– en möjlighet för alla
FRÖKEN SPÖKE OCH DEN HEMSKA HÄSTEN
Det här är den nionde delen i den rysligt roliga serien om Fröken Spöke.
KERSTIN LUNDBERG HAHN
Hästar är bäst! tycker Rut. Hon tar med sig Ebba, Ivar och Fröken Sparre till stallet. Nu ska de få se hur mysigt det är med alla gulliga hästar. Men när de kommer fram är det mörkt och dimmigt … Och det hörs konstiga ljud: Hooo-hooo!
Nypon förlag
Nypon förlag – en möjlighet för alla info@nyponforlag.se www.nyponforlag.se Titel: Fröken Spöke och den hemska hästen Författare: Kerstin Lundberg Hahn Illustratör: Åsa Rosén © 2019 Kerstin Lundberg Hahn, Åsa Rosén och Nypon förlag AB Första upplagan 2019 Lix: 13 Lättlästnivå: Från 9 år. ISBN 978 91 7825 106 3 På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är fritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.
Kerstin Lundberg Hahn
Fröken Spöke och den hemska hästen
Illustratör: Åsa Rosén
Nypon förlag
1. Galopp, galopp Ebba och Ivar är tvillingar. De går i samma klass. Deras skola är mer än hundra år gammal och i källaren bor ett spöke. Hon heter Fröken Sparre och jobbade på skolan för länge, länge sedan. Hon älskar att vara lärare! Första gången Fröken Sparre var vikarie blev alla i klassen förvånade. Då visste de inte om hon var ett spöke eller inte. Nu vet eleverna att hon är det, men inga vuxna vet det. 3
Ebba och Ivar och deras kompisar gillar Fröken Sparre. Hon kan flyga och gå genom väggar. Hon är också snäll och rolig. Eleverna tycker om när hon berättar om sitt liv för länge sedan. På den tiden man skrev brev på papper, inte mejl. På den tiden man hade hästar, inte bilar. En solig morgon var Ebba och Ivar på väg till skolan. De gick genom parken. – Hallå, vänta! ropade någon. Det var Rut som kom efter dem. Men hon gick inte eller sprang, utan hoppade och skuttade. – Du springer som en häst, sa Ebba. 4
– Ha ha, jag vet. Galopp, galopp! Rut älskade hästar. Varje vecka åkte hon till ett stall och red. Rut tog fram sin mobil och visade en bild. – Det här är min häst Sally, sa hon. – Är det din egen häst? sa Ivar. – Nej, inte min egen, sa Rut. Men jag rider henne och sköter henne. Visst är hon fin? Ebba och Ivar tyckte att Sally såg ut som en vanlig, brun häst. – Jo, hon är väl fin, sa Ebba. – Mm, sa Ivar. Rut såg besviken ut. – Äh, ni fattar inte, sa hon. Jag ska visa bilden för Fröken Sparre. 5
2. Allergisk När Ebba, Ivar och Rut kom till skolan mötte de Fröken Sparre. – Fröken Sparre, kolla! sa Rut. Hon tog upp mobilen och visade fotot på hästen. – Visst är hon fin? Hon heter Sally, sa Rut. Fröken Sparre bara stirrade på bilden. Ebba och Ivar log. – Alla kanske inte älskar hästar, sa Ebba till Rut. 6
Rut såg lite arg ut. Hon lade armarna i kors. Sedan sa hon till Fröken Sparre: – Ebba och Ivar fattar inget. Men titta så fin hon är! – Hon är jättefin, sa Fröken Sparre. Jag ... jag älskar hästar, men ... Hon tog sig för pannan och blundade. Hon började svettas. – Vad är det? sa Rut. – Jag tål ju inte mobiler. Jag blir allergisk. – Oj, förlåt. Rut lade ner mobilen i fickan. Så drog hon Fröken Sparre i armen. – Jag visste att du skulle förstå! Hade du häst för länge sedan? Det hade väl alla då? 8
– Inte alla, men många, sa Fröken Sparre. Min familj hade en häst som hette Pålle. Han var både stor och stark. – Sally är också stark, sa Rut. – Pålle drog stora lass med hö på sommaren, fortsatte Fröken Sparre. På vintern drog han timmer från skogen. Ruts ögon glittrade medan Fröken Sparre berättade. Fröken Sparre log. När skolan var slut gick Rut med Ebba och Ivar genom parken. – Hon är så snäll, sa Rut. – Menar du Fröken Sparre? sa Ivar. – Ja, sa Rut och log. Hon hoppade och skuttade. 9
Så stannade hon. – Jag har en idé! Fröken Sparre ska få följa med till stallet och träffa Sally. – Det låter kul, sa Ebba. Rut såg på Ebba och Ivar. – Ni kan också följa med, sa hon. Ni ska få se så fina hästarna är. Ebba och Ivar nickade. Så var det bestämt.
10
3. En överraskning Nästa dag efter skolan tog Rut tag i Fröken Sparres hand. – Kom, sa Rut. Vi har en överraskning. – Så kul, sa Fröken Sparre. Vart ska vi? Men det sa inte Rut. De gick till hållplatsen. Bussen kom snart och de klev på. De åkte länge. Fröken Sparre satt vid fönstret och såg ut. 11