9789178435562

6

12

34

74

96

54

7

Innehåll 11 Förord Trädgårdsmästare ANNELIE ENGKVIST, Gräsmark

12 Handelsträdgårdens nya liv

24 Samplantering, täckodling och växelbruk = hälsosam jord 30 Frön för framtiden 32 Växtförteckning

Trädgårdsmästare JOHN TAYLOR och hortonom TORUN JORDE, Malmö

34 Versailles i koloniträdgårdsformat 44 Hortikultur och sunt förnuft 50 Odla snyggt på liten yta 52 Växtförteckning

Husbehovsodlare ULLA TROENG, Mariefred

54 Vegansk odling i villaträdgården 64 Pallkrageodling med vegetabilisk gödsel 70 Bärbuskar för hälsa och smak 72 Växtförteckning

Täckodlare BÖRJE REMSTAM, Eskilstuna

74 Odlar ogrävt – här gör maskarna jobbet 86 Täckodling och No Dig 92 Daggmask, smådjur och mikroorganismer – hjälpen finns i jorden 94 Växtförteckning

Trädgårdsdesigner MARIA ANDERSSON, Stockholm

96 Köksträdgårdsdröm på storstadsterrass 106 Odling i krukor och kärl 108 Odlingsrum i mindre format 111 Växtförteckning

8

112

134

158

184

204

9

Trädgårdsmästare THOMAS LÜTHI, Skillebyholm

112 Biodynamisk odling på lanthustomt

124 Intensivodling med kompost och kosmos 130 Biodynamisk odling – idé och preparat 132 Växtförteckning

Trädgårdsmästare SIMON IRVINE, Lidköping

134 Strukturerad slottsträdgård med vilda inslag 146 Kompost, gröngödsel och naturligt växtskydd 152 Potager – den perfekta mångfaldsodlingen 156 Växtförteckning

Permakulturdesigner YLVA, JOHAN och SIRI ARVIDSSON, Falköping

158 Permakultur för hållbar odling 170 Permakulturdesignad odling 178 Principer och metoder för permakultur 182 Växtförteckning

Trädgårdsmästare SUTIP AUSTAD, Stenungsund

184 När Asien kom till Stenungsund 194 Odlingstunnel med asiatiskt klimat 198 Exotiska grödor i växthusmiljö 202 Växtförteckning

Trädgårdsmästare ROBIN TIDBLOM, OSSIAN TIDBLOM och SIMONE GRIND, Järna

204 Kooperativodlare med

framtiden i fokus

216 Kompostodling och No Dig i större skala 222 Perenna grönsaker – klimatsmart livsmedel 226 Växtförteckning

230 Register

10

11

Köksträdgården – en fråga om grönsaker, sinnlig fägring och framtiden Smaker, dofter, färger och känslor eller fysisk ansträngning, näring och mättnad? Den som odlar en köksträdgård behöver aldrig välja, eftersom tillvaron i köksträdgården innebär allt från nyttobetonat arbete till sinnliga upplevelser.

För de flesta är målet med en köksträdgård att kunna skörda och äta de grönsaker som odlas. Samtidigt finns det flera skäl till att odla, och en mängd olika sätt. För vissa handlar det om avkoppling, att njuta av att vara ute och att påta i jorden. Andra drivs av estetiska ideal, där form och färg sätter tonen för odlingen. Ytterligare några arbetar intensivt med att maximera skördar och storleken på grödorna medan andra nöjer sig med några sallatsblad.

Dessutom kan odlingsmetoderna se olika ut. Någon gräver och vänder jorden, en annan tillämpar ogrävd odling, vissa täckodlar med organiskt material som ska brytas ner på odlingsbädden, andra med färdig kompost – som är omgrävd och vänd eller har legat stilla hela året och i somliga fall försedd med preparat som hämtar kraft i kosmos.

Odling är helt enkelt som människan själv: alldeles olika beroende på insikter och tro, vetenskapliga rön, erfarenheter och plats på jorden.

I Mästarnas köksträdgårdar besöker vi tio svenska trädgårdar där grönsaksglädjen står i fokus, och där en samling erfarna odlare delar med sig av kunskaper, tankar och precisa tips. Här finns konkreta idéer om planering och anläggning, liksom reflektioner kring sådant som djupgrävning, kompostering, täckodling och vikten av att köksträdgården delas in i olika rum.

Somliga av bokens mästare är kända för allmänheten, andra arbetar i det tysta, men alla delar uppfattningen att sund grönsaksodling är ekologisk och sker utan konstgödsel och kemiska preparat. Här finns allt från en biodynamiskt odlad trädgård, en kooperativodling och finliret i en koloniträdgård till en återuppväckt handelsträdgård, ett täckodlingsparadis och en stilfull balkongodling likväl som mönsterrabatterna i en slottsträdgård, den spännande asiatiska odlingstunneln, en permakulturdesignad lantgårdsodling och den synnerligen moderna veganska köksträdgården.

Under besöken i mästarnas köksträdgårdar har vi lärt oss nya metoder, blivit uppdaterade om gamla beprövade, fått aha-upplevelser och förståelse för olikheter samt inte minst kommit till insikt om att det inte finns en, enda sanning. Men några saker har dessa köksträdgårdsmästare gemensamt: odlarglädjen liksom en rikedom på friska och näringsrika grönsaker. Dessutom har de lärt oss att vi, oavsett hur vi odlar, måste ha miljön i fokus och framtiden för ögonen.

Bella Linde – författare Lena Granefelt – fotograf Marja Pennanen – formgivare

34

Trädgårdens mittgång ter sig som en stilfull catwalk.

35

JOHN TAYLOR, trädgårdsmästare och TORUN JORDE, hortonom Koloniträdgård om 375 kvadratmeter i Malmö. Zon 1.

Versailles i koloniträdgårdsformat PÅ VARDERA SIDAN OM DEN genomgående gräsgången, eller catwalken som Torun J­orde och John Taylor kallar den, breder två form­ bundna planteringar ut sig. Båda ramas in av låga idegranshäckar som speglar den 120 cen­ timeter höga ligusterhäck som omger tomten.

Upplägget påminner om en fransk barockträd­ gård, ett Versailles i miniformat, där katten Cromwell spatserar runt som en adelsman i päls. I catwalkens början ligger den svarta kolo­ nistugan med sin gröna dubbeldörr, i slutet en frodig woodlandplantering med en majestätisk kornell i siktlinjen.

Trädgårdens norra del rymmer en ming­ lad perennrabatt där företrädesvis lila- och orangeblommande växter ger mustig fägring, och en oval berså av lärk där den sista kvälls­ solen ­fån­gas in. På södersidan ligger köksträd­ gården vars fyra parallella odlingsbäddar har genomtänkta längder för tydlig geometri. I bor­ tre änden finns en tvärgående bädd där en hög spaljé döljer det lilla hörnet med komposten.

Egentligen definierar sig trädgårdsmästa­ re John och hortonom Torun som människor som mest gillar prydnadsväxter. Ändå består en rejäl bit av deras 375 kvadratmeter stora kolo­ niträdgård alltså av en maffig köksodling som

ger ständigt nya skördar. Här finns mängder av tomater, företrädesvis den söta körsbärstoma­ ten ’Sungold’ och välbalanserade och snyggt svarta ’Black Cherry’ som båda mognar fint på friland i zon 1, liksom allt från aubergine, chi­ li, gurkor och squash till bönor, kål, sallat och majs.

– Och inte minst måste vi ha brysselkål och palsternacka till juldagens kalkon, deklarerar John. Båda får stå kvar länge i landet, de måste smaka på lite frost för att få sin goda, söta smak.

Johns och Toruns främsta råd för lyckade odlingar är att våga pröva sig fram, liksom att odla sådant som är dyrt att köpa och som är godare än i butik, som tomater.

– Så länge man inte ska vara självförsörjande handlar det om att testa, säger John. Ibland är det till och med så att vissa köpta grönsaker är godare än de egna, som morötter. Vi odlar säl­ lan rödbetor, det lilla vi äter köper vi.

Till köksodlingen hör också en prydlig avdel­ ning med bärbuskar, där taybär, eller björn­ bärshallon, och tre sorters taggfria björnbär med olika mogningstid ger lång skörde­period.

Dessutom spaljerade fruktträd, som äpple, päron, körsbär och persika, av vilka några age­ rar insynsskydd vid entrégrinden och andra

40

Katten Cromwell spatserar utmed häcken, som inte får vara högre än 120 centimeter.

John och Torun i sin paradiskoloni.

v­ erkade vara på semester så det blev ingen bud­ givning, berättar Torun. Vi slog till och började skissa.

Lotten, belägen i drygt hundraåriga Östra Sommarstadens koloniområde i Malmöstads­ delen Kirseberg, lämnade dock en del att öns­ ka. Dels var stugan inte bara liten, blott femton kvadratmeter, utan dessutom var golvet rut­ tet. Dels var tomtens sandjord sparsamt odlad, bara en stor gräsmatta, ett äppel- och ett plom­ monträd, en enorm gran och en förvuxen ide­ gran plus mängder av gullris, åkervinda och kirskål. Det var bara att kavla upp ärmarna!

– Vi fick jobba på flera fronter, berättar Torun.

Dels reparerade vi och byggde ut stugan och dels satte vi fart med trädgårdsformen. Men vi hade en del diskussioner, jag kan ha lite svårt

med det formella och ville först att det skulle vara lite mer rufsigt och koloniaktigt. Men idag är jag väldigt nöjd med det tydliga och strama, inte minst är det roligt att klippa häckar.

– Med raka, välklippta och tydliga linjer ser det alltid ordnat ut även om det finns lite ogräs i bäddarna, konstaterar John. Hemligheten bak­ om en snygg trädgård är att ha en tydlig form.

Trots kolonilottens relativt knappa yta har John och Torun lyckats klämma in överraskan­ de många trädgårdsrum. Vid sidan av köksod­ ling, bär- och fruktlund, en berså samt perenn­ rabatt och ett woodland finns också en rabatt med exotiska växter och örter samt en rosen­ trädgård. Dessutom flera uteplatser med golv av lärk och med tak av ljusslingor som ger ett varmt sken om kvällarna. Själva huset, nu till­

41

Rosmarin överlever oftast vintern i Skåne, särskilt om den står intill en husfasad i söder.

Spaljerade äpplen och päron.

Spetskålen ’Durham Early’ kan skördas året runt.

Redskap som används ofta hänger lätt tillgängliga på förrådväggen.

102

Med krukor på olika höga pallar och bord uppstår fina nivåskillnader. Här chilin ’Purple Tiger’ ihop med blodtopp ’Tanna’ och anemondahlia.

103 Från vardagsrummet öppnar sig terrassdörrarna mot den lilla rottinggruppen som omges av krukor med basilika, purpurkål, jätteverbena och zinnia plus bittergurka som slingrar sig över räcket.

104

I skymningen får terrassen en trolsk stämning.

Dahlia, rosenböna, kentuckyblåregn, ärtskott och ananassalvia i förgrunden.

105

Jätteverbena.

toner. Och sommarflox och doftlilja. Det är för övrigt ljuvligt att ha en liten dofthörna när man ligger i vilfåtöljen och lyssnar på musik eller en podd.

När det kommer till grönsakerna odlar Maria det familjen konsumerar färskt, och bara det de använder och äter. Där kommer planeringen in i bilden.

– Jag vet att vi äter mycket sallat och basilika, därför odlar jag mycket av det. Däremot är det nog med en squashplanta och fem, sex tomat­ plantor.

– Om min ambition var att koka in tomat­ sås till vintern skulle jag ha fler tomatplantor, men som det ser ut nu räcker våra tomater till både sallader och frukostmackor i flera måna­ der. Och så vi har mängder av bönor i septem­ ber och palmkål ända in i januari.

Skötselmässigt ägnar Maria omkring en tim­ me per dag åt sin terrass under säsongen. Hon vattnar, putsar bort skräpblad, tilläggsgöds­ lar och skördar. Och inte minst plockar hon in buketter av allt från rosenskära till anemon­ dahlian ’Totally Tangerine’. När det gäller möb­ lemang och prylar håller hon sig till korg och rotting, plåt, zink och betong, med inslag av koppar. Och som grund viker hon inte en tum från färgerna grått, beige och svart.

– Jag tycker det är jätteviktigt att det är snyggt, och det gäller även på vintern. Då har vi krukor med grön- och palmkål plus barrväxter i olika nivåer och med ljusslingor som lyser upp blick­ fången.

Marias terrass må se fulländad ut med sin välplanerade stil och lite bohemiska känsla.

Men icke.

– Jag kommer att gå mer mot perenna köks­ trädgårdsväxter, som dagliljor där man friterar knopparna så som man gör med zucchiniblom­ mor. De är dessutom lättskötta och härdiga.

Och bärbuskar, krusbär är till exempel rimliga eftersom man kan hålla ner dem så de inte blir så stora.

– Alltså … Jag pratar mycket om planering och försöker hela tiden vara lite sträng mot mig själv så att jag håller grundstrukturen. Men det enda man egentligen kan vara säker på är att det kommer att se ut på ett annat sätt näs­ ta år. Charmen med trädgårdslivet är ju att det är föränderligt. Det kanske är det man blir för­ älskad i.

106

Odling i krukor och kärl Stora kärl, köpejord och pelleterat hönsgödsel är grunden i Maria Anderssons köksträdgårdsodling på terrassen. Dessutom tilläggsgödslar hon med gräsklipp och jordförbättrar med växtrester från plantorna.

God planering, passning och precision gör terrassen till ett under av både smak och skönhet.

Planering, jord och växtval ▶ Maria började med att ”sitta in” terrassen. Genom att notera insyn från grannar, solens gång och vad som växer i omgivningen kunde hon bilda sig en uppfattning om form, struktur, behov och åtgärder. Först därefter började hon skissa fram en plan. ▶ Trots ganska få kvadratmeter, och det faktum att terrassen är lång­ smal och bara två meter bred, ritade Maria in flera rum. I var ände av terrassen placerades stora, platsbyggda odlingslådor och i mitten en pergola med en bänk som ansluter till husets yttervägg. Sammantaget blev det tre olika rum som fångar solen både till lunch och middag. ▶ Allt trävirke målades med svart slamfärg medan det svarta järn­ smidesräcket försågs med ett svart insynsskydd. Den svarta färgen utgör en bra fond för det gröna i all växtlighet. ▶ Stora krukor och kärl ger växterna goda förutsättningar att trivas.

Den stora jordvolymen reducerar också vattningsbehovet en smula.

Huvuddelen av kärlen rymmer mellan 50 och 100 liter, de stora odlingslådorna och ett ekfat ännu mer. Vid sidan av trä är materialen i huvudsak korg, zink och koppar. ▶ Regnvatten samlas i en stor zinktunna. Helt livsviktigt är också att ha vatten till humlor och bin. Ett lågt fat med vatten lockar per automatik till sig flygfän som tackar genom att pollinera växterna. ▶ Odlingskärlen fylldes ursprungligen med ekologisk planteringsjord blandad med biokol och kogödsel, allt på säck.

På bänken i pergoladelen står ärtskott, basilika ’Genovese’ och helig basilika.

▶ Växtmaterialet är varierat för både mångfaldens och skönhetens skull.

Ur en formfast grund med klippta häckar och ansade buskar reser sig grönsaks- och blomväxter med spiror, bollar, plymer och spretiga växtsätt med allt från dilliga till omfångsrika bladverk. Grunden består av buskar och perenna växter, kompletterade med ettåriga blomoch grönsaksväxter. Perennerna väljs utifrån förmågan att kunna stå ute året om. Ett knep är att satsa på

växter som klarar sig i ett par högre växtzoner. Terrassen ligger i zon 2–3 men Maria väljer i regel växter som klarar sig i zon 3–4. ▶ Basen med olika gröna nyanser ger ett lugn, därefter valdes både blommande växter och grönsaksväxter med dova toner. Lila, bordeaux och vinrött ligger som en grund med kontrastfärger i orange och aprikos som livar upp och gör kompositionen intressant.

107

Odling och skötsel Förberedelser. På hösten klipps alla annueller ner, och växtresterna vänds ner i krukor och kärl där de bryts ner till strukturbildande mull i jorden. På våren tillförs komposterad kogödsel på säck.

Förodling. De flesta annueller förodlas inomhus, såväl blommor som grönsaksväxter. Maria använder såjord, och både bredsår och sår i pluggbrätten och småkrukor. De flesta plantorna skolas om minst en gång innan de får komma ut på terrassen.

Utplantering. När risken för frost är över sätts de förodlade plantorna ut i krukor och kärl på terrassen, där buskar och perenner redan grönskar.

Samplantering. Maria vill utnyttja odlingsytorna maximalt och samplan-

terar så mycket som möjligt. En perenn växt kan få sällskap av purjolök, medan palmkålen växer ur en matta av oregano och timjan. I princip allt som växer högt på stam har en låg växt i botten.

Serieodling. Så fort en växt har gjort sitt planteras något nytt in, oavsett om det gäller blommor eller grönsaker.

Med småplantor på gång i pluggbrätten eller lådor kan luckorna täppas till direkt.

Växelbruk. Jorden i krukorna byts aldrig ut, därför roteras växterna år efter år i ett systematiskt växelbruk.

Samma slags växt odlas alltså aldrig i samma kruka nästa år. (Läs om växelbruk på s. 27.)

Finpustning. För att det aldrig ska se stökigt ut putsar Maria dagligen bort allt som är visset. Dessutom tar hon regelbundet bort övervissnade

Grönmynta, palmkål, ananassalvia och basilika, det finns alltid något att skörda.

blommor på annuellerna så att de ska sätta nya blommor. Normalt går en växt i frö när blomningen är över, men när den ”deadheadas” får den en signal om att sätta nya blommor. Vissa blommor får dock stå kvar och vissna för att de är vackra i utslocknandet, som solrosor, basilika som gått i blom och verbena. Solrosorna ger också fåglarna mat.

Täckodling. Växtresterna efter putsningen läggs i regel på jorden i odlingslådor och krukor där de direktkomposteras till fin jordförbättring.

Vid tillgång täcks jorden också med gräsklipp.

Gödsel. De annueller som kräver til�läggsgödsling vattnas med en lösning med pelleterat hönsgödsel. Ibland gör Maria också egen näringslösning av växtrester och putsblad från den dagliga genomgången. Växtresterna läggs i en hink som fylls med vatten och blir till flytande näringslösning på en vecka. Näringslösningen blandas med en del i nio delar vatten, 1:9. De slamsiga växtrester som blir kvar i hinken vänds ner i jorden i krukorna.

En bokashikompost ger dessutom näringsrikt lakvatten som de extra näringskrävande grödorna gödslas med.

Bevattning. Maria vattnar sällan men mycket, tomaterna får till exempel vatten som mest varannan dag. För att inte slösa med vatten vattnar hon alltid direkt ner i jorden, mot rötterna.

Helst används regnvatten men ibland krävs kranvatten via slang; flödet stängs av mellan varje kruka. Behovet av vattning minimeras då kärlen har stor jordvolym, dessutom gör täckodlingen att fukten inte dunstar.

Marktäckande växter under högväxande plantor är också ett sätt att hålla kvar fukt i jorden. Övervattning är tabu, vatten som rinner iväg i onödan lakar också ut näring ur jorden.

Vinterförvaring. Buskar och perenner skjuts in mot väggen där de står i lä på både golvet och på bänken. Särskilt ömtåliga perenner, som blåregn, isoleras med liggunderlag under och omkring krukan.

134

Innanför de strama buxbomshäckarna får kardon och färgväxlartobak bli yviga.

135

SIMON IRVINE, trädgårdsmästare Slottsträdgård om 1 750 kvadratmeter vid Läckö slott på Kållandsö, Lidköping. Zon 3.

Strukturerad slottsträdgård med vilda inslag

ETT BÖLJANDE HAV AV sallatsplantor i olika färger närmast sköljer över terrassen. Några trappsteg ner erbjuds skugga i en enastående pergolagång, klädd med avenbok. Utmed dess sidor löper häckinramade odlingsbäddar plan­ terade i mönster, likt ett fint broderi. Purjolök sömmas ihop med rödbetsplantor, stora kål­ huvuden tampas med zinnia ’Chippendale’, ett gäng kardonplantor drar fram i ett välplanerat stråk medan den fantastiska färgväxlartobak­ en fått fröså sig som den vill. På ett ställe bildar purpurfärgade broccoliknoppar harmoni med buxbomens gulgröna toner, på ett annat växer gul lök i kluster omgivna av sodaört. Dessutom bönor på störar, slingrande squash, olika ärter, bondböna och … ja, tistlar! Mot en rödmå­ lad plankvägg bjuder spaljerade päron på de finaste frukter medan rosenbönor av sorterna ’Lady Di’ och ’Orteil du Prêcheur’ tillsammans med skärbönan ’Helda’ och trumpetsquashen ’Tromba d’Albenga’ klänger på tjärade nät som spänts över ytan.

Det prunkar på terrasser, trappor, murar och krön. Makalösa härvor med luktärter klättrar uppför en vägg, i en odlingsbädd utvecklar ett fikonträd sina mjuka frukter, ur en kruka närmast väller det fram sidenröd zinnia och

jämnt utplacerade över terrasserna står kärl med europeisk dvärgpalm. Utmed slottsmu­ ren reser sig en kallmurad odlingsbädd med rosor, träjon, malört, rosenflockel och vallört. I en annan står tomatplantor, ’Berner Rose’, den godaste sorten som dessutom tål att vara ute.

Det blåser från Vänern. Tillsammans med två gigantiska valnötsträd vakar det vita slot­ tet över köksträdgården: ett storverk skapat av trädgårdsmästare Simon Irvine.

– Platsen är gestaltad som en barockträdgård, förklarar han. Men min största inspirations­ källa är kolonilotten, den där lite anspråkslö­ sa, halvgalna blandningen av grönsaksplantor, prydnadsväxter, vindflöjlar … Ja, allt som är festligt.

När brittiske trädgårdsmästaren Simon kom till Läckö slott på Kållandsö strax ovanför Lid­ köping, bestod trädgården av en hårdpackad gräsmatta. Simon, trädgårdsintresserad sedan barnsben och utbildad vid Royal Botanic Gar­ dens, Kew, i London, hade flyttat till Sverige för kärleks skull. År 1990 fick han i uppdrag att gestalta köksträdgården som en del av utställ­ ningen Människans Lustgårdar, och med ursprunget från 1600-talet i bakhuvudet men med blicken riktad mot framtiden gjorde han

138

Fröställningar av praktvädd.

139

Häckarna putsas kontinuerligt för att alltid ha sin strama form.

205

ROBIN TIDBLOM, OSSIAN TIDBLOM, SIMONE GRIND, trädgårdsmästare Kooperativ produktionsodling på 2,2 hektar arrenderad mark i Järna. Zon 3.

Kooperativodlare med framtiden i fokus

DEN SÖDERVÄNDA SLUTTNINGEN omges av jordbruksmark, ett industriområde, en samling villor och landsvägen som leder till det sörm­ ländska samhället Järna, ibland framställt som en förort till både Södertälje och Stockholm.

Men bara några steg in på markområdets lilla uppfartsväg, bestående av två hjulspår med en grässträng i mitten, infinner sig harmoni. För­ utom platsens själva kärna, de 2,2 hektar mark som härbärgerar drygt tvåhundra odlingsbäd­ dar för annuella grönsaker, en avdelning med spännande perenner, sju bikupor med upp till 70 000 bin i varje samhälle, dammar för bevatt­ ning, fruktträd placerade i mikroklimat, stora komposthögar, en container med verkstad, ett utekök, en utomhusscen och en lekplats med sandlåda för besökande barn, är det träden som talar. I sluttningens norra del reser sig de susande, sjungande, knirkande furor som har gett odlingskooperativet Under Tallarna sitt namn.

– Det här är inte bara ett ställe för odling eller en trivsam plats för trädgårdsmästaren, säger Ossian Tidblom som är en av kooperativets grundare. Avsikten är att skapa en mötesplats och en plattform för liv – såväl ekologiskt och ekonomiskt som socialt.

Ossian och brodern Robin Tidblom kom till platsen 2012. Då låg marken, som tidigare bru­ kats som en av Sveriges första biodynamiska odlingar, i träda och var på väg att ätas upp av bostadsbebyggelse och industrier. Med en övertygelse om att matproduktion behöver finnas nära människor konstaterade de att placeringen var perfekt. Efter att ha tecknat ett arrendeavtal med kommunen drog de med hjälp av en samling entusiastiska medhjälpa­ re igång en rörelse som bottnar i odling och prenumererad grönsaksförsäljning men har samhällsförändring som mål.

– Om vi ska nå dit så behöver vi vara nära mycket folk, förklarar Robin. Istället för att hitta en gård långt ute på landet valde vi att placera oss här, för att prova oss fram och leta reda på en modell över vad som går att göra.

Efter ett år anslöt Simone Grind, som med blick för projektledning och långsiktighet visade sig vara ovärderlig för rörelsen. Idag utgör hon, Ossian och Robin kooperativets kärntrupp och tillsammans driver de stän­ digt olika projekt som syftar till att främja relationer och lokalsamhället, som bygger broar och inspirerar till förändring. Och inte minst vill Under Tallarna vara en oas bortom

206

Kryddfänkål. En primörperenn med söta, saftiga frön.

Redskap lutade mot en fristående gammal dörr.

det rådande samhällets kapitalism och stress.

– Även om odling är grunden handlar det allt­ så inte enbart om att odla, säger Simone. Vi dri­ ver en tvärsektoriell plattform där vi med olika aktiviteter sätter olika intressenter i kontakt med både viktiga frågor och varandra. Det kan vara allt från ett kulturevenemang med per­ formance och musik till aktivitetsdagar för en kommunstyrelse eller företagsledning, där de får lära sig vända kompost.

– Mycket handlar om att bryta gränser, kon­ staterar Robin. Till exempel har den lokala LRF-kretsen, alltså Lantbrukarnas Riksförbund, varit här på pubkvällar. Även om vi har olika förhållningssätt till odlande så tjänar ingen på att vi tittar snett på varandra. Det är bättre att mötas, visa hur vi jobbar och lyssna på hur de konventionella bönderna tänker. Möten kan

216

Kompostodling och No Dig i större skala Medlemmarna i kooperativet Under Tallarna odlar med flera olika tekniker men ägnar sig i huvudsak åt No Dig och täckodling med färdig kompost. Trots omfånget sköts allting hantverksmässigt: såväl sådd och plantering som vattning och annan skötsel sker för hand. Både annueller och perenner har plats i odlingarna, och allting görs med tanke på miljön, människan och framtiden.

Planering och anläggning ▶ Den 2,2 hektar stora, kommunal­ ägda marken ligger i gräns­landet mellan skogsbryn och odlad jordbruksmark. Odlingsmarkerna är vända åt söder, med skogsbrynet i ryggen. Marken har brukats på olika sätt sedan järnåldern. Senast drevs här en av Sveriges tidigaste biodynamiska gårdar. När Under Tallarna började arrendera marken 2012 hade den legat i träda i många år. ▶ De olika ytorna har planerats och anlagts allt eftersom, och består idag av fält och terrasser med

Sallatsplantor klara för utplantering.

220 odlingsbäddar för annuella grönsaker och en yta med perenna odlingar. Dessutom anlades tre dammar, en skogsträdgård samt ett 120 kvadratmeter stort växthus som förutom plats för förkultivering och odling rymde samlingsytor och kök. I november 2021 brann växt­ huset ner, det kommer att byggas upp i någon form. ▶ Odlingsbäddarna för annuella grönsaker anlades på gräsmattan, där ytan för de planerade bäddarna först luftades med bredgrep. Därefter anlades bäddarna med lager om 15–20 centimeter välbrunnen stallgödselkompost direkt på gräsmattan. I mörkret under komposten

kvävs och omvandlas grästorven till mull. Varje bädd är 8 meter lång och 75 centimeter bred. Bäddbredden motsvarar ett människokliv, vilket gör att bäddarna aldrig kompakteras av att någon trampar i dem. Mellan bäddarna anlades 30 centimeter breda gångar som täcktes med markduk och flis. ▶ Den perenna delen av odlingen består av hügelbäddar som är en meter breda, alltså aningen bredare än i annuella odlingen eftersom perenner i regel växer sig större. Först grävdes en meter breda diken som försågs med de stockar och större grenar som utgör hügelbäddarnas kärna. Därefter lades 15–20 centimeter tjocka lager med välbrunnen stallgödselkompost ovanpå trämaterialet. Över bäddarna lades odlingsduk som kväver ogräs men släpper igenom vatten. Växterna planterades genom snitt i odlingsduken. Mellan bäddarna lämnades utrymme för 50 centimeter breda gångar med flis. ▶ Nya odlingsskiften etableras numera på platser där det säsongen före har legat kompost. Genom att inte ha släppt igenom ljus har komposthögen kvävt gräs och ogräs.

När den färdiga komposten sprids i befintliga odlingsbäddar sparas en del på den gamla kompostplatsen som ligger som ett odlingsfärdigt skifte med bäddar perfekta för näringskrävande grödor som pumpa och majs. Året därpå odlas mindre näringskrävande grödor på skiftet. ▶ I Under Tallarnas centrum, i anslutning till växthuset, byggdes odlingsbänkar där förodlade plantor får växa till sig innan de sätts ut i odlingsbäddarna.

217

högväxande sockerärt och varannan nedåtväxande morot.

Växelbruk. Bäddarna växelbrukas i en fyraårig växtföljd för att få en naturlig balans i jorden. (Läs om växelbruk på s. 27.)

Gödsel. Odlingsbäddarna vattnas emellanåt med kompostte som stödjer det mikrobiella livet i jorden. I övrigt behövs ingen gödsel, det räcker bra med kompost.

Plocksallat ’Expertise RZ S ­ alanova’.

Odling och skötsel Förberedelser. På hösten förses odlingsbäddarna med ett fem centimeter tjockt lager kompost. Kompostodlingen är en variant av täckodling och används istället för icke-nedbrutet organiskt material. Över komposten läggs mörk plast. På våren gror ogräs i värmen, men dör sedan i mörkret under plasten. Resultatet blir mullrika och i det närmaste ogräsfria odlingsbäddar. Bäddarna grävs aldrig.

Förodling. I februari påbörjas förkultivering av plantor inomhus och i växthus. Först ut är chili, därefter lök, och frilandstomater, kål, majs och vidare pumpa och squash.

Växthusodling. Tidiga vårprimörer som vitlök, spenat, rädisor, majrova, olika sorters kålblad och sallat odlas i växthus under tidig vår och skördas i slutet av maj. Växthustomater förodlas sent i mars och planteras i växthuset när vårprimörerna är skördade. När tomaterna har skördats i mitten av september växthusodlas ytterligare en omgång snabba bladgrönsaker.

Direktsådd. När jorden håller en temperatur om 4–5 °C direktsås sockerärter och bondbönor, vid 6 °C jordtemperatur sås rädisa, sallat, spenat, persilja, dill och kålrabbi, och vid 10 °C sås morots- och rödbetsfrön.

Bönor sås när jorden har nått 12 °C. Utplantering. I slutet av maj planteras kålväxter, sallat, lök- och mållväxter ut i odlingsbäddarna. Dessa växter klarar frostnätter som kommer och går. När risken för frost är helt över sätts övriga förodlade plantor ut i odlingsbäddarna. Känsliga växter skyddas med fiberduk.

Serieodling. Så fort en odlingsbädd är skördad fylls den på med antingen nya direktsådder eller färdiga plantor som står beredda i odlingsbänkarna. Efter de kvävefixerande baljväxterna planteras grödor som kräver mycket näring.

Ljus. Genom att odla högväxande grödor i varannan bädd och rotfrukter i varannan elimineras problemet med att grönsakerna stjäl ljus av varandra.

Ett exempel är bäddar med varannan

Bevattning. Vatten är centralt och betraktas som en del av platsens livsrytm. Att jorden inte grävs samt att den täckodlas med kompost gör att den klarar att själv hålla fukt.

Dessutom håller lerjorden fukt i sig.

Odlingarnas vattenbehov bevakas dock ständigt och bäddarna vattnas när så krävs med vattenslang med munstycke samt med vattenspridare.

Skydd. Nättunnlar skyddar odlingarna mot harar och rådjur. Tunnlar med kålnät skyddar kålen mot kålfjärilen och dess larver.

Ogräs. Ogräs motarbetas proaktivt, exempelvis med falska såbäddar. När en bädd förbereds skapas optimala förhållanden för att fröogräs ska gro, och därefter sås till exempel morot.

Innan morotens grodd kommit upp har ogräset grott, och kan enkelt brännas av med en gasbrännare. Därmed kan moroten komma upp utan konkurrens från ogräs. Dessutom planteras någon örtartad växt intill odlingsbäddarna, för att hålla undan krypande gräs.

Markduk läggs i gångarna. Rotogräs är i regel enkelt att rensa eftersom de ogrävda, luckra odlingsbäddarna lätt släpper ifrån sig rötterna. Fröogräs rensas allt eftersom det dyker upp.

Lång säsong. Odlingssäsongen förlängs med hjälp av fiberduk som håller värmen. Exempelvis kan rättika och fänkål sås i bädden där vitlöksskörden är bärgad i juli, och tack vare fiberduken ge sen, men fullvuxen skörd. Rädisor som sås i augusti och täcks med fiberduk är skördeklara inom en månad.

218

Kompostlådor står utplacerade här och där. Materialet flyttas senare till en större trädgårdskompost.

Kompost à la Under Tallarna Under Tallarna gör av med enorma mängder kompost varje år, och har därför avtal med restauranger och lantbruk som levererar containervis med både kompostmaterial och färdig kompost till platsen. Dessutom resulterar de egna odlingarna i mängder av växtrester som komposterar på plats.

Bokashikompost. Flera restauranger som köper grönsaker från Under Tallarna skickar bokashikompost i retur. De fermenterade matresterna, som syrats med hjälp av effektiva mikroorganismer (EM), vänds ned i de

stora högarna med färdig kompost och omvandlas där till mull på ett par veckor. Bokashin grävs in djupt i komposten för att undvika problem med skadedjur.

Stallgödsel. Genom ett samarbete med ett biodynamiskt lantbruk och ett stall är tillgången på stallgödsel god.

Gödslet får kompostera på hemmagårdens gödselplatta för att inte läcka ut näring och kommer till Under Tallarna i väl komposterat skick.

Trädgårdskompost. Växtrester från de egna odlingarna används som grund för en klassisk varmkompost, och stöds med kolrika material som

halm, löv, biokol och träflis. Stor vikt läggs vid att hålla en bra balans mellan gröna, kväverika, och bruna, kolrika material liksom mellan fukt och syre.

De olika kompostmaterialen läggs i högar på området, och monteras när det finns tillräckligt för att bygga en kompost med rätt mängd kväverikt och kolrikt material. En tumregel är att varva en tredjedel färskt, kväverikt material med två tredjedelar torrt och kolrikt, alltså 1:2. Tack vare stora mängder växtmaterial läggs ett antal komposter per säsong. Under ­pågående säsong tar det 3–4 veckor att samla ihop till en komposthög om 2 kubikmeter. Monteringen sker med en inhyrd grävmaskin eller för hand med hjälp av deltagare i studiegrupper. Vid montering av en kompost varvas det färska växtmaterialet med halm, löv, träflis, biokol och lite färdig kompost; vilket som används styrs av tillgång.

Materialen varvas i tunna lager, då kommer mikroorganismerna åt både torrt och färskt material. När komposten är färdigmonterad grävs den om så att materialen blandas. Efter cirka två veckor vänds den igen. Därefter får den vila tills materialet har brutits ned till kompost, vilket tar ett par månader.

Under slutkompost­ering hålls högen i regel täckt med odlingsduk för att hindra fröogräs från att få fäste.

Kompostte – så funkar det Att vattna odlingsbäddarna med kompostte gynnar svamp- och bakterietillväxten i jorden, vilket i sin tur leder till starka och friska växter. Ett kompostte tillverkas av färdig kompost, lövmull från skogsbrynet, algextrakt och mykorrhizasporer som finns att köpa i handeln (läs mer om mykorrhiza på s. 93). Materialet läggs i en bryggeri­ påse, som vanligen används för humle vid ölbryggning, och placeras i en hink med klorfritt vatten. Under knappt två dygn får materialet dra i vattnet, som hela tiden syresätts med en kraftig luftpump, innan det appliceras på växter, frön och den odlade jorden.

219

Störvaxböna ’Neckargold’.