__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

EN DÖDLIG DOS STRID OM LÄKEMEDEL PÅ LIV OCH DÖD

måns rosén

EN DÖDLIG DOS Strid om läkemedel på liv och död


måns rosén

EN DÖDLIG DOS Strid om läkemedel på liv och död


En dödlig dos Strid om läkemedel på liv och död Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2021 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se © Författare: Måns Rosén Grafisk form och sättning: Sandra Stridh, Visto förlag Första upplagan Tryckt i Tartu, 2021 ISBN: 978-91-7885-371-7


Alla personer eller företag som nämns är fritt fabulerade och eventuella likheter med verkligheten är tillfälligheter. Eller är de?


Persongalleri Polis och rättsväsende Lars Söder, Kriminalkommissarie, gruppchef Björn Fritjofsson, Åklagare, förundersökningsledare Olle Hedvall, Kriminalinspektör Gunilla Björk, Kriminalinspektör Tomas Stolt, Kriminalkommissarie Läkemedelsföretag Lundwall Medical med läkemedlet Alltomin Anders Lundwall, Nestorn Jakob Lundwall, Ordförande, konstnär Christoffer Torevik, VD Pernilla Andersson, Marknadschef Pontus Malm, Ekonomichef Karl Börjesson, Produktionschef Stefan Prytz, Forskningschef Lena Sahldén, Sekreterare åt VD Olof von Krusenstierna, rådgivare Steven Morris, storägare i CLEAN Läkemedelsbolaget Ahlström Farma med läkemedlet Zenid Börje Ahlström, Ordförande Carl Ahlström, Vice ordförande Christer Soderstrom, VD Hans Lund, Forskningschef Övriga Per Wretman, Börsmäklare, särbo med Lena Sahldén Katrin Wretman, f.d. fru till Per Wretman Tore Rosengren, Näringsminister (s) Saga Månsdotter, praktikant på SVT Erik Sandslott, grävande journalist Charlotta Olsson, Programmerare, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen, flickvän till Måns Ekmyr James Preston, FBI, Washington Brad Andersen, egenföretagare, New York Måns Ekmyr, vinimportör, f.d. fotbollsproffs, pojkvän till Charlotta Olsson


Prolog: Läkemedel är en dosfråga

S

yftet med att använda läkemedel är till exempel att sänka blodtrycket eller minska smärtan eller i bästa fall bota sjukdomar. Vid alla förändringar måste riskerna noga vägas mot nyttan. Läkemedel är en dosfråga, i rätt dos räddar läkemedel många liv. Höga doser kan göra stor skada, till och med döda människor. Företag kan tjäna stora pengar om man utvecklar ett nytt verkningsfullt läkemedel, men det är dyrt att utveckla och de ekonomiska riskerna om man misslyckas är stora. Genomsnittskostnaden för att utveckla ett nytt läkemedel ligger på mer än 10 miljarder kronor. Även bland de läkemedel som klarar de första stegen och anses lovande så är det mer än 6 av 10 som inte kommer ut på marknaden. Riskerna är inte bara av ekonomisk art, ibland visar sig biverkningarna för patienterna vara allvarliga. Det är i denna värld läkemedelsföretagen lever. Är nyttan, såväl ekonomiskt som mänskligt, större än riskerna? Det är en lång process från idé till tester på djur till tester på människor. I genomsnitt tar framställning av läkemedel oftast mer än tio år. Undantaget är vaccin mot covid-19 som gick blixtsnabbt. Eftersom läkemedel rör människors hälsa är den mycket reglerad. Kraven som läkemedelsverken runt om i världen ställer för att godkänna ett läkemedel är mycket strikta. Det här var en kortfattad bakgrund till den historia som utspelades i Sverige där två läkemedelsföretag, Lundwall Medical 9


och Ahlström Farma, och dess anställda spelade en stor roll. Den resulterade i ond bråd död, men kanske inte direkt på grund av läkemedlet utan på de människor som var involverade i frågan.

