DALARNA Påskön, tur utan retur Om du inte påverkas av att resa har du inte gett dig av
STEFAN STRÖMBERG
DALARNA
Påskön, tur utan retur Om du inte påverkas av att resa har du inte gett dig av
Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2020 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se © Författare och fotograf: Stefan Strömberg Korrektur: Nisse Ojaste Omslag: Alexandra Lundquist Grafisk form och sättning: Alexandra Lundquist, Visto förlag Första upplagan Tryckt i Tallinn, 2020 ISBN: 978-91-7885-183-6
DALARNA Påskön, tur utan retur Om du inte påverkas av att resa har du inte gett dig av
Med förord av Nette Wermeld Enström
STEFAN STRÖMBERG
Till min älskade sonson (och framtiden)
Som sig bör
Det finns naturligtvis en lång rad personer jag vill tacka för att det blev möjligt att skriva denna bok. Samtidigt vet jag att hur många jag än räknar upp, kommer jag efteråt att svära – inom mig förstås – över de namn jag inte nämnt. Ingen nämnd, ingen glömd känns emellertid för defensivt, så jag väljer att i all enkelhet rikta mig till några direkt. Eva förstås, för ständigt stöd. Likadant med Nisse. Per-Martin för kloka råd i samband med skrivande och utgivning och samma med Nette. Sedan följer de på rad; Matilda, morbror Lelle, vännerna i Ecuador och alla kamrater på hemmaplan samt även några i cyberrymden som jag aldrig träffat. Tack alla! Det har varit en lång resa. Utan er skulle det aldrig ha gått. Hopp och förtvivlan har kantat skrivandet, men nu är den här. Boken är klar. Livsresan däremot, den fortsätter. Stefan
Förord av en medresenär i drömmen om en annan värld Det finns lika många sätt att resa som det finns resenärer. Vissa reser till nära eller fjärran platser och andra intresserar sig mer för den inre än för den yttre resan. För somliga symboliserar resandet frihet och för andra innebär det tvång. Det finns också de som reser i flera bemärkelser på en och samma gång; i rummet, i tiden, socialt och psykologiskt. Det senare stämmer nog bäst in på författaren, volontär- och solidaritetsarbetaren, Stefan Strömberg. I den här reseskildringen bjuder han med sig läsaren till ett Latinamerika med många dimensioner, men framförallt öppnar han upp för reflektioner, och en dialog om en så vill, kring demokratins mest grundläggande essens. Den som är bekant med Strömberg sedan tidigare vet att han ofta skriver både djupt och brett om jämlikhet och social rättvisa, samtidigt som han inte skyggar för existentiella frågor ur vare sig personliga eller politiska perspektiv. Det här är inte Strömbergs första och sannolikt inte heller sista resa till Latinamerika, men den hittar snart sin alldeles särskilda form av närvaro; den återkallar minnen och visioner, individuella som kollektiva, i den mån dessa går att särskilja. Således finns det också flera sätt och skäl att ta sig an texten, vars stundtals filosofiska stycken ställer fler frågor än den ger svar och som varvas med fotografier vilka skildrar både inre och yttre rum.
9
Resans första anhalt är valtidens och postkolonialismens Argentina, den myllrande huvudstaden Buenos Aires, med alla dess inviter och murar, mellanmänskliga möten och kulturella företeelser som både förklarar och fördunklar tidens vindar. Strömberg tar in stadens fenomen med öppna sinnen och låter sina associationsrika tankegångar fortlöpa längs vägarna till Patagonien, där det vilda och det råa ger idéerna en annan klang och resonans. Naturens storslagenhet aktualiserar en stilla undran om samhället, men också om vår egen arts egentliga ärende här på jorden. Så fortsätter Strömberg sin resa, bejakande, i Che Guevaras fotspår, men även till urkulturers minne och med blick för människornas samtida kamp för livsutrymme. Han anländer till ett Chile i uppror. Raseriet bland jordens fördömda stegrar i takt med jordens stigande temperaturer. Latinamerikas öppna ådror, de vi känner från författaren Eduardo Galeanos verk med samma namn, sjuder och kokar för en annan ordning, för rättvisa och jämlikhet. Strömberg, som i en yngre version har intervjuat Galeano, är medveten om motståndet. I varje andetag erinrar han sig om att det här är vår tid, att hela planeten står på spel. Är det vi kallar framsteg värt sitt pris? Strömberg adresserar ämnet både mellan och ovan raderna. Och en mellanlandning på Påskön, som i sig själv belyser sambanden mellan utveckling och undergång, aktualiserar den apokalyptiska känslan än mer. Samtidigt är det hoppfullheten, om en värld som rymmer många världar, för att parafrasera zapatisterna i Mexiko, som är Strömbergs egen drivkraft och som genomsyrar allt han gör och skriver. Jag kan relatera till Strömbergs inspirerade anda. För ett drygt decennium sedan gjorde jag research för SwedWatch rapport
10
Utveckling på vems villkor? i Ecuador, ett land Strömberg vistats mycket i och ofta återkommer till i tankarna. Rapportens fokus låg på det svenska företaget Skanskas arbeten för Big Oil i Amazonas och här blev jag vittne till lokalbefolkningens stundtals outhärdliga levnadsförhållanden på grund av oljeföroreningar och paramilitär repression. Trots allt var det motståndet, hoppfullheten och försöken att skapa och artikulera alternativ, som drabbade mig hårdast. Kanske för att hopp och initiativ till alternativ stod, och fortfarande står, i bjärt kontrast till uppgivenheten och följsamheten i ekorrhjulet som ofta verkar dominera även de kritiskt tänkande på hemmaplan. Här i nord kan vi lära oss mycket av människor i syd, och om det är jag lika övertygad som Strömberg när han lyfter vikten av perspektiv. Det är ett konststycke i sig att ifrågasätta det för givet tagna, att släppa taget om det invanda och att ge sig av på långväga resor, inre som yttre. Det kräver också mod och upptäckarglädje, vilket Strömberg har och generöst delar med sig av oavsett om han befinner sig på resande fot i sitt älskade Latinamerika, eller i skogen invid sin faluröda gård i Dalarna. Nette Wermeld Enström, Göteborg en solskensdag i februari 2020 Tidigare volontärarbetare i Latinamerika och en av författarna till reportageboken En svensk tiger – om Skanska olja och förintelse i Amazonas (2010) och Alerta – Reportage om ett Ecuador i förändring (2008).
11
Om du inte påverkas av att resa har du inte gett dig av. Med dessa av erfarenhet tyngda ord för mitt inre, lämnar jag dem jag älskar ännu en gång. Jag reser med nyfikenheten som min trogne vapendragare och med föregångare som Thor Heyerdahl och Bruce Chatwin vid min sida. Också Che Guevaras färd genom Sydamerika på motorcykel följer mig med alla strapatser och de tankar som den födde. Jag reser för att jag tror på möten, nya perspektiv och reflektion. Jag reser för att jag måste, för att det är omöjligt att vara stilla. Ja, jag ger mig av och, som alltid, gör det ont. Uppbrottet från tryggheten kräver sitt offer när rädsla och fördomar ännu en gång ska utmanas.
12
Dag 1
Avresans ofrånkomliga smärta
Det finns de som ger sig av med ett nöjt leende på läpparna. Lätta som höstlövet i den ännu ljumma vinden med bara det väntande äventyret i sikte. Drömmare. Livsnjutare. Det har hänt att jag avundsjukt betraktat dessa resandets eleganta glidare. Avundsjukt och lite missunnsamt. Varför de, men inte jag? Under stundom är jag dock smärtan tacksam. Utan den, inget liv. Utan mörker inget ljus. Så finns det de som, av anledningar som de bara själva
13
Den yttre resan börjar i ett gammalt hus i skogen i Dalarna och slutar på Påskön mitt ute i Stilla Havet. Innan vi nått så långt stannar vi först till i de myllrande storstäderna Buenos Aires och Santiago. Däremellan det mytomspunna Patagonien och en vistelse vid Osornovulkanen som författaren besökte för första gången redan för tre decennier sedan. Den inre resan har varken gränser eller riktning och är minst lika omfattande och fylld av upplevelser och insikter. Strömberg funderar över saker som livet och döden, tidens gång, rättvisa, fred och harmoni. I mötet med urbefolkningens öde på Påskön föds nya tankar om naturen och det sätt vi behandlar den vackra planet vi lever på i det moderna samhället. Och så de ständiga frågorna som författaren brottats med sedan han började resa i Latinamerika för drygt 30 år sedan. Vad är utveckling? Vem bestämmer vad som är utveckling? ”I den här reseskildringen bjuder Stefan Strömberg med sig läsaren till ett Latinamerika med många dimensioner, men framförallt öppnar han upp för reflektioner, och en dialog om en så vill, kring demokratins mest grundläggande essens. Den som är bekant med Strömberg sedan tidigare vet att han ofta skriver både djupt och brett om jämlikhet och social rättvisa, samtidigt som han inte skyggar för existentiella frågor ur vare sig personliga eller politiska perspektiv.” Ur förordet av Nette Wermeld Enström. Stefan Strömberg är föreläsare och författare med ett 10-tal böcker om Latinamerika bakom sig. Han verkar också som fristående skribent och driver ett projekt i Ecuador tillsammans med sin son. Drivkraften är en stark tro på alla människors lika värde och rätt till ett anständigt liv. På senare år har han i allt större utsträckning ägnat sig åt naturen och den skog där han tillbringar alltmer av sin tid.
www.vistoforlag.se