9789178851805

Jag plockade ett förrymt hårstrå från benet innan jag reste mig. Min befälhavare hade rätt, jag måste skynda till Auriga.

Vulkanen kunde när som helst explodera i ett våldsamt utbrott och slunga miljontals megaton antimateria ut i universum. Vi fick aldrig glömma att tiden rusade iväg.

Jag hade precis hunnit fram till dörren när jag hörde kapten Porters röst bakom mig. ”Du hade inte behövt göra det.”

Jag hejdade mig med fingret på sensorn. När jag vände mig mot honom upptäckte jag att han satt framåtlutad med hakan nedsjunken mot bröstet och hårt sammanpressade läppar. Jag drog osäkert på munnen och tog några rastlösa kliv på stället.

Vad var det där? Menade han att jag skulle vänta, eller …? ”Det förstår jag sir, men jag ville. Att organisera pappren var en barnlek för mig.”

Kapten Porter viftade otåligt med handen. ”Jag syftade inte på pappren. Jag menade det andra.” ”Ursäkta sir?”

Kapten Porter skruvade på sig, samtidigt som han började vandra med blicken över väggarna. Med släpande steg återvände jag till skrivbordet. Tiden rann iväg, men det var tydligt att han inte var färdig med mig ännu. Jag stannade framför honom och vred mina händer, osäker på hur jag skulle tolka hans utsaga om det ospecifika jag inte behövt göra.

Var han arg på mig? Skulle han skälla ut mig?

Kapten Porter såg förbi mig, rakt på kontorsdörren. ”Nere i gruvan, du riskerade livet för att hjälpa mig. Och när jag skulle berätta för Auriga hur jag tvingade dig att degradera henne, tog du mig i försvar. Du ljög för min skull, trots att jag behandlat dig som en … jag menar, du hade all rätt att avsky mig.”

16