Page 1

För dig som är lärare behöver vardagen vara hållbar, för att du ska orka och trivas i din roll. Du behöver tid för ditt yrke - planering, undervisning, uppföljning och sociala kontakter med kollegor, elever och föräldrar. Men du behöver också tid för egen återhämtning, sömn och sociala kontakter utanför arbetet. Genom att lära dig mer om arbetsmetodik kan du minska din stress, få större kontroll över din tid och mer glädje i din lärarvardag. I HÅLLBART LÄRARLIV får du praktiska verktyg och konkreta tips för att få ditt dygn, din vecka, din termin och dina år att gå ihop. Oavsett om du arbetar i förskoleklass, på låg- eller mellanstadiet har du nytta av att hitta flyt i arbetet, att kunna prioritera och fokusera på det som är viktigt, att lära dig om stress och stresshantering samt att skapa ordning i kalendern och bland alla dokument på skrivbordet och i datorn. I boken finns frågeställningar och utrymme för egna anteckningar och reflektioner, allt för att öka din självkännedom och göra tydligt vad just du behöver. HÅLLBART LÄRARLIV passar dig som upplever att tiden inte riktigt räcker till, dig som har hamnat i ett läge där du mest springer runt och “släcker bränder”. Genom att få syn på dina behov och utifrån dem införa några enkla rutiner och metoder i din vardag kan du uppleva större lugn och känna att du har koll.

HÅLLBART LÄRARLIV ••• Helén Vedlé & Rune Nilsson

Bättre struktur, tydligare mål, lättare överblick och god framförhållning, men också utrymme för oväntade händelser – låter det som något för dig? I den här boken bjuder de rutinerade planeringsproffsen Helén Vedlé och Rune Nilsson på sina samlade erfarenheter och knepen som faktiskt fungerar.

Helén Vedlé och Rune Nilsson

HALLBART

LARARLIV 24

Efter att du själv tagit del av boken kan du och dina kollegor vinna mycket på att diskutera den tillsammans. Vid ett antal träffar eller under en studiedag lyfter ni gemensamt frågor kring stress, planering och hur lärarlivet kan bli hållbart.

18

Passar för lärare som arbetar i förskoleklass, på låg- och mellanstadiet.

ISBN 978-91-7823-108-9

9 789178

O_Hållbart lärarliv.indd 1

6

12

ten Ta maikn tid! över d

231089

2020-04-30 12:23


Om författarna …

Helén Vedlé är författare till flertalet böcker om planering och stresshantering och håller utbildningar för medarbetare och chefer i olika organisationer i planering och arbetsmetodik som stressminskningsmetod. Hon driver också företaget Get Ready! och är coach för högkänsliga.

Rune Nilsson har en bakgrund som lärare och rektor och har haft många uppdrag inom fack- och studieförbund. Han har författat ett sextiotal böcker med titlar som Livsplanering, Effektiv presentationsteknik och Ideell förening – bilda, styra och utveckla. Han utbildar i föreningsteknik och planering samt driver företaget Kronstrand & Nilsson.

O_Hållbart lärarliv.indd 2

2020-04-30 12:24


HÅLLBART LÄRARLIV Hur du får mindre stress och bättre struktur i din lärarvardag!

I_Hållbart lärarliv.indd 1

2020-04-30 08:34


KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

I_Hållbart lärarliv.indd 2

2020-04-30 08:34


HÅLLBART LÄRARLIV ••• av Helén Vedlé och Rune Nilsson

BONNIERFÖRLAGEN LÄRA

I_Hållbart lärarliv.indd 3

2020-04-30 08:34


INNEHÅLL 1. INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Så här kan du jobba med Hållbart lärarliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Övning: Behovsenkät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Arbetsmetodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Planering och prioritering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Intervju: Lärarutbildning idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Intervju: Lärarstuderande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22

2. LIVSPLANERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 De fem tiderna – 24 timmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Övning: Vad gör jag med min tid? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Makten över arbetstiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34 Intervju: Mitt bästa tips – min arbetstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Intervju: Mitt bästa tips – min arbetstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39 Mitt önskeliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

3. ATT MINNAS – DAGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Planeringsverktyg 1 – minneslistan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Övning: Skapa en minneslista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Med vecko-kollen får du koll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 Med dags-prio får du mer gjort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .55 Intervju: Mitt bästa tips – för minneslistor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

4. ATT FOKUSERA – VECKAN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Övning: Pigg och trött . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .62 De fyra arbetstiderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .65 Planeringsverktyg 2 – fokustid i kalendern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Övning: Skapa fokustider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .70 Kalendern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Intervju: Mitt bästa tips – fokustid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

5. ATT FÅ ÖVERSIKT – LÄSÅRET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Planeringsverktyg 3 – årsplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .82 Övning: Skapa en årsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Kalendariet – skolans årsplan för allas översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .92 Intervju: Mitt bästa tips – för läsårsplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .95 Intervju: Mitt bästa tips – för läsårsplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .98

6. ATT FÅ FLYT OCH FLÖDE – I ARBETET. . . . . . . . . . . . . . . 103 Flow . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Övning: Skriv loggbok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .104 Flytstoppare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Intervju: Mitt bästa tips – för att få flyt och flöde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Intervju: Våra bästa tips – flyt och flöde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .113

I_Hållbart lärarliv.indd 4

2020-04-30 08:34


Dina huvudområden ger en bra struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Övning: Skapa huvudområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .121 Mejl-metodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Övning: Skapa struktur i mejlen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Skrivbordet, arbetsplatsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Intervju: Mitt bästa tips – ordning på papper och i klassrum . . . . . . . . . . . . . . 128 Ännu bättre möten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130

7. OM STRESS OCH STRESSHANTERING . . . . . . . . . . . . . . . 135 Vad är stress och varför finns den? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Orsaker till stress – de 13 stressorerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Yttre stressorer – i privatlivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Yttre stressorer – i arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Inre stressorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Reaktioner vid för hög stress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .144 Många lärare är högkänsliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Intervju: Mitt bästa tips – till högkänsliga lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .151 Utmattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Stresshantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Coping – hantering av stressreaktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Bra hälsovanor viktigt för stressade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Metoder för återhämtning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163

8. SKOLANS MÅL OCH KOLLEGIALT LÄRANDE . . . . . . . . . 169 Mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .171 Från vision till lektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Intervju: Så här jobbar vi med läroplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Kollegialt samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Intervju: Mitt bästa tips – för att hjälpa varandra att lyckas . . . . . . . . . . . . . . . 178

9. ATT LÄRA ELEVERNA PLANERA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Om planering och stresshantering i läroplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Att minnas – minneslistan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Att planera – kalendern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Att tänka långsiktigt – terminsplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Intervju: Mitt bästa tips – elevens planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Intervju: Mitt bästa tips – elevens planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Högkänsliga barn kan bli stressade av skolmiljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Några tips att tänka på i skolmiljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Intervju: Mitt bästa tips – för högkänsliga barn i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196

10. EFTERORD OCH OM FÖRFATTARNA . . . . . . . . . . . . . . . 200 Efterord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Om Helén Vedlé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Om Rune Nilsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204

I_Hållbart lärarliv.indd 5

2020-04-30 08:34


6

I_Hållbart lärarliv.indd 6

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


1 INLEDNING

* * *

Lärare har ett stort och viktigt arbete som för många leder till för hög stressnivå.

V O

➢ Minska din stress genom att utveckla din arbetsmetodik.

R P

Hållbart lärarliv är en bok om planering och arbetsmetodik, med målet att du ska få en vardag som är mer hållbar. Boken riktar sig till lärare i förskoleklass och på låg- och mellanstadiet. Vi författare har tillsammans lång erfarenhet av att utbilda i arbetsmetodik och planering. Vi har mött tusentals deltagare och fått mycket positivt gensvar från många som med våra kunskaper, metoder och verktyg minskat sin stress.

* * *

M S

K A

Vår önskan är att du ska få tid för det viktiga i ditt arbete. Vi vill att du ska hitta idéer och lösningar som kan göra skillnad. Vårt mål är att du ska få mer gjort, uppleva större kontroll, må ännu bättre och uppleva ett större flyt. Vi hoppas att du ska använda de tips och förslag som passar din personlighet och ditt lärarliv. BOKENS UPPLÄGG

De flesta kapitel i boken innehåller följande delar: ✓ kapitlets fokus ✓ fakta ✓ att fundera över ✓ tips ✓övningar. När du läser boken får du många tips på hur du kan minska din stress genom praktiska metoder i arbetsmetodik. Vi fokuserar på återhämtning och på att du ska kunna hantera din tid. I boken finner du bland annat följande delar: HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 7

7

2020-04-30 08:34


➢ Livsplanering (kapitel 2) som ger dig inspiration till att fundera mer över hur du fördelar dygnets 24 timmar. ➢ Minneslistor (kapitel 3) som ger dig kontroll över din arbetsmängd och över dina prioriteringar. ➢ Fokustid (kapitel 4) som ger dig ökad koncentrationstid. ➢ Årsplanen (kapitel 5) som ger dig översikt och kontroll över att allt hinns med. ➢ Flöde (kapitel 6) som ger dig insikt i flytstoppare och många praktiska tips för struktur bland dina dokument. ➢ Stress och återhämtning (kapitel 7) som ger dig mer kunskap om stress och en lista över metoder för att koppla av. ➢ Om skolans mål och kollegialt lärande (kapitel 8). ➢ Elevernas planering (kapitel 9) som ger dig tips på hur du kan lära eleverna att planera med enkla metoder.

V O

* * *

R P

K A

ANVÄND DE TIPS SOM PASSAR DIG

Vi har skrivit ner många av våra metoder, tankar och idéer. Det är inte meningen att du ska genomföra allt. Eftersom vi alla är olika och har olika behov fastnar vi för olika tips. Din uppgift är att hitta idéerna som passar dig. Sedan tillkommer övning.

* * *

M S

Med hopp om att du finner bra tips som gör ditt lärarliv lugnare och ännu bättre. / Dina författare, Helén och Rune

TIPS Utveckla din kompetens som pedagog genom att lära dig mer om planering.

8

I_Hållbart lärarliv.indd 8

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


SÅ HÄR KAN DU JOBBA MED HÅLLBART LÄRARLIV Du kan läsa boken på egen hand eller läsa den i en studiegrupp. Eget lärande

Börja gärna med innehållsförteckningen och välj det kapitel som känns mest relevant just nu. I kapitlen finns frågor och uppgifter riktade till dig: Att fundera över. De är tänkta både för dig som studerar boken ensam och för dig som tar del av boken i en grupp. Fundera över ditt eget svar men ta gärna även med tankarna till andra lärare när ni ses. Kollegialt lärande

V O

* * *

R P

Studiecirkeln är ett pedagogiskt verktyg som funnits sedan 1902. Det behöver inte vara så krångligt att ordna en cirkel. Antingen gör ni en i arbetslaget eller så går ni ihop i någon annan konstellation.

K A

Förslag på upplägg: 1. 4-8 personer kan vara lagom. Var inte för många för då är risken för bortfall större och alla kanske inte kommer till tals på samma villkor. 2. Alla har en egen bok. 3. Bestäm hur ofta ni ska träffas och skriv redan från början in dessa dagar i kalendern. Vårt förslag är 6–8 träffar och att ni ses varannan vecka under en termin. 4. Bestäm också vem som ska leda cirkeln. Ska ni ha en ledare genomgående eller ska ni växla så att varje träff har en ny ledare som förbereder träffen?

* * *

M S

Cirkeln vinner på att ni läser aktivt, stryker under, använder flera färger och gärna gör noteringar vid sidan av, så ni är väl förberedda när ni ses. Ha gärna några återkommande frågor som ni funderar kring. 1. Vad fastnade jag för? 2. Vad vill jag prova? 3. Vad kan jag ta med mig till mina elever?

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 9

9

2020-04-30 08:34


Studiedagar

Prata med rektor om ni önskar några studiedagar där ni använder boken som kursmaterial. Författarna kan föreläsa om ni önskar. Träffas digitalt

Er cirkel kan träffas fysiskt i en lokal på skolan eller i något digitalt forum. Ni kan till exempel skapa en grupp på Facebook eller annan social media. Då kan ni bjuda in lärare från andra skolor oavsett var i landet de befinner sig. Det är en bra möjlighet om ni jobbar på en mindre skola med få lärare. Det viktiga är att samtliga deltagare känner att de både ger och får kunskaper och stimulans. BEHOVSENKÄT

V O

* * *

R P

Steg 1: Behov

Har du behov av att lära dig mer om planering, prioritering och arbetsmetodik? Här menar vi all planering förutom själva lektionsplaneringen. Ta några minuter och fundera på nedanstående påståenden. Kryssa för det som stämmer för dig. Tänk på hur det varit under de senaste 1–2 terminerna.

M S

K A

 Jag känner mig nästan alltid stressad på arbetet.

* * *

 Jag har så mycket att göra att jag har svårt att hinna med.  Jag arbetar fler timmar än jag önskar.  Jag upplever att mina arbetsuppgifter är alltför splittrande.  Jag tycker det är svårt att prioritera mellan mina arbetsuppgifter.  Jag har svårt att hinna skriva en minneslista (att göra-lista).  Jag har flera minneslistor (olika block, små lappar, digitala, bara i minnet).  Jag har ingen aktiv årsplan (terminsöversikt).  Jag använder flera olika almanackor/kalendrar.  Jag upplever att jag inte kan koncentrera mig som jag önskar.  Jag saknar en plats i skolan där jag kan arbeta ostörd.  Jag skjuter upp uppgifter som jag redan borde ha påbörjat.

10

I_Hållbart lärarliv.indd 10

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


 Jag läser mina mejl när de kommer.  Jag skulle vilja ha en bättre struktur bland mina dokument i datorn.  Jag vill få ett smartare sätt att hitta mina papper.  Jag är motiverad att själv ta steg till förändring. Steg 2: Analys

* * *

Dags att analysera dina svar. Fick du några kryss? Titta på de påståenden som fick ett kryss och prioritera vad du vill fokusera på. Vilka är de största utmaningarna för dig? Förklara med egna ord.

V O

R P

Mina största utmaningar är ...

* * *

M S

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 11

K A

11

2020-04-30 08:34


Steg 3: Mål

Skriv med egna ord vad ditt mål är, vad du vill uppnå med att lära dig mer om hur du kan fördela din tid. Vad vill du främst lära dig?

Mitt mål är ...

* * *

M S

V O

* * *

K A

R P

Steg 4: Att göra

Allt eftersom du läser boken kommer du att stöta på idéer som du vill prova. Skriv in dem i nedanstående att göra-lista och börja öva. Du kommer att hitta många bra idéer. Det viktiga är att du tar till dig det som kan göra skillnad för dig. Prova och träna! Ta inte alla idéerna på en gång. Välj en idé i taget. När du har läst ett kapitel kan du fundera på vad som skulle ge dig det bästa resultatet. Träna i några veckor innan du tar tag i en ny idé, då har du störst chans att lyckas. Det handlar om beteendeförändring och motivation och det tar tid att lära sig nya vanor. Om du läser boken och deltar i en studiecirkel – skriv ner de idéer du vill prova och berätta om dem för dina kollegor. Fundera efter varje kapitel vilka idéer som du vill ta med dig till dina elever.

12

I_Hållbart lärarliv.indd 12

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


IDÉER JAG SKA PROVA

Att göra

* * *

Prio

M S

När

V O

* * *

K A

R P

Tips från boken som jag vill genomföra.

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 13

13

2020-04-30 08:34


ARBETSMETODIK Arbetsmetodik finns normalt inte med i några utbildningar, i grundoch gymnasieskolan eller i högskole- och universitetsstudier. Det tycker vi är olyckligt. Alla väntas förstå hur man ska disponera sina arbetsdagar, ta hand om mejl, hålla effektiva möten och få tid för viktiga arbetsuppgifter. Tidigare var tempot lägre än nu. Det fanns färre kommunikations- och informationskanaler och de flesta hann med sina arbetsuppgifter. Nu är det dags att inkludera arbetsmetodik i alla utbildningar. Vi som hållit utbildningar inom arbetsmetodik i många år vill ge dig det bästa av vår erfarenhet.

V O

* * *

Du tar första steget genom att läsa denna bok och använda de metoder och tips som du känner passar dig. Målet med arbetsmetodik är att genom att öka effektiviteten få ökad arbetsglädje - och att du då upplever mer kontroll och mindre stress. Du får mer tid för de viktigaste och roligaste arbetsuppgifterna, för att du arbetar rationellt med vissa uppgifter och är mer medveten om ditt beteende. Du får också mer tid för pauser och återhämtning.

M S

K A

R P

Arbetsmetodik innehåller bland annat följande områden

* * * •

• Planering och prioritering hjälper dig att konkret tänka på och

• •

tydliggöra tidsuppdelningen och att arbeta ännu mer rationellt när arbetsmängden är för stor. Praktiska planeringsverktyg är bland annat kalender, minneslista och årsplan. Flytstoppare kallar vi de beteenden som gör att vi inte får det flyt och flöde i vårt arbete som vi önskar. Vi uppmärksammar förhalaren, snuttaren och tidsoptimisten och ger tips kring beteendeförändringar. Ordning på dokument hjälper dig att minska tiden för letande och gör att du får bättre överblick över dina fysiska och digitala dokument. Återanvändning av material minskar tiden för din arbetsinsats. Mejlmetodik hjälper dig att minska tiden du arbetar med mejl och ger dig en bättre kontroll över ditt mejlbeteende.

14

I_Hållbart lärarliv.indd 14

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


• Effektiva möten hjälper er att gå nöjda från möten där alla känt sig delaktiga och informerade om besluten.

Att fundera över 1 . Vill du bli mer effektiv? Finns det något du vill ha mer tid för i arbetet eller på fritiden? 2 . Vilka är dina starka sidor när det gäller arbetsmetodik? 3 . Vilka vill du utveckla?

Område Planering och prioritering

* * *

M S

Flyt & flöde

R P

K A

Nöjd

V O

* * *

Vill utveckla

Ordning fysiska dokument

Ordning elektroniska dokument Mejlmetodik

Effektiva möten

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 15

15

2020-04-30 08:34


PLANERING OCH PRIORITERING När vi frågar lärare vad de menar med planering så svarar de ofta: att planera lektioner och att terminsplanera. Det vill säga allt det som har med undervisningen att göra. För oss som har skrivit den här boken så är planering ett vidare begrepp: att planera betyder hur du vill fördela tiden mellan alla dina olika arbetsuppgifter, det vill säga även det du jobbar med som inte har med själva lektionerna att göra. Att planera

V O

* * *

Planering förutsätter att du har en klar bild över vilka mål du vill nå och att du vid varje tillfälle du gör ett val är medveten om dem. Planering är en taktik för att nå dit du vill. Ett stort problem för många är att de ständigt försöker göra flera saker på samma gång. Sådant är stressande. Ofta upptäcker de i slutet av en arbetsdag att de gjort mycket men att viktiga saker blivit liggande.

R P

K A

Detta kan du uppnå med bättre tidsplanering

M S

✓ mindre stress ✓ effektivitet och tidsvinst ✓ ökad kvalitet och större kontroll ✓ bättre framförhållning ✓ större lätthet att nå dina mål.

* * *

Planering förutsätter att du har:

 en vision, ett mål, en idé  en tro på att du kan påverka din situation  möjlighet att själv planera din tid eller delar av den.