10


1. Södertäljebesök Fredag den 24 maj 2019

D

et var en ganska skön junidag. Det var vindstilla, men hade ännu inte blivit riktigt sommarvarmt. Mannen tummade på fotot, nyckeln och färdbeskrivningen. Väl framme vid T-centralen följde han instruktionerna och gick ner till förvaringsboxarna. Efter lite letande hittade han nummer 124. Tog ut innehållet. Följde pilarna till T-banan, åkte från T-centralen till station Rådmansgatan och gick därifrån per fots till Saltmätargatan 14. Strövade runt kvarteret. Mannen var vältränad, 182 cm lång och 80 kg tung. Mest muskler, men antydan till kulmage och början till flint. Därifrån tog han tunnelbanan från Rådmansgatan till T-centralen där han bytte till pendeltåget mot Södertälje. Mannen var tvungen att fråga från vilken perrong tåget gick. Väl i Södertälje följde han färdbeskrivningen, det skulle vara cirka 16 minuters promenad. Bergsgatan fram och sedan till vänster. Ett hotell på höger sida. Många svängar för att hitta rätt, men kanalen till Mälaren blir ett riktmärke att hålla sig till insåg han. Passerade ett café. Där satt många, både unga och gamla, i försommarsolen och tog en kaffe. Härligt väder, varken för kallt eller varmt. Nu är det bara att följa kanalen, tänkte han. Huvudingången till det stora läkemedelsföretaget Lundwall Medical låg framför honom nere vid Västra Mälarehamnen. Klockan var nu 16.25. Han satte sig på en parkbänk 100 meter från entrén och såg ut över kanalen. Det enda som kan gå snett nu är att Prytz tar en 11


taxi, men han brukar alltid promenera hade han fått uppgift om. Vid kanalen gick båtar till Birka. Han kollade sin mobiltelefon. Han skulle antagligen få vänta ett tag. Signalen kom 17.00. Han svarade inte. Klockan 17.03 gick Stefan Prytz ut genom huvudingången. Han kände direkt igen Stefan från fotot. Följde på betryggande avstånd efter honom mot pendeltågsstationen. Stefan Prytz promenerade som vanligt efter jobbet till pendeltågsstationen. Han funderade på allt som hänt den senaste tiden. Nya ägare och resultaten som eventuellt tydde på en biverkan av deras storsäljande läkemedel Alltomin. Stefan grunnade och sa för sig själv ”Jag måste be några oberoende forskare att kontrollera analyserna”. Var det någon som följde efter? Stefan vände sig om, mycket folk vid den här tiden, nä alla vill nog bara komma hem. När pendeltåget kom in till Centralen tog Stefan Prytz T-banan. Hoppade av vid Rådmansgatan. Stefan fick igen för sig att han hade sällskap. När Stefan svängde runt hörnet mot Saltmätargatan vände han sig om på nytt och en kraftigt byggd man frågade om Stefan var Stefan Prytz.

12


2. Familjen Ahlström

D

et två stora läkemedelsföretagen i Sverige är Lundwall Medical och Ahlström Farma. Två familjer är dominerande ägare i var sitt företag. Familjen Lundwall har dominerande aktieposter i Lundwall Medical och familjen Ahlström är dominerande ägare i Ahlström Farma. Konkurrensen mellan företagen har positivt medverkat till Sveriges starka ställning inom läkemedelsbranschen. Men konkurrensen är hård och alla vill vinna. Det var söndag och Börje och Carl Ahlström besökte sin gamla mamma. Det var deras pappa som startat Ahlström Farma, men han hade dött många år tidigare. I familjen Ahlström var det fadern som tidigare bestämde allt. Det gällde allt från vad de skulle göra på semestern till deras utbildning och yrkesval. Till och med flickvänner hade han bestämda synpunkter på. Fadern hade varit reservofficer innan han började på Handelshögskolan. Militärisk disciplin gällde. Relationen mellan Börje och Carl var lite komplicerad. Börje som var lite äldre hade alltid försökt ta hand om Carl. Kanske lite besserwisseraktigt ibland, men Börje brydde sig om Carl. När Carl kom i tonåren blev det inte oväntat oftare kollisioner. Innerst inne visste väl Carl att brodern ville honom väl, men det var besvärande att ha både en pappa och en bror som styrde hans liv. Börje hade nog räddat Carl från en del dumheter. Carl kunde förstå sin bror, men pappan hade han svårare att förlåta. Under hela uppväxten så var 13


det tydligt att pappan hade mest förhoppningar på sin äldsta son. Pappan prioriterade Börje i alla beslut han tog. När pappan dessutom berättade för sönerna att han i testamentet hade bestämt att en större andel av aktiekapitalet i Ahlström Farma skulle tillfalla Börje så tyckte Carl att måttet var rågat. Det var då han började sitt mer utsvävande liv på Stureplan. Carl testade droger och tog många shots på stans trendigaste barer. Pappan struntade han i, men Börje försökte få honom att ta reson. Börje var motsatsen till Carl. Han skötte sig exemplariskt och studerade istället för att festa. Men, eftersom han oroade sig för Carl följde han med honom några gånger på Spy Bar. Carl tyckte i början att det var festligt att Börje ville slå sig lös lite mer, men insåg snart att det var för att styra in honom på den rätta vägen. Vad han än gjorde så försökte pappan eller storebrodern styra honom. Han kände sig instängd. Trots allt, Carl tog sig samman en del. Han skulle visa dem. Han började på Handels, tog sin examen, jobbade en del på ekonomiavdelningen på Ahlström Farma, åkte till Harvard och tog en Master of Business Administration. Nu hade han väl visat dem. Nu skulle de ge honom chansen att visa vad han dög för. Men inte. Pappan gav honom olika jobb på företaget, men inget var tillräckligt utmanande ansåg Carl. Han ville ha höga chefsbefattningar, men pappan sa att det var han inte mogen för. Sedan dog pappan helt plötsligt och scenen förändrades. Nu tog Börje över som ordförande i bolaget. Carl föreslog att han skulle bli VD, men det var Börje tveksam till. Du har inte tillräcklig chefserfarenhet sa han och föreslog att han skulle bli chef för en mindre avdelning på företaget. Det ville inte Carl. Med tanke på Carls stora aktiepost i Ahlström Farma kom han dock in i styrelsen. Carl var frustrerad både över att han hela livet styrts av andra i familjen och över att han inte fått visa vad han kunde. Nu var alltså sönerna på besök hos mamma Eivor. Båda sönerna älskade sin mamma. Hon hade alltid stått på deras sida även om fadern var den som bestämde så länge han levde. Mamman var desto segare och bodde fortfarande hemma i en villa i Djursholm vid 14


85 år ålder. En patriciervilla på 250 m2. Alldeles för stor för henne, men här kände hon sig hemma. Hon och hennes man hade köpt villan för 45 år sedan. Villan var inredd i gammaldags stil med mahognymöbler och äldre svensk konst. Där fanns Alexander Roslin, Anders Zorn och Bruno Liljefors tillsammans med Per Ekström. Tavlan av Ekström hängde i hallen och föreställde en ko i motljus. Ett ofta återkommande motiv hos Ekström. Även fina äldre möbler. Ståndsmässigt var det, men ett lite mörkt och dystert intryck gav det. Carl tyckte också att de väckte tråkiga minnen, men han visste hur mycket besöken gladde mamman. Eftersom mamma Eivor hade råd att få hjälp med allt så bodde hon kvar. Hon fick tillsyn cirka 8 timmar i veckan och hade städhjälp, men var för sin ålder ganska frisk. Hon fick middagsmaten levererad varje dag från restaurang ”Petite Nice” som låg i närheten. Trädgården var ett problem för henne. Hon älskade sina blommor och fick ibland hjälp av en trädgårdsmästare. Denna dag hade Carl kommit tidigare för att hjälpa till med vattningen av alla blommorna. Trädgårdsmästaren hade åkt på semester så mamma Eivor hade bett Carl att komma lite tidigare. Han gick nu runt och vattnade medan mamma satt i en stol och berättade om blommorna. – Blommorna är valda så att det alltid är något som blommar. Löjtnantshjärtan där i hörnet blommar på våren och rudbeckian på hösten. Rosorna och den äkta stormhatten i mitten blommar däremot på sommaren. De röda rosorna står fint mot de blåa stormhattarna. Att de står tillsammans är också bra för då tar rådjuren inte rosorna. De gillar inte stormhatten. Den är mycket giftig. – Du har tänkt på allt, sa Carl. – Inte bara jag. Trädgårdsmästaren har också tipsat om vad man ska tänka på. Jag är så glad att du kunde komma lite tidigare och hjälpa mig, avslutade hon. Diabetes hade mamma Eivor och på äldre dar hade hon fått lågt blodtryck, hypotoni. Äldre människor kan få det ibland. Det låga blodtrycket besvärade henne så mycket att hon fått etilefrin för att reglera trycket. Annars var hon klar i knoppen och ville alltid att Börje och Carl skulle berätta vad de haft för sig den senaste tiden. De ville inte gå in för detaljerat på alla turer, men medgav att 15


