Page 1

TILL A N N -M A R I OCH HENNES BARNBARN


FÖRORD 6

UR SKAFFERIET 10

LJUSET KOMMER 52

FYLL LADORNA 134

HÅLLA VÄRMEN 188

REGISTER 250


FÖRORD Den här kokboken kommer knappast att förändra ditt liv. Du kommer förmodligen varken bli nyttigare, smalare eller tjockare av den. Den är varken köttfri, glutenfri eller fettfri; dess enda uppgift är att fånga din uppmärksamhet och rikta den mot den skånska maten. 6

F Ö RO R D


”Si-ill, to-orsk, färsk skrubba!” Silla­ mångler­skornas rop ekade genom ­gatorna. De hade lastat sina tunga ­börar ute i fiskelägena och rännilarna av smältvatten skvallrade om deras ­rutter. Färsk fisk ­erbjöd ett v­ älkommet avbräck till saltsillen, som med salt­ fläsket för många s­ kåningar var det vanligaste ­­ s­ ovlet till ­brödet och ­potatisen. Ur s­ kafferiet tog man fram ­inläggningarna, ärterna och ­bönorna och ur matkällaren p ­ otatis och ­rot­­frukter. Fastlagsfirandet ­förgyllde vårvintermaten. Antingen ­bakades korsformade viggar och kummin­ kringlor, eller så frossade man i ­fastlagsbullar och ­stenkakor.

UR SKAFFERIET


BRÄNNESNUDA 6 port. 1 ½ kg rimmat fläsklägg med ben eller 900 g benfritt rimmat sid- eller bogfläsk ca 2 ½ liter vatten 5 kryddpepparkorn 4 medelstora potatisar 3 palsternackor 4 stora morötter 1 stor purjolök 1 knippe kruspersilja 2 dl havregrädde nymald vitpeppar

Skånes svar på minestrone är fyllig men mild. Mild? Just det: den ska alltså inte bränna i snudan (näsan), så varianter med pepparrot går bort. ”Bränne” syftar i stället på att soppan är avredd och ”snudan” är i det här fallet det rimmade fläsket som ger den dess stomme. Snudan kan vara allt från en bit rimmat sidfläsk till fläsklägg eller, i enklare hem förr, en överbliven skank från en salt och rökt spickeskinka. Sältan balanseras upp av sötman från löken, rotfrukterna och havregrynen – här utbytta mot krämig havregrädde. En smakrik köttsoppa som gott förtjänar att få hänga med ett tag till i en något moderniserad version. Lägg fläsket i en rymlig gryta och fyll på med vatten så att köttet täcks. Tillsätt kryddpeppar och låt koka upp. Skala och dela potatisarna, en av palsternackorna och två av morötterna och lägg i grytan. Ansa och skölj purjon noga. Snitta den på längden, spara ena hälften och lägg den andra, skuren i bitar, i grytan. Skär av topparna på persiljeknippet, lägg åt sidan och lägg stjälkarna i soppkoket. Sjud soppan sakta, med grytlocket på svaj, i en och en halv timme eller tills köttet är mört. Skumma noga under tiden. Ta sedan upp köttet ur grytan. Avlägsna fett och svål och låt svalna något. Skär köttet i tunna strimlor. Skala och strimla resten av morötterna och kvarvarande palsternackorna fint (julienne). Strimla även purjon tunt. Sila soppspadet. Vispa ner havregrädden i soppan, smaka av med vitpeppar och eventuellt mer salt. Låt koka upp på nytt. Lägg tillbaka köttet och de finstrimlade grönsakerna i den heta soppan och låt sjuda ett par minuter innan servering. Strö över hackad persilja vid bordet. Går också under namnen Snudesö, Fläskasnuda och Skånsk snuda. Kokas utmärkt även på julens kokspad och de sista skivorna av sockersaltad, lättrökt skinka.