Planering kan styras av:

➢ målen eller visionen ➢ ditt arbete och dina arbetsuppgifter ➢ andras beslut och krav ➢ den tid du har till ditt förfogande ➢ hur du mår och vad du vill med ditt liv. 16

I_Hållbart lärarliv.indd 16

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


Du kan planera med olika tidsramar såsom läsår, termin, vecka, dag och lektion

Vi vill mena att ett bra lärarliv förutsätter bra planering. Men vi har mött personer som tycker att planering är negativt för dem. De säger till exempel att de blir låsta av planering och att den tar bort all spontanitet. De tycker inte att de kan planera sitt jobb för det händer hela tiden en massa oförutsedda saker. Ju mer du planerar din tid, desto bättre kan du använda den för att nå dina mål och samtidigt leva ett gott liv. Planering betyder att fatta beslut. Skriv upp vad du har planerat. Skrivna planer belastar mindre och leder till att du jobbar mer målmedvetet och har lättare att klara dagens uppgifter. Du får mer kontroll och det blir lättare att visa dina kollegor i arbetslaget hur du jobbar och med vad.

V O

* * *

R P

Prioritera betyder att rangordna

K A

Att prioritera betyder att välja i vilken ordning du ska göra dina uppgifter. Prioritering förutsätter att du har en planering, en klar uppfattning om vilka mål du vill nå samt att du är medveten om dem. Om det händer något du inte räknat med använder du din planering och din professionalitet för att avgöra hur du ska prioritera den nya uppgiften i förhållande till de planerade.

* * *

M S

Prioritering förutsätter att du har:

   

gjort en planering kunskap om prioritering en vision, ett mål möjlighet att själv kunna prioritera din tid och dina uppgifter.

Du prioriterar genom att:

1. rangordna i vilken ordning du ska arbeta 2. bestämma vilken uppgift du ska fortsätta med om du blivit avbruten.

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 17

17

2020-04-30 08:34


Hur gör du idag när du ska prioritera bland dina uppgifter?

Din hjärna blir stressad av alla val, inte minst när du blir avbruten. Både hemma och på jobbet har du många uppgifter att sköta. Det spelar ingen roll om de är stora eller små – de splittrar dagen. Deltagare i våra arbetsmetodiksutbildningar har berättat att: det som avbryter prioriteras före det de själva planerat som viktiga uppgifter det är svårt att säga nej när en annan person ber om hjälp den som är stressad och trött hoppar ofta mellan olika uppgifter många hinner inte med de viktiga arbetsuppgifterna förrän i sista stund.

• • • •

Våra planeringsverktyg

* * *

M S

R P

OCK EN VE LL KO

K A

KALENDER

ÅRSPLAN

V O

* * *

MINNESLISTA

LÄROPLAN

Kalender, minneslista och årsplan är våra viktigaste planeringsverktyg. Tillsammans med vecko-kollen ger de dig den struktur och överblick du behöver för ett mer hållbart lärarliv. Läs mer om minneslista i kapitel 3, om kalender i kapitel 4 och om årsplan i kapitel 5. För att få in en bra översikt är vecko-kollen mycket viktig, se kapitel 3.

18

I_Hållbart lärarliv.indd 18

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


Att fundera över 1 . Vilka planeringsverktyg använder du? Varför just dessa? 2 . Hur planerar och prioriterar du? Finns det delar du vill ändra på? 3 . Vad samplanerar du med andra lärare? Har ni tillgång till varandras lektionsplanering?

* * *

M S

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 19

V O

* * *

K A

R P

19

2020-04-30 08:34


INTERVJU: LÄRARUTBILDNING IDAG

PATRIC SAHLÉN

Adjunkt i pedagogik, lärarutbildare. Lärare åk 4–9. Arbetat som lärare under åren 1993–2004 och som lärarutbildare sedan år 2000. Södertörns högskola, Huddinge.

V O

* * *

R P

Vad innebär planering för dig?

Planering är för mig att bryta ner en idé och ett syfte. Syftet är det viktiga. När jag ska planera en lektion eller en kurs använder jag mig av tekniken backwards design. Det innebär att jag börjar med att skriva ner vad jag önskar att de tar med från tillfället/kursen. Sedan tänker jag noga igenom vad jag ska ta upp, gör en plan, skriver stolpar. Jag tänker i bilder, vilka byggstenar måste de förstå för att se helheten. Därefter konstruerar jag uppgifter och övningar.

* * *

M S

K A

Hur lär sig lärarstuderande att planera lektioner?

Hos oss heter det utbildningsvetenskap. Hos oss som på andra högskolor finns praktik, VFU – verksamhetsförlagd utbildning. Sen är det upp till den enskilde läraren på högskolan hur mycket hen lägger in av planering och metodik i ämneskunskaperna. Hur lär de sig att planera undervisningen utifrån läroplanen?

Vi inkluderar vad forskningen har visat om hur barn löser uppgifter och om barns lärande samt hur enskilda moment kan planeras och förankras i läroplanen. Vad vi inte gör på utbildningen är att hantera planeringar över längre tid. 20

I_Hållbart lärarliv.indd 20

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


Hur lär sig lärarstuderande att planera övrig tid? Finns det någon kurslitteratur som tar upp planering?

Planering tar vi nog inte upp tyvärr. Jag tror att vi använder ordet organisering när det gäller planering av övrig tid. Då tänker jag på arbetsuppgifter som dokumentering, bedömningar, förberedelse inför möten och alla andra uppgifter som ingår i lärarrollen. Ordet planering används mest för lektionsplanering. Någon kurslitteratur i planering och prioritering känner jag inte till.

* * *

Lär sig de studerande hur de kan lära eleverna att planera?

V O

Det tar vi inte upp specifikt men kan ingå i studieteknik.

Ingår stress och stresshantering i undervisningen?

R P

Troligen inte.

K A

Vad lär sig de studerande om barn med olika behov och diagnoser?

Inom området utbildningsvetenskap tar vi upp behov av specialpedagogik vid till exempel dyslexi, dyskalkyli och ADHD.

M S

Vad skulle du önska för framtiden när det gäller kunskap bland de studerande om hur de ska disponera sin tid?

* * *

Att vi i framtiden får tillbaka större möjlighet till självbestämmande för lärare och mindre kontroll av prestationer.

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 21

21

2020-04-30 08:34


INTERVJU: LÄRARSTUDERANDE

LOUISE WALLIN

Grundskollärare åk 4–6. Började arbeta hösten 2019. Duveds skola, Åre. Intervjuad under sista utbildningsterminen. Vad innebär planering för dig?

Mycket! Jag planerar allt från träningspass till arbete. Strukturen hjälper mig att få gjort det som är viktigt men också att prioritera bort det som inte är viktigt.

M S

V O

* * *

K A

R P

Vad fick du lära dig under lärarutbildningen?

* * *

• Om att planera lektioner? Vi diskuterade kontinuerligt sambandet mellan syfte, centralt innehåll och kunskapskrav men också de grundläggande värderingarna i samband med planeringar. Vi planerade relativt ofta enskilda lektioner samt kortare teman och då var det alltid viktigt att dessa delar skulle vara synliga i planeringen. • Om att planera undervisningen för en termin och ett läsår – mer långsiktig planering? Vi planerade främst kortare teman. Däremot betonades ofta att vi behövde tänka på att inte missa delar från läroplanen långsiktigt. • Om att göra listor, handlingsplaner eller årsplaner? Detta hade inget fokus i utbildningen. • Om att planera överhuvudtaget? Som distansstudent var det noga att jag planerade in när de olika momenten i varje kurs skulle göras; det tror jag gett mig en bra grund i planering överlag.

22

I_Hållbart lärarliv.indd 22

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


• Om att låta eleverna vara med att planera och även förstå planeringen i förhållande till läroplanens mål? Vi har pratat om elevinflytande och att konkretisera lärandemål i förhållande till läroplanen i form av matriser. • Om att lära eleverna planera själva? Oj, jag tror inte vi har pratat om detta. • Om stresshantering både för dig själv och för eleverna? Inget konkret vad jag minns. Jag tror detta ämne behöver lyftas! Vad var det bästa med lärarutbildningen?

V O

* * *

Mina VFU perioder (både i Sverige och Finland), tack vare fantastiska handledare och andra hjälpsamma kollegor. Därtill var också det bästa med utbildningen mitt examensarbete som jag skrev i Nepal. Där insåg jag hur mycket jag hade lärt mig om lärande och framförallt hur jag ser på lärande. Skolan där var så extremt olik skolan i Sverige och det var spännande att upptäcka dessa kontraster.

K A

R P

Vad saknar du som du hade velat lära dig under lärarutbildningen?

M S

Nu när jag reflekterar över att långsiktig planering utgjorde en bristfällig del i utbildningen är det något som jag definitivt hade önskat att få lära mig mer om. Därutöver hade jag önskat mer plats för ledarskap.

* * *

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 23

23

2020-04-30 08:34


* * *

24

I_Hållbart lärarliv.indd 24

M S

V O

* * *

K A

R P

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


2 LIVSPLANERING Tycker du att livet bara springer iväg och det stressar dig?

V O

* * *

➢ Minska din stress genom att ta makten över dina 24 timmar.

24 timmar per dygn, 168 timmar i veckan, 8 760 timmar på ett år. Med detta kapitel vill vi inspirera dig till att tänka på hur du vill fördela dygnets timmar och inte bara din arbetstid. Vi kallar det lite högtidligt för livsplanering. Livsplanering är ett sätt att söka efter mening och värde i livet, ett sätt att söka sig själv. Du formar den mening du själv ger åt ditt liv och får en grund för prioritering, för att kunna säga ja eller nej. En stabil grund gör det lättare för dig att fördela dina 24 timmar, dygn efter dygn, privat och på arbetet.

•* * * •• • •

M S

R P

K A

FUNDERA ÖVER DINA LIVSMÅL

Vad betyder verkligen något för dig? Vad vill du uppnå? Hur vill du leva och arbeta? När mår du som bäst? Vad vill du ha mer /mindre av?

