverige, tänkte han, smög in i framsätet och startade bilen för att åka hem och packa.

12


Kapitel 4 Göteborg natten mellan den 17 och 18 juni

Martin Ekblad och Arnold Bucht satt i köket. De kände varandra sedan slutet av det glada åttiotalet, det årtionde som snart skulle övergå till en period med mindre lustfyllt stämningsläge. Genom riskfyllda fastighetsaffärer i mångmiljonklassen hade de samlat på sig ett ansenligt kapital. När sedan boräntorna började närma sig tjugo procent satt många med övervärderade fastigheter som de inte kunde sälja. Enkelt uttryckt var biljetten till undergången redan inköpt och det fanns ingen lämplig hållplats där man kunde stiga av. Detta utnyttjade Ekblad och Bucht till fullo. Men mycket vill ha mer. Genom köp av undervärderade fastigheter på Balkan före kriget tog de ytterligare ett steg i sin hasardliknande affärsverksamhet. – Att en dansk bank klantat till det i Estland kan faktiskt inte jag hjälpa, sa Martin Ekblad efter Arnold Buchts timslånga klagovisa över sakernas tillstånd i samma land. Jag hade upplägget klart. Allt var noggrant planerat sedan länge. – Men Joonas Pärt och hans gäng missade växlingslicensen, eller

13


hur? Vad gör jag nu med all valuta? Bankens internrevision ligger väl och bevakar varenda transaktion vid det här laget. – Vi väntar ett tag, föreslog Ekblad. Eller så kontaktar vi någon annan som kan det här med växling. – Jaha. Och vem skulle det vara? Har du några kontakter? – Jag har läst om ett företag som sysslar med kryptovalutor. Det börjar bli ganska stort faktiskt, sa Ekblad i en insäljande ton. – Vad heter det företaget då? frågade Bucht. Martin Ekblad gäspade och försökte framstå som fullständigt neutral i förhållande till det kommande svaret. – Det heter Digital Connexion Group Ltd. och ligger på Malta.

14



”Egentligen var det ganska enkelt att ta sig in. Hur kryptovalutor fungerar kan vem som helst ta del av på internet, särskilt den dominerande valutan CoinX. För en dataintresserad person som kan lite mer än grunderna i programmering är allt vidöppet. Nästan som att hitta en plånbok på gatan full med kontanter. De kommer aldrig att hitta den försvunna kryptovalutan. Det garanteras av anonymiteten i blockkedjesystemet. Det var därför det perfekta brottet.” Fem europeiska miljardärer i fastighetsbranschen blir bestulna på kryptovaluta värd femhundra miljoner euro genom hackning av ett växlingsbolags dator. Kryptovalutans ursprung förhindrar dem dock att anmäla stölden till polisen. Den dansk-svenske privatdetektiven Jan Sörensen anlitas för att lösa en av de största kryptovalutastölderna i historien. Spåren tar honom till Mallorca och andra platser runt Europa. Men vad är orsak och vad är verkan? Och varför är de bestulna så ointresserade av att få tillbaka sina pengar? Peter Edlund är advokat i Göteborg. CoinX är hans debutroman.

www.vistoforlag.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.