Ahlström Farma hade lite problem just nu. Så det är mycket arbete för oss båda sa sönerna. – Hinner ni inte gå på konserter eller teater? undrade mamma Eivor. Det är viktigt att göra något annat också. Inte bara arbeta. Ni vet hur det gick för er pappa. Han arbetade ihjäl sig. – Jo, vi vet, sa Börje, men oftast tycker vi arbetet är spännande och roligt också. Även om det just nu är lite kärvare. – Jag vet att du alltid varit mycket ansvarstagande, sa mamma Eivor. Hur är det med dig Carl? Går du fortfarande ut och roar dig på baren där man spyr och mår illa eller vad det var? – Nej mamma lilla. Den heter Spy Bar på engelska och jag går sällan dit numera. Jag har blivit en ansvarstagande pojke förstår du, sa Carl med ett roat, men lite trött leende. – Bra, det är på tiden att du börjar sköta dig. Men lite andra saker än arbete tycker jag att ni båda ska göra. Teater, opera och konsertbesök är bra för själen. Det gjorde ofta pappa och jag. Det mådde han bra av. När de frågade hur hon haft det, avfärdade hon frågan med att det enda hon kunde göra var att läsa tidningen och titta på tv. Mamma Eivor fortsatte: – Den där kanalen jag fått installerad som sänder konserter och operor är mitt favoritprogram. Annars är det tyvärr så att alla mina vänner utom Anja är döda. Jag har inte så många att prata med. Flickorna i hemtjänsten är snälla, men de är stressade eller så måste de titta i sin mobil. Både Börje och Carl var mycket upptagna så efter två timmar sa de att de var tvungna att åka. – Redan, ni har precis kommit, sa mamma Eivor. Exakt samma slutkommentar sa hon efter varje besök från sina söner. Men trevligt att de kommer ibland tänkte hon. Familjen Ahlström levde liksom familjen Lundwall i en helt annan värld än familjerna Abdulla, Mohamud eller Karlsson i Rinkeby. Men, familje- och vänskapsrelationer, antipatier och förväntningar på framtiden har alla människor. Det kan också skapa problem. 16


3. Mord och polisarbetet inleds

S

tefan Prytz hade just svängt upp på Saltmätargatan när mannen bakom honom frågade om han var Stefan Prytz. Stefan undrade vem han var, men svarade ja på frågan. Mannen drog då lugnt upp en pistol, riktade den mot Stefans bröstkorg och tryckte av. Med en både förvånad och skräckslagen min föll Stefan mot den hårda trottoaren. Mannen tog ett steg framåt, riktade pistolen mot kroppen och sköt igen. Smällarna hördes bara dovt. En äldre kvinna som stod knappt 50 meter bort skrek desto högre. Mannen gav kvinnan en blick och hon tystnade tvärt. Sedan böjde han sig lugnt ner, tog ut plånboken från kavajens innerficka, tog av Stefan klockan och gick därifrån med raska steg. När han kom runt hörnet, vände han sig om för att kontrollera att ingen följde efter eller tittade på honom. Plockade ner den relativt lilla pistolen i en plastpåse, torkade av den medan han fortsatte att gå, la pistolen i ett tunt frigolithölje som var avpassat för pistolen och ner i en brevpåse. Stoppade påsen i brevlådan som låg i hörnet vid Rådmansgatan och Sveavägen. Tog ut pengarna och kontokorten från plånboken och kastade plånboken i en papperskorg. Förhoppningsvis skulle de hitta plånboken utan pengar tänkte han. Han tog av sig handskarna. Ner i tunnelbanan, två hållplatser till T-centralen.

17


i Sverige slåss om marknadsandelar. Att utveckla ett nytt läkemedel kostar drygt tio miljarder kronor och de flesta kommer aldrig ut på marknaden. Risken finns också att läkemedlet har allvarliga biverkningar som drabbar patienterna och företagets ekonomi. Detta är bakgrunden till en serie händelser: ett brutalt rånmord, ett överfall, ett oklart dödsfall och ett giftmord. Frågorna är många för åklagare Björn Fritjofsson och polisens utredningsgrupp för grova brott. Hänger de ihop? I så fall hur?

TVÅ STORA LÄKEMEDELSFÖRETAG

Idén till boken har en viss verklighetsförankring med en humoristiskt samhällskritisk udd.

www.vistoforlag.se

241

Profile for Smakprov Media AB

9789178853717  

9789178853717  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded