Page 1

N e S e r p S n o i t t0a5 t e t 1 f y l t u å r väga som vill n g i d N r fö NSSO ERM H E K MIc

A


Förord

4

Bra att veta

6

Introduktion Kap 1.

8

#1–3

Förberedelse

21

#4–16

Kap 2.

Första intrycket

Kap 3 .

På scen

Kap 4.

Storytelling

Kap 5.

Kroppsspråk

Kap 6.

Rösten

Kap 7.

Presentationsteknik

KAP 8.

Digitala presentationer

Kap 9.

Scenskräck

Kap 10.

56

#25–34

72

#35–40

81

#41–53

98

#44–65

#95–99

Sista minuten

Backstage

42

#17–24

#100–104

(Boken är inte slut!)

#66–91

112

#92–94 138

146 160 168


PreSentationSlyftet 105 vägar för dig som vill nå ut


2

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt BONUS-avtalet kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se


N e S e pr S n o i t t0a5 t e t 1 f ly t u å r n a ill v väg m o s g i d r SON S fö N A ERM MIcKE

H

BONNIERFÖRLAGEN LÄRA


4

FÖRORD

Det går att bli religiös för mindre ... Jag vet att det låter överdrivet. Men innan du kopplar upp dig mot högkaratiga presentationshemligheter och allehanda tips från skickliga presentatörer så måste jag först få beskriva ett litet begynnelseögonblick på resan som till sist blev både föreläsningen och nu boken ”Presentationslyftet”. I ett omfattande grönvitt ark i Excel stod ett namn som jag nu i efterhand febrilt försöker minnas hur det egentligen hamnat där. Ingen kan riktigt förklara. Men det var hursomhelst så vi möttes. Jag och Micke Hermansson. Tillväxtverket hade 2015 fått möjligheten att skicka en svensk kandidat till ett slags EU-finansierad innovationstävling i TED Talks. Konceptet går ut på att ledande auktoriteter och experter får möjligheten att under kort tid, max 18 minuter, förmedla sin bästa insikt till världen. Parollen och idén bakom själva EU-initiativet var att sprida ”Ideas From Europe”. Vid den här tidpunkten jobbade jag på fritiden ideellt som talcoach och producent för en licensierad Stockholmsfilial till TED Talks. Tillväxtverket hade hört av sig. Har ni någon som ni skulle vilja rekommendera oss? Här dök jag av outgrundlig anledning ned bland de Excelark vi samlat på oss genom åren och fastnade vid ett namn. ”Micke Hermansson? Årets lärare … skapare av Grej of the day … ” Ett nostalgiskt minne kring betydelsen av några få exceptionella lärare från min egen barndom gjorde att jag googlegrävde lite och fann Mickes Facebookgrupp Grej of the day. Ett digitalt community av då 20 000 medlemmar (i dag är de drygt 100 000 över hela världen) där pedagoger dagligen delade mikrolektioner i Grej of the day-formatet mellan varandra. Lärare i tusental som likt Micke förstått att viljan att lära dör om förmågan att paketera kunskapen till eleverna brister.


5

Eureka! Jag sålde in Micke som ett wildcard till Tillväxtverket. ”Kunskap är coolt” var hans slogan. ”Vad har du lärt dig i dag?” frågar föräldern sitt barn. Efter Mickes presentationer hade kunskapstörsten stimulerats så kraftigt att den slentrianmässiga axelryckningen – ”… inget särskilt …” – hade bytts ut mot ett sprudlande ”Lyssna här vad jag har lärt mig i dag!?” Men det var inte Mickes idé i sak som tog honom från möjlig svensk kandidat hela vägen till ”the winning idea” 2016. Det var framförallt hans enastående förmåga att presentera. Micke stod ut kraftigt bland delegaterna rent retoriskt. I sitt eget lyft hade han förfinat sin presentationsteknik mot världens kanske tuffaste målgrupp: lätt oinspirerade barn i lägre tonåren. Allt med en övertygelse om att det alltid går att göra presentationer lite bättre om du bara vet lite mer om vad du behöver göra. Med humor, stark igenkänningsfaktor och egna berättelser förstärkt genom ett varierat och engagerande kroppsspråk drogs alla med i lyftet. Mickes gärning handlar i grund och botten om retorik. Att kunskap, precis som allt annat, behöver paketeras och presenteras på bästa möjliga sätt. I Micke mötte jag en person som, med en närmast manisk kunskapstörst och hyperfokuserad på sitt ämne, hade lärt sig hantverket via både teori och praktik och jobbat hårdare med sina presentationer än någon jag tidigare mött. I dag skulle jag säga att Micke är en av de vassaste presentatörerna och föreläsarna i hela landet – en som kanske alltför få tyvärr känner till. I den här boken kokar han pedagogiskt ner allt du behöver veta till 105 konkreta, tydliga och väldigt personliga #mikrokapitel. (Och hur sjutton hamnade Micke i det där grönvita Excelarket då? Jag vet fortfarande inte – men det går att bli lätt religiös för mindre.) Välkommen till en bok som kan komma att ändra på ditt liv. Välkommen till ”Presentationslyftet”.

Jonathan Hörnhagen, retorikkonsult


6

BRA ATT VETA!

ra i Här följer några bra-att-veta-saker som hjälper dig som läsare att navige er som är viktiga, tankeväckande, boken och ta till dig några återkommande parti

kanske tröstande och ibland bara tillåter mig att bjuda lite mer på mig själv.

EN VÄLDIGT LITEN BEGREPPSDEFINITION

V O

* * *

I den här boken har jag förenklat några termer (och sparat in ett antal bokstäver på kuppen):

* * *

K A

M S

MICKES STATISTIK

R P

Presentatör betyder i den här boken helt enkelt den som talar/står framför gruppen, oavsett om han eller hon känner sig som en ”presentatör” eller inte.

När du ser den här rubriken betyder det att det jag redogör för i rutan kommer från en liten men intensiv lekmannastudie som jag gjorde under ett antal event och konferensdagar (med sammanlagt 40 föreläsare) som jag deltog i 2019–2020 när jag precis hade börjat jobba med det som blev min föreläsning Presentationslyftet. Visst var många av presentationerna både informativa och intressanta, men jag ägnade mig samtidigt åt att titta närmare på föreläsarnas teknik, strategier och tricks. Hur många tror du till exempel nämnde sin egen nervositet under de första minuterna – och hur många (eller få) tror du använde humor? Håll utkik efter ”Mickes statistik” så får du veta mer ;-)!

Åhörare betyder på samma sätt den som lyssnar – det kan alltså vara en elev eller student, en kollega, en medlem på ett årsmöte eller någon som köpt biljett för att lyssna på ett föredrag om något specialämne. Ppt betyder ”presentationer i PowerPoint eller annat liknande presentationsprogram” Ppt-bilder kan syfta på slides i PowerPoint eller något annat presentationsprogram, men genom att använda det här ordet undviker vi elegant ordet ”slide”/”slajd” (och om det står bara ”bilder” så vet du att det betyder illustrationer eller foton) Scen kallar jag alla typer av ytor och arenor som en presentatör kan befinna sig på: klassrumsgolv, konferensrum, Globen …


7

”FÖRRESTEN, HAR JAG NÅN GÅNG BERÄTTAT OM NÄR …?” Jag gissar att man inom vilken yrkeskategori som helst hade kunnat ställa frågan ”Har det någon gång hänt något riktigt knepigt på ditt jobb?” och sen fått hur många fantastiska svar som helst.

* * *

M S

I den här boken kommer jag löpande att bjuda på några scener ur mitt föreläsarliv – inte alla är sådana som jag nödvändigtvis önskar att du ska behöva uppleva, men alla har i efterhand (ibland behövdes några timmar, i något fall decennier) förvandlats till en ”Förresten, har jag nån gång berättat om när …?” Tänk på det när det går av banan: vad som där och då känns som början på undergången kan visa sig bli stoffet till helt fantastiska stories i dina framtida presentationer.

V O

R P

K A

Ibland gör du fel och ibland händer det märkliga saker – det är liksom ofrånkomligt. Men det bästa är att sådana episoder, även om de ibland kan vara pinsamma, förvirrande och riktigt gediget jobbiga, över tid transformeras och blir viktiga grundpelare i din samling av ”Roliga anekdoter som jag ofta berättar”.

* * *

CITAT SOM SER UT SÅHÄR … … kommer från ett stort intervjumaterial med fenomenalt intressanta och spännande personer som jobbar i den breda sfären presentation/kommunikation/public speaking: politiker, komiker, föreläsare, lärare, mediaprofiler med flera. Jag är oändligt tacksam för alla personer som tog sig tid att svara på frågor, samtala med mig, peppa och dela med sig av sina bästa tips. Alla intervjuer finns att läsa i sin helhet på www.mickehermansson.se

PS. Om du inte orkar läsa hela boken med alla sina 105 #mikrotips så bjuder jag dig så klart på en snabb hissversion. Bläddra fram till omslagets invik (bak) så får du ta del av mina 7 bästa tips som kommer att lyfta din nästa presentation!


8

Presentations-*** V världens O Beyoncé R P K i Tärnaby A r lika briljant I N T RO D U KT IO N

M S

te ä

an in m r ä n h c o –

* * *

redan som liten pojk på 70-talet uppe i Norra Fjällnäs (en liten förort till grannbyn och metropolen Tärnaby, Lappland) hade jag den stora förmånen att på nära håll få studera några verkliga mästare. Jag tänker nu inte på alla fantastiska utförsåkare som fostrades i trakten utan faktiskt på de suveräna berättare och storytellers som fanns i min närhet. Både hemma i byn och senare i skolan mötte jag personer som hade den där magiska förmågan att fängsla andra med sitt berättande. Ta min far till exempel. Min pappa gick bara sex år i skolan. Eller egentligen bara fem och ett halvt år om vi räknar bort alla dagar och veckor som han var hemma och hjälpte till med familjens lilla fjälljordbruk. Fem och ett halvt år – that´s it! Hade jag sagt orden ”that´s it” till min pappa så hade han tittat helt oförstående på mig för han kunde ingen engelska. Det var mamma som var den belästa i familjen. Hon hade gått sju år i skolan – men inte heller hon kunde någon engelska att tala om. Det gjorde att hemma hos oss var det jag och min lillasyrra som kunde använda engelskan som ett ”hemligt språk” gentemot våra föräldrar, inte tvärtom som brukligt. En typisk helgkonversation i mitten på 70-talet kunde alltså låta så här mellan oss (obs: bör läsas med bred och markant Tärnabypräglad engelsk brytning): – Erica, do you know where the Bridgeblandning is hidden?


9

* * *

– Yes, it´s in the gillestuga, beside the moviebox … Nej, jag växte inte upp i något akademikerhem, men jag fick något annat med mig som jag långt senare kunde förstå det fulla värdet av: nycklar till bra presentationer. Det berättades hela tiden. Överallt och i alla sammanhang. Min pappa var en utomordentlig storyteller (nu sa vi ju aldrig ”storyteller” där hemma eftersom han inte kunde nån engelska) och jag minns hur jag ofta satt där i köket eller Beyoncé ute vid en öppen eld på vårvintern och lyssnade intensivt på hans eller några andra bybors fantastiska berättande. Arv och miljö är ju alltid en spännande diskussion men jag vill i alla fall, så här nästan fem decennier senare, tro att jag haft turen att få med mig några beskärda delar av båda dessa faktorer. Jag minns att jag verkligen önskade att en dag kunna bli lika skicklig som min pappa på att bygga upp fängslande historier – kunna roa, informera eller förtrolla lyssnarna med just berättande. Alla de fantastiska skrönor från förr som jag fick med mig under dessa år … Det kändes som om jag fick fribiljetter in i fantastiska världar där mytiska platser, förfäder och spektakulära händelser mixades ihop till något ännu större, fritt flytande i gränslandet mellan sanning och fantasi. Jag älskade dessa stunder, nästan mer än jag älskade Malmö FF eller popgruppen Sweet. En annan av mina stora presentationsförebilder är min mellanstadielärare Marianne. För mig var hon länge presentationsvärldens Beyoncé. Hon kunde som få andra jag mött konsten att få en spretig grupp på runt 30 mer eller mindre (mest mindre) skolmotiverade busfrön att sitta framåtlutade, knäpptysta och knappt andas när hon vävde ihop undervisning med storytelling i klassrummet. Att jag snart 50 år senare kan minnas nästan exakt hur hon beskrev vad som kunde hända i en vikingaby, när Gustav Vasa kröntes till kung eller hur livscykeln hos en citronfjäril ser ut – det är inte bara ovanligt, det är rakt igenom fascinerande. Jag har genom åren förstås också även varit med om det rakt motsatta. Situationer där minuter och timmar har smält ihop till ett trögflytande ingenting. Sittande på en klassrumsstol eller halvsovandes i en åhörarskara har jag genomlidit ”presentationer” där nuet upphört, där presens skingrats och där det som sagts inte ens stannat kvar hos mig i 50 sekunder. Det är också, när man tänker närmare på det, verkligen rakt igenom fascinerande.

* * *

M S

K A

R P

V O


10

Vi lever i presentationsgenerationen Ibland händer det … Häromåret sprang jag på en term som verkligen fick mig att haja till, att stanna till mitt i steget och fundera. Någon rubricerade vår samtid som ”The age of presentation”. Jag stod stilla ett slag, provsmakade uttrycket en bra stund och nickade sedan fånigt innan jag fortsatte vidare med ett leende. ”The age of presentation”. Så vackert. Den beskrev kort och koncist och på pricken vår presentationsspäckade vardag som den ser ut för de allra flesta. Om någon just i dag när jag skriver den här boken, våren 2021, frågar mig om vilken enskild förmåga jag helst av allt skulle vilja ge mina barnbarn så svarar jag utan betänketid: Förmågan att vilja, våga och kunna presentera. (Jo, det finns även annat på en sådan imaginär önskelista, men om jag väljer att skala ner den till sådant som verkligen gör en direkt skillnad, så får det bli mitt slutgiltiga svar.) Man kanske inte tänker på det, men just detta att presentera och bli presenterad för är något som sker konstant, hela tiden i våra liv. Du kommer i princip att behöva koppla upp dig mot andra varje dag: en snabb överlämning till kollegorna eller en efterlängtad (men lätt ångestframkallande) arbetsintervju, ett kort föredrag för ledningsgruppen eller höstterminens första föräldramöte, en spännande lunch på tu man hand med en viktig investerare eller nästa onsdag när hyresgästföreningen har ett extrainkallat möte …

K A

R P

V O

* * *

Vi behöver ett presentationslyft Vi kanske tänker olika här, men själv vet jag inte om jag orkar med fler oplanerade, nävertorra och totalt oinspirerande föredrag. Varför tillåter vi att detta fortsätter? I väldigt många sammanhang tas detta med en klackspark. Någon går ”upp på scen” och läser innantill eller improviserar fram ett styltigt manus fullproppat med plattityder. Den information som ska förmedlas trängs på stökigt textstinna powerpoint-bilder tillsammans med ogripbara tabeller och grafer. Vi vet också att detta med att tala inför andra är något som stressar otroligt många oerhört mycket. Nästan alltid när jag berättar att jag jobbar som föreläsare så får jag skräckslagna kommentarer: ”Va? På riktigt? Hur kan man göra det frivilligt? Det är det absolut värsta jag vet!” Här finns det mycket att lyfta – för väldigt många. Jag vet att om man får de rätta redskapen och lägger lite tid så märker de allra flesta att det inte är lika stressframkallande och nära-döden-otäckt som man ibland tror. Jag när en stilla förhoppning om att fler arbetsplatser, företag, skolor och kommuner inte bara lägger ner tid på att formulera planer kring till exempel produktion eller hållbarhet (även om det är angelägna ämnen). Det är jätteviktigt att leveranssäkra och hållbarhetssäkra – men fler borde välja att också presentationssäkra sin verksamhet. Det handlar om ledarskap. Det handlar om pedagogik och trovärdighet. Och det handlar så klart om demokrati: Att man har möjlighet att kunna göra sin röst hörd. Att kunna få människor att lyssna och inspireras. Att använda sin rättighet att nå ut – och att ha tillgång till några enkla verktyg som hjälper en över tröskeln. En riktigt bra presentation kan göra fantastiska saker med dig. Du lämnar rummet omtumlad, lätt knäsvag men med en enorm tillfredsställelse inombords. Det

* * *

M S


11

* * *

R P

K A

M S

V O

* * *

kvittar om klockan redan tickat långt in på kvällen, du har ändå fått en energikick så stark att den är svår att beskriva – och det här ”ruset” gäller oavsett om du har suttit där som åhörare eller stått på scenen. En lyckad föreläsning, en lektion där allt fungerar eller ett kort, snärtigt föredrag av en kollega … man vet aldrig riktigt när dessa magiska ögonblick inträffar, men en sak är given: dessa speciella tillfällen etsar sig fast i minnet. Tillfällen som kan vara vackra som altartavlor. Som gör att hela personalen krackelerar i okontrollerade skrattsalvor – eller som får dig att se saker i en helt ny och detaljrik kontext. Vi vet också en sak till: det är tyvärr inte speciellt ofta vi är med om den här magin. Exakt i detta nu hålls tusen och åter tusen presentationer av olika slag (föredrag, lektioner, föreläsningar, säljpitchar, föräldramötespresentationer, klassrumsredovisningar, event, kvartalsrapporter …) Och i de allra flesta fall, runt hela jorden och i alla sammanhang, är jag beredd att slå vad om att känslan hos publiken efteråt tyvärr ligger och pendlar någonstans mitt emellan ett ljummet ”jaha?” och ”jasså?”.


12

Efter prick 30 år som lärare och därefter mer än 350 föreläsningar i bagaget har jag, som det brukar heta, varit med om det mesta. Om jag väljer att hålla mig till bokens tema, presentation, så kan de flesta rutorna kryssas i både en, två och tre gånger: 3 Försökt undervisa inför sovande elever. Check. n 3 Haft föräldramöte inför sovande vuxna. Check. n 3 Teknik som totalstrulat. Självklart. n n 3 Varit supernervös, tappat trådar, snubblat på orden. Absolut. n 3 Tillverkat ppt:er som varit späckade med ord och meningar och stått där och rabblat fakta och information för totalt döva öron. Yes yes yes.

V O

* * *

Jag har även varit med om att försöka hantera en berusad och påstridig man i publiken på ett större event, fått frågor jag inte kunnat besvara (och fått mer oväntade frågor som jag inte alls kunnat besvara: ”Varför föreläser du i schal?”) och desperat försökt nå ut till en drygt 200 personers åhörarskara när headsetet prompt slutat fungera … Under tre decennier jobbade jag i skolans fantastiska värld och något av det mest frustrerande du kan vara med om som lärare är följande: Du har ägnat flera veckors NO-lektioner åt att förklara och presentera till exempel fotosyntesen. Du har lagt åtskilliga timmar på att själv läsa in dig i ämnet, samlat

* * *

M S

K A

R P


13

adekvata bilder och bestämt vilka böcker som ska användas plus att du har tillverkat flera ppt:er som använts under lektionerna. Du känner verkligen att klassen fått fotosyntesen förklarad enligt konstens alla regler … och så inser du plötsligt, efter ett spontant läxförhör, att det är bara är typ 7 av dina 26 elever som har ”förstått”. Du gjorde nästan allt rätt. Det var bara en liten försmädlig sak du snubblade på: Du nådde inte ut. Att inte nå ut är tyvärr precis lika vanligt på måndagsbriefingen på företag X som när den mest briljanta idén ska pitchas inför investerare Y. Att en publik kollektivt tappar intresset redan efter 120 sekunder eller att så gott som ingen minns innehållet i en presentation dagen efter att den hölls är inte alls ovanligt – men det är både olyckligt och onödigt. Med rätt planering och rätt tekniker behöver det inte sluta med att du lovar dig själv: ”Jag ska aldrig mer… ”

V O

* * *

Japp – man blir bättre om man följer bokens råd ;-). Jag kan inte garantera att du blir en helt outstanding presentatör eller blir inbjuden till att hålla ett bejublat TED Talk efter att du läst denna bok, men jag törs lova att oavsett grundnivå på dina presentationsskills kommer du att bli påtagligt bättre från den nivån du själv befinner dig på – och detta gäller även om du bara använder några av de 105 tips som finns här. Du kommer att ha alla möjligheter att effektivt kunna undvika de mängder av fallgropar som kommunikation och presentation så lätt kan trilla ner i – och du kommer att ha väldigt mycket lättare att nå ut. Det lovar jag. Vi har ofta en vag föreställning om att om vi att vi gör något tillräckligt många gånger så kommer vi till sist att bli bra på det. Någonstans har vi läst eller fått något återberättat om ”tiotusentimmarsregeln” som påstås betyda att efter lång tid bemästrar man en uppgift eller ett gebit på högsta möjliga nivå (vilket då skulle innebära att till exempel en religionslärare som har undervisat i åtta år per automatik skulle vara skickligare än en med tre års undervisande bakom sig). Detta kan absolut stämma, till viss del, ibland, men att endast göra precis samma sak om och om igen kommer tyvärr inte automatiskt att ta dig speciellt långt, inte ens om du så håller på i 20 000 timmar. Att du ”varit med länge” betyder i värsta fall endast att du blivit äldre, men inte nödvändigtvis bättre … I början när du kliver in i något nytt är chansen stor att du har en mycket brant stigande kurva: du blir snabbt väldigt mycket bättre. Månad 5 ser du en stor förbättring jämfört med månad 1, och ännu tydligare blir det efter ett år … men sen då? Man blir inte bättre på något genom att bara mala på i 10 000 timmar. Man blir bättre genom att sätta upp tydliga mål, coachas mot dem, öva medvetet, utvärdera och sätta nya mål. Själv spelade jag fotboll under nästan 30 år av mitt liv, men det gjorde mig inte till något bättre än en habil division 5-spelare. Jag är övertygad om att jag hade minst 10 000 timmars trixande, kickande och sparkande (inklusive att jag totalt förstörde ytterväggen till en fritidsstuga hemma i byn som fick fungera som frisparksmål under ett par intensiva sommarmånader; tusentals skott med läderboll à la 70-tal kan demolera mer än man kan tro) … men det handlar som sagt inte om det. Om du däremot sätter upp nya mål, jobbar hårt mot dem, tar till dig av tips och feedback

* * *

M S

K A

R P


14

och sen inte nöjer dig utan hittar nya förbättringsytor – ja, då kommer du att ha goda möjligheter att utvecklas på ett helt annat sätt. När det handlar om denna boks tema, presentationer och presentatörer, så tycks en allmän sanning vara att vissa lyckligt lottade själar helt enkelt ”föddes med det”. Att en del är ”natural born presenters”. Men vänta lite … så fungerar det väl aldrig? Nej, just det. Inga människor föds till stavhoppare eller violinister och exakt detsamma borde väl gälla för skickliga talare och föreläsare. Jag är övertygad om att de allra mest fängslande ”presentationsmästarna” är personer som har varit genuint intresserade av att ta till sig av de bästa teknikerna, vävt ihop dem med sin egen personlighet och jobbat hårt och målmedvetet med att öva. Det krävs verkligen inte 10 000 timmars gnetande eller att du plöjer femtio retorikböcker på tre språk för att kunna undvika de mest klassiska misstagen. Det räcker med att du känner till ett antal nyckelpunkter (varför inte låt säga 105 stycken? :-), använder dig av så många du känner att du behöver – och vågar testa.

R P

V O

* * *

Men finns det inte tillräckligt många presentationsböcker redan? Den som googlar på orden ”books public speaking” får närmare 20 000 träffar. Det finns alltså redan hyfsat gott om handböcker i ämnet. Jag har (törs jag säga ”av förklarliga skäl”?) inte riktigt hunnit sätta mig in i alla, men utifrån det knappa hundratal jag läst kan jag säga följande: Många är bra – fantastiskt bra rent ut sagt – både för novisen och den vane presentatören. (Du hittar en lista över mina favoriter på s. 176.) Flertalet är tyvärr inga bladvändare. Innehållet är seriöst och korrekt, men tilltal och layout får mig att börja gäspa snarare än att ticka igång. Väldigt mycket är också likadant – återanvända tips om och om igen, lite som när du bläddrar i en tidning om styrketräning. På omslaget slås det stort upp: ”Träna dina biceps på bästa sätt” och du bläddrar raskt fram till s. 16 … där du får tips om nio övningar som du så klart redan läst om otaliga gånger. Om du inte hittar klassiska tips som: ”Ta upp händerna ur fickorna” eller ”Se till att aldrig vända ryggen åt dina åhörare”, ja då kan boken knappast kvala in som en seriös presentationsbok. (Och självklart finns dessa båda tips även med i denna: det är ju onekligen två punkter som faktiskt gör stor skillnad, och jag vill ju att folk ska ta även denna som en seriös presentationsbok.) Varför skriver jag då bok nr 20 001? Behövs den alls? Jag har alltid, under alla år i klassrum och nu även när jag föreläser och skriver försökt utgå från principen: Håll det kort, håll det begripligt och krydda gärna med ett ”wow!” då och då. (Det här är alltså precis samma grundtankar som ledde fram till det som senare fick namnet Grej of the day – mikrolektionskonceptet.) Tanken med den här boken är att den ska vara tydlig, enkel och lättnavigerad. Lättläst och lättsam, men inte lättviktig. En bok du kan läsa från pärm till pärm, bläddra i för att få inspiration eller använda som tipsbank. En bok där du ska känna igen både dig själv och andra men också kunna få massor av konkreta tips. En bok

* * *

M S

K A


15

»Inga människor föds till stavhoppare eller violinister och exakt detsamma borde väl gälla för skickliga talare och föreläsare.«

* * *

R P

K A

M S

V O

* * *

som passar lika bra för dig som ska hålla ”en kort dragning” på jobbet som för dig som dagligen står framför publik, studenter eller kolleger. En bok som ska innehålla effektiva tekniker för chefer och kommunpolitiker likväl för dig som drömmer om att en dag få tala på de större scenerna. Det ska helst vara en sådan bok som passar även dig som inte trodde att du var intresserad av ämnet. Min förhoppning är att den ska kännas så lockande och tilltalande att man måste bläddra vidare … ”bara ett tips till” … (Och du, se absolut inte boken enbart som en lång harang av ”regler” som måste följas – allt blir så himla tråkigt och enahanda på det sättet. Om du ändå väljer att göra det vill jag påminna om att ibland stämmer det gamla ordstävet ”Vissa regler är till för att brytas” … ibland. :-) Då tycker jag att vi börjar! Framför dig ligger här 105 handplockade tips, tankar och tekniker som jag genom åren märkt att jag har haft stor nytta av, fördelade på 10 huvudkapitel. Ta ett djupt andetag så kör vi!


20

* * *

M S

K A

R P

V O

* * *


KA PIT EL 1

V O

* * *

Förberedelse R

P K

A M

Så där ja, då har vi satt några grundförutsättningar för att optimera chanserna för dig att nå ut med en presentation.

S *

Du är välplanerad – inte bara när det kommer till ämnesstoffet (vilket jag utgår ifrån att du är!) utan även när det handlar om själva upplägget kring presentationen: rytmen, synopsis och viktiga nyckelpartier.

**

Du har funderat kring vad du egentligen vill nå ut med till lyssnarna. Inte ett mischmash av 37 stycken ”viktiga” punkter utan själva kärnan, den som faktiskt skulle kunna summeras på baksidan av en väldigt liten servett om någon så önskade. Du har paketerat presentationen så finurligt att det i alla fall vid ett par tillfällen känns ”wow” – så pass ”wow” att det skapar ett visst dopaminpåslag. Även om det kan vara svårt, ja nästan kännas omöjligt ibland, så optimerar detta möjligheterna till inlärning. Bra, då är vi redo att titta in i nästa del som zoomar in på sådant du bör tänka på innan det är dags att möta publiken. Vi börjar med manusförfattande.


22

#4.

Fixa ditt presentationsmanus

Det här blir som alla förstår en kortversion av något som kan vara väldigt komplext och mångfacetterat men min redaktör propsade på att åtminstone dessa delar skulle finnas med … Börja i tid.

* * *

Jag har lärt mig den hårda vägen att det inte är alltid (snarare aldrig) som ens allra första idé är den bästa, så risken/chansen finns att det blir mycket mer jobb än man kunde ana i början. Skjut inte upp detta till sista minuten. Sätt en tidsplan och delmål.

V O

Börja med att formulera det viktigaste du vill berätta.

Fokusera på några ytterst få huvudspår. Även om du har oändligt mycket som skulle kunna knös in så är grundtipset att less is more. Se till att dina huvudspår underbyggs med fakta men också med något som berör. Tydliga förklaringar. Personliga berättelser. Den balansen är viktig. Länge gick jag runt med villfarelsen att så länge jag hade torrt på fötterna kring faktadelen så var jag i hamn. I dag inser jag att om jag vill nå ut så måste jag även noggrant ha valt ut det jag vill prioritera och sedan försöka presentera det med åtminstone en gnutta själ.

K A

R P

M S

Samla in den information/de fakta du vill ha med.

I denna roliga fas spånar jag helt hämningslöst och utan struktur. Alla ideer skrivs upp (gärna på en stor whiteboard, ett blädderblock eller liknande) och inget är för litet, för dumt eller oseriöst. Ju fler idéer desto bättre – vem vet, någonstans där i brainstormarmyllret kanske det göms en glimrande diamant? Här vill jag bygga ett oerhört brett grundbatteri med mängder av olika förslag och infallsvinklar som jag sedan kan börjar nysta ifrån och plocka godbitarna.

* * *

Fram med papper, penna och post-it!

Den här fasen är valfri, men här jobbar jag i princip alltid med papper, penna och kautschuk och jag rekommenderar starkt att du i alla fall provar att avvakta med datorn ett litet tag till. Jag må vara gammal och omodernt analog (och jag inser att ordet kautschuk här ovan signalerade just det) men att starta med lösa idéer på postit lappar som sen får en position på ett långt utrullat papper tycker jag blir väldigt illustrativt och tydligt. Lätt att flytta runt. Enkelt att ändra. Här och nu börjar presentationen ta form på riktigt. Jag jobbar ofta med olikfärgade post-itlappar: gula = fakta, gröna = personlig berättelse, röda = humor, lättsamt osv. När dessa placeras ut får man en ganska bra bild över rytmen på presentationen. Man ser vad som saknas eller vad som får för mycket utrymme. Här är det även läge att kill some darlings. Allt ska ju inte tryckas in. Även om det är hur ”bra grejer” som helst. Mallen ”Här är vi nu – så här kan vi gå vidare – och då blir det så här sen” är en bra grundstruktur och den gör det enkelt både för dig och de som ska lyssna, att följa med.


23

Dags att skriva råmanus.

I den här fasen vet jag att det finns många olika varianter. Jag tycker om att formulera mig så noggrant och exakt som jag kan. Det betyder inte att jag senare kommer att lära mig manus utantill, men jag vill försäkra mig om att jag har tänkt igenom presentationen från A till Ö. Jag lägger även ner extra kraft på att hitta något slags ”wow” både som inledning och avslutning. Jag möter rätt många som helst vill hoppa över just den här delen. Jo, det kan kanske räcka med att enbart formulera stödmeningar eller att man identifierat någon form av lös röd tråd genom presentationen, men för mig skapar verkligen ett väl genomarbetat råmanus stadga i det jag sedan ska säga.

* * *

Sedan vet jag att det finns presentatörer som är otroligt skickliga på att improvisera – som mixar sitt ”manus” med att våga ge stort utrymme för att ta saker som det kommer. Direktsänd radio kan t.ex. kräva att du är ytterst flexibel och innovativ till max.

V O

R P

Först nu är det dags …

Många hade kanske satt sig med ett presentationsverktyg (som PowerPoint) direkt vid punkt 1 och tänkt att det är det naturliga första steget. Men det är ju inte din ppt som är budskapet, och inte din ppt som är historien eller ens informationen … Den kan däremot vara ett fantastiskt hjälpmedel när du vill förstärka och accentuera. Det finns säkert några få lyckligt lottade som inte behöver en tydlig ram till sin presentation och ändå på något outgrundligt vis lyckas, men jag tillhör verkligen inte den pyttelilla 1 %-gruppen. Gör du?

M S

K A

Här kommer nu en mycket viktig uppmaning som du måste lova att lägga på minnet:

Börja i tid!

* * *

»Skriv INTE av ditt manus i ppt!«

Jag upprepar: Skriv inte av ditt manus i ppt. På pptbilder ska du använda ett absolut minimum av text och istället leta bra bilder som förklarar och stöttar det du har att säga.

Scanna av denna kod så bjuder jag på ett illustrerat exempel av vad jag menar!

”Jag jobbar mycket med improvisation och det blir bra när jag har på fötterna och är ordentligt påläst. Då kan jag nästan släppa manus …” TITTI SCHULTZ


42

* * *

K A

M S

”Introt och avslutningen är självklart de starkaste delarna i mina presentationer.” CHARBEL GABRO

R P

V O

* * *


43

MICKES STATISTIK Min egen lilla lekmannastudie visar att 90% startade på exakt samma sätt (”Hej, jag heter Siochså och jag ska prata om …”) och 60 % nämnde sin nervositet under de första minuterna.

KA PIT E L 2

V O

* * *

FÖRSTA INTRYCKET R

P K

A M

Sådär ja. Nu är uppvärmningen klar. Du har förberett dig på bästa möjliga sätt och du ska snart kliva in på scenen. Och även om det är stor skillnad att kliva upp på Globens stora scen, inleda ett årsmöte i en bostadsrättsförening i Glommersträsk eller hålla en NO-lektion i klass 6B, så finns det enormt mycket här som följer samma principer.

S *

**

Det tog några år för mig att inse effekten av ett riktigt bra intro. Jo, när det handlar om första intryck när man träffar en ny person, hur en bok eller några av mina favoritlåtar inleds, där hade jag koll – men det tog tid innan jag verkligen reflekterade över att inledningen självklart är minst lika viktig när jag möter en publik. Om du vill vara säker på att nå ut är en stark inledning nästan ett måste. De första två–tre minuterna kommer att definiera mycket av passet. Vissa forskare hävdar att dessa första minuter kanske till och med är allra viktigast: det är här du ska knyta an till åhörarna. Du ska göra dem nyfikna, intresserade och få dem att tänka tanken: ”Okej, jag ger detta chansen en liten stund till”. Du ska alltså inte inleda med att prata om vädret, ha en såsig närvarokontroll eller snickesnacka lite allmänt flummigt om exakt allt och ingenting och låta dessa hyperviktiga sekunder bara rinna bort i intet. Man brukar tala om ”the primacy effect” som enkelt förklarat innebär just att vi har en tendens att bäst minnas det som vi får serverat först. Att tidigt sätta fokus på sin huvudidé – det där allra viktigaste – har också visat sig vara oerhört effektivt. Börjar du med ditt viktigaste budskap och därefter bryter ner det i mindre delar så hjälper du åhöraren rejält. Se till att göra ditt intro till något alldeles extra.


178

Tankar FRÅN Att undervisa: få förklara, förenkla och faktiskt få barn och unga att FÖRSTÅ, har varit en stor del av mitt liv. Och eftersom jag ÄLSKAR skolans värld bjuder jag självklart in några favoritpresentatörer även från detta, mitt favoritskrå. Håll till godo och läs gärna allt klokt de har att säga via denna QR-kod där deras texter fortsätter.

”Jag vill slå ett slag för Storytelling! Berätta en historia (den behöver inte nödvändigtvis vara helt sann). Bjud in eleverna i berättelsen, stanna upp och låt dem fundera på vad de tror hände, varför, etc. Dessa små pauser kan betyda massor för engagemanget.”

* * *

R P

K A

M S

PATRICIA DIAZ

V O

Micke Micke

”Att göra allt för att se ljusen tändas hos eleverna, det är själva kärnan – den där magiska ingrediensen – i den framgångsrika presentationen/lektionen.”

”Att våga prata inför folk i olika sammanhang är viktigt. Dels för att få visa sina kunskaper men också för att själv utvecklas. När eleverna blir äldre ser jag absolut att det är en fördel att kunna prata inför olika människor i olika sammanhang, särskilt på arbetsmarknaden. Att lära sig argumentera och stå upp för sin åsikt är otroligt viktigt i dagens samhälle.” TANJA TINGLÖF

* * *

ÅSA FAHLEN


179

SKOLPROFILER Låt s tå!

”En vanlig fallgrop för lärare är att vilja trycka in för mycket stoff. Nästan så att man överplanerar så det inte finns en risk att man blir klar för tidigt. Lägg istället lite mer kraft på HUR vi får stoffet att ”fastna”. Det borde alltid vara kärnfrågan.” GUSTAV FRIDOLIN

* * *

R P

K A

M S

”Fokusera särskilt på din inledning och avslutning. Det är i inledningen du fångar elevernas intresse och i avslutningen du kan påverka vad de ska lämna lektionen med för tankar.”

”Vi lever i en tid där hela världen endast är ett knapptryck bort, som blir allt mer global och där vi snabbt kan skapa och ta kontakt med människor över hela världen, i princip när, hur och var vi vill. Jag tänker att det är en fördel att vara bra på presentation, dels yrkes- och karriärmässigt, samt för att våga ta kontakt i sociala sammanhang, för informationsutbytet med allt vad det ger och kan leda vidare till, på både det personliga och det yrkesmässiga planet.” EMELIE HAHN

V O

* * *

JOHANNA JAARA ÅSTRAND


180

»Sju sätt att variera presentationen av dig själv!«

* * *

M S

K A

R P

V O

* * *


181

OM MIG

Har du läst boken så här långt så vet du redan en del om mig. Några pusselbitar har dykt upp lite här och där men jag tänkte avsluta med att faktiskt få presentera mig på riktigt, så håll till godo.

* * *

Här kommer en salig blandning av nördigt, nödigt och totalt onödigt – och se även detta som en liten tipsbank på hur du skulle kunna presentera dig inför en publik: (Inte alla exempel så klart, välj något som passar dig!)

R P

K A

Standardpresentation

V O

Född: April 1963 Hårfärg: Minns inte längre Ögon: Blå Favoritmat: Glass (Va, är inte glass mat?) OK, thai, kyckling och surströmming … och sen glass till efterrätt. Bästa skolämne: svenska och historia Sämsta: Jag var oändligt kass i slöjd och bild. Att jag ändå på något outgrundligt sätt fick betyg i dessa discipliner gör att jag fortfarande ibland vaknar kallsvettig med att någon i drömmen knackar mig på axeln och säger ”Micke Hermansson? Vi har ett litet problem med ditt slöjdbetyg från åk 6 …” Hobby: Läsa, musik, träna Favoritfärg: Blå och svart Vad vill du bli när du blir stor: Sångare i ett rockband typ Ebba Grön eller Oasis.

* * *

M S

A eller B?

Läsa eller ljudbok – läsa Tidiga morgnar eller sena kvällar – sena kvällar är legio Skjorta eller t-shirt – t-shirt varje dag i veckan Country eller hårdrock – har mängder av countryrock i mina skivhyllor Mello eller rotfyllning – rotfyllning :-) Vin eller vatten – vatten


Bildförteckning OMSLAGSFOTO + porträtt sid 15, 38 & 180 – Johan Gunséus ILLUSTRATIONER – Dennis Eriksson omslag, s. 8, 24, 26, 30, 37, 39, 47, 50, 53, 70, 76, 94, 102, 110, 117, 134, 140, 144, 151, 184, 185. sid 29 – foto: Angelica Engström sid 64 – foto: Charles Hammarsten/IBL Bildbyrå sid 170, 171 – foto: Jan Wiridén Getty Images: sid 9 - Kevin Winter, 11 - Paul Hardy / EyeEm, 12 - Image Source, 19 - Veerapong Boonporn / EyeEm, 26 - Thanit Weerawan, 27 - Flashpop, 28 - Westend61, 31 - Robert, 32 - Vitezslav Valka, 34 - Kevin Mazur, 35 - Jorg Greuel, 36 - Peter Dazeley, 40 - Qi Yang, 41 - Klaus Vedfelt, 42 - Kondo Photography, 46 - Manuel Breva Colmeiro, 48 - Berezko, 49 - Francesco Carta fotografo, 50 - ShotPrime, 52 - Daly and Newton, 54 - Gannet77, 55 - Hiroshi Higuchi, 56 - halbergman, 59 - Westend61, 61 - Ross Parker - SNS Group, 62 - Michael Ochs Archives, 64 - George Frey, 65 - Jeff J Mitchell, 66 - Tim Robberts, 71 - Juj Winn, 72 - PM Images, 75 - Paul Bradbury, 77 - Evelien Doosje, 78 - Jonathan Knowles, 79 - Francesco Carta fotografo, 82 - Catherine Falls Commercial, 83 - Henrik Sorensen, 84 - Klaus Vedfelt, 86 - Plume Creative, 88 - David Sacks, 89 - Issarawat Tattong, 90 - Jasmin Merdan, ozgurcoskun, 91 - Yuri_Arcurs, 92 - Tim Robberts, 95 - Robert, 96 - Gary John Norman, 97 - joshblake, 98 - George, 100 - Peter Dazeley, 101 - New York Daily News Archive, Don Farrall, 103 - Tara Moore, 104 - Orla, 107 - Anastasiia Krivenok, 109 - Bob Thomas, 111 - Jiri Hera / EyeEm, 112 - caracterdesign, 114 - skynesher, 118 - Francesco Carta fotografo, 120 - 400tmax, 121 - Malte Mueller, 122 - kumikomini, 124 - adventtr, 125 - Henrik Sorensen, 128 - Don Farrall, 130 - Matthias Clamer, 131 - Os Tartarouchos, 133 - Sadeugra, 135 - Image Source, 137 - Roc Canals, 138 - sihuo0860371, 141 - Jessie Casson, 142 - Richard Drury, 145 - demaerre, 146 - DNY59, 149 - master1305, 150 - Sean Gladwell, 153 - Maskot, 154 - MirageC, 155 - Westend61, 156 - Flashpop, 157 - Malte Mueller, 158 - RichVintage, 159 - We Are, 160 - baona, 163 - Richard Drury, 164 - Carol Yepes, 165 - nycshooter, 166 - Westend61, 168 - Ali Imron / EyeEm, 174 - Justin Sullivan, 176 - Lawrence Sumulong, 177 - Emilija Manevska, 178 - Will & Deni McIntyre. Shutterstock: Övriga bilder.

PRESENTATIONSLYFTET – 105 vägar för dig som vill nå ut ISBN: 9789178231577 © 2021 Micke Hermansson och Bonnierförlagen Lära Projektgrupp: Marie Carlsson, Anna Granlund, Eva Skarp Form omslag och inlaga: Jenny Skogvoll, Makeable STHLM Produktionsledare: Merete Lind Första upplagan Första tryckningen Tryck: BALTOprint, Litauen 2021


7

MickeS bäSta #mikrotipS för en lyckad preSentation #1 Ha en plan #7 PerSonligt vinner #8 Träning ger färdighet #11 Håll det enkelt! # 29 Wow! # 50 Filma och analySera #75 Ett budSkap per bild


u talar gång d a t s ä n dig? p nar på budska s t s it y l d d m me em so nå ut ska du a hos d l s igen l n k ä r k lad? Då a e t w v o m u o w d Vill pa en anske n och k lik? Ska e b u m p m r o ö k . inf bli ihåg steknik n d e io t m a t h n Till oc prese n. nkar, är boke yfta din l h l n il e v rnan fu d jä m h o s r läsa u ig h dig för d du lära gger på r y 5 t i ps å b f 0 1 e l s d e pit tum inn f t e rs o m Här f I 1 0 ka e – fak e . r r s a l a s a k o t n r m fu re och are ör vi lä Tips so öreläsa föreläs c h va r f f l o a a r s n s b e o n är fenom det . t bli e hur vi l r för at g ö r vä l n bli en e i a v v k ö å h u s e d b r just kort ” … a l lt d u veta hu åll det r H å ” f å ut. r u ä d sen m vill n ip o är att t s v a ig d t ar för are! Et och tal 105 väg – t e t yf P r ese

ons n tat i

l

ISBN 978-91-7823-157-7

9 789178

231577

Profile for Smakprov Media AB

9789178231577  

9789178231577  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded