9789178853519 by Smakprov Media AB

skogspraktikan varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk Martin JEntZEn | Erik kULLgrEn | EVa - Lotta HULtÉn

skogspraktikan varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk Ny reviderad upplaga

skogspraktikan – varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk Utgiven av Visto förlag www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se © Martin Jentzen, Eva-Lotta Hultén, Erik Kullgren © Fotograf: Martin Jentzen, Eva-Lotta Hultén, Markus Stéen, Klas Ancker, Erik Kullgren © Illustration: Carlo Iacovino Grafisk form och sättning: Sandra Stridh, Idus förlag Tredje tryckningen, reviderad. Tryckt i Riga 2021 ISBN: 978-91-7885-351-9

skogspraktikan varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk

Inledning

Den ekonomiska lönsamheten i svenskt skogsbruk sjunker samtidigt som den biologiska mångfalden och variationen i skogen minskar. Med den här boken vill vi visa på lösningarna. Varje skogsägare som vill kan styra om sitt skogsbrukande från den skötsel av plantor och småträd som dominerar plantageskogsbruket, till att handla om skörd av skogens tillväxt i form av stora träd. Just sådana som en naturlig skog levererar kontinuerligt. Vår bok är baserad på forskning om, och beprövad erfarenhet av processbevarande naturnära skogsbruk. Det som kanske främst utmärker det naturnära skogsbruket är att man minimerar insatserna i skogen och låter dess inneboende dynamik göra merparten av arbetet. Vetenskapen visar att det är onödigt att gallra, röja, kalhugga och plantera. Låt träden avgöra om och var de vill växa – då hamnar rätt träd på rätt plats och mångfald, god ekonomi och vacker natur uppnås parallellt, på samma mark. Låter det för bra för att vara sant? Det är det inte. Upphovsmännen bakom det naturnära skogsbruket vann pappersindustrins stora pris Paper Moon som erkännande för sina banbrytande rön. Likaså har det tyska miljöministeriet konstaterat – i en djupstudie tillsammans med andra metoder – att naturnära, processbevarande skogsbruk är den förvaltningsform som ger bäst ekonomi och högsta miljövärden och sociala värden. Andra forskare har också visat att hyggesfritt skogsbruk har minst lika god lönsamhet som det konventionella brukandet. Vi vill uppmana dig som läser vår bok och själv äger eller förvaltar skog att börja med att fundera över vad du vill med den skog du rår över. Vilka målsättningar har du? Inte många kommer svara ”Jag vill förse skogsin7

dustrin med billig råvara”, på den frågan. Ändå är det så många skogar sköts idag. Många har säkert ekonomiska mål för sin skog, men vi gissar att de flesta också har fler ambitioner än så. Troligen finns önskemål om en vacker skog att vandra eller jaga i. Kanske vill du eller din organisation också ha en fågelrik miljö där besökare siktar tofsmesar, örnar och tjäder, eller en skog full av intressanta skalbaggar eller vackra och ovanliga kärlväxter, som orkidéer. Allt detta: ekonomiska, ekologiska och sociala mål, går att uppnå samtidigt för den som väljer att bruka sin skog naturnära. När du läst hela denna bok kommer du att veta mer om hur ekosystemet skog fungerar, hur det går till att skapa en artrik och tilltalande skog, och inte minst hur man kan tjäna mer pengar på skogen om man slutar att följa de stora skogsbolagens råd. De går nämligen vanligen ut på att maximera bolagens egen ekonomiska avkastning, inte på att hjälpa dig eller din organisation att bli rik eller att forma den skog du/ni vill ha. Vi som skrivit denna bok är själva skogsägare med eget intresse av ekonomisk avkastning. Alla har vi ett miljöintresse och en ansvarskänsla för samhällsutvecklingen. Vi skriver den här boken för att vi bryr oss om den svenska skogen och vill bidra till att lägga om det svenska skogsbruket i en mer ekologiskt och ekonomiskt hållbar riktning.

Skogstjärna

Kapitel 1 – Det svenska skogsbrukets historia För att ge förståelse för det sammanhang som svenskt skogsbruk befinner sig i idag inleder vi vår bok med en historisk tillbakablick. Människan har, precis som alla andra arter, i alla tider påverkat de miljöer där hon levat. Det gäller även för skogen. Först genom att vi påverkade faunans sammansättning genom jakt, så småningom genom svedjebränning, att vi tog virke för byggande och ved och att vi lät tamdjur beta där. Längre fram blev bruket av skogen mer omfattande och organiserat. Malmbruken krävde stora mängder bränsle och efterhand växte sig pappersindustrin allt större. Om hur människans påverkan sett ut, vilka konsekvenser den fått, vad vi hämtat från skogen och hur vårt skogsbruk vuxit fram och utvecklats handlar detta kapitel. Har vi historiskt mycket skog idag? ”Vi har aldrig haft så mycket skog som idag” – regelbundet dyker påståendet upp i skogsdebatten. Den första reflektion man kan göra är: är de plantager vi ser omkring oss på den svenska landsbygden verkligen värda att kallas skog? Vårt svar är ett nja, och vi återkommer till varför. Den andra reflektionen är: Hur kan vi veta det? Det vet vi självklart inte. Statens mätningar av hur det står till med de svenska skogarna, den så kallade riksskogstaxeringen, inleddes inte förrän på 1920-talet, och skogen hade då i flera decennier varit mycket hårt brukad. Riksskogstaxeringen visar bara att vi idag har mer skog än under den tid som förflutit sedan 1920-talet, som var ett verkligt lågvattenmärke. Enligt Lars Östlund, professor i skogshistoria, som studerat källor från bland annat Orsa besparingsskog, Hamra kronopark och en 9

skogsutredning över norrlandslänen, alla från åren runt 1870, så fanns vid denna tid ett betydligt större virkesförråd än idag. Samma resultat fick han när han tittade på siffror från 1800-talets början. Så visst har vi haft mer skog än idag, troligen under större delen av den tid som det funnits människor i Skandinavien. Men den var förstås inte planterad i raka rader, i monokulturer. Vår äldsta skogshistoria När isen drog sig tillbaka från Skandinavien följde människan i iskantens spår. De första människorna var jägare och fiskare och klädda i päls. Med allt de ägde på ryggen tog de en så gott som trädlös tundra i besittning. Det är inte svårt att gissa att deras liv på många sätt var tungt och farligt. Detsamma kan antagligen sägas ha gällt för de första träden, som var utsatta för ett hårt väder på de relativt öppna vidderna. I begynnelsen fanns bara lite dvärgbjörk och några vedartade salixsorter men snart följde fler arter. Granen ”Old Tjicko”, som för några år sedan hittades på Fulufjället i Dalarna och visade sig vara mer än 9500 år gammal, har givit nya insikter om att också granen var en tidig bosättare. Al, pil, en, björk och så småningom tall började breda ut sig. Något tusental år efter att de första träden hittat till Skandinavien följde också hassel, alm och ek och så småningom lind. Nu kan man börja prata om skog, i den bemärkelse vi vanligen använder ordet. I Norrland bredde björkskogarna ut sig. Krattekskog (senvuxna ekar med knotiga stammar och grenar) fanns för runt 5000 år sedan i hela södra Sverige. Ekblandskogen dominerade ända upp till våra dagars norrlandsgräns men gick på sina ställen ännu längre norrut. Skogsmiljöerna skiljde sig alltså ganska kraftigt från hur skogen ser ut idag i samma områden. Först för runt 5000 år sedan började granen att breda ut sig över Sverige och tog över i Norrland. Till sist täcktes 90 procent av landet av skog. Människorna var länge mycket få i det som nu är Sverige. För runt 6000 år sedan började de att bruka jorden och blev därmed bofasta, i hus av trä. Stenålder följdes av bronsålder och så småningom järnålder och vikingatid. Människorna fortsatte att kombinera jordbruk med jakt, fiske, och handel. Från skogen hämtade man byggmaterial, bränsle, mat till djur och människor, bark till garvning, näver till taken, tjära och mycket annat. Skogen användes också som utmarksbete för tamdjuren. 10

Transporter skedde främst längs vattenvägar eftersom skogarna gjorde resor på land tidsödande och svåra. Skogen skiljde människor från varandra och de byggde sina byar främst intill sjöar och vattendrag. Skogen var långt fram i människans svenska historia en gemensam tillgång, en allmänning. Ingen ägde den. Man tog gemensamt vad man behövde ur den och alla hade rätt att valla sina djur där. Först efterhand började kungar och andra makthavare att göra anspråk på stora skogsområden. Ekens värde som material för skeppsbyggnad gjorde att särskilda restriktioner infördes för den. Man fick fälla en ek på sin egen åker men fällning av ekar i skogen måste hela byn vara överens om. Eken var också värdefull för sina ollons skull. I ekskogarna släpptes grisarna ut för att äta sig feta. Under medeltiden fick Sverige en antydan till sin första skogsbaserade industri när tjära blev en viktig exportprodukt, liksom pottaska, som användes vid porslinstillverkning och till tvättmedel och färg. Även timmer exporterades. England var det stora exportlandet. Dit sålde man bland annat också stora mängder stöttor till gruvindustrin. Här och var började skogen bli ganska illa åtgången men vid den här tiden var Sveriges skogsmark fortfarande att betrakta som i huvudsak naturlig och fri att utvecklas på sina egna premisser. Skogen börjar utnyttjas hårdare Under 1600-talet tog malmexploateringen fart i Sverige. Koppar och järn bröts och Sverige exporterade bland annat kanoner. Till malmbrytningen och förädlingen krävdes bränsle i form av stora mängder ved och träkol. I trakter med gruvor blev kolmilor en vanlig syn och skogen försvann i en rasande takt. På vissa håll rörde det sig om mycket stora arealer av kalhuggning och staten fann sig tvungen att reglera skogsbruket. Nya malmbruk fick inte startas där skogsskövlingen redan blivit för omfattande och man började kräva återplantering efter avverkning. Ändå fortsatte skogarna i södra Sverige att försvinna under 1700-talet. På vissa håll kunde bönderna inte längre tillfredsställa husbehovet av produkter från skogen, som bränsle, virke och pottaska. Det innebar mycket extra arbete och lidande för människor som redan levde ett hårt och utsatt liv.

När Carl von Linné passerade Ljungskile i mitten av 1700-talet beskrev han området som helt kalt. Träden hade huggits ner för att koka tran och bygga silltunnor bland annat. Idag är området Bredfjället intill samhället åter skogbeklätt.

Under 1800-talet började man flotta timmer på älvarna. Områden som tidigare lämnats relativt orörda exploaterades i takt med att sågverk växte upp i Norrland. Områden och marker som samerna fått ha ifred togs i anspråk. Kolningen fortsatte att vara en central del av skogsbruket långt in på 1900-talet. Ofta var det klent virke som gick till kolning. Annat som också tidigt bidrog till kalhyggen över stora områden var sillperioderna på västkusten, då man behövde virke till silltunnor och trankokerier, och stora fyrar som krävde bränsle (alla kuster). På västkusten tvingades man elda med ljung för att kunna hålla fyr i spisarna. Den nya tekniken, med ångmaskiner, krävde också energi och fortfarande 1945 gick runt hälften av skogsavverkningen till bränsle. Den svenska skogen och pappret När konsten att göra papper introducerades i Sverige på 1520-talet hade den tagit närmare 1700 år på sig att leta sig hit från Kina. Till en början var det en ganska enkel process som krävde ett vattenhjul, rent vatten, lite teknisk utrustning och råvara: gamla trasor av linnetyg. Eftersom behovet av startkapital var så litet uppstod ganska snabbt ett flertal små pappersstampar längs vattendrag i Sydsverige. Bristen på linnelump gjorde att ett stort steg framåt togs när man i Tyskland år 1844 lyckades framställa papper av en blandning av lump och trämassa. Tekniken importerades till Sverige som fick sin första trämassafabrik utanför Trollhättan 1857. Tekniken att framställa papper av trä förfinades i omgångar, då man tog hjälp av olika kemikalier och utvecklade nya metoder. Pappersbruken var små och mestadels familjeägda. Runt 1910 gjorde sågverksägarna entré i pappersmasseindustrin. Urskogarna hade tagit slut och de klenare träd som stod kvar på markerna saknade värde för sågverken men utgjorde utmärkt råmaterial för pappersbruken. Mellan 1890 och 1920 sjudubblades massaproduktionen. Utvecklingen har sedan fortsatt både tekniskt och produktionsmässigt under hela 1900-talet och pappersmassa, papper och papp har blivit våra främsta exportvaror bland träprodukter. Eftersom pappersindustrin har ansetts så viktig för bruttonationalprodukten har staten bidragit till att styra skogsskötseln för att passa deras intressen. Den rådgivning staten erbjudit

skogspraktikan – varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk De svenska naturskogarna fortsä�er a� avverkas, mångfalden minskar, en tredjedel av avverkningarna når inte upp �ll lagens miljökrav och lönsamheten i svenskt skogsbruk sjunker. Den här boken berä�ar lä�begripligt om e� hållbart och ekonomiskt lönsamt alterna�v �ll dagens skogsbruk. Naturnära skogsbruk innebär a� vi slutar röja, kalhugga och markbereda och låter skogen växa på e� mer naturligt sä�. Avverkning sker allte�ersom träden blir mogna för skörd och u�från e�erfrågan på marknaden. Det ger mindre risk för stormskador och storskaliga angrepp av skadeinsekter. Ekologiska och sociala värden hålls intakta och ekonomin förbättras. Det ﬁnns alterna�v �ll trädplantager, kalhyggen, utarmad mångfald, sönderkörd mark och sjunkande intäkter. Men det brådskar!