9789178231287

Page 1

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

Hans Persson

LÀra NO Äk 5 LÀrarhandledning Àr ett planeringsstöd som hjÀlper dig att skapa struktur i din undervisning nÀr du anvÀnder lÀromedlet LÀra NO Äk 5. LÀrarhandledningen hjÀlper dig att planera lÀsÄret, terminen, arbetsomrÄdet och faktiskt Ànda ned pÄ lektionsnivÄ. LÀrarhandledningen ger dig konkreta tips och idéer, kopplingar till lÀroplanen och bedömningsstöd. HÀr hittar du ocksÄ facit till uppgifterna i Arbetsboken. Allt för att du ska kunna forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat.

LÄRA NO ÅK 5

NO

ÅK 5

LÄRARHANDLEDNING

LÄRARHANDLEDNING

HASSE PERSSON Àr en av Sveriges frÀmsta lÀromedelsförfattare. BÄde hans böcker och hemsidan www.hanper.se Àr mycket omtyckta. Hasse Àr en outtröttlig kÀlla till inspiration och en nyfiken sjÀl som vÀcker lusten att lÀra hos eleverna.

LÄRA

ISBN 978-91-7823-128-7

9 789178

O_NO årskurs 5 lärarhandledning.indd 2-3

231287

Hans Persson 2020-12-15 14:04


O_NO årskurs 5 lärarhandledning.indd 4-5

2020-12-16 10:36


Hans Persson

LÄRA

NO

ÅK 5

LÄRARHANDLEDNING

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

I_Lära NO 5 LH.indd 1

2020-12-15 14:07


INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hej och vĂ€lkommen till LĂ€ra NO! ......................4 LĂ€ra NO – en översikt .........................................5 Vad Ă€r NO? ..........................................................6 Syftet med undervisningen i biologi, fysik och kemi ...............................................................6 Elevbokens delar ..................................................7 Arbetsboken ....................................................... 10 LĂ€rarhandledningen .......................................... 10 Var hittar du det centrala innehĂ„llet? ................ 11 Planering av lĂ€sĂ„r, arbetsomrĂ„den och lektioner ....................................................... 17 Variation av arbetssĂ€tt ....................................... 21 Bedömning .........................................................23 Utrustningslista ..................................................26

Kapitel 1: Repetition ..........................................28 Kapitel 2: VĂ€xter och djur ................................30 VĂ€xter och djur .................................................. 33 VĂ€xter och djur i Europa ................................... 33 Anpassning till olika naturtyper ........................34 Mer om anpassning ...........................................35 Året runt i naturen: Vad hĂ€nder pĂ„ hösten? ......36 Året runt i naturen: Nedbrytning och kretslopp ...................................................... 37 NĂ€ringskedjor och nĂ€ringsvĂ€var ........................38 Ekosystem och biologisk mĂ„ngfald ....................39 NĂ€ringskedjor vid Norra ishavet ........................40 Viktiga upptĂ€ckter/Sammanfattning ................ 41 Prov .................................................................... 42 Facit till Prov ......................................................44

Kapitel 3: Svampar, lavar och mikroorganismer ................................................45 Svampar, lavar och mikroorganismer ............... 47 Svampar ............................................................. 47 NĂ„gra Ă€tliga svampar och nĂ„gra giftiga ............48 Möt nĂ„gra mĂ€rkliga svampar ............................49 Mögel och andra mikroskopiska svampar .........50 Lavar – svampar och alger i samarbete ............ 51 Bakterier och virus ............................................. 52 Viktiga upptĂ€ckter/Sammanfattning ................ 53 Prov ....................................................................54 Facit till Prov ......................................................56

Kapitel 4: Magnetism ........................................57 Magnetism ......................................................... 59 Spikjakten .......................................................... 59 Magnetismens historia .......................................60 Inuti en magnet .................................................. 61 Magneter anvÀnds till mycket ...........................62 Kompassen .........................................................63 El och magnetism ..............................................64 Viktiga upptÀckter/Sammanfattning ................65 Prov ....................................................................66 Facit till Prov ......................................................68

Kapitel 5: El .........................................................69 El ........................................................................ 71 El till allt ............................................................ 71 Strömmande och statisk elektricitet ................... 72 Mer om statisk elektricitet .................................. 73 NÄgra experiment med statisk elektricitet ......... 74 El-experiment med leksakskyckling .................. 75 ElsÀkerhet ........................................................... 76 Kopplingar med el ............................................. 77 Den elektroniska revolutionen ........................... 78 Batterier ............................................................. 79 Viktiga upptÀckter/Sammanfattning ................80 Prov .................................................................... 81 Facit till Prov ......................................................84

Kapitel 6: Lösningar och blandningar ............85 Lösningar och blandningar ...............................88 En droppe i havet ...............................................88 FÀrgat saltvatten i en glasburk ...........................89 Varför luktar det nÀr klistret torkar? ................. 91 Lösningar och blandningar i nÀrbild ................92 Separera blandningar och lösningar .................93 Flera sÀtt att separera blandningar ....................94 Lika löser lika .....................................................95 SÄ renas vattnet ..................................................96 Viktiga upptÀckter/Sammanfattning ................ 97 Prov ....................................................................98 Facit till Prov .................................................... 101

2

I_Lära NO 5 LH.indd 2

2020-12-15 14:07


Kapitel 7: Ljud och vÄr hörsel ........................102

Kapitel 9: MĂ€nniskokroppen ..........................129

Ljud och vÄr hörsel .......................................... 104 Vad Àr ljud? ...................................................... 104 Hur ljud kan spridas och ledas ......................... 106

MÀnniskokroppen ............................................ 131 UtanpÄ och inuti kroppen ................................ 131 Cellen ............................................................... 132 MatspjÀlkningen .............................................. 133 I maten finns allt det kroppen behöver ............ 134 Blodomloppet och blodet ................................. 135 Vad bestÄr blodet av? ....................................... 136 Andningen ....................................................... 137 Kroppens inbyggda reningsverk ...................... 138 Skelettet ............................................................ 139 Musklerna ........................................................ 140 Nervsystemet .................................................... 141 Sinnesorganen, del 1 ........................................ 142 Sinnesorganen, del 2 ........................................ 143 Sjukdomar och kroppens försvar ..................... 144 MÄ bra ............................................................. 145 VÀrt att veta om droger ................................... 146 Viktiga upptÀckter/Sammanfattning .............. 147 Prov .................................................................. 148 Facit till Prov .................................................... 152

Olika svĂ€ngningar ger olika ljud ..................... 107 Infraljud och ultraljud ...................................... 108 Starka och svaga ljud ....................................... 109 Örat och hörseln .............................................. 110 Viktiga upptĂ€ckter/Sammanfattning ...............111 Prov .................................................................. 112 Facit till Prov .................................................... 114

Kapitel 8: Ljus och vĂ„r syn ............................115 Ljus och vĂ„r syn ............................................... 118 Varför ser vi saker? .......................................... 118 Skuggor och speglar ......................................... 120 NĂ€r ljuset bryts ................................................. 121 Den synliga och den osynliga regnbĂ„gen ........ 122 Ögat och synen ................................................ 123 Viktiga upptĂ€ckter/Sammanfattning .............. 124 Prov .................................................................. 125 Facit till Prov .................................................... 127

V O

* **

R P K A

M S * **

Facit till arbetsboken ......................................155

3

I_Lära NO 5 LH.indd 3

2020-12-15 14:07


HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL LÄRA NO! Jag (Hans Persson, författare till LĂ€ra NO-serien) vill hĂ€lsa dig och dina elever hjĂ€rtligt vĂ€lkomna till LĂ€ra NO Ă„k 5. Det Ă€r andra delen i ett Ă€mnesövergripande NO-lĂ€romedel för Ă„k 4–6. Serien innehĂ„ller dessutom böcker för Ă„k 4 och Ă„k 6.

En bok för varje Ärskurs! SuverÀnt!

V O

Biologi, fysik och kemi = NO

* **

I lĂ€roplanen för grundskolan (Lgr 11) har de tre naturorienterande Ă€mnena biologi, fysik och kemi frĂ„n och med Ă„k 4 varsitt centralt innehĂ„ll, till skillnad frĂ„n Ă„k 1–3 dĂ€r Ă€mnena Ă€r samlade under beteckningen NO. Eftersom undervisningen i biologi, fysik och kemi Ă€ven i Ă„k 4–6 ofta bedrivs som NO Ă€r syftet med LĂ€ra NO-serien att den ska hjĂ€lpa dig som lĂ€rare att se hur de tre Ă€mnena kan samspela och integreras. Jag vet att det finns mĂ„nga lĂ€rare i Ă„k 4–6 som efterfrĂ„gar planeringsstöd till sin NO-undervisning. Det finns ocksĂ„ ett stort behov av hjĂ€lp med att tolka det uppdrag som styrdokumenten ger lĂ€raren, sĂ„ att lĂ€raren kan forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat. Allt detta hjĂ€lper denna lĂ€rarhandledning er med.

R P K A

En Ànde att börja i och vÀgar som leder vidare

M S * **

Böckerna i LĂ€ra NO-serien Ă€r utformade utifrĂ„n min lĂ„nga erfarenhet av arbete i grundskolan, samt utifrĂ„n mina kontakter med tusentals svenska lĂ€rare. En av de frĂ„gor som intresserat mig mest Ă€r att hitta en röd trĂ„d för undervisningen. Ibland kallas den röda trĂ„den för ”progression av innehĂ„ll” eller, mer vardagligt, ”ordningen man gör saker i”. LĂ€ra NO hjĂ€lper dig bĂ„de med att hitta en Ă€nde att börja i och med att finna vĂ€gar vidare. Serien Ă€r tĂ€nkt att bygga elevernas kunskaper, frĂ„n det enklare till det mer komplexa och sammansatta, lĂ€ngs en röd trĂ„d. FrĂ„n det enklare till det mer komplexa I den ena Ă€nden av den röda trĂ„den, det vill sĂ€ga i kapitel 1 i LĂ€ra NO 4, fĂ„r eleverna en mjuk ingĂ„ng, med en introduktion till NO:ns speciella arbetssĂ€tt och en översikt över de grundlĂ€ggande begrepp som kommer anvĂ€ndas hela vĂ€gen upp genom mellanstadiet. I den andra Ă€nden av trĂ„den (i Ă„k 6) finns texter och uppgifter som stĂ€ller högre krav pĂ„ kunskaper i NO, samt pĂ„ elevernas förmĂ„ga att planera och genomföra experiment, att argumentera och att granska information inom NO-omrĂ„det. Det Ă€r mĂ„nga mellanstadielĂ€rare som har bett mig göra dessa Ă„rskursböcker, sĂ„ jag blev vĂ€ldigt glad nĂ€r förlaget Bonnier LĂ€ra nappade pĂ„ idĂ©n med denna serie. Jag hoppas att LĂ€ra NO kommer vara till glĂ€dje bĂ„de för er lĂ€rare och för era elever.

LÀra NO och lÀroplanen Vid utvecklingen och produktionen av LÀra NO-serien har jag varit vÀldigt noggrann med att se till att den följer lÀroplanen och svarar upp mot alla de krav som stÀlls dÀr. Detta för att du som lÀrare, nÀr du anvÀnder LÀra NO, ska kÀnna dig trygg och veta att eleverna fÄr med sig det de ska.

4

I_Lära NO 5 LH.indd 4

2020-12-15 14:07


LÄRA NO – EN ÖVERSIKT Mycket förenklat kan man beskriva de övergripande idĂ©erna bakom LĂ€ra NO pĂ„ följande sĂ€tt:

LÀra NO-serien ger stöd vid planering och genomförande av NO-undervisning utifrÄn riktlinjerna i Lgr 11 för Àmnena biologi, fysik och kemi.

Stöd vid planering ➜ ArbetsomrĂ„den (kapitel) ➜

Det finns en röd trÄd dÀr delarna hÀnger ihop. TrÄden löper genom varje kapitel, vilket gör att de olika delarna tillsammans bildar meningsfulla helheter.

En röd trĂ„d ➜

M S * **

Intressanta lektioner

Varje uppslag i boken ger underlag för intressanta lektioner. LÀrandet fördjupas i arbetet med arbetsböckerna.

➜

Förhoppningen Àr förstÄs att LÀra NO-serien ska ge dina elever goda kunskaper som leder till goda resultat. Som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper finns prov med facit hÀr i lÀrarhandledningen.

V O

R P K A

* **

De tre elevböckerna Àr indelade i kapitel, som utgör arbetsomrÄden dÀr man arbetar med delar ur det centrala innehÄllet frÄn Lgr 11. ArbetsomrÄdena, och omrÄdenas ordning, Àr planerat och framtaget i samrÄd med mÄnga svenska lÀrare.

Goda resultat

5

I_Lära NO 5 LH.indd 5

2020-12-15 14:07


VAD ÄR NO? Fysik + kemi + biologi = NO NO Ă€r en förkortning av ”naturorienterande”, och ett samlingsnamn för de tre naturvetenskapliga Ă€mnena biologi, fysik och kemi. I lĂ€nder dĂ€r man undervisar i ”science” ingĂ„r ofta Ă€ven Ă€mnet geologi, och det finns lĂ€nder dĂ€r tekniken Ă€r en del av det vi kallar NO. Eftersom LĂ€ra NO bygger pĂ„ den svenska lĂ€roplanen kan det vara pĂ„ sin plats att se vad Skolverket sĂ€ger om NO i Lgr 11. Kursplanerna för de tre NO-Ă€mnena inleds med tre meningar som beskriver respektive Ă€mne. Den första meningen Ă€r identisk för biologi, fysik och kemi: ”Naturvetenskapen har sitt ursprung i mĂ€nniskans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig sjĂ€lv och sin omvĂ€rld.” Efter detta kommer en mening som beskriver nĂ„gra olika omrĂ„den dĂ€r kunskaperna i de tre NO-Ă€mnena ”haft stor betydelse”. För fysiken nĂ€mns till exempel ”energiförsörjning och meteorologi”. För kemiĂ€mnet nĂ€mns ”materialutveckling och miljöteknik” och för biologin ”miljö och hĂ€lsa”. Den tredje meningen inleds och avslutas pĂ„ samma sĂ€tt, men de exempel som ges Ă€r olika för de tre NOĂ€mnena: Biologi: ”Med kunskaper om naturen och mĂ€nniskan fĂ„r mĂ€nniskor redskap för att pĂ„verka sitt eget vĂ€lbefinnande, men ocksĂ„ för att kunna frĂ€mja hĂ„llbar utveckling.” Fysik: ”Med kunskaper om energi och materia fĂ„r mĂ€nniskor redskap för att kunna frĂ€mja hĂ„llbar utveckling.” Kemi: ”Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet fĂ„r mĂ€nniskor redskap för att kunna frĂ€mja hĂ„llbar utveckling.” Avlutningen pekar pĂ„ detta sĂ€tt tydligt ut att undervisningen ska leda till att eleverna uppfyller ett av de övergripande mĂ„len i lĂ€roplanen: att varje elev ”visar respekt för och omsorg om sĂ„vĂ€l nĂ€rmiljön som miljön i ett vidare perspektiv”. Redan pĂ„ s 6 i LĂ€ra NO Ă„k 4 sĂ„ finns de tre Ă€mnenas sĂ€rarter beskrivna pĂ„ ett lite lĂ€ttsammare och mer elevnĂ€ra sĂ€tt.

V O

* **

R P K A

SYFTET MED UNDERVISNINGEN I BIOLOGI, FYSIK OCH KEMI

M S * **

NĂ€r Lgr 11 vĂ€l beskrivit Ă€mnenas identitet och betydelse följer en lĂ€ngre text som handlar om syftet med undervisningen i biologi, fysik och kemi. Denna viktiga text kom vid revideringen 2019 att fĂ„ ett delvis nytt utseende. Texten slĂ„r fast att eleverna ska ges ”förutsĂ€ttningar att utveckla”: 1) kunskaper om Ă€mnet för att beskriva och förklara 2) förmĂ„ga att anvĂ€nda Ă€mnet för att argumentera/kommunicera/granska 3) förmĂ„ga att genomföra systematiska undersökningar i Ă€mnet. Man skulle kunna tolka ordningen 1, 2, 3 som att man behöver begrepp och kunskaper bĂ„de för att kunna argumentera och för att pĂ„ ett meningsfullt sĂ€tt genomföra systematiska undersökningar.

Syftestexten – ett bra stöd

Syftestexten i lĂ€roplanen Ă€r ett bra stöd till dig som lĂ€rare, eftersom den bĂ„de beskriver de tre Ă€mnena biologi, fysik och kemi och vad det Ă€r tĂ€nkt att undervisningen i NO ska leda till. Det hjĂ€lper dig ocksĂ„ nĂ€r du ska kommunicera vad NO Ă€r till dina elever. Det första kapitlet i LĂ€ra NO Ă„k 4 heter för övrigt just ”Vad Ă€r NO?”. Det Ă€r tĂ€nkt att ge dina elever en begriplig, lockande och relevant bild av vad NO Ă€r. Det ger ocksĂ„ exempel pĂ„ kunskaper frĂ„n naturvetenskapen som haft stor betydelse för oss mĂ€nniskor. I det inledande kapitlet finns ocksĂ„ ett uppslag som beskriver skapelsemyter frĂ„n olika kulturer. Förhoppningsvis kommer detta avsnitt hjĂ€lpa dina elever att ”
utveckla sin förmĂ„ga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sĂ€tt att beskriva och förklara omvĂ€rlden” ( Lgr 11). Denna förmĂ„ga har alltid varit av stor betydelse, men i den förĂ€nderliga vĂ€rld som vi och vĂ„ra elever lever i behövs dessa kunskaper i allt högre grad. Bland annat för att förstĂ„ vad av det som sĂ€gs pĂ„ sociala medier som Ă€r sant och vad som Ă€r fake news.

6

I_Lära NO 5 LH.indd 6

2020-12-15 14:07


ELEVBOKENS DELAR HĂ€r kommer en översikt över hur LĂ€ra NO-serien Ă€r uppbyggd. Översikten hjĂ€lper dig att förstĂ„ syftet och tankarna bakom de olika byggstenarna i lĂ€romedlet, sĂ„ att du kan fĂ„ ut sĂ„ mycket som möjligt av innehĂ„llet.

Kapitlen i de tre LĂ€ra NO-böckerna VÄXTER FRÅN HELA SVERIGE

LĂ€ra NO 6

Lappland – FjĂ€llsippa JĂ€mtland – Brunkulla

I Sverige finns nĂ€stan 2000 olika vĂ€xtarter. Alla arter vĂ€xer inte överallt, sĂ„ ett sĂ€tt att sortera vĂ€xter pĂ„ Ă€r att ordna dem efter var de vĂ€xer. 1908 fick biologilĂ€rare frĂ„n hela Sverige lĂ€mna förslag pĂ„ vilka vĂ€xter som skulle bli landskapsblommor. VĂ€xterna som valdes vĂ€xer inte bara i ”sina” landskap, men de Ă€r typiska för just det landskapet.

VĂ€rmland – SkogsstjĂ€rna

HĂ€rjedalen – Mosippa

Dalarna – Ängsklocka

LĂ€ra NO 5

Norrbotten – ÅkerbĂ€r

Dalsland – Äkta förgĂ€tmigej BohuslĂ€n – Vildkaprifol

VĂ€sterbotten – Kung Karls spira Ångermanland – Styvmorsviol Medelpad – Gran VĂ€stergötland – Ljung

HĂ€lsingland – Lin GĂ€strikland – Liljekonvalj

Halland – HĂ„rginst Uppland – KungsĂ€ngslilja VĂ€stmanland – Mistel

NĂ€rke – Gullviva Södermanland – Vit nĂ€ckros

SkĂ„ne – PrĂ€stkrage Östergötland – BlĂ„klint

DISKUTERA: Vilken av landskapsblommorna Àr inte gömfröig?

SmĂ„land – Linnea

Öland – ÖlandssolvĂ€nda

Gotland – Murgröna

Blekinge – Ek

48

49

LÀra NO 4 Vad Àr NO? VÀxter Djur GrundlÀggande kemi Luft Energi VÀrme och vÀder

Repetition VÀxter och djur Svampar, alger och mikroorganismer Magnetism El Lösningar och blandningar Ljud och vÄr hörsel Ljus och vÄr syn MÀnniskokroppen

Repetition Kraft och rörelse Livets utveckling Sexualitet och relationer Syror och baser Kemiska reaktioner HÄllbar utveckling Astronomi Systematiska undersökningar

V O

* **

R P K A

Var och en av de tre LĂ€ra NO-böckerna bestĂ„r av 7–8 kapitel. Dessa kapitel fĂ„ngar in hela det centrala innehĂ„llet för Ă„rkurs 4–6 i de tre Ă€mnena biologi, fysik och kemi. Genom alla kapitel löper en röd trĂ„d. Den vĂ€ver kunskaper frĂ„n det enkla till det mer sammansatta och komplexa. Kapitlen bygger pĂ„ varandra, sĂ„ att grunden lĂ€ggs till det som kommer senare i serien. Som du ser i översikten ovan börjar böckerna för Ă„k 5 och 6 med korta repetitioner av vad man lĂ€rt sig i tidigare Ă„rskurser. Dessa repetitioner hjĂ€lper eleven att inte tappa den röda trĂ„den.

M S * **

Hur Àr kapitlen uppbyggda?

3

SVAMPAR, LAVAR OCH MIKROORGANISMER Visste du att vÀrldens största levande organism, alltsÄ den största levande varelsen pÄ jorden, Àr en svamp? Det Àr en 2 400 Är gammal honungsskivling som vÀxer i Oregon i USA. Svampens nÀtverk nere i marken Àr 3,8 kilometer brett pÄ det bredaste stÀllet.

I det hÀr kapitlet lÀr vi oss:

sorts organism svampar Ă€r ‱ vilken den största delen av en svamp finns ‱ var svampens olika delar ‱ om fortplantning ‱ om svampens som menas med att mĂ„nga svampar Ă€r parasiter ‱ vad att kĂ€nna igen nĂ„gra Ă€tliga och nĂ„gra giftiga svampar ‱ om mögel mikroskopiska svampar ‱ lavar Ă€rochuppbyggda ‱ hur ‱ om bakterier och virus

Introsidor Varje kapitel startar med ett inledande uppslag med en stor, intressevÀckande bild och en kort text som ger en ingÄng till vad arbetsomrÄdet handlar om.

PĂ„ alla inledande uppslag hittar du ocksĂ„ rubriken ”I det hĂ€r kapitlet lĂ€r vi oss”. Under den finner du en sammanfattning av kapitlets lĂ€randemĂ„l. Det Ă€r förstĂ„s viktigt, bĂ„de för dig som Ă€r lĂ€rare och för dina elever, att ni vet vad det Ă€r ni arbetar med och vad det Ă€r meningen att eleverna ska lĂ€ra sig

7

I_Lära NO 5 LH.indd 7

2020-12-15 14:08


SVAMPAR

Svampens delar

Är svampar vĂ€xter eller djur? HĂ„ller du med om det som trĂ€det sĂ€ger? Svamparna liknar i alla fall vĂ€xter nĂ€r de pĂ„ hösten visar upp sig med sina fĂ€rgglada hattar. Men nu ska du fĂ„ höra! Forskare har kommit fram till att svamparna Ă€r nĂ€rmare slĂ€kt med oss djur Ă€n med vĂ€xterna. Hur kan det komma sig? Mest handlar det om att svampar inte kan tillverka sin egen nĂ€ring.

Hatt

De allra flesta svamparna Àr sÄ smÄ att man bara kan se dem med mikroskop. Den typ av svamp som man brukar hitta nÀr man plockar svamp i skogen kallas för storsvamp. I fruktkropparna finns sporerna. Deras uppgift Àr att se till att svampen fortplantas. Sporerna Àr smÄ och lÀtta, och kan spridas med vinden. AlltsÄ behöver de inte bli uppÀtna av djur för att spridas. Sporerna Àr sÄ smÄ att de inte syns. Men om man trampar pÄ en mogen röksvamp pyser det ut ett moln av rök. Det Àr sporerna. PÄ mÄnga svampar sitter sporerna under hatten.

Svampar ser ut som vÀxter eller hur? För visst liknar de vÀxter mer Àn de liknar djur?

Ring

Fruktkropp

Fot Strumpa

SvamptrÄdar TrÄdarna breder ut sig Ät olika hÄll.

NÀr biologerna ritar slÀkttrÀd över allt som lever sÄ fÄr svamparna ett helt eget rike vid sidan av vÀxtriket och djurriket. SÄ tÀnkte man inte förr. Bara för nÄgra tiotal Är sedan hörde svamparna till vÀxtriket. I alla fall i biologiböckerna. Soppsvampar har rör pÄ undersidan av hatten.

MÄnga svampar Àr parasiter

Ett underjordiskt nÀtverk Det som vi vanligen kallar svamp Àr det som sticker upp ur marken. Det Àr svampens sÄ kallade fruktkropp. Men det mesta av svampen syns inte. Svampen bildar nÀmligen ett stort nÀtverk av lÄnga tunna trÄdar nere i marken, inne i stockar eller i annat material. TrÄdarna heter hyfer. I en handfull jord kan det finnas flera kilometer svamptrÄdar. Hela svampens underjordiska nÀtverk kallas för mycel.

De flesta svampar Àr parasiter. Det betyder att de vÀxer pÄ annat som lever och överlever med hjÀlp av nÀring frÄn djur eller vÀxter. Andra svampar lever pÄ döda vÀxter eller djur som de bryter ner. Det finns ocksÄ svampar som skickar in sina tunna hyfer i levande vÀxters rötter och stammar. Svampen och vÀxten samarbetar, och bÄde svampen och vÀxten tjÀnar pÄ samarbetet. Svampens underjordiska nÀtverk av tunna trÄdar Àr fenomenalt pÄ att suga upp vatten och nÀringsÀmnen ur marken. Svampen ger en del av vattnet och nÀringen till vÀxten. Svampen fÄr lite av det socker som vÀxten tillverkat.

SÄ hÀr ser en skivling ut.

Det hÀr Àr en fingersvamp.

Det hÀr sÀttet att hjÀlpa varandra kallas för symbios. De sammanflÀtade delarna av svampen och trÀdens rötter kallas för mykorrhiza.

Miljontals svampar Det finns en miljon olika arter av svampar i hela vÀrlden. En del forskare tror att det egentligen finns fem miljoner. MÄnga svampar Àr alltsÄ oupptÀckta.I Sverige finns det 10 000 arter. 50 av dem gÄr att Àta .

30

31

Faktatexter Faktatexterna i LÀra NO Àr utformade sÄ att de bÄde vÀcker intresset och hÄller intresset vid liv. Eleverna fÄr möta en stor variation av texttyper. MÄnga texter Àr enkla faktatexter, men det finns ocksÄ tidningsartiklar, berÀttande i serieform och portrÀtt av forskare. HÀr finns en spÀnnvidd frÄn bÄde historiskt innehÄll till det aktuella, och innehÄllet har bÄde ett lokalt och ett globalt perspektiv. Du och dina elever kommer dessutom möta en glimt av humor. Sammantaget gör detta att du kan genomföra en varierad och tillgÀnglig undervisning dÀr det abstrakta och komplexa blir begripligt, utan att du tappar riktigheten och sanningshalten i förklaringarna eller att innehÄllet avviker frÄn det centrala innehÄllet i Lgr 11.

Ord och begrepp PÄ mÄnga stÀllen i LÀra NO finns rutor med blÄ ram. HÀr förklaras ord och begrepp som anvÀnds i NO:n. Dessa rutor hjÀlper eleven att utöka sitt naturvetenskapliga ordförrÄd.

Med buller menas inte bara starka ljud. Buller Àr alla oönskade ljud.

V O

FAKTARUTA Alldeles sant om bakterier

I din kropp finns minst hundra biljoner bakterier. ‱ Det finns alltsĂ„ tio gĂ„nger fler bakterier i din kropp Ă€n vad det finns celler.

Bakterier kan leva dĂ€r det inte finns syre. Det Ă€r ‱ dĂ€rför de kan överleva i vĂ„ra tarmar. NĂ€r vi kokar vĂ„r mat dör bakterierna. De kan inte ‱ leva dĂ€r det Ă€r för varmt. Bakterier extrem kyla och kan överleva Ă€ven ‱ om de varittĂ„lnedfrysta lĂ€nge. PĂ„ en smartphone finns det ofta 20 gĂ„nger fler ‱ bakterier Ă€n pĂ„ en toalettsits. en vanlig sedel finns det cirka 3 000 bakterier. ‱ PĂ„ En hel del antibiotika, som Ă€r medicin mot sjuk‱ domar som orsakas av bakterier, Ă€r framstĂ€lld av just bakterier.

R P K A

Faktaruta HÄll ocksÄ utkik efter faktarutorna som har orange ram.

ATT ATTGÖRA: GÖRA Programmera och styra en Microbit

Du behöver: BBC-Microbit, dator, sladdar, servo, motor och en strömkĂ€lla. Det finns oĂ€ndligt mĂ„nga roliga saker man kan bygga, programmera och styra om man har en dator, en BBC-Microbit och en servomotor. Det kan bli robotar, tjuvlarm och mycket annat. PĂ„ www.microbit.org hittar man programsprĂ„ken och information om hur man kommer igĂ„ng. Samtidigt som man lĂ€r sig programmera och styra föremĂ„l fĂ„r man bygga saker och vara pĂ„hittig. Kanske kan du bygga en myra
 som gĂ„r att styra? Lycka till!

Att göra De gröna rutorna med rubriken ”Att göra” innehĂ„ller korta uppgifter. Arbetet med dessa uppgifter ger eleverna förutsĂ€ttningar att utveckla sina kunskaper, sin förmĂ„ga att beskriva och förklara, samt sin förmĂ„ga att anvĂ€nda NO-Ă€mnet för att kommunicera, argumentera och granska.

M S * ** Microbit

Servomotor

Att diskutera HĂ€r fĂ„r eleverna möjligheten att fördjupa sina kunskaper genom att, tillsammans med nĂ„gon eller nĂ„gra i klassen, fundera över och samtala om innehĂ„llet i en text eller en bild. ”Att diskutera”-rutorna ger eleverna Ă€ven chansen att utveckla sin förmĂ„ga att anvĂ€nda NO-Ă€mnet för att kommunicera, argumentera och granska.

Titta i en sked

Du behöver: en blank sked. Se hur din spegelbild blir i en blank sked. JÀmför spegelbilderna i den konvexa och den konkava sidan. Beskriv skillnaden. Titta ocksÄ riktigt nÀra i den konkava sidan. Hur ser ditt öga ut dÄ?

* **

DISKUTERA: Har du varit med om ett strömavbrott? Vad hÀnde hemma hos dig nÀr det blev strömavbrott? Vad var det som inte fungerade? Vad var svÄrast att klara sig utan? Vad gjorde ni för att lösa de problem som uppstod? Hur lÀnge var det strömavbrott? Vad kan hÀnda ute i samhÀllet vid ett strömavbrott? Hur kan man förbereda sig inför ett strömavbrott? Hur tror du att det var att leva innan det fanns elektricitet?

Experiment Naturligtvis finns det mÀngder av experiment i LÀra NO. De gröna prickarna ramar in beskrivningar av enkla, men meningsfulla och lÀrorika experiment. I LÀra NO Äk 4 hittar du bÄde historien bakom experimenterandet inom naturvetenskap och en beskrivning av hur man genomför systematiska undersökningar. I LÀra NO-boken för Äk 6 finns ett helt kapitel med massor av exempel pÄ systematiska undersökningar.

Experimenten i LĂ€ra NO-serien Ă€r genomgĂ„ende vardagsnĂ€ra och enkla. Det krĂ€vs med andra ord ingen labbsal med avancerad utrustning vid genomförandet. PĂ„ sida s 26–27 i denna LĂ€rarhandledning hittar du en lista med den utrustning som behövs till experimenten i LĂ€ra NO Ă„k 5. Det mesta Ă€r sĂ„dant som gĂ„r att hitta i en vanlig mataffĂ€r. I de fall dĂ€r det behövs speciellt NO-materiel, som magneter, sladdar och glödlampor, anges nĂ„gra lĂ€mpliga firmor att kontakta för inköp.

8

I_Lära NO 5 LH.indd 8

2020-12-15 14:08


Bilder Det finns mycket inom NO:n som förklaras enklare om texten Àr kopplad till en tydlig bild. I LÀra NO kommer du och dina elever möta mÄnga hÀpnadsvÀckande bilder, bÄde teckningar och vackra foton. Dessa bilder lyfter och tydliggör innehÄllet i texterna, och gör att man vill lÀra sig mer. Det hÀckar över 50 olika fÄgelarter i dessa omrÄden. Med hÀckning menas tiden frÄn att fÄglarna vÀljer vilka de ska para sig med till dess att ungarna Àr redo att lÀmna boet.

NÄRINGSKEDJOR VID NORRA ISHAVET LĂ€ngst norrut i Europa hittar vi Norra ishavet. Som man hör pĂ„ namnet Ă€r det till största delen tĂ€ckt av is. Den Ă€ldsta isen finns vid norra Grönland. Den Ă€r ungefĂ€r IsmĂ„sen Ă€ter isbjörnens av6 m tjock. föring (bajs). Ett annat ord för detta kalla omrĂ„de Ă€r Arktis. De vĂ€xter och djur som finns i Arktis har anpassat sig till just denna naturtyp. De skulle inte klara ett liv i de naturtyper som vi hittar i andra delar av vĂ€rlden. Möjligen skulle de kunna leva vid Södra ishavet och Antarktis.

De landomrÄden som finns sÄ hÀr lÄngt norrut Àr oftast tÀckta av snö och is. DÀrför Àr det ingen bra miljö för vÀxter eller djur som Àr vÀxtÀtare. HÀr finns inga trÀd utan mest mossa.

SPIKJAKTEN Ett exempel pÄ anpassning till kallt klimat Àr hÄrstrÄna i isbjörnens pÀls. De Àr nÀmligen ihÄliga. Det gör att pÀlsen isolerar bÀttre.

Eftersom isbjörnen inte har nÄgon naturlig fiende sÄ kallas den för toppkonsument.

Hej! Jag heter Nora. I somras bytte vi tak pÄ vÄrt hus.

NÀr taket var fÀrdigt lÄg det massor av vassa plÄtbitar och spikar pÄ marken runt hela huset. Det var sÄdant som byggjobbarna hade tappat.

Jag och min bror Axel började att plocka upp skrÀpet sÄ att ingen skulle trampa pÄ det och göra sig illa.

NÀr jag frÄgade Leif varför det blir sÄ hÀr sa han:

Spikarna och plÄten Àr av jÀrn. Och alla magneter drar till sig föremÄl av jÀrn.

FjÀllrÀven letar efter mat. Kanske kommer det finnas rester kvar nÀr isbjörnen Àtit sig mÀtt.

Vi hittade ocksÄ en del skrÀp som inte fastnade pÄ pinnen, bland annat bitar av en krossad fönsterruta och en söndertrampad klÀdnypa av plast.

Det var ocksÄ nÄgra stenar som fastnade. Om dem sa Leif:

De stenarna mÄste vara gjorda av jÀrnmalm.

Exempel pĂ„ fĂ„glar som lever hĂ€r Ă€r stormfĂ„glar, tĂ€rnor, mĂ„sar och vissa rovfĂ„glar. Isbjörnen har vandrat lĂ€nge pĂ„ isen. Nu vĂ€ntar den vid ett hĂ„l i isen. En sĂ€l sticker upp huvudet och fĂ„ngas av isbjörnen. Äntligen ger jakten resultat och nĂ€ringskedjan fĂ„r en lĂ€nk till.

De isbjörnshonor som ska föda ungar gÄr i ide pÄ vintern. Mamman föder ungarna i idet och ammar dem tills ljuset kommer tillbaka pÄ vÄren.

Anledningen till att sÄ mÄnga olika djur kan överleva hÀr Àr att havet Àr fullt av plankton. Plankton Àr pyttesmÄ djur och vÀxter.

Djurplankton Àts av smÄ krÀftdjur och isrÀkor. De Àts i sin tur av fiskar som Àts av sÀlar. Det Àr en nÀringskedja i fyra steg.

Det kan vara svÄrt att tro, men det finns gott om mat hÀr. Maten finns nere i vattnet. De djur som lever hÀr hittar alltsÄ sin föda i havet.

NÀr vi berÀttade för vÄr granne Leif vad vi höll pÄ med hÀmtade han en uppfinning som han gjort. Det sÄg ut som en pinne med nÄgot i ena Ànden.

De plankton som Àr vÀxter förökar sig explosionsartat under de ljusa sommarmÄnaderna. Sommaren sÄ hÀr lÄngt norrut Àr som en enda sex mÄnader lÄng ljus dag. Och vintern Àr en sex mÄnader lÄng mörk natt.

Det ser ödsligt ut med bara is och snö, men det finns ÀndÄ en stor biologisk mÄngfald. Ett exempel pÄ detta Àr att det finns nÀstan 1 100 olika fiskarter i Nordatlanten och i Norra ishavet. Det finns troligen Ànnu fler olika fiskar, men alla Àr inte upptÀckta Ànnu.

HÀr finns flera arter av valar, till exempel vitval, grönlandsval och narval. Valar Àr inte fiskar, utan dÀggdjur.

MÀnniskan pÄverkar ekosystemen Vi mÀnniskor pÄverkar alla ekosystem, Àven i Norra ishavet fastÀn det ligger en bra bit frÄn stÀder och fabriker. MÀnniskans utslÀpp nÄr nÀmligen Ànda hit, till de nordligaste delarna av Europa. NÄgra exempel pÄ sÄdant som pÄverkar ekosystemet Àr vÀxthusgaser, plastskrÀp i haven och olika gifter.

Leif berÀttade att det som satt i ena Ànden var en superstark magnet.

Djurplankton lever av att Àta vÀxtplankton. De Àr de första tvÄ lÀnkarna i en typisk nÀringskedja hÀr.

Först förstod vi ingenting. DĂ„ sa Leif att jag skulle dra pinnen över marken med magneten nedĂ„t. Jag hörde direkt hur det lĂ€t ”klick”. LĂ€ngst ner pĂ„ pinnen satt en liten sylvass plĂ„tbit hĂ„rt fast pĂ„ magneten. Den biten hade vi inte haft en chans att upptĂ€cka utan magneten.

Det visade sig vara en supersmart uppfinning. Vi satte igÄng att leta runt hela huset. Kolla hÀr! Det blev nÀstan en halv hink till slut!

Innan vi slutade spikjakten frÄgade vi Leif vad en superstark magnet var för nÄgot. DÄ gick han och hÀmtade en blank rund magnet.

Det hÀr Àr en superstark neodynmagnet. Den Àr mycket, mycket starkare Àn magneterna ni har pÄ kylskÄpet.

Sedan satte han magneten mot ovansidan av ena handen och tog upp en nÀve spikar. Jag trodde inte det var sant, men nÀr han öppnade handen satt alla spikarna fast! De stack ut som piggar frÄn handens undersida. Det kallar jag superstark!

DISKUTERA:

OMG!

Hur pÄverkas livet i Norra ishavet av utslÀppen? Vad hÀnder med ekosystemet i Norra ishavet om klimatet förÀndras?

24

25

46

Bild: Magda Korotynska

47

Bild: Kjell Thorsson

QR-koder Vid de allra flesta experiment finns QR-koder som Ă€r lĂ€nkade till nyproducerade filmer. Dessa filmer kan anvĂ€ndas pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt, till exempel: ‱ för att introducera experimentet (dĂ„ stoppar man enkelt filmen innan resultatet visas), ‱ för att checka av att man förstĂ„tt (man tittar vidare, ser vad som hĂ€nder och lyssnar till förklaringen), eller ‱ som ett alternativ till att göra experimentet i klassrummet.

4

V O

* **

R P K A

Sammanfattning Varje kapitel avslutas med uppslag dĂ€r vĂ€nstersidan har rubriken ”Viktiga upptĂ€ckter”. HĂ€r blandas exempel frĂ„n naturvetenskapens historia med aktuella rön. Dessa sidor tĂ€cker det centrala innehĂ„llet ”NĂ„gra upptĂ€ckter inom Biologi/Fysik/Kemi-omrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ naturen” (Lgr 11). Högersidan har rubriken ”Sammanfattning”. DĂ€r finns en sammanfattande ruta med titeln ”Ord och begrepp”, dĂ€r man hittar 10–12 av kapitlets viktigaste ord och begrepp. Kontrollera gĂ€rna att eleverna, vid arbetsomrĂ„dets slut, har lĂ€rt sig vad begreppen betyder. Eleverna kan exempelvis fĂ„ sĂ€tta in begreppen i meningar sĂ„ att du kan stĂ€mma av och bedöma hur goda deras kunskaper Ă€r om Ă€mnets ”begrepp och förklaringsmodeller” (Lgr 11), samt hur de anvĂ€nder begreppen och förklaringsmodellerna för att beskriva fenomen eller samband som hör ihop med fysik, kemi eller biologi. PĂ„ högersidan finns ocksĂ„ en ruta med meningar som sammanfattar vad eleverna ska ha lĂ€rt sig i detta kapitel. Dessa meningar överensstĂ€mmer med de lĂ€randemĂ„l som gavs pĂ„ kapitlets inledande uppslag. Det Ă€r förstĂ„s viktigt bĂ„de för dig som Ă€r lĂ€rare och dina elever att ni vet vad ni har arbetat med och vad eleverna lĂ€rt sig. VIKTIGA UPPTÄCKTER

SAMMANFATTNING

Transporter

Just nu utvecklas ny teknik som leder till att fler och fler transporter görs med fordon som drivs med el. I motorn pĂ„ en elbil finns stora, superstarka magneter. Även tĂ„gtrafiken förĂ€ndras av nya upptĂ€ckter och ny teknik. I bland annat Japan finns det tĂ„g som svĂ€var ovanför rĂ€lsen med hjĂ€lp av magnetisk kraft. De senaste tĂ„gmodellerna (nĂ€r detta skrivs) har en maxhastighet pĂ„ 500 km/h. Man hoppas att sĂ„dana snabbtĂ„g ska ersĂ€tta mĂ„nga flygplan.

ORD OCHP: BEGREP

Magnetism JÀrn Kompass Attrahera Repellera SydÀnde

M S * ** Forskning pÄgÄr

Forskare arbetar med att konstruera pyttesmÄ sÄ kallade nanorobotar. Robotarna slÀpps in i kroppen och anvÀnder sedan magnetism för att lÀmna av medicin pÄ rÀtt plats.

Komagneter

SjukvÄrd

Även inom sjukvĂ„rden har det gjorts fantastiska uppfinningar som har med magnetism att göra. Med en magnetkamera kan man skapa bilder av kroppens inre som ger mycket mer information Ă€n en röntgenbild. Magnetkameran skapar ett sĂ„ starkt magnetfĂ€lt att vattnet i kroppen magnetiseras.

58

NordÀnde MagnetfÀlt Elektromagnet Elmotor Generator

Det finns faktiskt magneter som man med flit stoppar ned i kossors magar. NÀr kor betar fÄr de nÀmligen inte bara i sig grÀs, utan Àven spikar, bitar av stÄltrÄd och annat som Àr av metall. Dessa metallbitar kan skada kossan nÀr de passerar genom magar och tarmar. En lösning Àr att lÄta kon svÀlja en komagnet. Magneten hamnar i kossans första mage. DÀr drar magneten till sig föremÄl av jÀrn. DÄ vandrar inte föremÄlen vidare och skadar kon. Magsaften frÀter sönder och löser upp metallföremÄlen.

‱ Magneter kan dra till sig föremĂ„l av de tre metallerna jĂ€rn, nickel och kobolt. ‱ Man kan sortera skrot med en magnet, eftersom inte alla saker fastnar pĂ„ magneter. ‱ Magneter har en osynlig dragningskraft. ‱ TvĂ„ magneter kan dra sig till varandra eller putta bort varandra. Andra ord för detta Ă€r attrahera och repellera. atom Ă€r som en pytteliten magnet. ‱ Varje ‱ Om man vill att en magnet ska behĂ„lla sin kraft ska man inte slĂ„ och banka pĂ„ den, inte vĂ€rma den och inte ha andra magneter nĂ€ra den. anvĂ€nder magneter till mĂ„nga olika saker i hemmet. ‱ Vi ‱ Om det gĂ„r en ström genom en sladd bildas ett magnetfĂ€lt runt sladden. ‱ Jorden Ă€r som en stor magnet. Det gör att alla kompasser pekar mot norr. ‱ Inne i bĂ„de elmotorer och generatorer finns magneter.

59

Fantastiska fakta Missa inte de tvÄ uppslagen i slutet av boken dÀr vi samlat lite wow-fakta som knyter an till olika delar av bokens innehÄll. Den hÀr typen av fakta brukar bÄde elever och lÀrare gilla.

9

I_Lära NO 5 LH.indd 9

2020-12-15 14:08


ARBETSBOKEN MAGNETER ANVÄNDS TILL MYCKET

För att ytterligare fördjupa lĂ€randet, och för att ge eleverna möjlighet till att arbeta enskilt med innehĂ„llet i LĂ€ra NO-böckerna, finns en arbetsbok för varje Ă„rskurs. DĂ€r finns övningar till i stort sett alla elevbokens uppslag. Övningarna Ă€r utformade sĂ„ att eleverna ska kunna arbeta pĂ„ egen hand med arbetsboken. De ska, med hjĂ€lp av texten och bilderna i elevboken (och ibland utifrĂ„n egna idĂ©er), kunna lösa uppgifterna.

4) PÄ bordet i bilden finns tre magneter. Planera ett test som tar reda pÄ vilken magnet som Àr starkast.

1) Magneter Àr vÀldigt anvÀndbara och finns pÄ mÄnga stÀllen i vÄr vardag. Till vad anvÀnds magneter pÄ bilderna ovan?

2) Hur kommer det sig att gemet svÀvar, tror du? (LedtrÄd: Det ser ut som att nÄgot Àr gömt i handsken.)

3) Vad heter de tre metaller som fastnar pÄ en magnet?

Tips till alla hemmafixare Vill du ha en HEL VÄGG som du kan sĂ€tta upp magneter pĂ„? DĂ„ gör du bara sĂ„ hĂ€r: MĂ„la vĂ€ggen med magnetisk fĂ€rg. Sedan mĂ„lar du vĂ€ggen i den fĂ€rg du vill ha eller tapetserar den.

34

DISKUTERA:

Blandat skrot? Visst vore det bra om man kunde sortera de olika metallerna pĂ„ bilden? Diskutera med en kompis hur man skulle kunna göra. Sök sedan pĂ„ internet efter ”sortering av metaller”.

35

Facit till arbetsboken Allra sist hÀr i lÀrarhandledningen finns facit till samtliga uppgifter i arbetsboken.

LÄRARHANDLEDNINGEN

V O

LĂ€rarhandledningen Ă€r ett planeringsverktyg som hjĂ€lper dig att enkelt skapa struktur i din undervisning nĂ€r du anvĂ€nder lĂ€romedlet LĂ€ra NO. I lĂ€rarhandledningen hittar du hjĂ€lp vid planering av lĂ€sĂ„ret, terminen, arbetsomrĂ„det och faktiskt Ă€nda ned pĂ„ LÄRA ÅK 5 lektionsnivĂ„. LÄRARHANDLEDNING Till varje uppslag i elevboken finns de tre viktigaste lĂ€randemĂ„len angivna under rubriken ”Det viktigaste att lĂ€ra av detta uppslag”. Du fĂ„r sedan hjĂ€lp med nĂ„gra ”FrĂ„gor att besvara efter arbetet med uppslaget”, sĂ„ att det blir enkelt att stĂ€mma av elevernas kunskapsutveckling. Efter detta fĂ„r du metodiska tips som hjĂ€lper dig vid lektionsplaneringen. De Ă€r samlade under rubrikerna ”NĂ„got att samlas kring”, ”Att göra” och ”Att diskutera”. Du fĂ„r ocksĂ„ hĂ€r i lĂ€rarhandledningen en bild av hur elevbokens texter och bilder, samt arbetsbokens innehĂ„ll, Ă€r kopplat till Lgr 11. För varje kapitel anges inte bara vilket av NO-Ă€mnena som Ă€r i fokus, utan Ă€ven vad i det centrala innehĂ„llet som behandlas och vilka delar av kunskapskraven som kan vara i fokus vid bedömningen. Till varje kapitel finns ocksĂ„ ett prov med facit. Detta prov kan vara till stöd för din bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Du fĂ„r med andra ord tillgĂ„ng till bedömningsstöd och tips som hjĂ€lper dig att utforma intressanta och meningsfulla lektioner som gör att dina elever nĂ„r goda resultat. I lĂ€rarhandledningen finns ocksĂ„ QR-koder som lĂ€nkar till filmer pĂ„ författarens hemsida www.hanper.se. DĂ€r finns över 200 olika filmklipp som du kan anvĂ€nda vid planering och genomförande av din NO-undervisning. Dessa filmer gĂ„r Ă€ven att nĂ„ via författarens Youtubekanal. FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

Hans Persson

* **

LÄRA NO ÅK 5

NO

LÄRARHANDLEDNING

Hans Persson

R P K A

M S * **

10

I_Lära NO 5 LH.indd 10

2020-12-15 14:08


VAR HITTAR DU DET CENTRALA INNEHÅLLET? De kursplaner som Ă€r en del av lĂ€roplanen innehĂ„ller inte bara den text som beskriver syftet med undervisningen i Ă€mnena. DĂ€r finns Ă€ven bĂ„de kunskapskrav för de olika betygsstegen och ett centralt innehĂ„ll för varje Ă€mne. Efter revideringen av Lgr 11 har indelningen av det centrala innehĂ„llet förĂ€ndrats. Den oreviderade versionen av Lgr 11 hade fyra huvudrubriker: Fysiken/Kemin i naturen Fysiken/Kemin i vardagen och samhĂ€llet Fysiken/Kemin/Biologin och vĂ€rldsbilden Fysikens/Kemins/Biologins metoder och arbetssĂ€tt För biologin var de tvĂ„ första rubrikerna: Natur och samhĂ€lle Kropp och hĂ€lsa I den reviderade kursplanen ser huvudrubrikerna ut pĂ„ detta sĂ€tt: Fysiken i naturen och samhĂ€llet Kemin i naturen, i samhĂ€llet och i mĂ€nniskokroppen De tvĂ„ första rubrikerna under biologiĂ€mnet Ă€r: Natur och miljö Kropp och hĂ€lsa Sedan följer en rubrik som Ă€r gemensam för alla tre NO-Ă€mnena: Systematiska undersökningar och granskning av information Texten under dessa rubriker pekar, i bĂ„de den oreviderade och den reviderade versionen, ut det centrala innehĂ„ll som undervisningen i varje Ă€mne ska behandla. DĂ€r stĂ„r dock inget om i vilken ordning innehĂ„llet ska behandlas eller hur det kan bilda meningsfulla helheter i form av arbetsomrĂ„den. Just detta fĂ„r du hjĂ€lp med dĂ„ du anvĂ€nder LĂ€ra NO-serien. Ordningen, progressionen av innehĂ„llet, ges av kapitlen i de olika böckerna. Kapitlen utgör arbetsomrĂ„den som Ă€r fördelade pĂ„ de olika Ă„rskursböckerna. HĂ€r Ă€r dĂ€rför en uppstĂ€llning som visar i vilka kapitel i LĂ€ra NO-serien du hittar det centrala innehĂ„llet för Ă„k 4–6 i Ă€mnena biologi, fysik och kemi.

V O

Den oreviderade Lgr 11

* **

R P K A

M S * **

BIOLOGI

Natur och samhĂ€lle ‱ MĂ€nniskans beroende av och pĂ„verkan pĂ„ naturen och vad detta innebĂ€r för en hĂ„llbar utveckling. EkosystemtjĂ€nster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. LĂ€ra NO Ă„k 4: kap 2 och 3 LĂ€ra NO Ă„k 5: kap 2 och 3 LĂ€ra NO Ă„k 6: kap 7 ‱ Djurs, vĂ€xters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbrĂ€nning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. LĂ€ra NO Ă„k 4: kap 2 och 3 LĂ€ra NO Ă„k 5: kap 2 och 3 LĂ€ra NO Ă„k 6: kap 6 och 7 ‱ Ekosystem i nĂ€rmiljön, samband mellan olika organismer och namn pĂ„ vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. LĂ€ra NO Ă„k 4: kap 2 och 3 LĂ€ra NO Ă„k 5: kap 2 och 3 LĂ€ra NO Ă„k 6: kap 7 ‱ Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har nĂ€r vi nyttjar den. LĂ€ra NO Ă„k 5: kap 2 och 3 LĂ€ra NO Ă„k 6: kap 7 Kropp och hĂ€lsa ‱ Hur den psykiska och fysiska hĂ€lsan pĂ„verkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. NĂ„gra vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. LĂ€ra NO Ă„k 5: kap 9 LĂ€ra NO Ă„k 6 kap 4

11

I_Lära NO 5 LH.indd 11

2020-12-15 14:08


‱ MĂ€nniskans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. LĂ€ra NO Ă„k 5: kap 9 LĂ€ra NO Ă„k 6 kap 4 ‱ MĂ€nniskans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frĂ„gor om identitet, jĂ€mstĂ€lldhet, relationer, kĂ€rlek och ansvar. LĂ€ra NO Ă„k 6: kap 4 Biologin och vĂ€rldsbilden ‱ NĂ„gra historiska och nutida upptĂ€ckter inom biologiomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ naturen. LĂ€ra NO Ă„k 4: kap 2, 3 och 4 LĂ€ra NO Ă„k 5: kap 2, 3 och 9 LĂ€ra NO Ă„k 6: kap 3 och 7 ‱ Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och Ă€ldre tiders naturvetenskap. Flera kapitel i hela serien ‱ Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. LĂ€ra NO Ă„k 4: kap 1, 2 och 3 LĂ€ra NO Ă„k 5: kap 2 och 3 LĂ€ra NO Ă„k 6: kap 3 och 7

V O

* **

Biologins metoder och arbetssĂ€tt ‱ Enkla fĂ€ltstudier och experiment. Planering, utförande och utvĂ€rdering. ‱ Hur djur, vĂ€xter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. ‱ Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. ‱ Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Flera kapitel i hela serien FYSIK

R P K A

Fysiken i naturen och samhĂ€llet ‱ Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikĂ€llor och deras pĂ„verkan pĂ„ miljön samt energianvĂ€ndningen i samhĂ€llet. LĂ€ra NO Ă„k 4: kap 6 LĂ€ra NO Ă„k 6: kap 7 ‱ Enkla vĂ€derfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstĂ„r. Hur vĂ€der kan observeras med hjĂ€lp av mĂ€tningar över tid. LĂ€ra NO Ă„k 4: kap 7

M S * **

Fysiken och vardagslivet ‱ Energiflöden mellan föremĂ„l som har olika temperatur. Hur man kan pĂ„verka energiflödet, till exempel med hjĂ€lp av klĂ€der, termos och husisolering. LĂ€ra NO Ă„k 4: kap 7 ‱ Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan anvĂ€ndas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. LĂ€ra NO Ă„k 5: kap 5 ‱ Magneters egenskaper och anvĂ€ndning i hemmet och samhĂ€llet. LĂ€ra NO Ă„k 4: kap 4 ‱ Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. LĂ€ra NO Ă„k 6: kap 2 ‱ Hur ljud uppstĂ„r, breder ut sig och uppfattas av örat. LĂ€ra NO Ă„k 5: kap 7 ‱ Ljusets utbredning frĂ„n vanliga ljuskĂ€llor och hur detta kan förklara ljusomrĂ„dens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. LĂ€ra NO Ă„k 5: kap 8

12

I_Lära NO 5 LH.indd 12

2020-12-15 14:08


PLANERING AV LÄSÅR, ARBETSOMRÅDEN OCH LEKTIONER En av de bĂ€rande tankarna bakom lĂ€romedlet LĂ€ra NO Ă€r att serien ska ge dig stöd vid planeringen av din NO-undervisning. HĂ€r Ă€r nedan ser du ett förslag pĂ„ hur mĂ„nga veckor det kan vara lĂ€mpligt att arbeta med varje arbetsomrĂ„de. Du ser ocksĂ„ vilka sidor i elevboken, arbetsboken och lĂ€rarhandledningen som behandlar de olika arbetsomrĂ„dena.

LĂ€sĂ„rsplanering i NO Ă„k 4–6

* **

Åk 4

Antal veckor

Sidor i elevboken

Sidor i arbetsboken

Sidor i lÀrarhandledningen

Vad Àr NO?

5

4–27

6–23

28–45

VĂ€xter

8

28–63

24–51

46–67

Djur

6

64–91

52–73

68–85

GrundlÀggande kemi

5

92–117

74–93

86–103

Luft

4

Energi

4

VÀrme och vÀder

3

V O

R P K A 118–133

94–105

104–116

134–151

106–115

117–131

152–165

116–124

132–144

Sidor i arbetsboken

Sidor i lÀrarhandledningen

Åk 5

Antal veckor

Sidor i elevboken

Repetition

1

4–7

VĂ€xter och djur

4

Svampar, lavar och mikroorganismer

4

Magnetism

M S * **

28–29

8–27

6–19

30–44

28–43

20–29

45–56

3

44–59

30–40

57–68

El

4

60–81

41–53

69–84

Lösningar och blandningar

4

82–101

54–66

85–101

Ljud och vÄr hörsel

4

102–117

67–75

102–114

Ljus och vÄr syn

3

118–131

76–86

115–127

MĂ€nniskokroppen

8

132–167

87–116

128–153

17

I_Lära NO 5 LH.indd 17

2020-12-15 14:08


VARIATION AV ARBETSSÄTT Det kanske viktigaste jag lĂ€rde mig under alla mina Ă„r som verksam lĂ€rare Ă€r hur viktigt det Ă€r att undervisningen Ă€r varierad. BĂ„de för att vĂ€cka elevernas intresse och för att hĂ„lla det vid liv, sĂ„ att undervisningen leder till god kunskapsutveckling. Jag Ă€r inte den ende som menar att det Ă€r viktigt med variation. I Lgr 11 stĂ„r det exempelvis: ”i undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssĂ€tt, uttrycksformer och lĂ€rmiljöer”. BĂ„de vid planering av arbetsomrĂ„den och lektioner Ă€r dĂ€rför val av arbetssĂ€tt och arbetsformer en viktig parameter att ha med.

Olika gruppstorlekar En form av variation av arbetssĂ€tt Ă€r att dela in eleverna i olika stora grupper. HĂ€r nĂ„gra exempel: ‱ Helklass: LĂ€s texten tillsammans. Diskutera gemensamt kring bilderna. ‱ Grupparbete: I ”LĂ€ra NO Ă„k 5” passar sidorna 134–165 om kroppen bra att göra som grupparbeten. ‱ Pararbete: MĂ„nga av diskutera-uppgifterna i elevboken lĂ€mpar sig att göra i par. ‱ Enskilt: Eleverna kan arbeta sjĂ€lvstĂ€ndigt i elevboken och svara pĂ„ arbetsbokens frĂ„gor. Nedan ser du exempel pĂ„ ett flertal olika arbetssĂ€tt. Som du ser finns det ocksĂ„ en stor möjlighet till variation inom varje arbetssĂ€tt.

V O

Experiment/Systematiska undersökningar

* **

‱ Demonstrationsförsök: Klassen samlas runt experimentet och observerar det. Under din ledning reflekterar eleverna över det som hĂ€nder och hur det kan förklaras. I LĂ€ra NO Ă„k 5 finns pĂ„ s 70–71 ett exempel, ”Elexperiment med leksakskyckling”, dĂ€r Ă€ven eleverna Ă€r aktiva och deltar i den systematiska undersökningen. PĂ„ s 86–87 hittar du ett annat experiment att samlas kring som heter ”FĂ€rgat saltvatten i en glasburk”. ‱ Gruppexperiment (grupperna gör samma experiment): Eleverna delas in i smĂ„ grupper som fĂ„r varsin uppsĂ€ttning av de saker som behövs för att genomföra experimentet. De dokumenterar och redovisar vid lektionens slut iakttagelser och resultatet för hela klassen. Exempel pĂ„ detta Ă€r ”Öka ljudet” och ”LĂ„t ljudet studsa” pĂ„ s 113, men mĂ„nga andra av experimenten i boken passar att utföras pĂ„ detta sĂ€tt. ‱ Gruppexperiment (grupperna gör olika experiment): Eleverna delas in i grupper och gör olika experiment som de sedan redovisar för varandra. För detta passar exempelvis experimenten pĂ„ s 68–69 som handlar om statisk elektricitet. ‱ Hemexperiment: Eleverna fĂ„r göra och dokumentera experimenten hemma. Ett exempel pĂ„ ett passande experiment Ă€r ”Gör din egen regnbĂ„ge” pĂ„ s 125. ‱ Filmade experiment: AnvĂ€nd QR-koderna för att titta pĂ„ filmade experiment. Stanna filmen, lĂ„t eleverna komma med förslag pĂ„ vad som kommer hĂ€nda eller ge förklaringar till det som redan hĂ€nt. Titta sedan vidare.

R P K A

M S * **

Uteundervisning

Speciellt inom biologi finns flera moment som Ă€r lĂ€mpliga att, som Lgr 11 sĂ€ger, genomföra som ”FĂ€ltstudier och experiment med sĂ„vĂ€l analoga som digitala verktyg”. PĂ„ sidorna 106 i LĂ€ra NO Ă„k 5 hittar du ett exempel pĂ„ hur man utomhus kan göra ett experiment för att ta reda pĂ„ ljudets hastighet i luft.

21

I_Lära NO 5 LH.indd 21

2020-12-15 14:08


BEDÖMNING I kursplanerna som Ă€r en del av Lgr 11 finns, förutom den sĂ„ kallade syftestexten och det centrala innehĂ„llet för NO-Ă€mnena, Ă€ven de kunskapskrav som gĂ€ller för bedömning inför betygssĂ€ttning. Eftersom det Ă€r tre olika Ă€mnen som behandlar olika kunskapsomrĂ„den sĂ„ Ă€r inte alla kravformuleringarna identiska för NO-Ă€mnena. Men dĂ€r finns, som matrisen pĂ„ s 25 visar, stora likheter i kraven för biologin, fysiken och kemin. I det som skiljer Ă€mnena Ă„t kan vi logiskt nog hitta en del av de begrepp som förekom som huvudrubriker i det centrala innehĂ„llet för Ă€mnena, till exempel Naturen och samhĂ€llet (Fysik) respektive Miljö och hĂ€lsa (Biologi och Kemi). Kunskapskraven speglar det som syftestexten i Lgr 11 pekade ut att undervisningen ska ge eleverna förutsĂ€ttningar att utveckla, nĂ€mligen: 1) kunskaper om Ă€mnet vilka gör det möjligt för dem att beskriva och förklara 2) förmĂ„ga att anvĂ€nda Ă€mnet för att argumentera/kommunicera/granska 3) förmĂ„ga att genomföra systematiska undersökningar i Ă€mnet. I matrisen pĂ„ s 25 anges detta nĂ„got kortare som: 1) att anvĂ€nda kunskaper och begrepp 2) att anvĂ€nda information och resonera 3) att utföra systematiska undersökningar.

V O

Prov kopplade till varje arbetsomrÄde

* **

Som ett stöd för din bedömning finns hÀr i lÀrarhandledningen prov kopplade till de olika kapitlen.

R P K A

Skolverkets stöd för likvÀrdig bedömning

För att elever i grundskolan ska vara garanterade en likvĂ€rdig bedömning har Skolverket publicerat omfattande stödmaterial till dig som undervisar. Dessa resurser Ă€r samlade i ”Bedömningsportalen” pĂ„ skolverkets hemsida. Skriv in webbadressen eller anvĂ€nd QR-koden. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan En del av bedömningsportalen Ă€r det utmĂ€rkta DINO-materialet som ger stöd i alla tre NO-Ă€mnena. DĂ€r finns konkreta uppgifter att arbeta med och bedömningsstöd med elevsvar till just dessa uppgifter. I matriser visas sedan hur de olika elevsvaren bör bedömas. I DINO-materialet finns ocksĂ„ texten ”Att bedöma för lĂ€rande”, som bĂ„de förklarar skolverkets syn pĂ„ bedömning och hur bedömning kan gĂ„ till.

M S * **

I bedömningsportalen finns ocksĂ„ tidigare nationella prov samlade under rubriken ”Provmaterial – bedömningsstöd i Ă„rskurs 4–6”. Även hĂ€r finns det konkreta exempel pĂ„ hur skolverket menar att olika elevsvar bör bedömas. Skulle du vilja har mer stöd för din bedömning sĂ„ har Ă€ven mĂ„nga kommuner och andra aktörer publicerat bedömningsmatriser pĂ„ internet.

23

I_Lära NO 5 LH.indd 23

2020-12-15 14:08


KAPITEL 1: REPETITION Boken inleds med en kort repetition av de mest centrala och viktiga NO-kunskaperna frĂ„n LĂ€ra NO Ă„k 4. Det handlar om grundlĂ€ggande begrepp och kunskaper frĂ„n de tre NO-Ă€mnena. De arbetsomrĂ„den som behandlades i Ă„k 4 var: ‱ Vad Ă€r NO? ‱ VĂ€xter ‱ Djur ‱ GrundlĂ€ggande kemi ‱ Luft ‱ Energi ‱ VĂ€rme och vĂ€der

* **

Ett bra sÀtt att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av de tvÄ inledande uppslagen Àr att följa rÄdet frÄn trÀdet: Arbeta först med frÄgorna sjÀlv. JÀmför sedan med en kompis. Kolla till slut hela klassens svar.

V O

Nedan finns facit till frÄgorna.

1

Sida 4

REPETITION

Visst kommer du ihÄg en hel del av det du lÀrde dig i fyran? Arbeta först med frÄgorna sjÀlv. JÀmför sedan med en kompis och kolla till slut hela klassens svar.

R P K A

Vilka Ă€r de tre NO-Ă€mnena? Svar: Biologi, fysik och kemi. Vilket NO-Ă€mne hör ihop med vilken bild? Svar: Solsystemet – fysik, molekylen – kemi, fisken – biologi.

Vad förestÀller bilderna? Svar: En atom, en annan atom, en molekyl av en kemisk förening, en molekyl av ett grundÀmne.

M S * **

Vilka Àr de tre NO-Àmnena?

Vilket NO-Àmne hör ihop med vilken bild?

Vad förestÀller bilderna?

Vad anvÀnder man nÀr behöver förstora riktigt mycket? Varför gör man experiment?

Vad heter det Àmne som vÀxterna tillverkar i sina blad?

Vilken Àr den största skillnaden mellan vÀxter och djur? Vad menas med ryggradslösa djur? Ge exempel pÄ nÄgra djurgrupper.

Hur gÄr de till nÀr man gör experiment?

Vad anvÀnder man nÀr behöver förstora riktigt mycket? Svar: Mikroskop

Varför gör man experiment? Svar: För att undersöka frÄgor och fÄ fram resultat som man kan lita pÄ. Hur gÄr de till nÀr man gör experiment? Svar: FrÄn början har man ett problem eller en frÄga som man söker svaret pÄ. UtifrÄn vad man tror svaret Àr planerar man experimentet dÀr man mÀter noga och bara Àndrar en sak i taget. Vid utförandet av experimentet gör man noggranna iakttagelser. UtifrÄn resultaten formulerar man sedan en slutsats.

Sida 5 Vad Àr det vÀxten tillverkar i sina blad? Svar: Druvsocker (nÀring) Vilken Àr den största skillnaden mellan vÀxter och djur? Svar: Djur kan inte tillverka sin nÀring sjÀlva. Vad menas med ryggradslösa djur? Svar: Det Àr djur som saknar skelett inne i kroppen. De har ingen ryggrad. Ge exempel pÄ nÄgra djurgrupper. Svar: Exempelvis ringmaskar, insekter, spindeldjur, blötdjur, fiskar, krÀldjur, fÄglar och dÀggdjur.

28

I_Lära NO 5 LH.indd 28

2020-12-15 14:08


REPETITION

Sida 6

Vad Àr det i bubblorna pÄ bilden? Varför Àr det en pil i bilden som pekar uppÄt? Vad kallas luftlagret runt jorden? Vilka Àmnen bestÄr luften av?

Ge exempel pÄ hur man kan sortera sakerna ovan. Svar: HÀr finns mÄnga olika korrekta svar. Man kan exempelvis sortera efter vad sakerna anvÀnds till, vad de Àr gjorda av för material eller vad de har för egenskaper.

Ge exempel pÄ hur man kan sortera sakerna ovan.

GASFORM

(varmare Àn 100 °C)

Ge exempel pĂ„ nĂ„gra olika energiformer. Vilka energiomvandlingar sker i bilden med mobilen? FLYTANDE FORM (0–100 °C)

Varför hÄller fluffiga klÀder oss varma nÀr det Àr kallt? Vad heter det nÀr man gör sÄ att vÀrmen inte lÀcker ut eller in?

Det dÀr gick ju bra! Nu Àr det dags att gÄ vidare.

FAST FORM

(kallare Àn 0 °C)

Vad heter det nÀr ett Àmne förÀndras frÄn flytande form till fast form? Svar: Det stelnar.

Vad heter det nÀr ett Àmne förÀndras frÄn flytande form till fast form? Vad heter det nÀr ett Àmne förÀndras frÄn flytande form till gasform? Hur kan det komma sig att vissa insekter kan springa omkring pÄ vattenytan?

6

7

Vad heter det nÀr ett Àmne förÀndras frÄn flytande form till gasform? Svar: Det avdunstar eller kokar. Hur kan det komma sig att en insekt kan springa omkring pÄ vattenytan? Svar: Det beror pÄ vattnets ytspÀnning.

V O

Sida 7 Vad Àr det i bubblorna pÄ bilden? Svar: Luft

* **

R P K A

Varför Àr det en pil i bilden som pekar uppÄt? Svar: Luftbubblan stiger mot ytan. Vad kallas luftlagret runt jorden? Svar: AtmosfÀren

M S * **

Vilka Àmnen bestÄr luften av? Svar: Mest kvÀve och syre, men ocksÄ lite av nÄgra andra gaser.

Ge exempel pÄ nÄgra olika energiformer. Svar: Rörelseenergi, lÀgesenergi, strÄlningsenergi, elektrisk energi, kÀrnenergi, vÀrmeenergi, kemisk energi och ljudenergi. Vilka energiomvandlingar sker i bilden med mobilen? Svar: Kemisk energi blir elektrisk energi. Elektrisk energi blir rörelse-, ljud- och strÄlningsenergi. Varför hÄller fluffiga klÀder oss varma nÀr det Àr kallt? Svar: Fluffiga klÀder innehÄller mycket luft. Luft leder vÀrme dÄligt. Vad heter det nÀr man gör sÄ att vÀrmen inte lÀcker ut eller in? Svar: Man isolerar. Hoppas det gÄr bra med repetitionen. Det Àr ett bra avstamp nÀr man ska lÀra sig mer NO.

29

I_Lära NO 5 LH.indd 29

2020-12-15 14:08


KAPITEL 8: LJUS OCH VÅR SYN Bokens nĂ€st sista kapitel heter ”Ljus och vĂ„r syn”. Det Ă€r ett arbetsomrĂ„de med inslag mest frĂ„n fysiken, men dĂ„ kapitlet tar upp ögat och synen sĂ„ finns dĂ€r Ă€ven en del biologi. PĂ„ det inledande uppslaget hittar du kapitlets lĂ€randemĂ„l: I det hĂ€r kapitlet lĂ€r vi oss: ‱ varför vi kan se saker ‱ vad som menas med en ljuskĂ€lla ‱ vad som menas med att ljus reflekteras ‱ hur det gĂ„r till nĂ€r det blir skuggor ‱ om olika typer av speglar ‱ pĂ„ vilka sĂ€tt ljuset kan Ă€ndra riktning ‱ hur olika linser fungerar ‱ om regnbĂ„gen och dess fĂ€rger ‱ om ljus som vi inte kan se ‱ om ögats delar och vĂ„r syn

V O

* **

Kapitel 8 kompletterar det föregĂ„ende kapitlet (Ljud), sĂ„ att vi uppfyller lĂ€roplanens krav pĂ„ att följande innehĂ„ll behandlas: ”Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.” För att fĂ„nga in detta centrala innehĂ„ll tar kapitlet sitt avstamp i frĂ„gan ”Varför ser vi saker?” PĂ„ det första uppslaget introduceras begreppet ljuskĂ€lla och det faktum att ljus sprids som stĂ„lar som kan reflekteras. För att ge handfasta exempel pĂ„ ljusets egenskaper följer tvĂ„ uppslag dĂ€r det finns gott om enkla experiment. Det första av dessa uppslag handlar om ljuskĂ€llor och olika typer av speglar, det andra ger exempel pĂ„ vad som hĂ€nder nĂ€r ljuset bryts. Att det finns ljus som vi inte kan se berĂ€ttas det om pĂ„ uppslaget ”Den synliga och den osynliga regnbĂ„gen”. DĂ€refter följer ett uppslag som ger fakta och kunskaper om ögat och synsinnet. PĂ„ sidan 130 berĂ€ttas sedan om nĂ„gra viktiga upptĂ€ckter inom ljus-omrĂ„det. PĂ„ det avslutande uppslaget sammanfattas dessutom kapitlets centrala lĂ€randemĂ„l. AnvĂ€nd dem för att kontrollera att eleverna lĂ€rt sig de viktigaste punkterna i kapitlet.

R P K A

M S * **

Hur du kan bedöma elevernas kunskaper

Eleverna kan visa vad de lĂ€rt sig genom att göra det avslutande provet pĂ„ s 125–126. Alternativt kan du lĂ„ta dem anvĂ€nda sin dokumentation av arbetet med kapitlet för att skriftligt eller muntligt redogöra för kapitlets lĂ€randemĂ„l. PĂ„ s 115–116 finns en matris som visar vilka punkter i kursplanerna som behandlas i kapitlet. Matrisen kan ligga till grund för bedömning.

Vilket centralt innehÄll frÄn Lgr 11 behandlas i detta kapitel? Oreviderade lÀroplanen Fysik

Kemi

Biologi

Fysiken och vardagslivet ‱ Ljusets utbredning frĂ„n vanliga ljuskĂ€llor och hur detta kan förklara ljusomrĂ„dens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

Kemin i naturen ‱ Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergĂ„ngar mellan fast form, flytande form och gasform.

Kropp och hĂ€lsa ‱ MĂ€nniskans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

115

I_Lära NO 5 LH.indd 115

2020-12-15 14:13


Fysiken och vĂ€rldsbilden ‱ NĂ„gra historiska och nutida upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ vĂ€rlden. ‱ Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och Ă€ldre tiders naturvetenskap. Fysikens metoder och arbetssĂ€tt ‱ Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvĂ€rdering. ‱ MĂ€tningar och mĂ€tinstrument, till exempel klockor, mĂ„ttband och vĂ„gar och hur de anvĂ€nds i undersökningar. ‱ Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. ‱ Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

V O

* **

R P K A

Reviderade lÀroplanen Biologi

Fysik

Kropp och hĂ€lsa ‱ MĂ€nniskans organsystem. NĂ„gra organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Fysiken i naturen och samhĂ€llet ‱ Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.

M S * **

Kemi

Kemin i naturen, i samhĂ€llet och i mĂ€nniskokroppen ‱ Materiens uppbyggnad visualiserad med hjĂ€lp av enkla partikelmodeller.

Systematiska undersökningar och granskning av information ‱ Observationer och experiment med sĂ„vĂ€l analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, vĂ€rdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. ‱ NĂ„gra upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ naturen. ‱ Kritisk granskning och anvĂ€ndning av information som rör fysik.

116

I_Lära NO 5 LH.indd 116

2020-12-15 14:13


Vilka kunskapskrav frĂ„n Lgr 11 behandlas i detta kapitel? Det som eleverna ges ”förutsĂ€ttningar att utveckla” hĂ€r i kapitel 8 och som kan ligga till grund för bedömning enligt den reviderade Lgr 11 Ă€r: Eleven fĂ„r möjlighet att visa kunskaper om biologins/fysikens/kemins begrepp och förklaringsmodeller. Eleven fĂ„r anvĂ€nda av begreppen och förklaringsmodellerna för att beskriva enkla: – biologiska samband i naturen och mĂ€nniskokroppen – fysikaliska fenomen i naturen och samhĂ€llet – kemiska samband i naturen, i samhĂ€llet och i mĂ€nniskokroppen Eleven fĂ„r anvĂ€nda information som rör biologi/fysik/kemi för att föra resonemang i frĂ„gor som rör: – miljö och hĂ€lsa – energi, teknik och miljö Eleven fĂ„r söka svar pĂ„ frĂ„gor genom att utföra systematiska undersökningar pĂ„ ett sĂ€kert och i huvudsak fungerande sĂ€tt. Eleven fĂ„r insikt i hur man vĂ€rderar resultaten och beskriver undersökningarna.

V O

* **

R P K A

M S * **

117

I_Lära NO 5 LH.indd 117

2020-12-15 14:13


8

s 118–119: Ljus och vĂ„r syn

LJUS OCH VÅR SYN Med hjĂ€lp av satelliter kan man se jorden frĂ„n rymden, Ă€ven den sida dĂ€r det Ă€r natt. Man ser hur det lyser frĂ„n alla stĂ€derna. Men det kan ocksĂ„ vara brĂ€nder man ser. En gĂ„ng upptĂ€cktes en jĂ€ttestor brand i Australien nĂ€r man tog den hĂ€r typen av bilder frĂ„n rymden.

Vad Ă€r det man ser pĂ„ den stora bilden pĂ„ ‱ s 118–119? (Svar: Bilden Ă€r tagen frĂ„n en ‱ ‱ ‱ ‱ satellit. Den visar nĂ€stan hela jordklotet.) ‱ ‱ ‱ ‱ ‱ LĂ€s texten pĂ„ s 118 som berĂ€ttar mer om bilden. Varför Ă€r det olika ljust pĂ„ olika delar av jordklotet? (Svar: Det Ă€r dag pĂ„ ena halvan och natt pĂ„ den andra.) Varför blir det natt? Vad Ă€r de ljusa prickarna man ser pĂ„ den mörka delen? Vilka lĂ€nder kan ni se? Tror ni att man skulle kunna upptĂ€cka en brand frĂ„n rymden? (Svar: Det kan man, om det Ă€r en vĂ€ldigt stor brand.) I det hĂ€r kapitlet lĂ€r vi oss:

varför vi kan se saker vad som menas med en ljuskÀlla vad som menas med att ljus reflekteras hur det gÄr till nÀr det blir skuggor om olika typer av speglar pÄ vilka sÀtt ljuset kan Àndra riktning hur olika linser fungerar om regnbÄgen och dess fÀrger om ljus som vi inte kan se om ögats delar och vÄr syn

V O

VARFÖR SER VI SAKER?

s 120–121: Varför ser vi saker? Det viktigaste att lĂ€ra av detta uppslag. 1) Vi kan se saker som sĂ€nder ut ljus, sĂ„ kalïżœlade ljuskĂ€llor. 2) Vi kan ocksĂ„ se saker som ljuset frĂ„n en ljuskĂ€lla reflekterats (studsat) mot. 3) Ljuset gĂ„r rakt fram och man ritar det ofta som strĂ„lar.

HĂ€r Ă€r det konsert. Starka strĂ„lkastare lyser mot scenen sĂ„ att vi kan se dem som upptrĂ€der. Det finns tvĂ„ anledningar till att en sak syns: – Den Ă€r en ljuskĂ€lla som sĂ€nder ut eget ljus. – Den skickar inte ut eget ljus, men ljuset frĂ„n en ljuskĂ€lla har studsat mot föremĂ„let. StrĂ„lkastarna Ă€r ljuskĂ€llor som skickar ut eget ljus. De som framtrĂ€der Ă€r inte ljuskĂ€llor. Men ljuset frĂ„n ljuskĂ€llorna studsar bra mot deras klĂ€der som dĂ„ glittrar vackert. Alla mobiler som publiken filmar med Ă€r ocksĂ„ ljuskĂ€llor. De lyser inte lika starkt som strĂ„lkastarna. Ett annat ord för att ljuset studsar Ă€r att ljuset reflekteras.

R P K A Solen Àr en ljuskÀlla

Solen brinner och sĂ€nder ut energirika stĂ„lar av ljus. Det ser ut som att solen rör sig pĂ„ himlen, med det Ă€r jorden som snurrar. PĂ„ ett dygn snurrar jorden ett varv runt sig sjĂ€lv. NĂ€r man Ă€r pĂ„ den sida av jorden som Ă€r vĂ€nd bort frĂ„n solen Ă€r det natt och mörkt. Ljuset har mycket hög hastighet. Det rör sig 300 000 km pĂ„ en sekund. ÄndĂ„ tar det 8 minuter för ljuset frĂ„n solen att nĂ„ oss hĂ€r pĂ„ jorden. Det beror pĂ„ att avstĂ„ndet till solen Ă€r 150 000 000 km. Man skulle kunna tro att mĂ„nen Ă€r en ljuskĂ€lla eftersom ett starkt mĂ„nsken kan göra att man ser riktigt bra mitt i natten. Men mĂ„nen lyser inte av sig sjĂ€lv. Det Ă€r solens strĂ„lar som reflekteras mot mĂ„nen. PĂ„ natten kan vi se stjĂ€rnor. StjĂ€rnor Ă€r solar som sĂ€nder ut ljus. De Ă€r sĂ„ lĂ„ngt bort att det tar miljontals Ă„r för deras ljus att nĂ„ hit. Vissa av ljusprickarna vi ser Ă€r planeter. Venus syns bra trots att den inte Ă€r en ljuskĂ€lla. Den ligger nĂ€ra solen och reflekterar dĂ€rför mycket av solens ljus.

Andra ljuskÀllor

Dagens tekniker för att lysa upp vÄr tillvaro har utvecklats enormt mycket frÄn den tid dÄ vi levde i grottor. En lampa som Àr tÀnd Àr en ljuskÀlla. NÀr den Àr slÀckt ser vi den ÀndÄ, eftersom ljuset frÄn nÄgon annan ljuskÀlla lyser mot den.

* **

NÀr en ljuskÀlla sÀnder ut ljus kan man tÀnka sig ljuset som strÄlar. StrÄlarna gÄr rakt fram. HÀr har vi ritat ljusstrÄlarna med hjÀlp av en linjal. HÀr Àr en bild pÄ tvÄ kompisar som gÄtt in i ett helt mörkt rum.

VĂ€nta ett tag sĂ„ börjar man se! Ögonen vĂ€njer sig vid mörkret.

FrÄgor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget PÄ vilka tvÄ olika sÀtt kan det gÄ till nÀr vi ser saker? Vad Àr typiskt för en ljuskÀlla? Varför bör man anvÀnda en linjal nÀr man ritar ljusstrÄlar? 120

Nej. Utan ljuskÀllor kommer vi inte se nÄgonting, hur lÀnge vi Àn vÀntar.

121

M S * **

NĂ„got att samlas kring Mitt favoritintro till arbetsomrĂ„det ”Ljus” Ă€r att mörklĂ€gga klassrummet. Dra för gardinerna, slĂ€ck lyset och samlas runt ett tĂ€nt ljus. Detta gör det tydligt för eleverna att vi ser saker som sĂ€nder ut ljus och sĂ„dant som ljuset reflekterats mot. Det Ă€r alltid lika intressant att utmana elevernas idĂ©er om varför vi ser saker. Det kan man göra med hjĂ€lp av bilden av det mörka rummet med pratbubblorna pĂ„ s 121. Det Ă€r mĂ„nga som har svĂ„rt att ta till sig det faktum att man inte ser nĂ„gonting alls om det inte finns nĂ„gon ljuskĂ€lla. Att diskutera LĂ€gg mĂ€rke till att storleksförhĂ„llandena och avstĂ„nden mellan jorden, solen och mĂ„nen pĂ„ bilden inte stĂ€mmer. Det Ă€r en bild som visar hur det blir ljust pĂ„ jorden och varför vi för det mesta kan se mĂ„nen (i alla fall delar av den). Vilka ljuskĂ€llor gör att ni ser saker i ert klassrum just nu? Vilka andra ljuskĂ€llor kĂ€nner ni till? Vad Ă€r det för energikĂ€llor (brĂ€nslen) i de olika ljuskĂ€llorna pĂ„ s 121? Sök fakta om garfĂ„geln och hur den utrotades eftersom dess fett anvĂ€ndes som brĂ€nsle i ljuskĂ€llor. Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 76–77.

118

I_Lära NO 5 LH.indd 118

2020-12-15 14:13


KOPPLINGAR TILL DEN OREVIDERADE LÄROPLANEN Biologi ‱ MĂ€nniskans organsystem. NĂ„gra organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Fysik ‱ Ljusets utbredning frĂ„n vanliga ljuskĂ€llor och hur detta kan förklara ljusomrĂ„dens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. ‱ NĂ„gra historiska och nutida upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ vĂ€rlden. KOPPLINGAR TILL DEN REVIDERADE LÄROPLANEN Biologi ‱ MĂ€nniskans organsystem. NĂ„gra organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

* **

Fysik ‱ Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. ‱ NĂ„gra upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ naturen.

V O

R P K A

M S * **

119

I_Lära NO 5 LH.indd 119

2020-12-15 14:13


SKUGGOR OCH SPEGLAR

s 122–123: Skuggor och speglar

Speglar En vanlig platt spegel kan fÄ allt ljus att studsa tillbaka. Man kan göra solkatter med speglar och annat som Àr blankt. Om man vill trÀffa nÄgot med sin solkatt sÄ Àr det bra att veta att ljuset studsar ut med samma vinkel som det studsar in mot spegeln. Precis pÄ samma sÀtt som en boll studsar nÀr man rullar den mot en vÀgg.

Om man lyser med en ficklampa mot en vÀgg och hÄller handen mitt i ljuset blir det en skugga pÄ vÀggen. Eftersom ljusets strÄlar gÄr rakt fram kommer de stoppas pÄ vÀgen mot vÀggen. Om det Àr en hand som stoppar strÄlarna kommer skuggan att se ut som en mörk hand. Om det Àr ett huvud man lyser mot ser skuggan ut som ett huvud. Skuggan av ett huvud frÄn sidan kallas för en siluettbild.

Det viktigaste att lÀra av detta uppslag 1) Om nÄgot kommer i vÀgen för ljuset frÄn en ljuskÀlla stoppas ljuset och det blir en skugga. 2) Namnet pÄ nÄgra olika typer av speglar. 3) Hur bilden ser ut i olika typer av speglar.

Reflexer EXPERIMENT:

Gör egna siluettbilder Du behöver: en kompis att lysa pÄ, en stark ljuskÀlla som gÄr att flytta, en stol, A3-papper, penna, tejp, svart fÀrg. Tejpa upp ett A3-papper pÄ vÀggen och tÀnd ljuskÀllan. Den som ska skapa skuggan sÀtter sig med ansiktets ena sida riktad mot ljuset. Flytta stolen och ljuskÀllan sÄ att det blir en sÄ skarp och tydlig skugga som möjligt. Rita av ansiktets konturer med en penna. SÀtt upp ett nytt papper, byt plats och rita den andra personens konturer. MÄla hela omrÄdet innanför konturerna HELT SVART! NÀr alla gjort klart sina bilder kan andra fÄ gissa vem som Àr vem pÄ bilderna.

NÀr strÄlarna frÄn en ljuskÀlla trÀffar tyget i dina klÀder eller andra oregelbundna ytor studsar strÄlarna Ät olika hÄll. Ljuset sprids.

Konvexa och konkava speglar Det finns speglar som inte Àr plana. I en spegel som buktar utÄt blir spegelbilden mindre. SÄdana speglar anvÀnds i trafiken nÀr man behöver fÄ en bild av ett stort omrÄde. Spegeln hjÀlper den som kör att se runt hörn. En utÄtbuktande spegel kallas ocksÄ för en konvex spegel. En spegel som buktar inÄt kallas för konkav. En konkav spegel Àr inte bra i trafiken, eftersom bilden blir upp och ned.

Men nÀr ljuset trÀffar en reflex studsar strÄlarna tillbaka Ät samma hÄll som de kom ifrÄn. Fler strÄlar frÄn reflexerna kommer dÀrför skickas tillbaka mot ljuskÀllan.

EXPERIMENT:

Titta i en sked

EXPERIMENT:

FrÄgor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget Varför blir det skuggor? Hur funkar en reflex? Hur reflekteras ljuset i en platt spegel? Hur kan bilden bli i en buktig spegel?

Gör egna skuggbilder Du behöver: en flyttbar ljuskÀlla, mobil med kamera och saker som ska göra skuggor. Gör skuggor med olika saker och fotografera skuggorna. LÄt kompisar gissa vad det Àr som gör skuggorna.

Du behöver: en blank sked. Se hur din spegelbild blir i en blank sked. JÀmför spegelbilderna i den konvexa och den konkava sidan. Beskriv skillnaden. Titta ocksÄ riktigt nÀra i den konkava sidan. Hur ser ditt öga ut dÄ?

Om strÄlarna kommer frÄn strÄlkastarna pÄ en bil ser föraren reflexerna pÄ lÄngt hÄll.

H ORD OC P: BEGREP

Konvex spegel En spegel som buktar utÄt.

Konkav spegel En spegel som buktar inÄt.

Man syns mycket bÀttre i mörkret om man har reflexer pÄ sig.

122

123

* **

NÄgot att samlas kring MörklÀgg och slÀck i klassrummet. AnvÀnd en ficklampa eller ljuset frÄn en mobiltelefon för att göra en skugga. Samtala om hur och varför det blir skuggor.

V O

Att diskutera Titta pÄ filmer som visar hur mycket bÀttre man syns om man anvÀnder reflexer. Via QR-koden hÀr intill kan ni se en kort film frÄn RÀddningstjÀnsten i SkÄne. http://www.rsnv.se/syns-du-inte-finns-du-inte-anvand-reflexer/

R P K A

Att göra Gör de enkla experimenten pĂ„ uppslaget. Experimentet ”Gör egna siluettbilder” kan bli en utstĂ€llning. Experimentet ”Titta i en sked” fungerar allra bĂ€st med riktigt blanka skedar utan repor.

Med nÄgra platta speglar kan man göra solkatter och jaga varandras skuggor (bÄde inomhus och utomhus).

M S * **

Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 78–79.

KOPPLINGAR TILL DEN OREVIDERADE LÄROPLANEN Fysik ‱ Ljusets utbredning frĂ„n vanliga ljuskĂ€llor och hur detta kan förklara ljusomrĂ„dens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. ‱ NĂ„gra historiska och nutida upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ vĂ€rlden. ‱ Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvĂ€rdering. ‱ Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. KOPPLINGAR TILL DEN REVIDERADE LÄROPLANEN Fysik ‱ Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. ‱ Observationer och experiment med sĂ„vĂ€l analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, vĂ€rdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. ‱ NĂ„gra upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ naturen.

120

I_Lära NO 5 LH.indd 120

2020-12-15 14:13


NÄR LJUSET BRYTS

s 124–125: NĂ€r ljuset bryts Det viktigaste att lĂ€ra av detta uppslag 1) Ljuset kan Ă€ndra riktning nĂ€r det passerar frĂ„n ett material till ett annat. 2) NĂ€r ljuset Ă€ndrar riktning sĂ€ger man att det bryts. 3) I en konvex lins samlas ljuset i en brĂ€nnpunkt. I en konkav lins sprids ljuset. 4) Vitt ljus Ă€r en blandning av mĂ„nga olika fĂ€rger. Man kan se detta nĂ€r ljuset frĂ„n solen bryts i regndroppar och det blir en regnbĂ„ge.

EXPERIMENT:

NÀr man tittar pÄ nÄgonting som man stoppat ner under vattenytan kan det ibland se konstigt ut. Det beror pÄ att ljuset kan Àndra riktning nÀr det gÄr frÄn ett material till ett annat, till exempel frÄn luft till vatten eller tvÀrtom. Man brukar sÀga att ljuset bryts. Att ljuset bryts vid vattenytan beror pÄ att ljuset har lÀgre hastighet i vatten Àn i luft.

LUFT VATTEN

Linser Ljuset bryts ocksÄ nÀr det gÄr frÄn glas till luft, eller tvÀrtom. Detta utnyttjar vi pÄ mÄnga olika sÀtt. NÄgra exempel Àr de linser av glas som anvÀndas i allt frÄn glasögon till kameror, kikare och mikroskop. Konvexa linser kallas ibland samlingslinser, eftersom de samlar ljuset i en brÀnnpunkt. Om man tittar genom en konvex lins blir bilden förstorad. DÀrför anvÀnds konvexa linser i förstoringsglas och luppar. Konkava linser kallas för spridningslinser. De ger en förminskad bild och anvÀnds dÀrför bland annat i kameror.

Ett glas med vatten och en ficklampa Du behöver: ett dricksglas utan mönster, vatten, en mobiltelefon eller ficklampa, ett vitt A4-papper. StÀll glaset ovanpÄ pappret pÄ ett bord. Fyll glaset med vatten. Lys med mobilen (eller ficklampan) genom glaset och vattnet. Lys med lite olika vinklar mot glaset. Hur gÄr ljusstrÄlarna? Hur ser det ut pÄ pappret nÀr ljuset har passerat glaset? Vad kallas den hÀr typen av lins?

Sant eller falskt HĂ€r har nĂ„gon gjort en vĂ€ldigt stor konvex lins av is. Är det sant att man kan göra upp eld med is-linsen? Ja, det Ă€r faktiskt sant. Linsen fĂ„ngar solens strĂ„lar i en brĂ€nnpunkt.

RegnbÄgen Och sÄ hÀr gÄr ljuset genom en konvex lins.

EXPERIMENT:

TvÄ glas Du behöver: tvÄ likadana dricksglas (utan mönster), vatten. StÀll glasen bredvid varandra pÄ ett bord. Fyll det ena glaset med vatten. Stoppa ned ett finger i glaset utan vatten. Titta pÄ fingret frÄn sidan, genom glaset. Stoppa sedan ned fingret i glaset med vatten. Beskriv skillnaden i hur det ser ut.

SÄ hÀr bryts ljuset nÀr det passerar genom en konkav lins.

Ljuset frÄn solen ser vitt ut, men egentligen bestÄr det av mÄnga olika fÀrger. NÀr solljuset passerar genom en vattendroppe glider fÀrgerna isÀr. Det Àr dÀrför vi ibland kan se en regnbÄge nÀr det regnar. RegnbÄgen bildas pÄ grund av att ljuset bryts i vattendropparna som faller.

EXPERIMENT: EXPERIMENT:

Ett glas med vatten och en bok Du behöver: ett dricksglas utan mönster, vatten, en bok. StÀll glaset pÄ ett bord. Fyll det med vatten. HÄll boken bakom glaset sÄ att du kan lÀsa texten. JÀmför med hur det blir nÀr glaset inte Àr mellan dig och boken. Vad blir det för skillnad?

Gör din egen regnbÄge Du behöver: ett mörkt rum, en CD- eller DVD-skiva, en ficklampa eller mobiltelefon. GÄ in i ett mörkt rum. TÀnd ficklampan och rikta ljuset mot den blanka sidan av CD-skivan. Rikta det reflekterade ljuset mot vÀggen. Prova att hÄlla ljuskÀllan pÄ olika avstÄnd frÄn skivan. Prova ocksÄ att lysa med olika vinklar. MÄla av fÀrgerna du ser.

124

125

* **

FrÄgor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget Vad hÀnder med ljuset nÀr det passerar frÄn ett material till ett annat, till exempel frÄn luft till vatten? Vilket NO-ord anvÀnder man nÀr man pratar om att ljuset Àndrar riktning? Vad hÀnder med ljus som passerar genom en konvex lins? Vad menas med brÀnnpunkt? Vad hÀnder med ljus som passerar genom en konkav lins? Hur kommer det sig att man ibland ser en regnbÄge nÀr det regnar?

V O

R P K A

NĂ„got att samlas kring MörklĂ€gg klassrummet och samlas kring experimentet ”TvĂ„ glas”. Följ beskrivningen av experimentet och lĂ„t eleverna beskriva vad de ser. AnvĂ€nd filmen (QR-koden) som stöd och inspiration. Leta rĂ€tt pĂ„ nĂ„gra gamla myter om regnbĂ„gen frĂ„n olika vĂ€rldsdelar. LĂ€s dessa högt för eleverna. De kan sedan fĂ„ rita bilder utifrĂ„n nĂ„gon av myterna. Att diskutera Kan man tĂ€nda eld med is? Javisst kan man det. Sök pĂ„ internet pĂ„ ”make fire from ice” eller ”make fire with ice”.

M S * **

Att göra Gör de andra experimenten pĂ„ uppslaget. Dessa krĂ€vs ingen avancerad utrustning. Titta Ă€ven pĂ„ filmerna som du nĂ„r via QR-koderna i elevboken. Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 80–81.

KOPPLINGAR TILL DEN OREVIDERADE LÄROPLANEN Fysik ‱ Ljusets utbredning frĂ„n vanliga ljuskĂ€llor och hur detta kan förklara ljusomrĂ„dens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. ‱ NĂ„gra historiska och nutida upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ vĂ€rlden. ‱ Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvĂ€rdering. ‱ Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. KOPPLINGAR TILL DEN REVIDERADE LÄROPLANEN Fysik ‱ Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. ‱ Observationer och experiment med sĂ„vĂ€l analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, vĂ€rdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. ‱ NĂ„gra upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ naturen.

121

I_Lära NO 5 LH.indd 121

2020-12-15 14:13


DEN SYNLIGA OCH DEN OSYNLIGA REGNBÅGEN

s 126–127: Den synliga och den osynliga regnbĂ„gen Det viktigaste att lĂ€ra av detta uppslag 1) NĂ€r vi ser en regnbĂ„ge Ă€r det ljuset frĂ„n solen som har delats upp i de fĂ€rger som det vita ljuset bestĂ„r av: röd, orange, gul, grön, blĂ„, och violett. 2) Det finns ljus som vi inte kan se. 3) Ljus Ă€r en form av energi och ljuset kan ha olika energi (olika vĂ„glĂ€ngd).

NĂ€r vi ser en regnbĂ„ge sĂ„ Ă€r det solljuset som har delats upp sĂ„ att vi ser olika fĂ€rger. Röd, orange, gul, grön, blĂ„, violett. Men det finns ocksĂ„ fĂ€rger och ljus som vi inte kan se – den osynliga regnbĂ„gen. En del djur kan se nĂ„gra av de fĂ€rger som vi inte kan se. Ljus Ă€r en form av energi. Till vĂ€nster om den synliga regnbĂ„gen finns ljus som har lĂ€gre energi Ă€n det ljus som vi kan se. Det ljuset Ă€r inte farligt. Till höger om den synliga regnbĂ„gen finns ljus som har högre energi Ă€n det ljus vi kan se. Dessa typer av ljus kan vara skadliga för oss mĂ€nniskor och allt annat som Ă€r levande. Ofta anvĂ€nds ordet vĂ„glĂ€ngd nĂ€r man beskriver ljus med olika energi. Ljus med lĂ„g energi har lĂ„ng vĂ„glĂ€ngd och ljus med hög energi har kort vĂ„glĂ€ngd.

Har du tÀnkt pÄ en sak? Ljudet har olika toner. Ljuset har olika fÀrger.

HÀr Àr en bild tagen med en vÀrmekamera. En vÀrmekamera översÀtter infrarött ljus till en bild som vi kan se. Ser du vad det Àr pÄ bilden?

MikrovÄgor kan fÄ vattenmolekyler att röra sig. Det Àr mikrovÄgor som gör att maten blir varm i en mikrovÄgsugn.

RadiovÄgor

De signaler som datorer och mobiler anvÀnder nÀr de kommunicerar med varandra och nÀtverk Àr radiovÄgor. TÀnk om vi kunde se det ljuset. Vilket myller av signaler det skulle vara!

MikrovÄgor

Ultraviolett strÄlning (UV-strÄlning) finns i solens ljus. I lagom mÀngd kan detta ljus vara bra mot vissa hudsjukdomar, men det Àr skadligt att fÄ för mycket UV-strÄlning pÄ sig. SolkrÀm kan skydda oss frÄn en del av solens UV-strÄlning.

IR-Ljus

Det infraröda ljuset (IR-ljus) kallas ibland vÀrmestrÄlning. Det anvÀnds i utevÀrmare, i lampor som vÀrmer för tidigt födda barn samt för att skicka signaler frÄn fjÀrrkontrollen till TV:n.

UV-strÄlning

RöntgenstrÄlning anvÀnds för att ta bilder av hur skelettet ser ut inne i vÄra kroppar. Det Àr inte bra att utsÀtta sig för stora mÀngder av röntgenstrÄlning. Det beror pÄ att strÄlningen har hög energi.

Det finns mÄnga djur, till exempel insekter, fiskar och fÄglar, som kan se ultraviolett ljus.

RöntgenstrÄlning

GammastrÄlning

GammastrÄlning frigörs vid kÀrnvapenexplosioner och i kÀrnkraftverk. Denna strÄlning har extremt hög energi och Àr mycket farlig. GammastrÄlning anvÀndas för att bestrÄla cancertumörer.

126

127

FrÄgor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget Vilka Àr regnbÄgens fÀrger? Ge exempel pÄ nÄgra typer av ljus som vi inte kan se. Ge exempel pÄ vad man kan anvÀnda ljus som inte syns till.

V O

NÄgot att samlas kring AnvÀnd bilderna i boken och lÀs om de olika typerna av ljus frÄn vÀnster till höger. Vilka kÀnner eleverna igen?

Att diskutera Vad har de strÄlningar som Àr farliga gemensamt? (Svar: Hög energi.) Vad kan hÀnda om man utsÀtts för mycket strÄlning med hög energi? Hur kan man skydda sig mot den farliga strÄlningen? Hur gör tandsköterskan för att skydda sig frÄn den farliga strÄlningen nÀr hon tar en röntgenbild?

* **

R P K A

Förklara att fÀrgen indigo ibland förekommer vid upprÀkningar av regnbÄgens fÀrger. Det Àr en övergÄngsfÀrg mellan blÄtt och violett. Visa gÀrna bilder sÄ eleverna fÄr se hur fÀrgen ser ut.

M S * **

Att göra LĂ„t eleverna gruppvis söka mer fakta om de olika typerna av ljus i den osynliga regnbĂ„gen. Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 82–83.

KOPPLINGAR TILL DEN OREVIDERADE LÄROPLANEN Fysik ‱ Ljusets utbredning frĂ„n vanliga ljuskĂ€llor och hur detta kan förklara ljusomrĂ„dens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. ‱ NĂ„gra historiska och nutida upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ vĂ€rlden. Kemi ‱ Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergĂ„ngar mellan fast form, flytande form och gasform. KOPPLINGAR TILL DEN REVIDERADE LÄROPLANEN Fysik ‱ Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. ‱ NĂ„gra upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ naturen. Kemi ‱ Materiens uppbyggnad visualiserad med hjĂ€lp av enkla partikelmodeller.

122

I_Lära NO 5 LH.indd 122

2020-12-15 14:13


ÖGAT OCH SYNEN

s 128–129: Ögat och synen

Hur funkar 3D?

I vÄra ögon finns speciella celler som reagerar pÄ ljus. Om dessa celler trÀffas av ljus skickar de signaler till hjÀrnan. I den del av hjÀrnan som kallas syncentrum omvandlas signalerna till bilder. Det Àr sÄ det funkar nÀr vi ser saker.

Det viktigaste att lÀra av detta uppslag 1) I ögonen finns vÄrt synorgan. 2) VÄrt synorgan Àr uppbyggt av mÄnga olika delar som samarbetar. 3) Med 3D menas att man kan se djup i bilder, det vill sÀga hur lÄngt bort nÄgot Àr.

Linsen Muskler Ögat kan röra sig inne i ögonhĂ„lan. Det Ă€r muskler som gör att vi kan röra ögonen och titta Ă„t olika hĂ„ll utan att behöva vrida pĂ„ huvudet.

Linsen Àr en konvex lins som samlar ljuset. I den sitter muskler fÀsta som kan göra den tjockare eller plattare. Linsen behöver kunna Àndra form för att vi tydligt ska kunna se bÄde sÄdant som Àr nÀra och sÄdant som Àr lÄngt borta.

Glaskroppen Hornhinnan

Hela ögat Àr fyllt av en genomskinlig gelé som kallas glaskroppen.

Hornhinnan Àr det yttersta lagret vid ögats öppning. Hornhinnan Àr helt genomskinligt, annars skulle ljuset inte kunna komma in.

TvÄ dimensioner: LÀngd och bredd.

Synnerven Alla signaler som nervcellerna i nÀthinnan samlat in skickas till hjÀrnan via synnerven. NÀr informationen tolkats i hjÀrnans syncentrum ser vi en bild.

RegnbÄgshinnan

Pupillen Àr en öppning i regnbÄgshinnan. Det Àr dÀr ljuset slÀpps in till de inre delarna av ögat. Pupillen kan bli större och mindre. Det kan du se om du tittar i en spegel, hÄller för ena ögat och snabbt tar bort handen.

Blinda flÀcken

Vad Àr en 3D-film?

DÀr synnerven Àr kopplad till nÀthinnan finns inga tappar eller stavar. DÀrför kallas det omrÄdet för blinda flÀcken.

NÀr du ser en 3D-film sÄ tittar du pÄ tvÄ nÀstan likadana filmer samtidigt. Filmerna Àr filmade samtidigt med ett litet avstÄnd mellan kamerorna, precis som mellan dina ögon. NÀr man ser de tvÄ filmerna utan 3D-glasögon ser det bara suddigt ut. Om du har 3D-glasögon delar glasögonen upp det du ser till tvÄ filmer som hjÀrnan sedan sÀtter ihop till en bild med djup.

Senhinnan

NĂ€thinnan

Den starka senhinnan skyddar allt det ömtÄliga som finns inne i ögat. Den vita delen av senhinnan som man kan se nÀr man tittar in i nÄgons öga kallas för ögonvitan.

PÄ nÀthinnan finns tvÄ typer av ljuskÀnsliga nervceller. De heter tappar och stavar. Det Àr tapparna som gör att vi kan se fÀrger. Stavarna kan inte kÀnna av olika fÀrger, men de kan fÄnga upp svagare ljus Àn tapparna. NÀr det Àr mörkt Àr det bara stavarna som anvÀnds, och vi ser inga fÀrger, utan bara svart och grÄtt.

Tre dimensioner: LĂ€ngd, bredd och djup.

Det Àr svÄrt att fÄ pennorna att trÀffa varandra om du bara tittar med ena ögat. JÀmför med hur mycket enklare det Àr nÀr du anvÀnder bÀgge ögonen och ditt inbyggda 3D-system. NÀr vi tittar med bÀgge ögonen Àr det faktiskt tvÄ bilder vi ser. Det beror pÄ att ögonen sitter en bit ifrÄn varandra. TÀnk dig tvÄ kameror som tar bilder frÄn lite olika hÄll. Sedan sÀtter din hjÀrna ihop de tvÄ 2D-bilderna till en 3D-bild med djup i.

RegnbÄgshinnan ger dina ögon deras speciella fÀrg. Den kallas ocksÄ iris.

Pupillen

FrÄgor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget NÀmn nÄgra av ögats delar och vad de har för funktion.

Att vi har tvĂ„ ögon gör att vi kan se i tre dimensioner, eller 3D som man ofta sĂ€ger. Ett platt foto har tvĂ„ dimensioner – lĂ€ngd och bredd. Verkligheten har en tredje dimension. Den tredje dimensionen heter djup. Djupet gör att man kan se hur nĂ€ra eller lĂ„ngt borta nĂ„got Ă€r.

EXPERIMENT:

Titta med 3D-glasögon Du behöver: 3D-glasögon, dator. AnvÀnd internet för att hitta 3D-filmer. Kanske du hittar en film som handlar om synen och vÄra ögon? Det gÄr att tillverka egna 3D-glasögonen av genomskinlig röd och grön plast. Om du vill titta pÄ 3D-filmer pÄ YouTube ska du ha den röda plasten pÄ det vÀnstra ögat och den gröna plasten pÄ det högra.

128

129

* **

NÄgot att samlas kring PÄ mÄnga skolor finns modeller av ögat som man kan plocka sönder. Dessa ger en konkret och levande bild av hur synsinnets delar samverkar. Om ni inte har en sÄdan modell kan man anvÀnda en bild istÀllet. Följ ljusets vÀg in och igenom ögats delar.

V O

LÄt eleverna titta riktigt nÀra pÄ varandras ögon. HÄll för det ena ögat en stund och ta sedan snabbt bort handen. DÄ ser man tydligt hur pupillen blir mindre. Pupillen Àr bara ett hÄl i regnbÄgshinnan som reglerar hur mycket ljus som slÀpps in.

R P K A

Rena rama trolleriet SÄ hÀr kan man hitta blinda flÀcken: Samlas runt ett bord och lÀgg ett mynt pÄ bordet. Be nÄgon av eleverna stÄ vid bordet, blunda med vÀnster öga och titta rakt ned pÄ myntet med höger öga. Eleven ska sedan lÀgga sitt vÀnstra pekfinger mot bordet ungefÀr 20 cm till vÀnster om myntet. Om hen sedan tittar mot pekfingernageln och flyttar fingret fram och tillbaka (nÀrmare och lÀngre bort frÄn myntet) sÄ kommer myntet i ett lÀge försvinna. Men myntet Àr inte borta. Det ligger kvar pÄ bordet. Det Àr bara bilden av myntet som har hamnat i blinda flÀcken.

M S * **

Att diskutera Hur tror de elever som inte har nĂ„gon synnedsĂ€ttning att det Ă€r att ha en? Hur fungerar punktskrift? Hos Synskadades Riksförbund (SRF) finns bĂ„de bilder och fakta, bland annat spĂ€nnande information om ledarhundar. SRF:s webbplats nĂ„s via www.srf.nu eller QR-koden nedan. Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 84–85.

KOPPLINGAR TILL DEN OREVIDERADE LÄROPLANEN Biologi ‱ MĂ€nniskans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Fysik ‱ Ljusets utbredning frĂ„n vanliga ljuskĂ€llor och hur detta kan förklara ljusomrĂ„dens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. ‱ Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvĂ€rdering. KOPPLINGAR TILL DEN REVIDERADE LÄROPLANEN Biologi ‱ MĂ€nniskans organsystem. NĂ„gra organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Fysik ‱ Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. ‱ Observationer och experiment med sĂ„vĂ€l analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, vĂ€rdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

123

I_Lära NO 5 LH.indd 123

2020-12-15 14:13


8

VIKTIGA UPPTÄCKTER

SAMMANFATTNING

s 130–131: Viktiga upptĂ€ckter/ Sammanfattning

H ORD OC P: BEGREP LjuskĂ€lla Reflekteras Konkav spegel Konvex spegel Ljusets brytning Linser Energi Ultraviolett ljus Infrarött ljus Ögats delar

Flera av de grekiska filosofer som levde för över 2000 Ă„r sedan hade idĂ©er om ljus. NĂ„gra av dem menade att vĂ„ra ögon sĂ€nde ut strĂ„lar som sedan studsade tillbaka in i ögonen nĂ€r de trĂ€ffade olika föremĂ„l. Det Ă€r sĂ„ det gĂ„r till vi ser saker, menade de. Filosofen Demokritos höll inte med om detta. Han hade en annan teori som stĂ€mmer ganska bra med hur vi förklarar ljus idag. Han menade att ljuset bestod av smĂ„ partiklar som sĂ€ndes ut av ljuskĂ€llor. Grekerna Heron och Ptolemaios undersökte noga hur ljusets strĂ„lar bryts nĂ€r de gĂ„r frĂ„n luft till vatten. Men de kom aldrig fram till nĂ„gon enkel matematisk formel som kunde beskriva hur ljuset Ă€ndrar riktning. Den som lyckades hitta denna formel var den arabiske vetenskapsmannen Alhazen (965–1038). Hans enkla formel anvĂ€nds Ă€n idag.

Vitt ljus Àr inte vitt

Det viktigaste att lÀra av detta uppslag 1) NÄgra naturvetenskapliga upptÀckter om ljus och ljusets natur.

NĂ€r engelsmannen Isaac Newton (1642–1727) var cirka 20 Ă„r gammal var han tvungen att avstĂ„ frĂ„n studierna i Cambridge i 18 mĂ„nader eftersom böldpesten hĂ€rjade som vĂ€rst. Under denna period gjorde han flera stora upptĂ€ckter som handlade om ljus. Han lĂ€t till exempel det vita ljuset som strĂ„lade in genom ett hĂ„l i hans gardiner passera genom tvĂ„ stycken glasbitar som kallas prismor. I det första prismat bröts ljuset till regnbĂ„gens alla fĂ€rger. NĂ€r det fĂ€rgade ljuset sedan passerade det andra prismat samlades fĂ€rgerna till vitt ljus igen. Newton kunde dra slutsatsen att vitt ljus bestĂ„r av mĂ„nga olika fĂ€rger.

‱ Vi kan se saker som sĂ€nder ut ljus, sĂ„ kallade ljuskĂ€llor. ‱ Vi kan ocksĂ„ se saker som ljuset frĂ„n en ljuskĂ€lla reflekterats (studsat) mot. ‱ Ljuset gĂ„r rakt fram. Man kan rita ljuset som strĂ„lar. nĂ„got kommer i vĂ€gen för ljuset frĂ„n en ljuskĂ€lla stoppas ljuset och det blir ‱ Om en skugga. ‱ I en vanlig platt spegel reflekteras allt ljus. En spegel som buktar utĂ„t ger en förminskad, men rĂ€ttvĂ€nd bild. ‱ En ‱ spegel som buktar inĂ„t ger en upp och nervĂ€nd bild. ‱ Speglar och linser som buktar utĂ„t kallas konvexa. ‱ Speglar och linser som buktar inĂ„t kallas konkava. kan Ă€ndra riktning nĂ€r det passerar frĂ„n ett material till ett annat, till ‱ Ljuset exempel frĂ„n luft till vatten. Det kallas för att ljuset bryts. ‱ I en konvex lins samlas ljuset i en brĂ€nnpunkt. ‱ En konkav lins sprider ljuset. ‱

Avsluta och knyt ihop arbetsomrĂ„det ”Ljuset och vĂ„r syn” ‱ ‱ Vad visar bilden pĂ„ s 131? (Svar: En regnbĂ„ge som bildas dĂ„ det sprutar vatten.) PĂ„ den avslutande sidan sammanfattas kapitlets centrala lĂ€randemĂ„l. Denna sida kan anvĂ€ndas för att kolla av att eleverna har lĂ€rt sig det viktigaste i kapitlet. Repetera orden som ligger under ”Ord och begrepp”. FrĂ„ga eleverna vad orden betyder. LĂ€s tillsammans igenom sammanfattningen innan ni gör provet. NĂ€r ljuset frĂ„n solen passerar igenom regndroppar kan det brytas sĂ„ att man ser en regnbĂ„ge. DĂ„ ser man de fĂ€rger som vitt ljus Ă€r en blandning av. Det finns ljus som vi inte kan se, till exempel infrarött ljus och ultraviolett ljus. I ögonen finns vĂ„rt synorgan. Det Ă€r uppbyggt av mĂ„nga olika delar som samverkar.

130

V O

Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 86. KOPPLINGAR TILL DEN OREVIDERADE LÄROPLANEN

131

* **

R P K A

Fysik ‱ Ljusets utbredning frĂ„n vanliga ljuskĂ€llor och hur detta kan förklara ljusomrĂ„dens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. ‱ NĂ„gra historiska och nutida upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ vĂ€rlden. KOPPLINGAR TILL DEN REVIDERADE LÄROPLANEN

M S * **

Fysik ‱ Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. ‱ NĂ„gra upptĂ€ckter inom fysikomrĂ„det och deras betydelse för mĂ€nniskans levnadsvillkor och syn pĂ„ naturen.

124

I_Lära NO 5 LH.indd 124

2020-12-15 14:13


Hans Persson

LÄRA

NO V *** ÅK 5

ARBETSBOK FACIT

O R

P K A

M S * **

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

I_Lära NO 5 LH.indd 155

2020-12-15 14:14


I_Lära NO 5 LH.indd 156

Temperaturen

De Àr olika nÀringsrika

De har olika mycket plankton och fisk

Salt vatten

Stora hav

Ligger i Europa

2) Med anpassning menas att djur och vÀxter har utvecklats för att överleva pÄ olika platser.

1) Det beror pÄ att det finns sÄ mÄnga olika naturtyper och livsmiljöer i Europa.

ANPASSNING TILL OLIKA NATURTYPER

8) Elevens eget svar.

Olika

Lika

7)

6) Högst salthalt: Hav LÀgst salthalt: Insjö

5) Den har tjock pÀls som skyddar mot kyla. Den har vit fÀrg som gör att djuret inte syns mot snön.

4) Elevens eget svar.

3) Elevens eget svar.

2) FjÀll, hav, insjöar, barrskogar, lövskogar, stÀder, odlad mark, tundra, bergsomrÄden.

1) OmrÄden i vatten eller pÄ land som har liknande vÀxt- och djurliv tillhör samma naturtyp.

VÄXTER OCH DJUR I EUROPA

KAPITEL 2: VÄXTER OCH DJUR

4) Den har lÄnga ben, sÄ att den kan gÄ i djup snö.

3) a) Den lever i mörker. DÀrför behöver den inte kamouflera sig. b) Den lever i mörker. DÀrför behöver den inte kunna se.

2) Elevens svar bör innehÄlla: Kan göra sina hovar större och mindre, vilket ger bra fÀste mot klipporna.

1) Elevens svar bör innehÄlla: Tjock pÀls, tjockt lager av fett under pÀlsen, smÄ öron, tjock kort nos.

MER OM ANPASSNING

b) Giraffens lÄnga hals gör att den nÄr de blad som vÀxer högt upp i trÀden. GrÀsanden har simfötter, fjÀdrar och en nÀbb som Àr anpassningar till ett liv i vatten. Kaktusen kan lagra vatten för att överleva torkan.

3) a) FÄgelns lÄnga ben och lÄnga nÀbb Àr anpassningar till att leva i strandkanten. b) VÀxten kan lagra vatten för att överleva torka. c) Den tjocka vita pÀlsen ger skydd mot kylan och mot att bli upptÀckt mot den vita snön. 4) a)

M S * **

NÄRINGSKEDJOR OCH NÄRINGSVÄVAR

4) De döda vÀxterna och djuren bryts ned.

3) - VÀxterna vÀxer. - Sorken Àter vÀxterna. - Sorken Àts av en ormvrÄk. - VÀxterna och djuren dör. - Nedbrytarna tar vara pÄ den nÀring som finns i de döda vÀxterna och djuren.

2) Nedbrytarna bryter ned de stora molekylerna i döda vÀxter och djur till mindre molekyler.

1) De Àr nedbrytare. De Àter av det döda materialet.

ÅRET RUNT I NATUREN: NEDBRYTNING OCH KRETSLOPP

7) Elevens eget svar. Bör innehÄlla nÄgot om nedbrytare, maskar, insekter, ett hungrigt djur eller motsvarande.

6) Elevens eget svar. Bör innehÄlla nÄgot om att det Àr stora skillnader mellan olika Ärstider.

3) Allt det som pÄverkar livet i ett ekosystem.

2) Vad hĂ€nder om det blir fĂ€rre bin i Sverige? Vad hĂ€nder med fiskarna om det blir mindre syre i Östersjön?

1) Allt, bÄde levande och icke-levande, som finns i ett visst omrÄde.

EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

5) Elevens eget svar. Bör visa att katten Àter musen som Àter grÀset. RovfÄgeln Àter bÄde musen och blÄmesen, som Àter av grÀset.

2) Barren Àr tÀckta av ett lager med vax. Det gör att trÀden inte förlorar sÄ mycket vatten. Vaxet skyddar trÀdet mot uttorkning. 1) Man beskriver hur vÀxter och djur hör ihop och samspelar. 3) En del flyttar till varmare stÀllen. Andra 2) Pilarna visar vem som Àter vad. stannar och överlever pÄ den mat de kan hitta under vintern. 3) VÀxterna fÄr sin nÀring med hjÀlp av fotosyntesen. 4) Björnen behöver lÀgga upp ett stort lager med energi. 4) De kan Àta vÀxter, andra djur eller svampar. 5) De lÀmnar frön efter sig.

1) a) De energirika molekyler som bygger upp det gröna klorofyllet Äker in i trÀdet. b) TrÀdet tappar sina löv för att spara vatten.

ÅRET RUNT I NATUREN: VAD HÄNDER PÅ HÖSTEN?

Det finns mycket barrskog i Sverige och Àlgar kan Àta barr.

R P K A V O

* **

2020-12-15 14:14


Bonnierförlagen LĂ€ra utvecklar alla sina lĂ€romedel tillsammans med LĂ€rarpanelen, en referensgrupp som bestĂ„r av undervisande lĂ€rare runtom i Sverige. Vill du vara med? Mejla hejlara@bonnierforlagenlara.se och skriv ”LĂ€rarpanelen” i Ă€mnesraden!

LĂ€ra NO Ă„k 5 – LĂ€rarhandledning ISBN: 9789178231287 © 2020 Hans Persson och Bonnierförlagen LĂ€ra Projektgrupp: Hans Persson, Mattias Ljung och Eva Skarp Form: Marit Messing Redaktion: Mattias Ljung Illustrationer: Kjell Thorsson och Magda Korotynska Bildredaktör: Susanna MĂ€larstedt Produktionsledare: Merete Lind Första upplagan 1 Tryck: BALTOprint, Litauen 2020

Detta verk Ă€r skyddat av upphovsrĂ€ttslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, Ă€r förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrĂ€ttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. IntrĂ„ng i upphovsmannens rĂ€ttigheter enligt upphovsrĂ€ttslagen kan medföra straff. SĂ„vĂ€l analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. LĂ€s mer pĂ„ www.bonuscopyright.se. Undantag: Kopiering Ă€r tillĂ„ten av de sidor som Ă€r markerade ”Kopiering tillĂ„ten”. SĂ„dan kopiering fĂ„r endast ske till eleverna pĂ„ den egna skolan. Upphovspersonens ideella upphovsrĂ€tt enligt upphovsrĂ€ttslagen och kĂ€llangivelse i övrigt ska respekteras pĂ„ sĂ€tt som anges i BONUS-avtalet.


O_NO årskurs 5 lärarhandledning.indd 4-5

2020-12-16 10:36


FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

Hans Persson

LÀra NO Äk 5 LÀrarhandledning Àr ett planeringsstöd som hjÀlper dig att skapa struktur i din undervisning nÀr du anvÀnder lÀromedlet LÀra NO Äk 5. LÀrarhandledningen hjÀlper dig att planera lÀsÄret, terminen, arbetsomrÄdet och faktiskt Ànda ned pÄ lektionsnivÄ. LÀrarhandledningen ger dig konkreta tips och idéer, kopplingar till lÀroplanen och bedömningsstöd. HÀr hittar du ocksÄ facit till uppgifterna i Arbetsboken. Allt för att du ska kunna forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat.

LÄRA NO ÅK 5

NO

ÅK 5

LÄRARHANDLEDNING

LÄRARHANDLEDNING

HASSE PERSSON Àr en av Sveriges frÀmsta lÀromedelsförfattare. BÄde hans böcker och hemsidan www.hanper.se Àr mycket omtyckta. Hasse Àr en outtröttlig kÀlla till inspiration och en nyfiken sjÀl som vÀcker lusten att lÀra hos eleverna.

LÄRA

ISBN 978-91-7823-128-7

9 789178

O_NO årskurs 5 lärarhandledning.indd 2-3

231287

Hans Persson 2020-12-15 14:04


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.