28

UR SK AFFERIET

UR SK AFFERIET

29


DANSKA FASTLAGSBULLAR I Skåne åt man förr sina fastlagsbullar redan på måndagen, Bulla­ måndagen. Från början var de små enkla vetebullar som åts med ­saffranskryddad varm äggmjölk. Bullarna var formade till strutar, som man fick när man skar ett kors i mitten av varje bulle och vek ut degflikarna.På vissa håll formade man istället kringlor som beströddes med kummin. Både strutar och kumminkringlor lever kvar på den danska sidan än idag. Danska nutida fastlagsbullar är klart mer karnevalistiska än svenska semlor. Här är två klassiska varianter, med creme och remonce (vaniljkräm och mandelmassa). Creme Börja med den första fyllningen. Vispa ihop samtliga ingredienser utom hallonsylten i en kastrull och värm på svag värme tills den tjocknar. Ställ kallt i kylskåp. Remonce Fortsätt med den andra fyllningen. Riv mandelmassa och smör på rivjärnets grova sida och rör med sockret med hjälp av en gaffel. Bullarna Blanda mjukt rört smör och ljummen mjölk. Lös upp jästen i vätskan. Vispa upp ägget och blanda ner det med socker, kardemumma och salt. Arbeta ner mjölet noggrant och knåda degen i 10 minuter för hand eller 5 minuter i maskin tills den är riktigt mjuk och smidig. Jäs degen övertäckt i ungefär 1 timme tills degen är dubbelt så stor. Sätt ugnen på 200 grader. Dela degen i två lika stora delar. Kavla ut den ena halvan till en kvadrat och skär den i 3x3 rutor. Pensla kanterna med uppvispat ägg. Klicka den kalla fyllningen i mitten av varje ruta och sedan en knapp tesked hallonsylt på varje. Kläm ihop de motsatta hörnkanterna och se till att de sluter tätt. Lägg bullarna en och en på en bakplåtspappersklädd plåt. Sätt ugnen på 200 grader och låt bullarna jäsa övertäckta i 30 minuter. Fortsätt under tiden med den andra deghalvan. Gör exakt likadant men fyll istället varje ruta med en klick mandelkräm och en liten chokladbit. Grädda bullarna i mitten av ugnen i cirka 12 minuter eller tills de har fått fin färg. Ta ut dem och låt svalna helt på galler. Glasyrer Rör ihop glasyrerna i två skålar. Tillsätt vattnet droppvis och skeda sedan glasyren över bullarna. De med creme får en hallonglasyr och de med remonce och choklad får kakaoglasyr. Toppa med hackad pistaschmandel eller sikta över florsocker med en tesil när hallonglasyren har stelnat.

50

UR SK AFFERIET

UR SK AFFERIET

18 bullar 25 g jäst 2 ½ dl ljummen mjölk 50 g mjukt smör 1 ägg 4 msk strösocker 1 tsk mald kardemumma ½ tsk salt 750 g vetemjöl 1 ägg till pensling Creme 1 ½ dl mjölk 1 ägg 1 msk socker 1 msk vaniljsocker 1 msk maizena 3 msk hallonsylt Remonce 100 g riven mandelmassa 100 g smör 1 msk strösocker 90 g chokladbitar Kakaoglasyr 100 g florsocker 2 tsk kakao 1 msk kallt vatten 50 g hackad pistasch­mandel Hallonglasyr 100 g florsocker 2 tsk frystorkat hallonpulver 1 msk kallt vatten 1 msk siktat florsocker

51


NÄSSELSOPPA MED ROSTADE SOLROSKÄRNOR OCH FÖRLORADE ÄGG Den här nässelsoppan uppfann jag för några år sedan då jag ville ha en modernare nässelsoppa. När solrosfrön mixas mycket noga löses fettet i dem ut, vilket reder soppan utan vare sig mjöl eller grädde. Den rostade tonen funkar även bra till nässelsmaken och mixningen ger en läcker färg på köpet. Använd en helst inte alltför salt grönsaks- eller hönsbuljong utan glutamat. Den får gärna vara hemgjord.

4 port. (som förrätt) 1 liter grönsaks- eller hönsbuljong 2 liter späda nässlor 1 dl rostade, salta solroskärnor

Koka upp 1 liter buljong. Rensa och skölj nässlorna. Koka upp rikligt med vatten i en stor kastrull och förväll nässlorna i ett par minuter. Ta upp och häll av nässlorna genom ett durkslag. Lägg nässlorna med ett par deciliter buljong tillsammans med solroskärnorna i en kannmixer. Mixa till en slät kräm. Tillsätt resterande buljong och mixa slätt. Servera med pocherade ägg och klippt gräslök. Dra ett varv med vitpepparkvarnen över.

