Igelkatten Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2020 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se
© Text & bild: Yildiz Ilgar Grafisk form och sättning: Alexandra Lundquist, Visto förlag Första upplagan Tryckt i Riga, 2020 ISBN: 978-91-7885-272-7
Igelkatten
6
Det finns platser som vi inte har besökt, men som vi bär i våra hjärtan …
7
Det var varken en solig eller regnig dag. Kosmos satt vid fönstret och tittade ner på sina vänner som verkade fullt upptagna med att vara sig själva. Kattungen Aska hade redan hunnit stöka till i trädgården. Vanessa däremot passade på att ta det lugnt. Hennes tvillingbror Van brukade överraska de flesta. Han sov nämligen alltid med ett öga öppet, så att han inte skulle råka missa något kul. Hmm, var är Maggie, har hon gömt sig? Maggie frös oavsett årstid, eftersom hon saknade päls. Det var svårt att se Maggie; men Morris var nästan omöjlig. Morris var en rastlös katt. Han gick ofta omkring och muttrade för sig själv. Med lite tur fick någon se en skymt av hans svans. Kanske bäst att ge sig ut tänkte Kosmos, att vara inne bjuder inte på många överraskningar.
8
9
Något liknande en snyftning hördes … Vad var det som lät? Kosmos såg sig omkring. Det var alldeles tyst. Jag börjar väl bli gammal, suckade hon. Lite längre bort fanns en buske som vägrade följa årstiderna. På sommaren försvann blommorna och bladen vissnade. På vintern däremot; blommade den för fullt. Den kallades för fria busken, men katterna tyckte att tokiga passade bättre. Ett prassel fick Kosmos att spänna öronen! Vad är det för två små gröna prickar som blinkar? Kosmos gick närmare. Någonting gömmer sig under busken! – Är det någon där? frågade Kosmos. Inget svar. På marken, under busken, syntes åter de gröna prickarna. Men det var inga prickar! Det var två små söta ögon på en liten igelkottsunge! Kosmos hjärta slog hårt. Hon förstod att någonting hade hänt.
10
– Hej lilla vän, var inte rädd. Jag heter Kosmos, jag är inte farlig. – Du ser farlig ut, svarade igelkotten. – Det är nog för att jag är en blandning av alla katter som finns i hela världen, svarade Kosmos. Ungen såg ledsen ut, men började berätta vad som hade hänt. – Jag vet inte var mina föräldrar är. Jag har varit ensam sedan den natten det brann och de försvann. De kom inte tillbaka, fast jag har väntat på samma ställe som de sa att jag skulle göra. Stackars liten, tänkte Kosmos. Hur skulle hon kunna förklara att han förmodligen hade förlorat dem för alltid. – Jag förstår att du är ledsen, men du behöver inte känna dig ensam. Om du vill får du följa med mig och träffa mina kattvänner.
11
En gripande historia om en liten föräldralös igelkottsunge som får en oväntad vänskap med några mystiska katter. Han blir snabbt en i familjen och får namnet Igelkatten. Medan han försöker anpassa sig till sin nya miljö möter Igelkatten vänskap och tillgivenhet men också tvivel och olika viljor.
Igelkattens resa för att hitta sig själv är fylld med glädje och humor. Berättelsen som utspelar sig i en vacker och detaljrik miljö fyller både hjärtat och sinnet.
www.vistoforlag.se