9789178518043 by Smakprov Media AB

Victor Skรถld

1061 dagar

Till alla krossade hjĂ¤rtan.

1061 dagar Victor Skรถld

“Let everything happen to you Beauty and terror Just keep going No feeling is final.”

- Rainer Maria Rilke

”It’s really difficult to deal with… Loving someone so much, when they don’t love you enough to fight for you. It really makes you question your own selfworth.” - Emma Gibbs

Förord Att älska villkorslöst. Att älska till den gränsen att det gör ont. När kärleken är som jordgubbarna till glassen på sommaren. Hur andetagen som tas fyller lungorna med inte bara syre, utan även med hopp om ett finare liv. En upplevelse att finna sin andra hälft. När ingenting är en kamp, bara en fröjd att uppleva gång efter annan. Detta var min kärlek, till en början. En relation som la lyckan i mina händer, en relation som gav mig möjligheten att få älska på riktigt. Men som allt det vackra i denna värld, tog även denna episod av mitt liv slut. En septemberkväll, den sista kvällen innan sommaren på allvar övergick till höst. Ett knivhugg i ett älskande hjärta som bara ville fortsätta känna kärlekens värmande strålar. Såret läker ännu efter uppbrottet. Som det gör för så många i samma stund. Jag vill tillägna denna bok till alla människor som känner sig ensamma och bortkastade efter att de fått sina hjärtan krossade. Slitna itu och utan hopp finner ni er ensamma utan 9

den som kan ge er äkta tröst. Men ljuset når er i slutändan, även om det innebär att tillåta mörkret ha sin gång. Uppbrottet kommer att stärka dig och skydda ditt hjärta. Låt tiden ha sin gång, även om det är de sista orden som vill höras. Mitt uppbrotts historia är min egen och skildrar den initiala smärtan efter beslutet om att gå isär. Utdragen, som jag väljer att kalla kapitlen, är en ärlig spegling av mina känslor, känslor som var både starka och ärliga i stunden som de skrevs. Ha i åtanke att tiden läker sår. Alla ord, handlingar och tankar som framförs har efter tid blivit förlåtna. Min kärlek som försvann har evigt en plats i mitt hjärta. Historian visar dock på tvivlen och insikterna som uppstår. Den naturliga processen som existerar i personen som ville älska, men inte längre gavs möjligheten att göra just det. Ett utmattat hjärta som slitits itu av att förlora en framtid återhämtar sig nog aldrig fullt ut. Jag kan bara hoppas. Victor Sköld, Stockholm 2020. 10

Allt du inte var, 14/10-19. En ilande smärta som du orsakat mig, som inte försvinner. Du förtjänade inte dess kraft. Mina händer som darrar av sömnlöshet och det kokheta kaffet som bränner mitt svalg. Att varje natt avbryta sömnens ytliga drömmar eftersom du gått vidare innan du ens hann lämna mig. Ingen vet hur länge du var på väg någon annanstans i sinnet, ingen annan än du själv. Det är inte lätt att hantera. Jag brann som en stark och het eld som vägrade att bli kvävd oavsett dina kontinuerliga försäkringar om att vi stod starka. Det gjorde vi inte, vi var svaga, du flydde från vårt känslospel och mitt kämpande hjärta höll oss ovanför ytan för att undvika att kärleken dog ut i ett avgrundslöst mörker. En tröst för mig i en kärlek som aldrig blommade helt var din närhet när den passade dig. Att leva så var aldrig min intention. Hoppas innerst inne att även du inte önskade ett sådant liv, en skev tillvaro utan äkta känslor. I alla fall i slutet av vår tid ihop. Ett 12

kämpande hjärta som försökte allt men som inte längre orkade. Kan enbart önska dig en människa som gör rätt enligt dina tankar och idéer, någon som kanske inte önskar att se dig fullt ut. Någon som glömmer att ge dig blommor, glömmer att förklara hur mycket han älskar dig och håller dig kär. En person som inte förstår att även en kall själ ibland behöver en värmande famn att finna en sorts trygghet i.

Ledsen, 15/10-19. Mina armar får inte längre hålla dig under de sena nätterna, de tidiga morgnarna. Din doft som luktar av åtrå, precis vad jag önskat. Men inte kommer den nå mitt luktsinne längre. Nu är feromonerna där för någon annan. Tyvärr. Dina andetag studsar inte längre mot mina väggar och värmen från desamma berör inte min rygg. Jag ligger på min högra sida och hoppas att värmen snart smeker min hud. Men den förblir iskall. Jag tycker mig höra dina steg i trapphuset när du återvänder från en kväll med tjejerna. Det bekanta ekandet i det stora hålrummet gör mig lekande lätt i sinnet och jag sätter mig upp i sängen. Men fotstegen passerar min dörr och försvinner bort. Kanske fanns de inte ens där från första början. Det kanske bara var min spökande hjärna som gav mig falskt hopp som så många gånger förr. Oavsett vilket är nostalgin övermäktig i dessa tider. Ingen vila, ständig smärta. Tårarna från mina kinder är inte 14

längre fyllda med salt. Vatten fylls på och lämnar lika snabbt. Det är jobbigt, lite för jobbigt. Jag vill inte sakna dig längre, men säg det till ett hjärta som törstar efter att bli berört igen, och igen, och igen. Vi var inte menade för varandra, vi var inte starka nog tillsammans, trots mina insatser. Men kärlek, ja, du förbannade kärlek, du är inte alltid bra.

Bra person, ironi, 16/10-19. Jag är en fenomenal person, en fantastisk människa. Få individer har de egenskaper som jag förädlar och låter min omgivning ta del av. Mina vänner finns alltid i mina tankar, min familj i mina ådror och i min röst. Du fanns en gång i mitt bröst och i mina armar. Mitt hjärta var fyllt av enbart känslor för dig. Skillnaden i allt är att jag är för evigt i nutid och du valde att förpassas till dåtid. Aldrig mer kommer jag att älska dig. Jag har älskat dig, en gång i tiden. Dåtid, inte nu och aldrig mer. Hanterbar insikt men utmanande i denna nutid. I soffan där jag kontemplerar flyger den ena tanken efter den andra ut genom fönstret intill och försvinner för gott. Mina ögon söker en trygg punkt men den tycks aldrig finnas, bara kaffekoppens sköra men vackra porslin åkallar min uppmärksamhet. Ränder som får en att glömma känslorna för en stund. Utanför fönstret, under tankarnas flyktväg, ropar resenärerna till 16

Såret läker ännu efter uppbrottet. Som det gör för så många i samma stund. Tillägnar denna bok till alla människor som känner sig ensamma och bortkastade efter att de fått sina hjärtan krossade. Slitna itu och utan hopp finner ni er ensamma utan den som kan ge er äkta tröst. Men ljuset når er i slutändan, även om det innebär att tillåta mörkret ha sin gång. Uppbrottet kommer att stärka dig och skydda ditt hjärta. Låt tiden ha sin gång, även om det är de sista orden som vill höras.

Författaren Victor Sköld påbörjade sitt författarskap med att författa sin första diktsamling "Poesie in Bewegung" under 2015 och följde upp dessa dikter med ytterligare två stycken samlingar under de kommande åren. "1061 dagar" är hans tredje roman.