När du bestämt dig för principer och värderingar kan ditt syfte och dina val bli tydligare. Dina mål blir meningsfulla eftersom du, när du når dem, också når det du sätter värde på i livet. När du blir medveten om dina mål märker du att några kan nås ganska snabbt medan andra tar längre tid och är möjliga att nå först på sikt. Att göra det du vill är meningsfullt. Det brukar resultera i att fler för dig rätta saker blir HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 25

25

2020-04-30 08:34


gjorda. Du får mer energi, du får mer tid för det som är viktigt. Du får bättre balans mellan de fem tider som vi kallar arbetstid, sovtid, hushållstid, fritid och egentid. ÄR PLANERING MOTSATSEN TILL MINDFULNESS?

Genom att planera och sätta mål frigör du tid för det som är viktigt för dig. Mindfulness är en bra metod för att lära sig att leva här och nu. Livet är det som pågår nu. Om man inte är medveten i nuet kan det bero på att man oroar sig för det som ska hända eller grämer sig över något som redan har hänt. När du planerar och prioriterar väljer du det som är viktigt. Vi tror att din planering gör dig mer redo för mindfulness, därför att du blir mer medveten om vad som är viktigt, om den tid du har och vad du gör med den.

* * *

26

I_Hållbart lärarliv.indd 26

M S

V O

* * *

K A

R P

Planering betyder hur du vill fördela tiden, både vad du vill planera in och hur mycket tid du vill ha oplanerad.

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


DE FEM TIDERNA = 24 TIMMAR Vi har delat in dygnet i fem delar för att göra det lättare att fundera över hur du bäst fördelar din tid: sovtid, arbetstid, hushållstid, fritid och egentid. Ibland känns det som om livet bara springer iväg och man själv flåsar efter. Nog är det skönare att vara med och styra lite av livets gång. Förr talade man om arbetstid och fritid. Vi talar om fem tider för att det ska bli tydligare vad vi gör med vår tid. För många av oss är det viktigt att få balans mellan de olika tiderna. SOVTID

V O

ARBETSTID

R P

* * *

HUSHÅLLSTID

K A

SOVTID

M S

FRITID

EGENTID

De flesta av oss sover ungefär en tredjedel av dygnet. Variationerna är individuella. Små barn och tonåringar behöver mer sömn och många äldre behöver mindre. I den allmänna debatten hävdas att de flesta i dag sover för lite.

* * *

1. Hur mycket sover du? 2. Är du nöjd? 3. Vad är det som gör att du inte får tillräckligt med sömn?

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 27

27

2020-04-30 08:34


ARBETSTID

Arbetstid är den tid du jobbar i skolan eller hemma. Lägg till om du läser mejlen hemma och svarar i telefon som gäller ditt arbete. 1. Hur många timmar i veckan brukar du arbeta? 2. Vad gör att arbetstiden ibland blir längre än du tänkt?

V O

* * *

K A

R P

HUSHÅLLSTID

Vi väljer att skilja mellan hushållstid och fritid. Många av oss skulle kunna vara mer rationella och smarta när det gäller de olika uppgifterna inom hushållet. Hjälps ni åt om ni bor flera tillsammans? Trivs man inte med några av uppgifterna så kan de ta energi. Går det att effektivisera eller göra vissa uppgifter mindre ofta? Plocka undan, städa, storstäda, laga saker, tvätta, stryka, handla mat och annat, laga mat, diska, sköta räkningar, hantera papper och mejl, fixa i trädgården, underhålla fordon (cyklar, bil, båt) och ofta mycket mer.

* * *

M S

1. Är det något du kan rationalisera som du/ni gör under hushållstiden? 2. Är det något du kan delegera?

28

I_Hållbart lärarliv.indd 28

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


FRITID

Fritid är den tid du är tillsammans med andra, som familj, släkt och vänner. Aktiviteter du vill eller bör göra räknas hit: umgänge, måltider, läxor, skjutsa, ta hand om släktingar, hjälpa vänner. Du kan lägga motion under fritid eller egentid, vilket som passar dig bäst. 1. Hur stor del av ditt dygn är fritid?

V O

* * *

R P

K A

EGENTID

Med egentid menar vi tid då du själv bestämmer vad du vill göra utan krav från andra. Här kan det variera mycket under livet. Ibland är egentid en bristvara och under andra perioder finns det kanske för mycket egentid. Om du under en längre tid haft för få timmar egentid kan det leda till en för hög stressnivå.

* * *

M S

1. Vad har du lust att göra när du har egentid?

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 29

29

2020-04-30 08:34


HUR VILL DU FÖRDELA DINA 24 TIMMAR?

1. Hinner du med det du vill? 2. Låter du andra ta av din tid? 3. Fördelar du de fem tiderna som du önskar? 4. Förändrar du och genomför det du egentligen vill? 5. Vad är ditt nästa steg?

* * *

30

I_Hållbart lärarliv.indd 30

M S

V O

* * *

K A

R P

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


ÖVNING: VAD GÖR JAG MED MIN TID? Syfte med övningen

När du fyller i tidsenkäten kan du: ✓ se hur mycket tid du lägger ner på var och en av de fem tiderna ✓ fundera över om den fördelningen passar dig just nu där du är i livet ✓ analysera om din (eventuella) stress kan bero på hur du fördelar tiderna.

V O

Så här kan du göra övningen

* * *

1. Gör kopior ur boken om du vill göra övningen under flera dagar. 2. Fyll i enkäten varje kväll. 3. Reflektera över fördelningen efter veckan. Är det något du vill ändra på? 4. Gör om övningen. Kanske flera gånger, tills du har funnit den fördelning som passar just dig.

* * *

Måndag Sovtid

Arbetstid

M S 7

8

9

R P

K A

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

Hushållstid Fritid

Egentid

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 31

31

2020-04-30 08:34


Måndag

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

21

22

Sovtid Arbetstid Hushållstid Fritid

Egentid Tisdag Sovtid

V O

Arbetstid Hushållstid

R P

Fritid

Egentid

Onsdag Sovtid Arbetstid Hushållstid Fritid

Egentid Torsdag Sovtid

* * * –

7

8

9

10

M S 7

8

9

10

K A 11

12

13

11

12

13

* * *

14

15

16

17

18

19

20

21

22

14

15

16

17

18

19

20

21

22

Arbetstid Hushållstid Fritid

Egentid

32

I_Hållbart lärarliv.indd 32

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


Fredag

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

20

21

22

21

22

Sovtid Arbetstid Hushållstid Fritid

Egentid Lördag Sovtid

V O

Arbetstid Hushållstid

R P

Fritid

Egentid Söndag

Sovtid Arbetstid Hushållstid Fritid

* * *

Egentid

7

8

9

K A

10

M S

11

12

13

14

15

16

17

18

19

* * *

Övning: Vad gör jag med min tid? © Hållbart lärarliv.

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 33

33

2020-04-30 08:34


MAKTEN ÖVER ARBETSTIDEN Årsarbetstiden för lärare är 1767 timmar. Den innehåller två delar: arbetsplatsförlagd tid och förtroendearbetstid. Den arbetsplatsförlagda tiden är 1360 timmar och kan fördelas på 194 dagar under året. Det blir i snitt 35 timmar i veckan och är den tid som rektor/arbetsgivare förfogar över. Oftast är den tiden förlagd till skolan. Det räknas som övertid om läraren tvingas arbeta utöver den överenskomna tiden. Alla beordrade eller i efterhand godkända arbetsuppgifter är övertid för lärare liksom för andra anställda. Hur den beräknas kan du se i respektive kollektivavtal. Om kollektivavtal saknas gör den anställde upp med arbetsgivaren om ersättning.

V O

* * *

R P

Förtroendearbetstiden är tid som läraren själv förfogar över. En vanlig tid är 10,5 timmar per vecka. Läraren bestämmer själv över sin förtroendetid när det gäller tid, plats och innehåll.

M S

K A

SEMESTER- ELLER FERIETJÄNST

Semestertjänst används normalt i åretruntverksamhet. Ferietjänst är i de flesta fall terminsbunden verksamhet. Årsarbetstiden är i stort sett densamma men arbetstiden förläggs till de tider då barn och elever finns i verksamheten. Terminsbunden är till exempel grund-, gymnasie- och kulturskolan. Förskoleklassen hamnar lite mittemellan. Arbetsgivare har, i det kommunala kollektivavtalet, möjlighet att anställa lärare i förskoleklass på ferietjänst men är inte tvungna. De olika arbetstidsregleringarna har för- och nackdelar och fungerar olika. Det är klokt att du sätter dig in i hur båda fungerar.

* * *

OLIKA AVTAL

Kommunala huvudmän och friskolor kan ha olika avtal. I Linköping finns till exempel två kommunala skolor med olika avtal. I den ena skolan, som är en F-6-skola, har lärarna 40 timmar arbetsplatsförlagd tid och 5,5 timmar förtroendearbetstid. Övertid förekommer inte. 34

I_Hållbart lärarliv.indd 34

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


Istället har lärarna ett lönepåslag. Alla börjar och slutar vid samma tid på dagen. Rektor och lärare uppskattar detta. Det ger möjlighet till samplanering och kollegialt lärande och tid för att möta andra yrkesgrupper som speciallärare, psykologer och fritidspersonal. I den andra skolan har man full förtroendearbetstid vilket innebär att lärarna ska genomföra sina lektioner plus viss planering men bestämmer för övrigt helt över sin tid. En del gillar att kunna styra sin arbetstid, till exempel att rätta prov hemma vid köksbordet en söndagsförmiddag.

V O

TIPS

* * *

Kolla med ditt fack eller din arbetsgivare om du är osäker på något i ditt avtal.

K A

R P

CENTRALA ARBETSGIVARORGANISATIONER

M S

Här är de centrala arbetsgivarorganisationer som tecknat kollektivavtal i augusti 2019. Det kan finnas lokala avtal som tecknats på kommun-, företags- eller skolnivå. Almega Tjänsteföretagen (friskoleavtalet) Almega Tjänsteförbunden – utbildningsföretagen Arbetsgivaralliansen – högskoleavtalet och skola/utbildning Arbetsgivarverket Studieförbunden Högskolan i Jönköping och Chalmers IDEA högskolor Jensen Education KFO – Kooperationens förhandlingsorganisation Lernia Sobona (tidigare KFS och Pacta) Svenska kyrkan Sveriges kommuner och regioner – SKR Waldorfskolorna

* * * • • • • • • • • • • • • • •

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 35

35

2020-04-30 09:20


Att fundera över 1 . Vilka fackliga frågor brukar ni prata om? 2 . Hur mycket arbetsplatsbunden tid respektive förtroendearbetstid har ni? 3 . Skulle du föredra att ha det på något annat sätt?

* * *

M S

V O

* * *

R P

K A

TIPS

På urplay.se finns programmet Makten över arbetstiden, som bland annat berättar mer om skolorna i Linköping.

36

I_Hållbart lärarliv.indd 36

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


INTERVJU: MITT BÄSTA TIPS - MIN ARBETSTID

NADIA ALJ FORSGREN

Lärare åk 1–6. Arbetat sedan 2010. Bobergsskolan, Stockholm.

V O

Vad innebär planering för dig?

* * *

Allt! Jag älskar att planera. Att få forma en tydlig ram där sedan utrymme för kreativitet får existera. En god planering gör att jag kan säkerhetsställa att mina elever får ta del av innehållet i våra styrdokument på djupet. Jag och mina kollegor får, genom en god planering, lättare att kommunicera med varandra då vi har gemensamma mål. En god planering ger mig, mina elever och deras vårdnadshavare en tydlig överblick över vad året, terminen, veckan och lektionen ska innehålla.

* * *

M S

K A

R P

Vad finns i din kalender?

Jag har mina ramtider först och främst, de tider när min undervisning börjar och slutar samt fasta mötestider. Jag är även noga med att lägga in min rast och pauser under dagen. Även mentorstid, kollegial tid samt för- och efterarbete schemalägger jag. Innan och efter denna ramtid placerar jag sedan ut min förtroendearbetstid. Det brukar bli ca två timmar per dag. På så vis vet jag att jag arbetat “klart” när jag går hem till barn och familj i slutet av dagen.

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 37

37

2020-04-30 08:34


Vad gör du i skolan? Vad gör du hemma eller på annan plats?

Jag arbetar i största möjliga utsträckning enbart på min arbetsplats. Jag är den där typen som vill jobba, jobba, jobba och det höll på att gå över styr under mina första år som lärare. Nu har jag lärt mig att förhålla mig till den tid jag har till mitt förfogande och den tiden försöker jag tillbringa på skolan. Alla timmar försöker jag göra på arbetsplatsen. Vilket är ditt bästa tips när det gäller din arbetstid?

* * *

Om du är som jag och har svårt att sätta stopp för jobbet så rekommenderar jag dig att låta tiden tala om för dig hur mycket du ska hinna med. Om du har en vision som är exempelvis tre meter lång så kanske bara tiden räcker till en meter. Acceptera det då och gör det bästa du förmår på den tiden.

V O

R P

Mitt andra tips är att synliggöra din förtroendearbetstid genom att schemalägga den. Oavsett om du använder den några timmar varje dag eller om du arbetar i block på lov/helger/kvällar. Det är en stor tillfredsställelse att bocka av och se svart på vitt att du utnyttjat din förtroendearbetstid fullt ut. Jag förbereder lektionerna i flera steg och jag gör det på min förtroendearbetstid som ligger före eller efter skoldagens början/slut.

* * *

M S

K A

Första steget är att jag gör en årsplanering redan i maj. Jag fördelar då det centrala innehållet på årets alla veckor efter timplan. Nästa steg är att jag planerar teman med hjälp av materialet som styr vad de enskilda lektionerna ska innehålla. Det gör jag ofta en till två månader innan jag ska delge eleverna temats innehåll. Detaljplanering av enskilda lektioner görs sedan fortlöpande. Jag justerar då lektionsinnehållet utifrån elevernas förkunskaper, behov och intresseområden.

38

I_Hållbart lärarliv.indd 38

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


INTERVJU: MITT BÄSTA TIPS - MIN ARBETSTID

CAROLINA SUNDKVIST

Lärare åk 1–6. Arbetat sedan 2008. Rosendalsskolan södra, Vallentuna.

V O

Vad innebär planering för dig?

* * *

Att vara väl förberedd under läsåret där jag planerat mitt utförande. Alltså, att jag i god tid planerar året och lektionerna. Jag förbereder genomgångar och uppgifter samt hur och när bedömningen ska ske. Planering innebär även att jag vet hur och vad jag ska dokumentera. När den planeringen är gjord kan jag individanpassa uppgifter och justera planeringen efterhand. Jag vet vad chefen vill att jag gör och på vilken tid uppgifterna ska utföras. När tiden inte räcker till omprioriterar jag uppgifterna i dialog med min chef. Detta leder också till att jag vet vad som ska göras på min arbetsplatsförlagda tid.

* * *

M S

K A

R P

Vad gör du i skolan? Vad gör du på annan plats?

Allt jag är ålagd av min chef att göra utför jag på skolan, min reglerade arbetstid. Övriga uppgifter som jag styr själv och framförallt planering av lektioner och egen fortbildning gör jag hemma eller på annan plats. Mitt bästa tips är att anpassa dina ålagda uppgifter till tiden du har, inte tvärtom! Jag gör en grovplanering och finplanering i maj inför kommande läsår. Därefter finjusterar jag den allteftersom. I augusti lägger jag upp planen för varje lektion fram till höstlovet. På höstlovet lägger jag upp planen fram till jullovet. På jullovet planerar jag i detalj HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 39

39

2020-04-30 08:34


fram till sportlovet. Därefter sportlovet till påsklovet och slutligen lägger jag under påsklovet upp planeringen, lektion för lektion fram till sommarlovet. Häremellan gör jag veckovisa och dagliga avstämningar och justerar innehållet för att lektionerna ska ligga i fas med elevernas arbete. Du och Nadia vill ge andra lärare inspiration till att lägga upp sitt arbete. Berätta.

* * *

Vi vill ge andra lärare idéer om hur man kan tänka och lägga upp sitt arbete för att hinna med. Vi har skapat ett verktyg i Excel där vi redan i början av läsåret kan räkna ut om våra arbetsuppgifter kommer att rymmas inom den tid vi har till förfogande. Vi delar också med oss av planeringar, material och annan inspiration.

V O

R P

Man kan följa oss på Instagram: @kreativundervisning

* * *

40

I_Hållbart lärarliv.indd 40

M S

K A

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


MITT ÖNSKELIV Detta kapitel handlar om livsplanering. En bra övning kan vara att fundera över hur du skulle vilja att ditt önskeliv såg ut om en tid. Det är viktigt att du inte har några hinder utan tänker fritt. Se till att få med allt från psykisk och fysisk hälsa, personlig utveckling, boende, fritid, familj, släkt, vänner, ekonomi, till det som rör ditt arbete. Vad är livskvalitet för dig? Hur vill du ha din balans mellan arbete, fritid och egentid? Fortsätt på baksidan eller ett nytt ark om du behöver mer plats.

V O

* * *

Läs igenom vad du skrivit i övningen (dagen efter du gjort den) och skriv en reflektion.

* * *

M S

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 41

K A

R P

41

2020-04-30 08:34


* * *

42

I_Hållbart lärarliv.indd 42

M S

V O

* * *

K A

R P

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:34


3 ATT MINNAS - DAGEN

* * *

När vi blir stressade kan vi ha svårt att komma ihåg och göra rätt saker vid rätt tillfälle. Här kommer ett smart planeringsverktyg, en effektiv minneslista samt en bra metod, vecko-kollen.

V O

➢ Minska din stress genom att få allt som ska göras noterat på ett

R P

ställe, vilket ger bättre framförhållning.

K A

Blir du stressad av att du är rädd för att glömma uppgifter som ska göras? Oroar du dig för att du har för mycket att göra? Det tar kraft att oroa sig. Ibland kan det kännas som att tankarna bara går runt, runt och man oroar sig för att glömma det man vill komma ihåg. Oron kan göra dig mer stressad än du behöver vara. Stress kan också göra det svårt att somna, kanske är det oro för något du ska komma ihåg nästa dag. I detta kapitel fokuserar vi på minneslistan och vikten av att ha allt som ska göras noterat på ett ställe.

* * *

M S

Med en minneslista blir det betydligt enklare att prioritera när det är mycket på gång. Du kan slappna av lite mer. Vi vet att upplevelsen av kontroll minskar stress. Här kommer ett konkret tips på hur du kan öka din kontroll genom en smart minneslista. Det viktigaste är att förebygga och få in nya rutiner och beteenden så att stressen inte blir för hög. Ibland när vi ligger på för hög stressnivå klarar vi inte av att göra det viktigaste. Istället för att ta en paus gör vi små snabba saker som kanske inte alls är viktiga.

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 43

43

2020-04-30 08:34


* * *

102

I_Hållbart lärarliv.indd 102

M S

V O

* * *

K A

R P

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:35


6 ATT FÅ FLYT OCH FLÖDE – I ARBETET

* * *

Det stressar oss att det finns så mycket som kan stoppa vårt flyt och flöde.

V O

➢ Minska din stress genom att bli medveten om dina flytstoppare. ➢ Minska din stress och få ordning och struktur på dina dokument

R P

genom att definiera dina huvudområden. ➢ Minska din stress genom att förbättra era möten. ➢ Minska din stress och öka ditt flyt genom att ta del av idéer från andra lärare.

M S

K A

Blir du stressad när du inte får det flyt du önskar i jobbet? När man är stressad är det vanligt att skjuta upp saker. Kanske är du för trött, kanske är det för svårt eller tar för lång tid. Det är våra beteenden och tankar som kan stoppa vårt flöde.

* * *

FLOW

Vi talar ibland om flow. Att vi upplever att lärarjobbet och kanske hela livet har ett flyt. Att allt går som vi vill och önskar. Hur är det för dig? Vill du ändra ditt sätt att vara så att du närmar dig det flyt och flöde du önskar? Det bästa sättet för dig att få flyt och flöde är att först verkligen kolla hur dina dagar ser ut. Är du mycket stressad är det inte säkert att du har koll på flödet. Händer det när du går hem från skolan att du funderar över vad du har gjort under alla dessa timmar utöver dina lektioner? Tänker du att du inte hann vad du hade tänkt dig? Ditt sätt att arbeta kan handla om bristande självdisciplin, ovanor och okunskap. HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 103

103

2020-04-30 08:35


ÖVNING: SKRIV LOGGBOK Så här kan du göra övningen

Notera allt under en dag eller helst en vecka: 1. Kopiera blanketten i fem exemplar om du vill göra övningen under en vecka. 2. Ha blanketten liggande nära dig så du lätt kommer åt den. 3. Försök att notera varje gång du blir avbruten, utanför lektionen. 4. Räkna ut hur många gånger du blivit avbruten. Inget är rätt eller fel men det är bra att få syn på. 5. Skriv in allt som har med lärarjobbet att göra även utanför din arbetstid. 6. Skriv en reflektion på kvällen eller nästa morgon. Vad ser du när du läser det du har skrivit? KL

Loggbok

07.00 07.30 08.00 08.30 09.00 09.30 10.00 10.30 11.00 11.30 12.00 12.30 13.00 13.30 14.00 14.30 15.00 15.30 16.00 16.30 17.00 17.30 18.00 18.30 19.00 19.30 20.00 20.30 21.00 21.30 22.00

* * *

M S

R P

K A

Mina kommentarer

V O

* * *

Övning: Skriv loggbok © Hållbart lärarliv. 104

I_Hållbart lärarliv.indd 104

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:35


FLYTSTOPPARE Det finns några beteenden som stoppar flyt och flöde. Vi har sett dem när vi har sysslat med arbetsmetodik i våra utbildningar. Vi kallar beteendetyperna snuttaren, förhalaren och tidsoptimisten. Ta chansen att ändra ditt beteende så du får mer flyt och flöde och därigenom mer tid till det du vill och ska göra. Detta gäller både i ditt lärararbete och privat. Du kanske också kan lära ut detta till dina elever och arbetskamrater.

V O

* * *

SNUTTAREN STYRS AV YTTRE OCH INRE SIGNALER

Som snuttare är du händelsestyrd. Med det menar vi att yttre och inre signaler får dig att ändra arbetsuppgift. Om du har lätt för att reagera på alla nya signaler och byter det arbete du höll på med mot andra uppgifter så är du förmodligen en snuttare. Yttre flytstoppare

K A

• telefonsamtal • mejl, sms, chatt • oväntade besökare • täta kontakter med kollegor

* * *••

M S

R P

Inre flytstoppare

• • •

oklara mål och prioriteringar bristande självdisciplin för stort kontrollbehov svårt för att säga nej lättpåverkad av dagsformen

Råd till snuttaren

➢ Vad har du för mål för ditt arbete i dag, vad ska du fokusera på? ➢ Bestäm dig för en arbetsuppgift per dag och se till att den verkligen blir klar. ➢ Beröm dig själv när du lyckas. ➢ Ha en tydlig minneslista som du prioriterar en gång om dagen. HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 105

105

2020-04-30 08:35


➢ Bestäm hur mycket tid du ska lägga på att kontrollera saker, aktiviteter, andra och dig själv. Vad är viktigt? ➢ Ha en plan för hur du ska må ännu bättre psykiskt och fysiskt. FÖRHALAREN SKJUTER GÄRNA UPP

Det finns flera ord för skjuta-upp-sjukan men de betyder samma sak: förhalning, prokrastinering, vanemässig senareläggning. Tillhör du dem som gärna skjuter upp? Ogjorda uppgifter som ligger tar kraft. Det kan finnas många orsaker till att du skjuter upp. Du låter dig distraheras, har inre prestationskrav, är rädd för att misslyckas, tycker det är tråkigt och svårt, har svårt att fatta beslut. Anta att det händer något krisartat som du inte kan påverka. En del förhalare har svårt att planera lektionerna i tid, kommer oförberedda till möten och är egentligen ineffektiva och osolidariska. Det är inte alltid de erkänner detta, inte ens för sig själva, utan skyller på omständigheter de inte kunnat påverka. Förhalar du både på jobbet och hemma? Detta är vanligt: högar som ska sorteras, mötesanteckningar och protokoll som ska skrivas, mejl som ligger kvar i inkorgen för att spara mejladressen, fönster som ska tvättas, foton som ska sättas in i album. Känner du igen dig?

* * *

M S

V O

* * *

K A

R P

Råd till förhalaren

➢ Bli medveten om att du förhalar och försök blir klar över varför. ➢ Besluta om huruvida du verkligen behöver göra vissa saker (fotoalbum etc.) eller om något kan strykas. ➢ Besluta hur du ska jobba framöver. Känns det svårt – skriv en handlingsplan med korta punkter. Ta ett steg i taget. ➢ Besluta nu eller när. Sedan finns inte. Välj dag och tid. Skriv in i kalendern och minneslistan. ➢ Gör och avsluta. Förhala inte utan gör som du bestämt. Blir du inte färdig så boka ny tid. ➢ Använd handlingsplanen. Bryt ner det du ska göra i små delmoment. Uppskatta tiden för varje moment. Börja direkt. ➢ För tidsdagbok några veckor och notera så snart du märker att du förhalar. ➢ Gör en lista på allt du just nu har förhalat. Fundera på varför. 106

I_Hållbart lärarliv.indd 106

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:35


TIDSOPTIMISTEN TROR ATT ALLT SKA GÅ FORTARE

Vi känner väl alla en eller flera tidsoptimister. Är du en sådan? Har du svårt att uppskatta hur lång tid det tar att förflytta sig? Kommer du ofta för sent? Du är kanske medveten om ditt problem men skyller på något – bussen, väglaget eller klockan. Vissa låter det bli en del av deras personlighet och gör en grej av att andra får vänta. Jag är alltid sen, det vet ni ju.

* * *

En tidsoptimist kommer ofta för sent till möten både privat och i jobbet. Gäller det dig? Du kanske inte vill avbryta det du håller på med. Du kommer på fler saker som borde göras. Men du kan också vara tidsoptimist när det handlar om att få ett arbete färdigt i tid. Du har en deadline men jobbet tar längre tid än du tänkt dig. Du har inte räknat med avbrott. Din ambitionsnivå är högre än antalet timmar du tänkt dig. Eller det blir bara så. Att arbeta eller leva med en tidsoptimist kan vara en stor utmaning för den som är van att planera och vara i tid.

M S

R P

K A

Råd till tidsoptimisten

V O

➢ Erkänn konsekvenserna av din ovana. ➢ Tidsstudera dig själv under några veckor. Hur lång tid tar olika uppgifter? ➢ Fundera över om du är impulsstyrd och därför blir försenad. ➢ Boka in tid i kalendern för allt som tar mer än två timmar. ➢ Ha bufferttid före och efter alla möten. ➢ Var i mötesrummet tre minuter före utsatt tid. ➢ Kläm inte in nya saker om du råkar ha några minuter över.

* * *

NÄR ELISABETH SKULLE RÄTTA PROV

Att rätta prov kräver koncentration. Kan det ibland vara för sig som för Elisabeth? Så här var det för henne: 1. Hon är igång och kommer upp på koncentrationskurvan. 2. Då ringer mobilen. Hon svarar och lämnar besked.

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 107

107

2020-04-30 08:35


3. Hon arbetar åter med uppgiften och kommer upp på koncentrationskurvan. 4. Det plingar i datorn. Ett nytt mejl har kommit. Hon svarar. 5. Lite splittrad går hon tillbaka till uppgiften. 6. Det ringer igen. Hon svarar. Det är en något förargad förälder. Samtalet tar en kvart. 7. Hennes rättningsarbete är kvar och motvilligt försöker hon igen. 8. En kollega tittar in: Du, jag ska bara kolla en grej en snabbis. 9. Elisabeth ger upp och beslutar att jobba hemma vid köksbordet när barnen har lagt sig, trots att hon då kommer att vara trött.

V O

* * *

R P

Att fundera över

K A

Texten ovan innehåller tre exempel på flytstoppare . 1 . 2 . 3 . 4 . 5 .

* * *

108

I_Hållbart lärarliv.indd 108

M S

Är du själv en snuttare, förhalare eller en tidsoptimist? Hur vanliga är dessa på din skola? Finns de både bland lärare, annan skolpersonal och elever? Hur drabbas du av dem? Föreslå vad du ensam eller ni som grupp kan göra för att hjälpa snuttaren, förhalaren eller tidsoptimisten .

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:35


INTERVJU: MITT BÄSTA TIPS - FÖR ATT FÅ FLYT OCH FLÖDE

CHRISTINA EDBLOM (t.v.)

Förskollärare. Arbetat sedan 2004. Västerskolan, Kungsör.

V O

JENNY STRÖMVALL

Förskollärare. Arbetat sedan 2000. Västerskolan, Kungsör.

M S

R P

K A

Vad innebär planering för er?

* * *

J&C: Bra planering är en förutsättning för att kunna möta eleverna på rätt nivå. Det gäller att strukturera och finplanera veckan utifrån årsplanen och elevernas intressen. Vi är delaktiga i lärandeleken och fångar upp, utmanar eleverna i lärmiljön direkt, men tar även med funderingar och tankar de har till planeringen och sammanför dessa med det vi jobbar med för tillfället. Vi reflekterar kring vad som har fungerat och vad som kan förändras.

* * *

Anpassa lektionerna efter elevernas intressen, till exempel om temat är höst och eleverna pratar om att det blåser ute, då utmanar vi dem genom öppna frågor som: Vad är blåst? Kan man se blåsten? Hur vet vi om det blåser ute om vi är inne? På den sista frågan får eleverna själva komma med förslag och bygga en vindstation. En del av planeringen kan vara reflektionstid kring elever, ämnen och förhållningsätt.

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 109

109

2020-04-30 08:35


* * *

134

I_Hållbart lärarliv.indd 134

M S

V O

* * *

K A

R P

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:35


7 OM STRESS OCH STRESSHANTERING

* * *

Många lärare är stressade och en del är högkänsliga. Lär dig att känna igen stressreaktioner hos dig och dina kollegor.

V O

➢ Minska din stress genom att besluta dig för vilken återhämtning

R P

du behöver. ➢ Minska din stress genom att se över dina hälsovanor.

K A

Det är viktigt att vi alla känner till stressens orsaker, hur vi agerar i stressfyllda situationer och vad vi kan göra för att inte komma upp i för hög stressnivå. Det är viktigt för vår egen del, men också för att vi ska kunna se signaler hos kollegor och elever. Stress påverkar oss alla på olika sätt, av olika anledningar och olika snabbt. Stressen har en eller flera orsaker och kan ge olika reaktioner. Det viktigaste är att jobba förebyggande, att skaffa nya rutiner och nytt beteende och att ge sig själv återhämtning, så att stressen inte blir för hög under för lång tid.

* * *

M S

Forskning, stress och lärare

Flera forskningsstudier har visat att lärare har fler stressrelaterade symtom än många andra yrkesgrupper. De flesta lärare är mycket motiverade och engagerade i sitt arbete vilket kan bidra till för många arbetstimmar och för lite återhämtning.

VAD ÄR STRESS OCH VARFÖR FINNS DEN? Hans Selye (ungersk-kanadensisk fysiolog) myntade begreppet stress 1936. Det finns en omfattande stressforskning i Sverige. Här följer några tankar om stress. Stress är en överlevnadsfunktion. StenåldersHÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 135

135

2020-04-30 08:35


människan behövde extra styrka för att klara sig mot fiender. När du ställs inför en situation där du plötsligt blir stressad av en yttre händelse (en bil kommer farande mot dig) sätts några fysiologiska reaktioner automatiskt igång. Man kallar ibland dessa reaktioner för de tre F:en – fly, fäkta (attack), frys (spela död, passivitet). Detta sker automatiskt. Det är inte bara fysiska faror som ger stressreaktioner. När du får besked som oroar dig kan du kanske bli apatisk. Då har du omedvetet valt frys vilket innebär att ditt engagemang blir mycket litet för annat än beskedet. Eftersom vi i stort sett har samma hjärna som stenåldersmänniskan har vi kvar stressfunktionen. Vi reagerar starkt på stressorer när vi upplever något som vi uppfattar som en fara. Stenåldersmänniskan klarade troligen av stressen bättre än vi, för hon vilade regelbundet, motionerade mer och fick inte så många nya intryck. Stress är fysiologiska och hormonella anpassningsreaktioner. De kan utlösas av både mentala och fysiska stressorer.

V O

* * *

K A

R P

ENERGIMOBILISERING ÄR SUPERVIKTIGT

M S

Stressreaktionen handlar om att samla energi. Energimobilisering är något vi behöver. För hög energinivå, utan återhämtning, under lång tid påverkar oss mycket negativt. Stenåldersmänniskan varvade aktivitet med vila, det gör vi inte alltid idag, utan vi låter en aktivitet följa på en annan.

* * *

ORSAKER TILL STRESS – DE 13 STRESSORERNA

Vi reagerar alla olika. En del planerar lätt nästa veckas lektioner i ett rum där några pratar i telefonen. Andra behöver ha det helt tyst för att kunna koncentrera sig. Stressorer gör att vi upplever stress. Eftersom dessa är olika för oss och även sättet vi reagerar på, så kanske vi inte alltid förstår varandra. Vi kan bli stressade av för mycket jobb men även av för lite jobb eller för få aktiviteter. Stress kan komma av negativa orsaker som rädsla och smärta och från positiva förändringar som att få barn eller ett nytt åtråvärt arbete.

136

I_Hållbart lärarliv.indd 136

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:35


På kort sikt behöver vi stress, den kan förbättra och stimulera oss. Långvarig stress kan däremot orsaka flera sjukdomar. Hälsa är inte bara frånvaron av sjukdomar. Det är också att ha bra livskvalitet, tillräckligt med resurser för att klara vardagens utmaningar och att kunna förverkliga mål, både i arbetet och privat. Vi kan dela in stressorerna i de yttre (privatlivet och arbetet) och de inre, som vi själva kan ha skapat genom att till exempel ha en negativ självuppfattning. Den svenske stressforskaren Sven Setterlind har tagit fram flera olika stresstester samt kriterier för HAP – den hälsosamma arbetsplatsen. Nedan våra egna tankar och vår tolkning av Setterlinds olika stressorer.

V O

YTTRE STRESSORER: PRIVATLIVET

* * *

R P

1. LIVSFÖRÄNDRINGAR

K A

När vi får för hög stressnivå kan det bero på flera olika stressorer. Stora livsförändringar under de senaste två åren kan ge utmattning. Någon nära har dött eller fått en allvarlig sjukdom, kris i familjen, försämrad ekonomi, en stor förändring eller konflikt på arbetsplatsen eller positiva förändringar i familjen såsom ett nytt förhållande, graviditet eller en ny familjemedlem. Stress utlöses av förändringar, både positiva och negativa. Vi behöver tid för återhämtning, tid för att bearbeta förändringarna. (Forskning av bland annat amerikanerna Holmes och Rahe.)

* * *

M S

2. FAMILJEFÖRHÅLLANDEN

Många stressforskare har tittat på sambandet mellan stress och familjeförhållanden. Att ha goda relationer till de närmaste är en buffert mot negativ stress. Det stressar oss om relationen till partner eller barn inte är tillfredsställande. Det stressar också om man inte har någon partner och önskar någon att leva tillsammans med. Balansen mellan arbete och privatliv är viktig. Att ha tid och ork för hem, familj och vänner. Vi kan också vara stressade av andras krav. (Detta visar forskning bland annat av den finska professorn Marianne Frankenhaeuser.)

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 137

137

2020-04-30 08:35


3. VARDAGSHÄNDELSER

Vardagshändelser påverkar både vår fysiska hälsa och vårt psykiska välbefinnande. Glädjeämnen i vardagen kan bli en buffert mot negativa stressreaktioner. Bekymmer bidrar till att förstärka dem.

YTTRE STRESSORER: I ARBETET Många områden är viktiga i arbetsmiljön:

➢ ➢ ➢ ➢ ➢ ➢ ➢

* * *

tillgång till information mängden information gemenskap, samarbete, stöd från lärarkollegor och chefer tydliga verksamhetsmål upplevelse av lön och belöning i relation till arbetsinsatsen respektfullt bemötande från andra etik och moral på arbetsplatsen som överensstämmer med egna värderingar ➢ att mobbning och trakasserier åtgärdas/ inte förekommer.

M S

V O

K A

R P

Krav-kontroll-stödmodellen togs fram av Robert Karasek (amerikansk professor, arbetsmiljöforskare) och utvecklades av Töres Theorell (svensk läkare, professor) och Jeffery Johnson. Modellen visar hur effekterna av de psykiska krav de anställda upplever har att göra med hur mycket kontroll (besluts-/handlingsutrymme) och hur mycket socialt stöd den enskilde upplever. Enligt modellen är det viktigt för människor med hög arbetsbelastning och höga arbetskrav att ha möjlighet till egenkontroll, inflytande samt ett stöd från andra. Det sämsta för hälsan är ett kravfyllt arbete med lågt beslutsutrymme och lågt stöd. Det kan gälla allt från arbetets upplägg till att ha möjlighet att delta i planering och beslut.

* * *

138

I_Hållbart lärarliv.indd 138

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:35


4. ARBETSBELASTNING OCH RESURSER

Arbetsbelastningen ska vara optimal och inte maximal. För att få en gynnsam arbetssituation ska du ha tillräckligt med tid så att du: • inte känner dig pressad och stressad hela tiden • har resurser för att kunna nå uppsatta mål • hinner vara involverad i förändringar • kan skapa tydliga, realistiska mål.

V O

5. KRAV I ARBETET

* * *

Arbetsuppgifterna ska vara lagom svåra och lagom krävande. Det betyder en rimlig arbetsbelastning och möjlighet till återhämtning. Detta är en del i krav-kontroll-stödmodellen. Belastningen kan också påverkas av dina egna högt ställda krav, orealistiska ambitioner, perfektionism och yttre faktorer som för höga krav från mål, omvärld, ledning, elever och föräldrar.

* * *

M S

K A

R P

6. EGENKONTROLL, INFLYTANDE OCH KOMPETENSUTVECKLING

Det är viktigt att vi har resurser för att klara arbetet. Ansvar och befogenheter hör ihop. Du ska ha möjlighet att utveckla din kompetens och lära nya saker i arbetet. Du har ett eget ansvar för att vid behov öka din egen återhämtning: vila, reflektion, god sömn och motion. 7. ARBETSINNEHÅLL/ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE

De flesta lärare som vi mött intygar att deras arbetsuppgifter är intressanta, stimulerande och upplevs som positiva och utvecklande. På arbetsplatsen kan vi växa och även stärka vår hälsa. När du upplever att du med egen drivkraft och tillsammans med andra kan lösa en uppgift känner du engagemang, energi och livsglädje. Värderingsdiskussioner gynnar gemenskap och arbete mot ett gemensamt mål.

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 139

139

2020-04-30 08:35


OM FÖRFATTAREN HELÉN VEDLÉ

Min röda tråd i livet har varit planering, utbildning, att utveckla och att utvecklas. I trean hade jag en fantastisk lärare, Greta. En dag visade hon oss en gul brevlåda som hon hade skapat av kartong. Hon sa: Nu får ni skriva brev till varandra. Jag förstod inte då att hennes mål var att stimulera oss att skriva. Jag önskade att hon hade sagt: Nu kan ni skriva brev till rektorn och säga hur ni vill förändra skolan. Den dagen beslöt jag mig för att bli lärare, för att kunna låta barnen få vara med och bestämma. Efter gymnasiet vickade jag under ett år i olika årskurser. Då kom jag fram till att mellanstadiet vore det bästa för att genomföra mina planer om medbestämmande.

* * *

M S

V O

* * *

K A

R P

Jag gick en mycket ovanlig lärarutbildning i Karlstad på 70-talet. Första terminen var som vid övriga högskolor, men från och med andra terminen infördes det som då kallades Stockholmsmodellen. Idén var att utbildningen skulle styras av lärarkandidaternas behov. Vi skulle själva analysera vad vi behövde kunna för att undervisa utifrån läroplanen och därefter föreslå innehåll till lärarutbildarna på högskolan. Utgångspunkten var att vi fick läroplanen, förslag på litteratur, antal timmar med olika lärare samt metodiklektorer. Det innebar att vi skulle planera. Så med läroplanen som grund skapade vi den utbildning vi behövde. Jag vet inte om det var bra eller dåligt. Men jag vet att jag var den som tillsammans med min kursare Karin älskade metoden och drev projektet i vår klass.

202

I_Hållbart lärarliv.indd 202

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:36


Att våga testa i verkligheten

Vi hade tjugo veckors praktik under våra tre år. Under den längre praktiken beslöt jag mig för att testa mina idéer om elevernas medbestämmande med målet att engagera dem ännu mer i deras eget lärande. Jag lade upp ett program där eleverna fick vara med och planera sin tid. Detta var mycket ovanligt på den tiden. Eleverna i parallellklassen blev avundsjuka, lärarna runt om var lite skeptiska. Man skulle göra som alla andra. Men min handledare och metodiklektorn var mycket nöjda när de såg hur eleverna hade fått ett nytt engagemang för skolarbetet.

V O

Ett nytt yrke

* * *

Inte kunde jag ana att jag ett tiotal år senare skulle driva ett eget företag, Get ready!. Jag arbetar med utbildningar för medarbetare och chefer i olika organisationer i just planering och arbetsmetodik som stressminskningsmetod. Dessutom är jag högkänslighets- & karriärcoach och det innebär livsplanering för mina deltagare.

M S

K A

R P

Lycka till med att styra din tid

Jag hoppas att du kan finna några tips som är intressanta för dig i ditt superviktiga arbete med målet att minska din stress och samtidigt få tid för det viktiga i ditt arbete och i ditt liv.

* * *

Det vore roligt att höra från dig! Med soliga hälsningar Helén Vedlé Kontakt: Mejl: info@getready.se Instagram: hallbartlararliv Facebook: hållbartlärarliv LinkedIn: helenvedle Hemsida: hållbartlärarliv.se Hemsida: getready.se

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 203

203

2020-04-30 08:36


OM FÖRFATTAREN RUNE NILSSON

Jag är bondgrabb och fick tidigt lära mig att ta ansvar och att hjälpa till. I tioårsåldern blev jag medlem i en juniorförening. Vi hade möte varannan söndag och jag fick lära mig vara ordförande, skriva protokoll och hålla reda på pengarna. Vi lekte och spelade teater men framför allt; i lokalen fanns i bokskåpet! I min socken fanns inget bibliotek. Här fick jag låna vuxenböcker och efterhand kom lusten att skriva.

V O

* * *

K A

R P

När jag gick sista året i gymnasiet blev jag ledare i en förening. Det var mycket roligare än att plugga engelska och matte, så jag körde i studentskrivningarna 1956. Skämdes och ville bort. Fick jobb som husfar på ett hem för tio utvecklingsstörda pojkar (som det hette då). Vi bodde i ett eget hus och jag blev som en storebror. Jag lärde mig mycket om intellektuell funktionsnedsättning (som det heter nu) och har senare skrivit studieböcker för den målgruppen.

* * *

M S

Lund och Tollare

Efter en lyckad studentexamen valde jag Lund för de akademiska studierna med målet att bli lärare. Jag kunde samtidigt skriva, extraknäcka på Sveriges Radio, föreläsa och ibland vara reseledare. 1968 fick jag arbete på Tollare folkhögskola och jobbade med vuxna deltagare som ville bli ledare. Det var en tvåårig utbildning som studenterna, mina kollegor och jag utformade tillsammans.

204

I_Hållbart lärarliv.indd 204

LÄRA-SERIEN

2020-04-30 08:36


En termin blev fem år

På 1990-talet behövde skolan plötsligt en rektor. Jag övertalades att ta ett vikariat på en termin. Det blev en ordinarie tjänst på fem år. Det är lagom långt tycker jag, för då kan man satsa allt. Tillsammans med min hustru driver jag idag förlags- och utbildningsföretaget Kronstrand & Nilsson. Som 80+ leder jag fortfarande korta kurser. Under åren har jag skrivit ett sextiotal fackböcker med titlar som Informera mera och bättre, Livsplanering, Effektiv presentationsteknik och Ideell förening – bilda, styra och utveckla.

V O

* * *

R P

Framgång kräver planering och prioritering

Jag är tacksam för alla förtroendeuppdrag jag fått ha inom fack, studieförbund och nykterhetsrörelse. Jag har haft stor nytta av verktygen kalender, minneslista och årsplan. Jag vet att deadline är viktig. Framgång kräver planering och prioritering och sådant handlar den här boken bland annat om. Jag hoppas att du ska ha nytta av den.

* * *

M S

K A

Jag önskar dig ett lika hållbart lärarliv som jag fått uppleva. Rune Nilsson Kontakt: Mejl: rune@kronstrand.se LinkedIn: runenilssonförfattare

HÅLLBART LÄRARLIV

I_Hållbart lärarliv.indd 205

205

2020-04-30 08:36


HÅLLBART LÄRARLIV Hur du får mindre stress och bättre struktur i din lärarvardag! isbn: 9789178231089 © 2020 Helén Vedlé, Rune Nilsson och Bonnierförlagen Lära redaktion: Katarina Neiman Hedensjö form omslag och inlaga: Marit Messing, Go Form AB författarfoto omslag: Stefan Tell, Karolina Palmgren Foto och illustration: s. 6 Thomas Tolstrup/Getty Images, s. 20 Anna Hartvig, s. 24 Patcharin Saenlakon/EyeEm/Getty Images, s. 42 damircudic/Getty Images, s. 60 NicoElNino/ Getty Images, s. 81 Maskot/Getty Images, s. 102 Justin Wilson/EyeEm/Getty Images, s. 118 Gunnar Säfsund, s. 134 SrdjanPav/Getty Images, s. 157 Ascent/PKS Media Inc./Getty Images, s. 168 krisanapong detraphiphat/Getty Images, s. 178 Michael Steinberg, s. 180 Maskot/Getty Images, s. 202 Stefan Tell, s. 204 Karolina Palmgren produktionsledare: Merete Lind Första upplagan 1 tryck: BALTOprint, Litauen 2020

I_Hållbart lärarliv.indd 206

2020-04-30 08:36


I_HaĚŠllbart laĚˆrarliv.indd 208

2020-04-30 08:36


För dig som är lärare behöver vardagen vara hållbar, för att du ska orka och trivas i din roll. Du behöver tid för ditt yrke - planering, undervisning, uppföljning och sociala kontakter med kollegor, elever och föräldrar. Men du behöver också tid för egen återhämtning, sömn och sociala kontakter utanför arbetet. Genom att lära dig mer om arbetsmetodik kan du minska din stress, få större kontroll över din tid och mer glädje i din lärarvardag. I HÅLLBART LÄRARLIV får du praktiska verktyg och konkreta tips för att få ditt dygn, din vecka, din termin och dina år att gå ihop. Oavsett om du arbetar i förskoleklass, på låg- eller mellanstadiet har du nytta av att hitta flyt i arbetet, att kunna prioritera och fokusera på det som är viktigt, att lära dig om stress och stresshantering samt att skapa ordning i kalendern och bland alla dokument på skrivbordet och i datorn. I boken finns frågeställningar och utrymme för egna anteckningar och reflektioner, allt för att öka din självkännedom och göra tydligt vad just du behöver. HÅLLBART LÄRARLIV passar dig som upplever att tiden inte riktigt räcker till, dig som har hamnat i ett läge där du mest springer runt och “släcker bränder”. Genom att få syn på dina behov och utifrån dem införa några enkla rutiner och metoder i din vardag kan du uppleva större lugn och känna att du har koll.

HÅLLBART LÄRARLIV ••• Helén Vedlé & Rune Nilsson

Bättre struktur, tydligare mål, lättare överblick och god framförhållning, men också utrymme för oväntade händelser – låter det som något för dig? I den här boken bjuder de rutinerade planeringsproffsen Helén Vedlé och Rune Nilsson på sina samlade erfarenheter och knepen som faktiskt fungerar.

Helén Vedlé och Rune Nilsson

HALLBART

LARARLIV 24

Efter att du själv tagit del av boken kan du och dina kollegor vinna mycket på att diskutera den tillsammans. Vid ett antal träffar eller under en studiedag lyfter ni gemensamt frågor kring stress, planering och hur lärarlivet kan bli hållbart.

18

Passar för lärare som arbetar i förskoleklass, på låg- och mellanstadiet.

ISBN 978-91-7823-108-9

9 789178

O_Hållbart lärarliv.indd 1

6

12

ten Ta maikn tid! över d

231089

2020-04-30 12:23

Profile for Smakprov Media AB

9789178231089  

Hållbart lärarliv

9789178231089  

Hållbart lärarliv

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded