Yussuf Afifi
EN SOMMARNATT MED MATILDA
En sommarnatt med Matilda
Av Yussuf Afifi Korrekturläsare Karin Jönsson
”Konst är inte för konst. Konst för folk och för mänskligheten. Om den tappar vägen blir konsten meningslös i folks liv.” Yussuf Afifi
© 2023 Yussuf Afifi Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-7851-051-1
Innan hon vaknade, stördes hon i drömmen av ett rep som hängde och svängde från ett trätak. Taket verkade tillhöra ett lanthus byggt av trä. Repet var bundet i ena änden till en rund järnring fäst i taket, och i andra änden var det knutet som en ögla. Det hängde på samma sätt som repen hänger i fängelserna i många länder när de omger huvuden på de anklagade. Man drar repen runt halsen och dömer dem till döden, efter ett beslut som fattats av andra människor, och inte ett himmelskt sådant, ett beslut fattat av de som inte tror på någon Gud. Hon såg också Matilda. Matilda var namnet hennes far gett henne vid födseln och som hennes mor talat om för henne när hennes kropp växt och hon blivit medveten om livet. Innan hon vaknade, besvärad, såg hon i drömmen en pistol som låg i ett industriområde. Efter att ha vaknat kom hon ihåg att industriområdet var faderns arbetsplats 9
som hon då och då brukade besöka tillsammans med sin mor. I drömmen såg hon också en blodig kniv liggandes vid kanten av en lerig vattenpöl där ogräs hade vuxit sig tätt. Det såg ut som ett sådant träsk hon hade sett ett i någon amerikansk kriminalfilm. Plötsligt tog Matildas oroande dröm henne till en annan plats, där hon såg medicinska piller ligga, bredvid en burk med öppet lock, på ett vitt sängbord. Matilda vaknade efter alla de där bilderna och scenerna, och hon märkte att de alla hade en sak gemensamt, nämligen ett mordvapen. När hennes dröm upphört och hon till slut hade vaknat, hade svettdroppar fastnat i hennes ansikte. Hon reste sig långsamt från sängen och lämnade den. Matilda gick till balkongdörren. Hon öppnade den, det var sensommarväder. Hon stack ut huvudet för att andas frisk luft. Efter denna dröm insvept i dödshallucinationer hade hon svårt att andas. Hon drog in lite luft, gick sedan tillbaka in i lägenheten och gick till sängen och satte sig på kanten av den. Matilda var överväldigad, hon grät medan hon böjde huvudet. Hon kände sig som en trasig person. Hon torkade sitt ansikte med båda handflatorna och vände sig mot kudden. Hon kände sig slö av den psykiska utmattningen hon lidit av i åratal. Hon tog en titt på kudden och 10
Matilda är en ung kvinna som ensam försöker hitta självförtroende och trygghet i livet. Hon försöker hitta det mellan det förflutna och nuet, pressad av sitt förlorade psykologiska tillstånd. Genom att träffa en äldre man som för henne representerar det förflutna, kommer hon att finna förtroende och trygghet med honom i nuet.
9 789178 510511