Pocherade ägg 4 ägg

Pocherade ägg Använd så färska ägg som möjligt och en rymlig kastrull. Koka upp 3 liter vatten med 3 matskedar ättika och 3 teskedar salt. Knäck äggen i separata små koppar. Sänk värmen så att vattnet bara sjuder lätt, skapa en virvel med sleven och låt ett ägg i taget glida ner i mitten. Vänta 3 minuter innan du tar upp det med hålslev och låter det rinna av på hushållspapper. Pochera de andra äggen, ett i taget. Tips Kallvatten får koaguleringsprocessen i äggen att stanna av, så vill du göra dem i förväg kan du.släppa ned de pocherade äggen i en skål kallt vatten. Är soppan het nog värms äggen upp snabbt vid servering. Ska du göra många pocherade ägg, och du misstänker att de inte är pinfärska, kan du använda kocktricket och först knäcka äggen i en bunke med 1 dl ättika (24 %) och 5 dl vatten. Då koagulerar ytlagret på äggen av ättikan och du kan sjuda alla ägg på en gång försiktigt i 3–4 minuter i saltat vatten.

58

L J U S E T KOMM E R

L J U S E T KOMM E R

59


ÄGGAKAKA MED STEKT FLÄSK OCH GRÄSLÖK 2 port. 4–6 skivor rimmat fläsk 4 ägg 2 dl vetemjöl 4 dl mjölk 1 nypa socker 1 nypa salt smör till stekning en näve klippt gräslök

74

Fluffig och frasig på en och samma gång. Kan det bli bättre? Inte konstigt att äggakakan har kommit att bli en symbol för det skånska överflödet. Förr åts den traditionsenligt på pingstafton (och med en lättare hönssoppa på pingstdagen). Den här är en något mindre söt variant och för ovanlighetens skull serverad utan vare sig lingon eller stekta äppleklyftor. I stället är den på danskt manér överströdd med finklippt gräslök, som en enda stor fanfar till våren. I östra Skåne åts den oftast med rögad ål. Torrstek fläsket knaprigt i en normalstor stekpanna. Lägg det på hushållspapper och spara flottet i en skål. Torka pannan ren från fläskrester. Vispa mjölet med socker, salt, ägg och hälften av mjölken till en tjock smet. Tillsätt resten av mjölken och vispa slätt. Hetta upp flottet och en extra klick smör i den rengjorda pannan på medeltemperatur. Häll i smeten. Fös in smeten mot mitten med en stekspade och långa tag, så att ny smet kan rinna tillbaka i fåran som bildas. Ägga­ kakan byggs då inifrån mitten i sammetsliknande, tjocka veck och behåller sin saftighet. Jobba dig runt kakan tills den är fast och rund. Ta sedan ett stort grytlock och vänd pannan snabbt upp och ner över det så att kakans gräddade sida hamnar uppåt. Fös tillbaka den i pannan ­genom att vinkla lockets kant nära stekpannan och låt den kana ner. Grädda i ytterligare några minuter. Värm eventuellt på fläsket lite och drapera skivorna över äggakakan. Avsluta med en näve gräslök.

L J U S E T KOMM E R

L J U S E T KOMM E R

75


SKÅNSK SVISS MED SPETTE­ KAKA OCH JORDGUBBAR 8 port. 350 g spettekaka (6 äggs) 2 dl vispgrädde (40 %) 2 dl smetana (42 %) 1 liter färska jordgubbar strösocker

Vad är det för likhet mellan en spettekaka och Turning Torso? Jo, bägge är ett sätt att visa välstånd och ambition. Spettekaka är den enda skånska rätt som har skyddad geografisk beteckning och får alltså bara bakas under det namnet i Skåne. Här har den varit känd sedan 1700-talet, men från början är den förstås söderifrån och släkt med den tyska varianten Baumkuche, men också med kakor i Polen, Litauen och Ungern. Ingredienserna ägg, socker och potatismjöl må vara enkla, det är själva hantverket som är det komplicerade. Smeten ringlas över en form på ett spett över öppen eld, och det tog flera timmar och mycket vevande i hettan för att få den jämn och fin. Det krävs naturligtvis många ägg för att tillverka en större kaka, så förr var det vanligt att man tog med egna ägg till spettekaksbageriet. Skickliga spettekaksbagerskor var superproffs och visade sin skicklighet genom dekorens långa tappar. Nu för tiden bakas de flesta spettekakor på roterande spett i elektriska ugnar, men branschen är starkt hotad. Därför har jag valt att inte ta med något recept på ett halvdant hemmabygge här. Gå och köp dig en ståtlig kaka istället, så hantverket får leva kvar. Ståta med den på student­ skivor, bröllop och födelsedagar eller servera den till midsommar, med ­jordgubbar och grädde. Eftersom spettekaka är så söt, och betydligt ”äggigare” i smaken än maränger, är det bra att kombinera den med syrliga ingredienser. Bryter du den annars söta vispgrädden med syrad smetana (eller motsvarande mängd avrunnen gräddfil) och serverar färska jordgubbar till, hamnar den i riktigt gott sällskap. Såga spettekakan i bitar med sågblad. Vispa grädden och vänd ner smetanan. Smaka av med socker. Skölj, snoppa och halvera jordgubbarna. Rör dem med en sked socker om du tycker att det behövs, så saftar de sig. Varva grädde och spettekaka med jordgubbar i en glasskål strax innan servering.

