Gunilla Rombo
1
Gunilla Rombo
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD …………………………………......... 13 av Jonna Bornemark UPPRINNELSEN
17
Att den här boken blev till ……………………… 19 Prolog …………………………………………… 20 Bokstänk ………………………………………… 21 P.S. ………………………………………………..24 Metaforen KRAFTVÄRKSDAMM
25
Grundbilden …………………………………… Mina luckor och dina …………..……………… Hitta sig ………………………………………… Städa …………………………………………… Nya mönster …………………………………….
27 32 34 40 41
Kapitel 1.
DET INRE LANDSKAPET
43
Vad är jag? ………………………………………… 45 Egenutforskning ……………………………… 48 Djup och stup i landskapet ………………….. 52 Kapitel 2.
DAMMEN och dess innehåll
61
Dammuren …………………………………… Dammluckors placeringar …………………… Föroreningar …………………………………. Dammluckors läckande och läkande ……… Vad vill jag få sagt? ………………………….. Ilska - Kraft …………………………………... ”Delad glädje är dubbel glädje” ……………….. Uppskattning ………………………………… Kraftkapitalets kvalité ………………………… Kraftsamling …………………………………..
63 66 68 72 76 80 82 84 86 90
Kapitel 3.
SE OM SITT HUS
93
In i väggen/hisschaktet .......................................... 96 Var håller du hus? …………………………… 102 Slippa (ut) …………………………………….. 108 Fotfäste ………………………………………. 113 Ta sig själv i anspråk ………………………… 117 Tillåta …………………………………………. 118 Uttrycka intryck ……………………………… 120 Vad är vad? ................................................. 126 Det lilla extra …………………………………. 128 Fantasi ………………………………………... 136 Hitta dina kraftkällor …………………………. 140 Ego - Jag …………………………………….. 144 Integritet ……………………………………… 146 Stå upp för sig ……………………………….. 149 Rekreation = Återskapa ………………......... 156 Samspelarna Tanke - Känsla - Vilja ………….. 163 Känslomembran …………………………….. 167 Ur kurs - Ny kurs ……………………………. 174 Kapitel 4.
GRÄNSER
183
Hitta balans …………………………………… Rädsla för att inte orka ………………………. Gränsvakt ………...…………………………… För mycket ……………………………………. Ormen slingrar sig in …………………………. Ansvarsgränser ……………………………….. Utom - Inom ………………………………….. Respekt ………………………………………..
185 190 192 195 200 212 218 222
Kapitel 5.
DET MELLANMÄNSKLIGA
233
Sammanhang ………………………………… 236 Trygga relationer ……………………………… 244 Ta emot ……………………………………….. 246 Oumbärlig - Osynlig …………………………… 256 Avundsjuka ……………………………………. 258 Rum ……………………………………………. 260 Vad är det vi rör oss i? 262 Det yttre rummet 264 Det mellanmänskliga rummet 266 Det inre rummet 268 Det inre Allrummet 270 Dörrar …………………………………………. 272 Andras reaktioner …………………………….. 278 Negativt bemötande …………………………. 288 Positivt bemötande …………………………... 290 Värdeskattning …………………...…………… 294 Utrymme ………………………………………. 298 Offer eller medspelare ………………………… 304 Kapitel 6.
TID ATT GÖRA … VAD?
311
Tidsbrist ……………………………………….. En sak i taget …………………………………. Baka baka liten kaka …………………………. Inzoomad dammlucka ……………………….. Tid och o-tid ……………………………..........
316 328 340 344 346
Kapitel 7.
GOD FORTSÄTTNING
355
Polerna plus och minus ……………………… Omdirigering ………………………………….. Medpassagerare ……………………………… Tillbaka till arbetslivet …………………………. Skam eller stolthet? …………………………..
360 362 364 365 369
ORDBILDSFÖRTECKNING …………………… 373
SOCIALSTYRELSENS KRITERIER ………………… 375 för diagnosen utmattningssyndrom. Ur publikationen ”Utmattningssyndrom Stressrelaterad psykisk ohälsa”
ÖVNINGSHÄFTE
1
Göra synligt 3 Övning 1. Prioriteringar 4 Övning 2. Signaler 6 Övning 3. Ringar på vattnet 10 Övning 4. Aktivitet och Vila 12 Övning 5. Kraft och energi i backspegeln 16
Grundbilden Tänk dig en kraftverksdamm i en älv: En mur är byggd tvärs över älven. Den dämmer upp vattnet och håller det samlat. I muren finns det luckor som kan öppnas helt eller delvis för att släppa igenom vatten. Det forsande vattnets kraft omvandlas till energi som kan användas till att uträtta olika saker. Så där har vi det alla. En inre kraft-damm med en fördämning, mur där vi kan och behöver reglera kraftförbrukningen. Ofta går den där regleringen bra, även om vi ibland kan tycka att vattenståndet i dammen är väl lågt. Men ser vi bara till att ha lite koll på tillflöden och utflöden genom luckorna så går det bra. Jag är en av många som inte har haft den där kollen. Alla mina dammluckor har stått på vid gavel. Länge. Utan någon som helst uppmärksamhet på tillflödena. Inte det minsta konstigt att kraftresurserna sinar. Jaha, så står jag där och tittar FÖRVÅNAT!, (faktiskt rätt förvånande) på bottenslammet där det ligger några stackars fiskar och kippar efter andan bland hopsjunkna och tilltrasslade vattenväxter. Kanske också någon rostig gammal cykel blir synlig. Sorgligt. Också sorgligt att det skulle behöva gå så långt innan jag faktiskt insåg att balansräkning med inkomster och utgifter även gäller kraftkapitalet. I detta läge blir kraftverket kraftvärk.
27
35
Kraftkapitalets kvalité I bilden av kraftvärksdammen är våra kraftresurser det uppdämda vattnet. Ju mer vatten vi har i magasinet desto mer kraft kan vi använda. Men det är inte bara mängden kraft som avgör vad vi kan och inte kan göra. Till vad och hur vi kan använda våra kraftresurser beror också på vilken kvalité vattnet har. Kvalitén är av betydelse för hur lätt det forsar, rinner, sipprar … ut genom dammluckorna. Om det är tjockt eller tunt, spelar roll för möjligheterna att ge stabilitet och näring till magasinet. Man skulle kunna säga att kraftvattnets förmåga att stanna kvar och bygga på sig ökar ju mer trögflytande det är. Men det får inte bli för tungt och tjockt för då blir kraften oanvändbar.
86
Hur kvalitén förändras beror på hur vi mår och har det på insidan. Och hur länge vi befinner oss i olika tillstånd. Ju längre period man befinner sig i ett speciellt känslo- och krafttillstånd desto mer genomgripande färgas vattnet i kraftmagasinet. Likaså påverkas kvalitén av omfattningen och styrkan av ett speciellt känslo- och krafttillstånd. Man kan jämföra detta med hur kokat vatten i en kastrull blir till te. Ju längre tebladen får ligga och dra, desto mer smak och färg dras ur. Ju mer teblad som läggs i, desto mer smak och färg dras ur.
87
Några olika vattenkvalitéers inverkan på möjligheter till kraftuttag. Hur och var jag är
Kvalitén på vattnet/kraften
Möjligheter att reglera kraften
Tungt sorgsen Inom mig
Vattnet är mörkt, tjockt och stilla. Har ingen rörelse alls. Rinner inte ens ut, även om någon lucka står på glänt.
Det är svårt att se klart och orka sätta igång rörelser.
(Jag är uppgiven och känner hopplöshet.)
Labil och orolig Utom mig
(Jag är helt utan energi och det är svårt att se vad som behöver göras och orka göra något.)
Vattnet är tunt och flyktigt. Dunstar upp i luften och blåser lite hit och dit.
(Jag har svårt att hålla ihop mig. Känner mig splittrad.)
Svårt att avgöra den faktiska kraftnivån och att styra krafter.
(Min kraft ångar bort utan kontroll. Nervöst, utan medvetet omdöme lägger jag kraft lite här och där.)
88
Hur och var jag är
Kvalitén på vattnet/kraften
Möjligheter att reglera kraften
Euforisk glad Utom mig
Känslosvall virvlar upp vattnet som stänker och skvätter åt alla håll.
Det är svårt att avgöra den faktiska kraftnivån och det uppvirvlade vattnet trycker på dammluckorna så att stängda luckor kan börja läcka och redan öppna, kan pressas upp ännu mer.
(Jag är såå himla jätteglad, förväntansfull. Förtjust upphetsad.)
Trygg och nöjd I mig
(Kraft rinner okontrollerat ut från mig utan mina medvetna beslut.)
Vattnet är klart, lugnt och glatt glittrande. Rör sig smidigt med kontrollerad kraftfullhet.
(Jag är lugn, glad och stabil.)
Det är lätt att se igenom, ha överblick och positivt stimulerande med den smidiga rörelsen. Vattnets inneboende energi bejakar rörelse i riktningar jag väljer. Både genom dammluckor och ”lek” i magasinet. (Kraften är lätt att använda till omvärlden och lätt att bevara till min egen uppbyggnad. Jag styr min kraft medvetet.)
89
Det är en balansakt att inte tänja sig för mycket men heller inte falla in i rädsla för att använda mer kraft än man har. • I otålig längtan till sin tidigare normal-kapacitet är det lätt att • negligera sitt behov av att ta det lugnt för att kunna läka. • Med otålighet riskerar man att hamna i bakslag som flyttar en • tillbaka på utvecklingsvägen mot ett fungerande liv. • • För stor försiktighet med att använda kraft kan avskärma en mot • omgivningen och resten av världen i större omfattning än vad • som är fruktbart för läkningsprocessen. • Med rädsla att ta i för mycket riskerar man att utvecklingen ut • ur kraftlöshetens grepp bromsas upp eller till och med backar. Denna balansgångs svårighetsgrad kan liknas vid att gå på slak lina.
186
Fru Anderssons livscyckel har tappat bromsförmågan. Då får hon ta det sakta i backarna! Med hjullager fartblinda av längtan till allt roligt spännande lockande i det pågående och det kommande behöver hon sitta av i nedförsbackarna. Med trasiga bromsar är det enda sättet att hålla kontroll på färden.
187
Balansera är en konst. Den sida som får störst tyngd, den man lägger störst vikt(!) vid, kommer att orsaka obalans och i värsta fall … fall. Som i alla konststycken gäller även här: Övning och uppmärksamhet ger färdighet.
188
För oss prestationslystna men kraftdränerade behöver huvudfokus ligga på övande av tålamod och överseende med våra egna - ibland tappra, ibland uppgivna - försök. Här är nyckelordet TID.
189
Rum När jag går in i väggen blir jag utanför det som andra sysslar med. Jag kan känna mig utanför det som händer i levande livet, det som pågår där på utsidan av väggen. Där jag själv är, är tomhet och stillhet med få inslag av levande livet. Jag kan uppleva mig vara i ett ickeskeende under väntan på att kraften ska rinna till. Detta icksskeende är skilt från det andra gör i det pågående flödande livet. När kraftmagasinet fyllts på lite grand kan känslan av att vara utanför förändras till upplevelsen av att vara inom. Jag är hos mig på min sida om väggen - inom mig - och det andra gör är utanför. Att i ett medvetet val avstå att delta i det andra är med om kan ge mig ro. I den ron uppstår tid som kan ge rum för återhämtning. Och möjlighet att uppskatta att vara här hos mig utan att känna utanförskap och missnöje med att inte vara med de andra. Att ge sig tid för och med sig själv i balans med tid i utåtriktat socialt liv är viktigt för en hållbar återhämtning.
260
Hur har du det i dina
?
261
Vad är det för rum vi rör oss i? Precis som vi kan gå in och ut i fysiska rum, i hus, mellan hus, i naturen … kan vi också gå in och ut i våra egna inre rum. Om vi blir inbjudna kan vi också besöka andras inre rum. En rekommendation är då att ta av sig skorna.
262
Utfläkt När jag öppnar min själ för dig har du inte vett att ta av skorna innan du kliver in Du trampar runt med grova sulor och gör sår som svider och gör ont Varför? Känner du dig generad att vara nära mig i bara strumplästen?
263
Vi vistas i och rör oss emellan flera olika sorters rum. Det yttre rummet är det som är givet omkring oss, vår fysiska om-givning. Där rör vi oss med våra fysiska kroppar i, genom, över, under, på, emellan: Hus, rum, möbler, gator, bilar, berg, sjöar, ängar, träd, buskar, djur, … Även andra människor kan vara del av vår fysiska omgivning. Till exempel i trängseln på en buss, åskådarläktare, eller rörliga kroppar att passera och saxa mellan på trottoaren. De yttre rummen begränsas av fysiska föremål och levande växter och varelser. I ett vardagsliv med arbete, skola, fritidsaktiviteter … delar vi de flesta fysiska rum vi rör oss i med andra människor. Bara några rum är vi ensamma i. Eller kan välja att vara ensamma i. Beroende på hur vi lever har vi oftare - eller nästan alltid eller mer sällan - eller nästan aldrig tillgång till att vara ensamma i det yttre rummet.
264
265
Det mellanmänskliga rummet är det icke-fysiska, sociala rummet emellan oss och andra människor. Där rör vi oss i samspel med andra, in, ut, runt, över, under, omkring: Andras och egna uttryckta och tolkade tankar och känslor i kommunikation och utbyte oss emellan. De mellanmänskliga rummen skapar och formar vi tillsammans med andra i olika sociala sammanhang. Precis som våra enskilda inre rum kan de växa och krympa beroende på vad vi lägger in i dem. Alla personer som delar det gemensamma sociala rummet delar också ansvaret för skötseln av det. Konflikter stökar till och smutsar ner, samförstånd håller rent och snyggt. Beroende på hur vi lever befinner vi oss oftare - eller nästan alltid eller mer sällan - eller nästan aldrig i det mellanmänskliga rummet.
266
267
Det inre rummet är det som är givet i oss, vår enskilda, mentala och känslomässiga i-givning. Där rör vi oss med våra själs-kroppar runt, i, bland, emellan: Våra tankar, känslor, upplevelser, sinnesstämningar … Andra människor har vi också i vår mentala i-givning, i form av tankar och känslor om och kring dem. Till exempel kan ett möte med någon röra upp känslor i mig. De kan vara både positiva och negativa. I och med att jag blir berörd flyttar personen in i något av mina inre rum. Hur länge hen är kvar och hur upptagen jag blir av hen beror på hur starka mina känslor och tankar kring personen är. De inre rummen formas av de känslor och tankar vi har. De kan växa och krympa beroende på vad vi lägger in i dem. En del rum håller vi relativt välstädade medan andra kan vara väldigt stökiga. Några till och med så kaotiskt röriga att vi inte ens vågar gå in … Till vår hjälp att hålla ordning i vårt inre torp har vi en mental byrå i varje rum. I denna praktiska förvaringsmöbel kan vi ordna upp både nyttor och nöjen, tråkigheter och elände. När vi skakat och rett ut någon svårighet kan vi vika ihop den och lägga ner den i en lämplig låda. Eftersom denna byrå är mental, har den obegränsade möjligheter i form och antal lådor. Beroende på hur vi lever har vi oftare - eller nästan alltid eller mer sällan - eller nästan aldrig folk och händelser i våra inre rum.
268
Den mentala byrån står i alla rum som bakgrund till det som utspelar sig får uppmärksamhet. I lådorna ligger gamla erfarenheter och snarkar. Bryr sig inte ett dugg om det som händer i rummet nu. - Men! där gnissla´ det till. En låda far upp. Innehållet har vaknat o väller ut vill vara med! För det här angår. Nuets stoj väckte upp med den våglängd som var bekant. Och tidigare händelser och känslor blandas med nuets. De virvlar runt växer i omfattning … Oj!, va´ trångt o rörigt det blev härinne!
269
Denna bok skulle kunna sammanfattas i ett enda ord:
357
Det går inte att alltid befinna sig i den ultimata mitten på allt man företar sig eller är med om. Det är inte möjligt. Men balans i livet kan man se som att vara förtrogen med sin jämviktspunkt. Helt enkelt veta var den är - och se till att man besöker den då och då. Gör man det är det lättare att ”släppa ut sig” åt det ena eller andra hållet utan att ta skada av utflykterna. Fenomenet kan liknas vid en blomma vars kronblad varierar i både färg och form över tid. Den enda fasta punkten är dess mitt som utgör centrum för jämnvikten. Därifrån utgår vi och dit återkommer vi … i en slags mental-själslig Förgätmigej.
358
Exire et Redire, tillhörande familjen Aequilibium Herba. På svenska: Lämna och Återvända av familjen Jämnviktsväxter.
359
Övning 5. KRAFT OCH ENERGI I BACKSPEGELN Anknyter till sid 178 i Kapitel 3 SE OM SITT HUS och till sid 335 och 346 i Kapitel TID ATT GÖRA VAD?
Det kan vara klargörande att få en backspegelbild av händelser i livet och deras inverkan på en. Det kan du få genom att skriva in viktiga händelser på en tidslinje. Markera dina energinivåer, eller rita kurvor som beskriver dina kraft- och energinivåer kopplade till händelserna. En sådan linje kan sträcka sig flera år tillbaka i tiden. Du bestämmer själv hur lång och detaljerad du gör den. Det den kan göra synligt är samband mellan sådant som hänt och kanske mönster som upprepar sig. Det blir en hjälp till att förstå varför det gick som det gick och vad du kan behöva ändra på för att undvika fler kraftbankrutter. Exempel
16
17
till dig som är på väg mot Denna bilderblädderbok är skriven väggen, utmattning. – eller befinner dig i – den berömda teckningar synliggör och I texter, dikter, ordbilder, aforismer och upplevs inom oss s känn författaren sådant som ofta bara r hon det med ställe fram t osynligt. Även om ämnet är svår
glimten i ögat. åelse för hur det kan vara Boken kan också öka andras först tående och för de som inom där inne i väggen. Både för de närs vårdmottagningar och omvårdnad och handläggning, på . myndigheter, arbetar med drabbade Ur förordet
vi kan spinna vidare på, hon ”Gunilla Rombo har många insikter ttningen själv och på hur vi vrider och vänder inte bara på utma på bokstäverna, på livet. hanterar den, utan också på språket, gör bokstäverna levande Hon hämtar tillbaka språket till oss, tid.” och öppnar dörrar till en annan fram fi, Centrum för praktisk
Jonna Bornemark, professor i filoso kunskap, Södertörns högskola
Andra läsarröster
”En matnyttig bok, lättsmält framställd
och rolig med sin humor.” erfarenhet av utmattning
Christhild Ritter, författare med egen
en.”
”Fint och lätt språk trots svåra ämn
ttning
egen erfarenhet av utma Anneli Meius, tandhygienist med
rativ bild av resan i och ut ur
”En initierad, välformulerad och illust ett utmatningstillstånd.”
i
Michael Swedberg, fil. dr. i psykolog
www.vistoforlag.se