102

L J U S E T KOMM E R

L J U S E T KOMM E R

103


RYGEOST MED MASKROSSIRAP Rygeosten är en surmjölksost som framför allt tillverkas på danska Fyn. Det speciella med rygeosten är att den inte har någon utländsk förlaga, utan metoden har helt danskt ursprung, kanske så långt tillbaka som på vikingatiden. Då var vi ju också danska här i Skåne, så jag tänker att den därför angår även oss. Rygeosten görs på mjölk som har syrats med hjälp av kärnmjölk. Eftersom kärnmjölken är svår att få tag på i Sverige är den utbytt mot filmjölk. Osten röker du själv, i en klotgrill eller i en hink därhemma. Riktigt roligt, faktiskt. Ät rygeosten traditionellt med rågbröd eller använd i en sallad. Att ringla maskrossirap över är riktigt gott. Blanda mjölk, filmjölk och salt i en stor skål. Täck noga med en kökshandduk och låt skålen stå framme på köksbänken i tre dygn så att mjölken surnar. Undvik direkt solsken. Klä sedan ett durkslag med en bit silduk och ställ över en bunke (en saftsil funkar också). Låt stå i kylskåp tills all vassle har runnit av, vilket tar lite mer än ett dygn. Forma massan till en rund ost genom att krama den i silduken. Låt ostens yta torka ett par timmar till i kylen och strö över den med brödkummin om du vill. Tänd grillen som vanligt men ha en spann fuktig halm och brännässlor redo. Lägg ett par nävar över elden så att det ryker ordentligt. Lägg osten på en trärist eller ett grillhalster och placera den på grillgallret. Stäng locket snabbt och vänta i 3–4 minuter innan du öppnar locket och vänder osten. Stäng snabbt igen och rök osten lika länge på andra sidan. Ta ut och låt osten svalna. Förvara den kallt.

4 port. 2 liter gammeldags mjölk 1 dl filmjölk 1 tsk salt ev 1 tsk kummin Maskrossirap 1 burk (ca 4 dl) 1 liter maskrosblommor 5 dl socker 5 dl vatten 1 tsk pressad citron

Maskrossirap Skölj maskrosblommorna noga och låt dem torka på en kökshandduk. Nyp bort de gula kronbladen från blomkorgen, det är endast dem du ska använda. Koka upp vattnet och lägg i kronbladen. Låt dra till nästa dag, övertäckt. Sila ifrån kronbladen och koka upp lagen med sockret. Sjud på svag värme tills konsistensen känns som sirap. Du kan klicka lite på ett kylt fat och dra ett streck med en sked. När strecket inte går ihop är sirapen klar.

118

L J U S E T KOMM E R

L J U S E T KOMM E R

119


ÄPPLEFLÄSK MED CHILI OCH INGEFÄRA Det blir allt vanligare med chiliodling i Skåne, och visst är det roligt att experimentera med närodlade sorter? Till den här versionen av äpplefläsk väljer du den styrka och mängd som passar just dig – det där är så individuellt. Så här vill jag ha min. Sätt ugnen på 225 grader. Skär fläsket i centimetertjocka skivor. Dela, kärna ur och hacka chilin fint. Blanda med ingefäran och klappa in fläsket med kryddorna. Skölj och skär äpplena i riktigt tunna skivor, från botten, så att du lätt kan avlägsna kärnorna. Skala och skiva löken tunt. Varva äpple, lök och fläsk i en liten ugnsfast form. Ringla lite olja över och ugnsbaka i cirka 30 minuter. Servera som en smårätt eller med råstekt potatis.

154

FYLL L ADORNA

FYLL L ADORNA

4 port. 400 g rökt sidfläsk 4 stora, syrliga äpplen 2 gula lökar ½ röd spansk peppar 2 tsk riven färsk ingefära rapsolja

155


Regn på tvären, mörker och råkyla. Om vi tycker att den här tiden på året är tung är det förstås ingenting jämfört med hur den upplevdes förr. Men arbetas skulle det göras ändå och energirik mat behövdes för att hålla värmen. Efter att skörden var bärgad var det tid för slakt. De feta gässen hade betat spillsäd på ­åkrarna, ollonsvinen hade vallats hem från bokskogen och nu drog även jakten igång, även om den inte var för alla. Bakning och matlagning höll hushållen fullt upptagna tills ljuset vände och allt kunde börja om på nytt. Så är det ju, till viss del, än idag.

HÅLLA VÄRMEN


BACONLINDAD VILTFÄRSLIMPA MED TRATTKANTARELLER 8 port. 500 g vildsvinsfärs 200 g fläskfärs 8 tjocka skivor bacon 30 g torkade tratt­kantareller 75 g torrt vitt surdegsbröd 2 kalla, kokta mjöliga potatisar 2 msk finhackad gul lök 2 finhackade vitlöksklyftor 1 msk olivolja 1 ägg 1 msk dijonsenap 2 tsk finhackad färsk rosmarin 1 tsk stötta torkade enbär 2 tsk salt svartpeppar ev 1 rosmarinkvist

20 0

En köttfärslimpa kan vara ack så tråkig. Eller alldeles underbar – om man bara snitsar till den lite. Jag lindar den gärna med tjocka skivor bacon för smakens och utseendets skull, men också för att jag tycker att det är trist att behöva ösa en rätt som i övrigt sköter sig själv. I den här limpan har jag blandat två och en halv delar vildsvinsfärs med en del fläskfärs för ett saftigare resultat. Mängderna kan du justera lite beroende på tillgång. Blötlägg svampen i ett par deciliter vatten i drygt en kvart. Sätt ugnen på 175 grader. Riv det torra brödet på grova sidan av ett rivjärn eller i matberedaren. Riv potatisen, eller mosa med en gaffel. Lyft upp och krama ur svampen, spara vattnet och låt det rivna brödet dra i vätskan tills den har absorberats och brödet är mjukt. Finhacka svampen och stek den med lök och vitlök i olivolja. Låt svalna ett par minuter. Blanda de båda färssorterna i en bunke med ägg, senap, blötlagt bröd, riven potatis och stekt svamp. Krydda med rosmarin, enbär, salt och peppar. Forma färsen till en hög limpa i en avlång ugnssäker form. Linda baconskivorna diagonalt i två korsande lager så att nästan hela limpan täcks. Tillaga köttfärslimpan i nedre delen av ugnen i cirka 55 minuter.

H Å L L A VÄ R M E N

H Å L L A VÄ R M E N

201


PEPPARNÖTTER

GORÅN

Ca 80 stycken 150 g smör (rums­tempererat) 1 ½ dl strösocker 1 ägg 4 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1 nypa vaniljpulver ½ tsk vitpeppar ½ tsk mald ingefära ½ tsk mald kanel ½ tsk mald kardemumma

Ca 12 rån (beroende på järnets storlek) 4 dl vetemjöl 2 ½ dl strösocker 2 ägg 3 dl vispgrädde 2 msk smör smör till gräddning

De här danska pepparnötterna är knaprigare, ljusare och lite lättare i smaken än de svenska, som oftast har samma kryddblandning som pepparkakor. Sedan är de givetvis perfekta som bjudkakor eftersom de är så lätta att nypa ihop, trilla och baka av. Sätt ugnen på 200 grader. Vispa ihop socker och smör med elvisp. Knäck i ägget och vispa slätt. Blanda ut mjölet med kryddorna och bakpulvret. Rör ner smörblandningen med en trägaffel och avsluta med att knåda med händerna. Trilla ut hasselnötstora kulor på en bakpappersklädd plåt och baka dem gyllene i mitten av ugnen i cirka 8 minuter. Låt svalna helt och förvara i burk med lock. (Se bild på föregående uppslag.)

214

H Å L L A VÄ R M E N

På 1800-talet var det vanligt att man köpte finare kakor till högtiderna av specialiserade ”kagegummor” som levererade beställningarna vid dörren. Gorån (eller Gode råd som de heter i Danmark) kan spåras bakåt till 1500-talet och förekommer också i norra Sverige och i Norge, som krumkakor. Recepten varierar en hel del, men de flesta skånska gorån bakades med vispgrädde i smeten. Jag har en ”saxmodell” i järn som jag gör mitt bästa för att använda, men med ett platt krumjärn på spisen är rånen betydligt enklare att grädda. Blanda mjöl och socker, knäck därefter i äggen och blanda till en smet. Späd med grädden och vispa slätt. Smält smöret och rör ner det sist. Värm järnet, på spisen eller över öppen eld beroende på vilken modell du har. Järnet ska bli riktigt varmt. Dra det åt sidan och smält en liten klick smör i järnet. Vänd det hastigt upp och ner så att smöret inte droppar ner i elden. Häll en knapp matsked smet i järnet och stäng det omedelbart. Nu går det fort; ha en gaffel och ett galler redo så att du kan lossa rånet på gallret. Värm sedan järnet på nytt, klicka i lite smet och gör likadant tills smeten är slut och gallret är fyllt av rån.

H Å L L A VÄ R M E N

215


LÅNGKÅL 4 port. 2 grönkålsstånd 1 liter spad efter julskinke-­ koket 2 msk skinkflott till stekning 3 dl vispgrädde 2 tsk honung 2 tsk torkad dansk körvel 1 nypa stött fänkålsfrön 1 nypa stött kryddnejlika ev extra honung, vit­peppar och salt Garnityr gula russin rosépeppar Tips Av det grönkålsdoftande spadet kan du koka grönkålssoppa en annan dag. Om du gör en mixad, slät soppa kan du låta finhackade grönkålsdelar från stjälken och bladnerverna koka tillsammans med potatis. Får du mot all förmodan långkål över platsar den utmärkt i en grönkålspaj.

Grönkålen har det senaste decenniet gått från att vara en sydsvensk angelägenhet till att bli trendgrönt, både på krogen och i hemmaköken. Kålen har fått sig en extra skjuts som nordisk säsongsråvara, samtidigt som den hyllas av hälsorörelsen för den höga andelen mineraler, ­vitaminer och antioxidanter. Gamla grönkålssorter var mer bredflikiga och krävde ofta en frostknäpp för att cellerna i bladen skulle gå sönder och kålen bli lättare att tillaga. Numera är sorterna mjukare och kan beredas större delen av året, även om många fortfarande menar att kålen blir sötare av kylan. Vissa sorter har en vaxartad hinna på bladen som gör den så pass frosttålig att den kan skördas ända in i mars månad. I sydvästra Skåne äts grönkål traditionsenligt som soppa kring jul och i nordväst är långkål, gräddstuvad grönkål, ett måste till julskinkan. I Sverige kallas den för halländsk långkål, men populariteten sträcker sig upp genom Jylland, tar ett skutt över Kattegatt och fortsätter i nord­ västra Skåne och Halland vidare in i Västergötland. I äldre recept kokas grönkåsönder och samman och mals i köttkvarn. Det har att göra med att kålsorterna förr var betydligt tuffare i konsistensen, men också på dåtidens smak. Idag låter vi gärna kålen vara vackert grön så att den får behålla sina näringsämnen. Smaksätt gärna din långkål med färsk slätpersilja, torkad ramslök eller libbsticka, så får rätten en annan ton. Riv av kålbladen från de grova huvudnerverna och skölj dem noga i ett durkslag. Koka upp skinkspadet i en stor gryta och pressa ner kålbladen under ytan. Låt koka tills kålen har mjuknat något, men inte mer än 10 minuter. Ta upp kålen ur spadet och låt den rinna av i durkslag. Pressa ur överflödig vätska. Strimla kålen i långa fina strimlor med en stor, vass kniv. Hetta upp en klick skinkflott i en rymlig stekpanna och stek kålen. Ta upp den, lägg åt sidan och reducera grädden i pannan tillsammans med honungen till en tjock sås. Lägg tillbaka kålen i stekpannan, vänd runt den i pannan och smaksätt med de stötta kryddorna. Mer honung? Salt? Vitpeppar? Du bestämmer. Kålen kan lagas i förväg och värmas upp i panna strax innan servering. Strö gärna över gula russin och rosépeppar innan du ställer ut skålen på julbordet.

Från ovan: Snurrekål (brunkål), sönderjysk vitkål, rödkål (recept se sidan 242) och långkål.

236

H Å L L A VÄ R M E N

H Å L L A VÄ R M E N

237

Profile for Smakprov Media AB

9789178435166  

9789178435166  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded