O_Skrivarskola för superdetektiver - Lärarbok.indd 1
2019-08-21 15:30
Bonnierförlagen Lära utvecklar alla sina läromedel tillsammans med Lärarpanelen, en referensgrupp som består av undervisande lärare runtom i Sverige. Vill du vara med? Mejla hejlara@bonnierforlagenlara.se och skriv ”Lärarpanelen” i ämnesraden!
Skrivarskola för superdetektiver – Lärarbok ISBN: 9789178230891 © 2019 Marie Trapp och Bonnierförlagen Lära Redaktion: Katarina Neiman Hedensjö Form: Marit Messing Omslagsillustration: Helena Willis Bilder: LasseMaja-illustrationer Helena Willis, läsfixarna Stina Lövkvist, klassrumsfoton Marie Trapp Produktionsledare: Merete Lind LasseMaja-böckerna ges ut av BonnierCarlsen. De är skrivna av Martin Widmark och illustrerade av Helena Willis. Första upplagan 1 Tryck: Livonia, Lettland 2019
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. Notera att övningsböcker som eleven ska skriva i inte får kopieras överhuvudtaget. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
O_Skrivarskola för superdetektiver - Lärarbok.indd 2
2019-08-21 15:30
1
Innehåll Skrivarskola för superdetektiver .................................................. 4 Inledning ......................................................................................................................... 4 Syfte och val av text ........................................................................................................ 4 Att skapa helhet och sammanhang ................................................................................. 4 Läsningens olika delar – att skapa en balanserad läsundervisning ................................ 5 Den viktiga högläsningen ............................................................................................... 5
Forskningsbaserade modeller ............................................................ 6 Strategier för läsförståelse ............................................................................................... 6 Ordförrådet är avgörande för läsförmågan .................................................................... 8 Eftertänksam dialog om textens innehåll ....................................................................... 9 Läsa och skriva hör ihop – Cirkelmodellen .................................................................. 10
Att skapa en detektivhistoria ............................................................ 12 Planera först – skriv sen ................................................................................................ 12
7 steg för att bygga en detektivhistoria ............................ 14 Textbearbetning i syfte att förbättra och utveckla skrivande .................................................................................... 15 Digitala verktyg ............................................................................................ 16 Kopplingen till Kursplanen i svenska, centralt innehåll och kunskapskrav ......................................... 17 Centralt innehåll i kursplanen svenska .......................................................................... 17 Kunskapskrav åk 3 svenska ............................................................................................ 17
2
Förberedelser innan läsning ur en av böckerna om LasseMajas detektivbyrå ............................................................. 18 Författar- och illustratörsporträtt .................................................................................. 19 Läsloggen som tankeredskap ........................................................................................ 21 Elevboken ...................................................................................................................... 21
Nu sätter vi igång! ................................................................................... 22 Före läsningen ............................................................................................................... 22 Att samtala om textens innehåll med förståelsestrategier som stöd ........................... 23 Inför, under och efter läsningen av varje kapitel .......................................................... 23 Skrivarskola för superdetektiver – instruktioner till arbetet med elevboken ................. 25 Förarbete och planering ................................................................................................ 25 Textbearbetning och tipsruta ........................................................................................ 27 Att vara superdetektiv ................................................................................................... 29
Att skriva en detektivhistoria i 7 steg/kapitel ............... 28 Steg 1 Miljöbeskrivning
.......................................................................................... 28
Steg 2 Personbeskrivning Steg 3 Mysterie/brottet Steg 4 Uppdraget
...................................................................................... 31
........................................................................................... 34
...................................................................................................... 37
Steg 5 Persongalleri -Misstänkta -Vem är brottslingen? Steg 6 Spaningsarbete och ledtrådar Steg 7 Upplösningen
............................. 39
................................................................. 42
................................................................................................. 45
Kopieringsunderlag ..................................................................................... 49
3
Skrivarskola för superdetektiver Inledning Hej! Med Skrivarskola för superdetektiver vill jag inspirera till att arbeta med Martin Widmarks böcker om detektiverna Lasse och Maja. Tanken är att eleverna parallellt med läsningen av någon av LasseMaja-böckerna samtalar om textens innehåll, analyserar textens uppbyggnad, planerar och skriver egna texter. Lärarhandledningen hjälper dig som lärare att på ett organiserat och genomtänkt sätt stimulera till fördjupad läsning, textsamtal och skrivande. Med Skrivarskola för superdetektiver vill jag väcka läsengagemang och skrivarlust. Att läsa och skriva detektivhistorier är spännande. Kanske kan du och dina elever lösa mysteriet före Lasse och Maja och kanske kan dina elever lura sina läsare genom falska ledtrådar och motiv i sina egna texter.
* * *
Med Skrivarskola för superdetektiver vill jag inspirera till ett läs- och skrivprojekt som kan pågå under lång tid, en eller flera månader beroende på hur intensivt man vill arbeta med boken och med skrivandet. Självklart kan förslagen anpassas efter dig och dina elever.
V O R
Syfte och val av text
I en läsargemenskap pågår en mängd aktiviteter, såsom läsning, skrivande, samtal och lärande kring ett viktigt innehåll. Valet av text är viktigt men kanske ännu viktigare är att sätta in texten i ett sammanhang – att arbeta ämnesövergripande utifrån innehållet i en text samt koppla ihop läsa och skriva och på så sätt skapa en balanserad läs- och skrivundervisning. Martin Widmarks böcker om detektiverna Lasse och Maja engagerar och väcker intresse. Böckerna kan användas både i högläsning och för att motivera och locka till fortsatt egen läsning eftersom det är en serie där eleverna känner igen både miljö och personer.
A M
P K
Texterna passar ypperligt när man vill utveckla ordförråd och arbeta med ordförståelsestrategier. Martin Widmark använder många nya, kluriga ord i sina texter men eftersom han sätter in dem i ett sammanhang så förstår man som läsare ofta betydelsen. Samtal om text kräver kunskap om texttypen och att man för samtal om hur man kan skriva texter med rätt struktur. Likväl som eleverna behöver utveckla lässtrategier av olika slag behöver de också utveckla olika skrivstrategier. Widmarks böcker följer en tydlig struktur och passar därför bra att använda som modelltexter för det egna skrivandet av berättande text och detektivhistorier.
S *
* *
Att skapa helhet och sammanhang För eleverna är det oerhört viktigt att det känns meningsfullt att både läsa och skriva och att lärandet kopplas till ett sammanhang. Därför ser jag stora fördelar med att arbeta ämnesövergripande utifrån olika teman. Genom att utgå från kursplanens mål i natur- och samhällsorienterade ämnen och sedan integrera svenskämnet med den skönlitterära boken så skapas en helhet och ett sådant sammanhang. I Martin Widmarks böcker om Lasse och Maja finns en mängd olika teman att utgå ifrån och infallsvinklar som kan passa in i ett ämnesområde man har planerat att läsa under läsåret. Om man t.ex. väljer att utgå från boken Cirkusmysteriet finns det många möjligheter att väva in skolans alla ämnen och arbeta ämnesövergripande. I idrott och hälsa kan man t.ex. bygga upp en egen cirkus med olika stationer. Där kan eleverna träna de grovmotoriska grundformerna och lösa biljett genom att köpa biljetten (ärtpåse) och sedan springa med biljetten till kassan (pallplint). De kan vara akrobater och svinga sig i lianer och ringar, de kan vara cirkusdjur och hoppa, åla eller krypa på olika sätt genom och över redskapen. De kan vara jonglörer och jonglera med både sjalar och bollar. Man kan också skapa en springsaga om en familj som ska gå på cirkus, där
4
eleverna ska springa när den karaktär som de har blivit tilldelad gör någonting i sagan. Genom att rita ett cirkusdjur eller göra en clownmask kan bildämnet integreras. När man arbetar ämnesövergripande och funderar kring hur det kan vara att leva som cirkusartist kan man utgå från målen i kursplanen i de samhällsorienterande ämnena och diskutera hur det är att flytta eller fly. Diskutera orsaker och konsekvenser av en flytt. Här kan eleverna försöka sätta sig in i hur det skulle kännas och sedan exempelvis skriva om en person som av någon anledning har varit tvungen att flytta. I de naturorienterande ämnena kan man titta närmre på något av de djur som kan finnas på en cirkus eller varför inte prata om tyngdkraft, jämvikt och balans utifrån cirkuskonsterna. I Cykelmysteriet kan man utgå från målen i de samhällsorienterade ämnena och arbeta med trafik och trafikregler, bygga cykelbanor på idrotten m.m. I Zoomysteriet kan man utgå från målen i de naturorienterade ämnena och arbeta med djur och livscykler. Kyrkomysteriet kan kopplas till religion och många av LasseMaja-böckerna tar upp olika yrken som brandman, arkeolog, präst m.m. Möjligheterna är oändliga – välj den bok och det tema som passar er bäst!
V O R
Läsningens olika delar – att skapa en balanserad läsundervisning
* * *
Läsning kan definieras på flera sätt. The Simple View of Reading som lanserades under 1980-talet av forskarna Philip Gough och William Tunmer är en användbar modell som är väletablerad bland såväl forskare som lärare runt om i världen.
P K
The Simple View of Reading förklarar läsning som en produkt av två grundläggande färdigheter; avkodning och språklig förståelse och detta kan åskådliggöras med hjälp av en enkel formel:
Läsning
=
A M Avkodning
S *
x
Språkförståelse
Formeln L = A x S beskriver läsning som produkten av avkodning och språkförståelse vilket betyder att avkodning och språkförståelse är lika viktiga komponenter för att nå läsförståelse. (Källa: Legilexi)
* *
I Skrivarskola för superdetektiver ger jag förslag och exempel på hur man kan arbeta med språkförståelse utifrån högläsning och textsamtal men även på hur eleverna kan träna sin avkodning genom upprepad läsning av textutdrag hämtade ur böckerna. Eftersom LasseMajaböckerna är skrivna för elever i de lägre årskurserna så kan man med fördel låta eleverna själva läsa valda kapitel eller stycken i grupp eller i par och på så sätt träna sin avkodning. Som jag skrivit tidigare kan böckerna också användas för att motivera och locka till vidare egen läsning eftersom det är en serie där eleverna känner igen både miljö och personer. Den viktiga högläsningen Högläsning berikar barn och elevers läsförmåga, utvecklar deras ordförråd, kreativitet samt skapar vägar in i skriftspråket. Genom högläsningen delar man en läsupplevelse och genom att samtala om textens innehåll skapas läsengagemang både hos mig som lärare och hos eleven. Genom högläsningen synliggörs också tysta tankeprocesser genom att jag som pedagog stannar upp i texten och visar hur jag tänker och använder olika förståelsestrategier.
5
”Eleverna uppmuntras i att synliggöra sitt tänkande inför andra genom att använda sig av lässtrategier som att förutsäga olika händelser, själva formulera frågor, klargöra otydligheter, sammanfatta och göra kopplingar, men även att på annat sätt bearbeta texten. Läraren kan hjälpa eleverna och visa vägen genom att tänka högt.” (Westlund, 2018) Samtalet om textens innehåll är viktigast, med dialogen och språket i centrum. Högläsning är en central del i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Att “aldrig acceptera att inte förstå” är viktigt och därför stannar man upp i texten och reder ut ord och uttryck som är nya. I denna lärarhandledning visar jag på hur man med högläsningen som utgångspunkt kan samtala kring varje kapitel, stärka elevernas ordförråd och förmåga att ställa frågor för att förstå innehållet både på, mellan och bortom raderna.
* * *
Högläsningen kan användas på många olika sätt. Den ger ett utmärkt tillfälle till att samtala om elevernas egna texter och utveckla deras eget skrivande. I lärarhandledningen ger jag förslag på hur sådana samtal kan genomföras.
V O R
Forskningsbaserade modeller Strategier för läsförståelse
P K
Skrivarskola för superdetektiver bygger på, och utgår från, följande modeller: RT (Reciprocal Teaching) och TSI (Transactional Strategies Instruction). RT och TSI handlar om att undervisa explicit i förståelsestrategier och att som pedagog fungera som vägvisare och stöttepelare. Dialogen om textens innehåll är viktigt och man når det genom att samtala strukturerat om texten med strategierna som hjälp. Både RT och TSI utgår från fyra grundstrategier:
A M
• Att förutspå och ställa hypoteser • Att ställa frågor • Att reda ut oklarheter • Att sammanfatta
S *
* *
(Westlund, 2010)
Lärarhandledningen innehåller ytterligare en förståelsestrategi som är viktig för själva upplevelsen av texten: ”att skapa inre bilder”. Dessa strategier, som man har sett att goda läsare använder sig av, konkretiseras genom figurer vilka ska ses som tillfälliga tankestöd. De här figurerna, även kallade ”läsfixarna” hjälper oss att samtala om textens innehåll på ett strukturerat sätt och hjälper till att höja läsengagemanget och viljan att läsa vidare. Successivt släpper man figurerna och pratar om textens innehåll med strategierna som stöd.
6
Spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och texttyper. Strategin används innan, under och efter läsningen. Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att utifrån sin egen kunskap om ämnet förutspå vad texten kommer att innehålla och berätta om. Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren på olika sätt kan komma fram till betydelsen av ett ord. Det kan t.ex. vara att eleven läser ordet igen, läser om meningen, läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang, läser vidare för att se om texten ger fler ledtrådar till betydelsen, slår upp ordet eller frågar någon vad det betyder.
V O R
Reportern
* * *
ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raderna kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta ledtrådar som inte är uttalade i texten, och genom dem dra slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter. Strategin används under och efter läsningen.
A M
Cowboyen
S *
* *
P K
sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen. Olika grafiska modeller kan med fördel användas för att sammanfatta både berättande och beskrivande text. I skönlitterära texter sammanfattas det viktigaste genom att läsaren tänker efter vad som hände först, sedan och sist i berättelsen. I beskrivande texter plockar läsaren ut viktiga ord ur varje avsnitt – nyckelord – för att sedan kunna sammanfatta det viktigaste ur texten. Konstnären
skapar inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Strategin används under läsningen. Under lärares vägledning överförs successivt ansvaret för lärandet/läsförståelsen på eleverna själva. Eleverna övar alltmer självständigt på att använda flera strategier samtidigt. (Westlund, 2015)
7
Kopplingen till Kursplanen i svenska, centralt innehåll och kunskapskrav ”Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära” (Lgr 11) Genom arbetet med detta läs- och skrivprojekt som denna lärarhandledning syftar till, arbetar vi mot det centrala innehållet och kunskapskraven i svenska i vår kursplan.
Centralt innehåll i kursplanen svenska
V O R
* * *
•
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
•
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
•
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
• •
Handstil och att skriva på dator.
• •
Berättande texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
•
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
A M
P K
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
S *
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
* *
Kunskapskrav åk 3 svenska
•
Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
•
Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
•
Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
•
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
17
• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. • Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
Prata, skriva, måla, dramatisera – det finns oändligt många möjligheter att arbeta med och bearbeta en text! Min förhoppning är att denna lärarhandledning kan ge dig verktyg, tips och inspiration att göra just detta. Till varje kapitel följer även någon form av extrauppgift som är tänkt som inspiration och anknyter till texten.
* * *
Förberedelser innan läsning ur en av böckerna om LasseMajas detektivbyrå
V O R
Böckerna utspelar sig i och omkring den lilla staden Valleby där de flesta känner varandra och kyrkan står mitt i byn. Lasse och Maja är klasskompisar och driver en liten detektivbyrå ihop. De hjälper polismästaren i den lilla staden att lösa kniviga fall.
P K
Böckerna om detektiverna Lasse och Maja påminner i uppbyggnaden och stilen om en ”pusseldeckare” I de första kapitlen presenteras persongalleriet och eventuella motiv och under berättelsens gång avslöjas ledtrådar som gör att läsaren ofta kan lista ut vem förövaren är på egen hand. I det avslutande kapitlet brukar sedan Lasse och Maja förklara hur brottet gick till och hur de listade ut lösningen, men då har du kanske redan listat ut det själv. Möjligtvis är detta en av anledningarna till att denna serie av böcker har blivit så populära − vem vill inte lösa en deckargåta.
S *
A M
Ann-Marie Körling framhäver textsamtalets betydelse i den artikel hon har skrivit i Skolverkets modul ”Samtal om text” men poängterar också att det kräver både förberedelse och kreativitet av läraren. Läraren måste tänka igenom syftet med läsningen och textsamtalet samt ha funderat både över ord och begrepp och öppna frågor att ställa. Ett textsamtal kräver också uppföljning och efterarbete så att läraren kan vidareutveckla och följa upp de idéer som samtalet givit för framtida lektioner och samtal.
* *
Inför läsningen av varje kapitel är det därför av största vikt att du som pedagog har läst igenom de aktuella sidorna, markerat lässtopp och funderat på vilka ord som kan behöva redas ut samt vilka frågor som kan vara viktiga att ställa för att förstå texten både ”på, mellan och bortom raderna”. Det är också viktigt att du själv funderat över hur författaren presenterar miljö, personer, brott, ledtrådar m.m. så att du kan lyfta detta tillsammans med eleverna under eller efter läsningen. Eftersom böckerna om Lasse och Maja inte tar så lång tid att läsa för dig som pedagog är ett tips att börja med att läsa hela boken själv och göra lite stödanteckningar utifrån textens innehåll kopplat till stegen i skrivprocessen. (Se exempel längst bak i lärarhandledningen.) Ett lässtopp sätter man ut där det passar att stanna upp i texten. Det är då man reder ut nya ord, ställer frågor, diskuterar kring inre bilder, sammanfattar och förutspår.
18
Under respektive steg i denna handledning finner du exempel och tips på saker man kan diskutera med eleverna före, under och efter läsningen. Du hittar också förslag på hur man tillsammans med eleverna bygger upp en detektivhistoria. Innan ni läser boken är det viktigt att fundera över vilken typ av text det är och då är det oundvikligt att också komma in på vad ett mysterium är. Många av eleverna har säkerligen läst Martin Widmarks böcker om Lasse och Maja tidigare och vet vad det handlar om men inte alla och det är viktigt att alla har klart för sig att detta är en sorts berättelse, där slutet är oklart och en stor del av poängen ligger i att slutet blir en överraskning för läsaren. Att lösningen på mysteriet bygger på ledtrådar som avslöjas under läsningens gång. Kanske kan det väcka elevernas intresse och motivation att de själva har chansen att avslöja brottslingen innan Lasse och Maja gör det.
* * *
Lasse och Maja har även en plats på nätet som man kan ha glädje av i detta läs- och skrivprojekt. Där kan man se alla böckerna i serien, hitta en karta över Valleby, hitta ett persongalleri på alla karaktärer i serien, fakta om författare och illustratör m.m. Se lassemaja.net.
V O R
Författar- och illustratörsporträtt
I min undervisning har det alltid varit viktigt att lyfta fram författaren bakom boken så att man under läsningen kan återkomma till författarrösten och fundera kring varför författaren valt ett speciellt ord eller varför han/hon skrivit på det ena eller andra sättet. Här nedan kan ni ta del av ett kort författarporträtt och illustratörsporträtt som ni med fördel kan läsa före ni börjar med läs- och skrivprojektet Skrivarskola för superdetektiver. Texten om författaren Martin Widmark är en faktatext som är knuten till en av uppgifterna i elevboken så mitt förslag är att ni läser texten gemensamt i klassen och angriper den med förståelsestrategierna som stöd. Texten finns både i elevboken och i kopieringsunderlaget längst bak i lärarhandledningen.
A M
P K
Innan läsningen av en faktatext är det viktigt att eleverna får plocka fram sina förkunskaper och fundera kring vad de själva vet om det texten kan förväntas innehålla, i detta fall fakta om författaren. Innan läsningen av texten läser ni också tillsammans rubriker, underrubriker, bilder och bildtexter och letar ledtrådar till vad texten kommer att berätta.
* *
S *
Faktatexter innehåller ofta mycket faktastoff och det är viktigt att inte gå för fort fram utan läsa ett stycke i taget för att sedan tillsammans plocka ut det viktigaste i stycket. Detta kan ske i form av att man plockar ut nyckelord tillsammans. Utifrån nyckelorden kan sedan eleverna sammanfatta stycket och senare även hela texten. Under läsningen är det viktigt att reda ut nya ord och uttryck samt samtala om de frågor som kommer upp. Avslutningsvis kan man tillsammans med eleverna fundera över om man lärt sig någonting nytt av att läsa texten.
19
Martin Widmark Martin Widmark är född 1961 och uppvuxen i Linköping. Han är utbildad mellanstadielärare och arbetade som lärare i tio år i förorten Rinkeby före han blev författare. Martin är både läromedelsförfattare med ett trettiotal titlar bakom sig och en älskad barnboksförfattare. År efter år röstas han fram som barnens favorit i Bokjuryn. Han är den mest utlånade författaren på svenska bibliotek och har benämnts som ”den mest populäre av 2000-talets svenska barnboksförfattare”. Martin Widmark bor idag i Stockholm och tycker själv att han har världens bästa jobb som författare. Den första boken som Martin skrev var en ”rövarhistoria” som han berättade för sin son. Den fick namnet Att fånga en tiger och gavs ut år 2000. På fritiden tycker Martin om att snickra, laga mat och spela badminton.
* * *
Valleby är en påhittad stad som Martin tycker det är roligt att återvända till gång på gång. Han säger själv att han aldrig kommer att sluta skriva om Lasse och Maja. ”Lättläst, men inte lättlöst!” är utgångspunkten i detektivhistorierna om Lasse och Maja. Det betyder ett enkelt och rakt språk, men en välplanerad och klurig intrig.
V O R
När Martin skapar en detektivhistoria så utgår han ifrån de personer förutom Lasse och Maja som ska vara med i berättelsen. Han ger dem varsitt fiffigt namn och därefter funderar han ut vilket mysterium/brott som ska äga rum i berättelsen. Han ger alla personer som är med i boken ett motiv och han bestämmer vem som ska vara den skyldige. Före Martin börjar skriva har han hela historien klar för sig. Martin har många favoriter bland böckerna om Lasse och Maja och han tycker särskilt mycket om Saffransmysteriet.
S *
A M
Helena Willis
* *
P K
Helena Willis är född år 1964 och bosatt i Stockholm. Hon är utbildad vid Nyckelviksskolan och Beckmans reklamlinje. Sedan examen 1991 har hon frilansat som illustratör och författare. Helena samarbetar med ett flertal barnboksförfattare och skriver även egna bilderböcker. Hon har även tecknat för Kamratposten. Hennes framgångsrika samarbete med Martin Widmark startade 2002 när de första böckerna om Lasse och Maja gavs ut. Av de karaktärer som Helena skapat så är Lasse och Maja de som blivit mest kända och som förekommer även i andra medier än böcker. Helena Willis illustrationer i LasseMajas Detektivbyrå är färgsprakande, uttrycksfulla och förhöjer läsupplevelsen.
20
Nu sätter vi igång! Eftersom denna handledning inte är knuten till en specifik LasseMaja-bok utan tänkt att kunna användas på vilken som helst av böckerna i serien kan jag inte gå in i detalj på vilka sidor man bör läsa innan lässtopp, vilka kapitel som är bra att läsa innan man introducerar ett fokusområde, ett steg i skrivandet etc. Böckerna har samma uppbyggnad och skrivstegen blir naturliga oavsett bok. Som pedagog behöver du ha läst den valda boken innan och planerat lässtopp m.m. utifrån lärarhandledningens steg.
s aja seM rå Las tivby ek Det
POST LA SS TILL DETEEMAJ KT AS BY IVRÅ
* * *
Ett tips är att inledningsvis högläsa några kapitel i den aktuella LasseMaja-boken så eleverna kommer in i handlingen och får en känsla för vad ett mysterium är. Eleverna behöver ju ha en tanke i sitt planerande av sin berättelse även om man kan gå tillbaka till planeringen flera gånger och ändra/revidera. När man sedan sätter igång och ska analysera texten utifrån ett visst fokus kan man med fördel läsa om ett kapitel tillsammans, i grupp eller i par.
V O R
Före läsningen
God förförståelse väcker intresse och underlättar elevernas läsförståelse. Innan man börjar läsa bör man därför presentera texten/boken genom att förutspå tillsammans och på så sätt väcka intresse och läsengagemang. Egentligen handlar det om att försöka förutspå vad texten kommer att handla om utifrån den information man får av titel, omslags- och baksidestext kopplat till egna erfarenheter.
P K
A M
• Titta och prata om omslaget.
(Har du möjlighet scanna in framsida och ta upp den på storbild.)
S *
– Vad får vi för information av omslaget?
* *
– Vad är det för typ av text?
– Vad tror ni att boken kommer att handla om?
• Läs baksidestexten högt och prata om vilka ledtrådar den ger om innehållet. • Känner eleverna till författaren och illustratören sedan tidigare? Har de skrivit eller illustrerat något annat?
• Öppna boken och titta på kartan över Valleby. Prata om de olika platserna, titta efter
var Lasse och Maja har sitt kontor m.m. Scanna in kartan och ta upp den på storbild eller gå in på lassemaja.net, karta. Där finns en digital karta över staden som man kan ta upp och röra sig i tillsammans med eleverna.
• Titta på persongalleriet och fundera över vilka personer som finns med i boken. • Bläddra och titta på illustrationerna inuti boken. Vad tror ni boken handlar om nu när ni har sett bilderna? Liknar det någon annan bok ni läst?
22
Att samtala om textens innehåll med förståelsestrategier som stöd Inför, under och efter läsningen av varje kapitel: Läs rubriken högt för eleverna och fundera över vad kapitlet kan tänkas handla om (Spågumman). Kanske måste ni reda ut (Detektiven) något ord i rubriken. När man reder ut nya ord finns det olika strategier att använda sig av: att läsa om ordet, meningen eller stycket, att läsa framåt i texten, att fråga en kompis eller en vuxen, att slå upp ordet i en ordbok (se strategier för ordförståelse tidigare i lärarhandledningen). Martin Widmarks rubriker till de olika kapitlen i LasseMaja-böckerna är underfundiga och speglar innehållet i texten väldigt bra. Det kan vara idé att inte bara förutspå innan läsningen utan även gå tillbaka och läsa rubriken igen efter att kapitlet är läst och verkligen fundera över vad författaren syftade på med sin rubrik.
* * *
Läs texten högt med inlevelse och stanna upp 2–3 ggr under läsningen på de ställen där du har markerat ”lässtopp”. Låt eleverna reagera på nya ord och uttryck genom att räcka upp handen (Detektiven). Markera i texten vilka ord de reagerade på men vänta med att reda ut dem tills ni stoppar upp läsningen vid de planerade avbrotten. Om eleverna inte har reagerat på några ord kan du visa vilka ord som var “nya” för dig och hur man kan reda ut dem (se strategierna här ovanför).
V O R
Vid varje lässtopp låter du eleverna ställa frågor (Reportern). Kommer de inte på några frågor spontant så kan du ställa frågor som du förberett och låta eleverna svara. Ibland kan eleverna vara hjälpta av att ha frågeorden framför sig. Skriv gärna upp frågeorden på tavlan. Vem? Var? Hur? När? Vilka? Vad? (Se Reporterns tavla i kopieringsunderlaget.) Elever som har svårt att ställa frågor och svårt att förstå att all information inte alltid står i texten utan att man måste läsa mellan raderna för att förstå innehållet kan vara hjälpta av att man tillsammans ställer olika typer av frågor på korta textavsnitt. I kopieringsunderlaget har jag samlat textutdrag från olika böcker i serien och gett förslag på frågor man kan ställa. Att lära elever att ställa frågor på text är Reporterns tavla klurigt och det är viktigt att ge det tid. För mig är just denna strategi nyckeln till djupare förståelse av text.
A M
S *
* *
P K
Ibland kan en frågeställning ligga nära eleverna eller vara väldigt central för innehållet. Då kan det vara bra att lyfta den frågeställningen i en eftertänksam dialog där alla elever får komma till tals om textens innehåll. Se hur det går till mer utförligt tidigare i handledningen. Under läsningen är det också viktigt att eleverna aktiverar sina sinnen för att leva sig in i texten (Konstnären). Genom att eleverna ”hör”, ”ser” och ”känner” det de läser, blir innehållet tydligare och mer greppbart. Bra frågor att ställa under läsningen är till exempel:
• Ser du? • Känner du? • Hör du? • Vilka ord i texten hjälper dig att skapa inre bilder?
23
Att skriva en detektivhistoria i 7 steg/kapitel Steg 1
Miljöbeskrivning
Extrafokus: att använda målande ord för att förstärka intrycken
Att läsa och analysera hur författaren beskriver miljön.
Karta över Valleby
När ni ska genomföra detta första steg och få syn på hur författaren beskrivit miljön där detektivhistorien utspelar sig har ni stor hjälp av ”Kartan över Valleby”. Ta med fördel upp kartan på storbild, lassemaja.net, karta. – Vilka platser och byggnader finns i staden? – Vilka detaljer kan ni se vid dessa platser och byggnader? Ni har också stor hjälp av att under läsningen fokusera på de inre bilder som skapas när författaren beskriver miljön. – Känner vi några dofter? – Vilka ljud kan vi höra? – Vilka inre bilder av stadens miljö får vi? – Hur känner vi oss ? Beroende på vilken av böckerna om Lasse och Maja ni valt att utgå ifrån så finns olika, specifika miljöer att beskriva och ta del av. I slutet av denna lärarhandledning har jag samlat några exempel ur olika böcker som visar på hur författaren beskriver miljön just där själva händelserna utspelar sig.
* * *
V O R
P K
När det gäller miljöbeskrivningarna i böckerna om Lasse och Maja är det viktigt att inte glömma bort Helena Willis uttrycksfulla och målande bilder. Bilderna kompletterar texten och visar den miljö som huvudpersoner och misstänkta befinner sig i.
A M
Eftersom detta är första steget i att läsa och skapa en detektivhistoria är det viktigt att få syn på hur författaren inleder varje kapitel. Martin Widmark har en rubrik till varje kapitel som beskriver textens innehåll på ett underfundigt sätt. Prata om syftet med att en författare skriver rubriker till de olika kapitlen. Att det väcker intresse och speglar innehållet.
S *
* *
Att beskriva var detektivhistorien ska utspela sig. När ni läst tillsammans och samtalat om vad ni sett, hört, känt m.m. så skapar ni er gemensamma miljö/stad i klassen. Eleverna kan med fördel delas in i grupper och fundera/samtala tillsammans utifrån frågeställningarna nedan och göra en ritning över sin miljö/stad på ett stort A3 papper Förslag på frågeställningar:
• Vad heter staden? • Stor/liten? • Var ligger den? Vid en sjö? Vid havet? Vid ett berg? • Vad finns i staden? • Är staden känd för något speciellt? • Vad kan man göra i staden? Vilka affärer finns? • Vilka ljud, ljus, lukter förekommer? 28
Superpris
KIOSK
FYND: MOROT
Valleby Bladet
Steg 2
Personbeskrivning
Extrafokus: att skriva mer detaljrikt och använda mer precisa ord.
Att läsa och analysera hur författaren har beskrivit bokens detektiver.
När ni ska fokusera på hur författaren gestaltat huvudpersonerna är det även viktigt att titta på illustrationerna och fundera kring följande frågeställningar:
• Hur gamla är Lasse och Maja? • Hur ser de ut? • Vilka intressen har de? • Hur känner de varandra? • Vad gillar de/gillar de inte?
V O R
* * *
För att en personbeskrivning ska bli levande krävs att man både beskriver hur personen ser ut och personens inre egenskaper. Fundera under läsningen på om ni tycker att författaren gör bra personbeskrivningar. Är det någonting som fattas? Vad i sådana fall? Titta och jämför de utdrag som finns längst bak i lärarhandledningen där författaren beskrivit huvudpersonerna Lasse och Maja och påbörja gärna ett persongalleri med de två detektiverna som första personer på en vägg i klassrummet.
P K
När det gäller personbeskrivningarna i böckerna om Lasse och Maja är det viktigt att inte glömma bort Helena Willis uttrycksfulla och målande bilder. Bilderna kompletterar texten och visar många detaljer i både utseende och uttryck.
A M
För att verkligen få reflektera kring huvudpersonernas utseende och egenskaper kan en rolig uppgift vara att jämföra en av huvudpersonerna med sig själv. Detta kan med fördel ske i ett s.k. VENN-diagram som finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningen. VENN-diagrammet finns också i elevboken.
S *
* *
Personbeskrivning Lasse och Maja
Att beskriva vem eller vilka som ska vara detektiv/detektiver.
Efter att ni har analyserat modelltexten tillsammans skapar ni nu de detektiver som ni vill ska finnas med i klassens gemensamma längd detektivhistoria. Börja med att fundera tillsammans om ni vill ha glasögon en eller två detektiver. Vilka för- respektive nackdelar finns det med att ha en respektive två huvudpersoner? Hur vill ni att den/ de ska se ut och vilka inre egenskaper vill ni att den/de ska ha? Vad ska personen/personerna heta? Beskriv även omgivningen mustasch runt personen. Var han/hon bor, vänner, bostad, skola m.m. - Ålder? - Intressen? - Utseende? - Egenskaper? - Kroppslängd? - Kroppsform? - Speciella kännetecken som tatueringar, ärr, smycken, glasögon m.m.
hårfärg och frisyr
hudfärg
kläder
kroppsbyggnad
skor
31
Steg 7
Upplösningen
Extrafokus: att avsluta en berättelse och att knyta ihop lösa trådar.
Att läsa och analysera hur författaren beskriver hur detektiverna förstår hur allt hänger ihop, hur den skyldige avslöjas.
I detta avslutande steg ska ni analysera hur författaren beskriver hur detektiverna gör för att få fast den skyldige. Det skulle bli ett väldigt kort och tråkigt kapitel om Lasse och Maja bara berättade vem som var den skyldige så därför har Martin Widmark valt lite olika vägar för att skriva om avslöjandet. I några av böckerna om Lasse och Maja gillras det fällor så att brottslingen kan tas på bar gärning. I Hotellmysteriet får brottslingen ett brev som han själv läser upp och inser att han är avslöjad. I Diamantmysteriet får Muhammed Karat gissa sig fram och i Campingmysteriet låtsas Lasse att han ser hur brottet gick till i en spåkula så att den skyldige erkänner o.s.v. I många av böckerna sammanfattar detektiverna och förklarar varför de inblandande har betett sig misstänkt och hur de kom fram till lösningen. Resonera om ni tyckte att författaren lyckats med att hålla spänningen vid liv och om avslöjandet var väntat eller oväntat. När ni nu läst ut er gemensamma högläsningsbok om Lasse och Maja kan ni gå tillbaka och se vilka i klassen som hade rätt i sin förutsägelse vem som var brottslingen – se sid 31 i elevboken. Låt var och en berätta vem de gissade på. Om de gissade fel är det intressant att höra vad det var hos den personen som de fastnade för. Varför de trodde att just han/hon hade begått brottet? Om de gissade rätt vad var det för ledtrådar de fått i texten som hjälpte dem att komma fram till att just den personen var den skyldige.
V O R
* * *
P K
Många av böckerna om Lasse och Maja avslutas med en tidningsartikel där detektiverna hyllas för att de löst ett mysterium och där de också ibland får någon form av belöning. Läs i er gemensamma högläsningsbok och resonera kring hur detektiverna belönas. Resonera också om skillnaden mellan en berättelse och en nyhetsartikel. Finns det några likheter/skillnader.
A M
S *
Att beskriva hur detektiven/detektiverna avslöjar den skyldige och misstankar reds ut.
* *
Samtala med eleverna om vilka olika sätt man kan avslöja en brottsling på och fundera på vilket sätt era detektiver ska göra när de berättar vad de vet och hur de ska få den skyldige att erkänna.
• Gör som Lasse och Maja och berätta endast för den som gett dem uppdraget så att han/hon kan ta fast den skyldige.
• Skriv ett brev till den misstänkte som hen läser upp och förstår att hen är avslöjad.
• Samla alla misstänkta i ett rum och ställ frågor till dem. • Gillra en fälla så att den skyldige blir tagen på bar gärning. Försök att dra ut på avslöjandet så länge det bara går och passa på att ge era detektiver en ordentlig belöning för att de löste mysteriet. Fundera tillsammans på vilka olika belöningar detektiverna skulle kunna få. Spara alla förslag som kommer upp om eleverna behöver inspiration när de sedan ska skriva sin egen detektivhistoria. Nu är eleverna väl förberedda att avsluta sin egen detektivhistoria.
45
Kopieringsunderlag Här har jag samlat textutdrag, matriser, planeringsverktyg m.m. som jag hänvisar till i lärarhandledningen.
• Lärarens läslogg – förberedelser innan läsningen • Förstå vad du läser – Läsfixarna • Läsfixarna på storbild • Läsfixarna på bokmärke • Läsfixarna på läslinjal
V O R
• Detektivens tavla • Ordstrategitavla • Begreppstavla • Att ställa frågor på en text – textutdrag
P K
• Reporterns tavla
• Planeringsverktyg- berättelseansikte • Planeringsverktyg – tabell
* * *
A M
• Ingredienser till en bra detektivhistoria • Författarporträtt – Martin Widmark
S *
• Miljöbeskrivning – plansch
* *
• Miljöbeskrivning – exempel ur böckerna om Lasse och Maja • Personbeskrivning – plansch • Personbeskrivning – exempel ur böckerna om Lasse och Maja • VENN-diagram – att jämföra huvudperson med sig själv • Mysterium/Brott som förekommit i böckerna om Lasse och Maja • Persongalleri hämtat ur böckerna om Lasse och Maja • Planeringsverktyg – misstänkta och motiv • Motiv – textutdrag att träna på • Berättelseschema – att sammanfatta textens innehåll • Checklista med fokus på skrivteknik/form • Två stjärnor och en önskan
49
Lärarens läslogg
Förberedelser innan läsningen Här nedan har jag visat på hur man som pedagog kan läsa och anteckna utifrån den LasseMaja-bok man har valt som högläsningsbok före man läser den för eleverna. Detta för att kunna styra samtal och frågeställningar och visa på i texten hur författaren har valt att beskriva de olika delarna/ stegen i den detektivhistoria ni ska läsa tillsammans. Exemplet är hämtat ur Diamantmysteriet men tanken är att man gör på samma sätt oavsett vilken bok man väljer.
V O R
* * *
Miljöbeskrivning: Gatorna ligger tomma i den lilla staden Valleby. Klockan är halv fyra på eftermiddagen och det är redan mörkt. Det är blött och slaskigt på gator och torg. Det är februari.
P K
Personbeskrivning: Två barn som är nästan lika gamla och går i samma klass. Ett gemensamt intresse att lära sig mer om hur tjuvar och poliser arbetar. De är kompanjoner och har en detektivbyrå ihop.
A M
Brott: Diamanter som försvinner oförklarligt från guldaffären. Uppdrag: Muhammed Karat kommer och bönfaller dem att hjälpa honom att spionera på sina anställda och ta reda på vem som stjäl diamanter.
S *
Misstänkta och motiv: Siv Leander – behöver pengar då hennes hus brunnit och hon inte får ut någon ersättning från försäkringsbolaget. Ture Modig – vill ta över affären då den egentligen skulle ha gått i arv till honom om inte hans pappa blivit tvungen att sälja. Lollo Smitt – gott om pengar och har köpt en ny sportbil – varifrån kommer pengarna?
* *
Spaning: Lasse uppger sig för att vara fågelskådare och spanar med kikare från kyrktornet mittemot. Maja putsar fönster och bedriver spaning i de misstänktas rum. Letrådar: Siv – glittrigt dyrbart halsband, beter sig konstigt och tjuvlyssar. Ture – gömmer någonting i skrivbordslådan. Lollo Smitt – konstig motionsrunda fram och tillbaka till posten. Lösning/Avslöjande: Gemensamt tankearbete som pusselbitar kring det de sett och hört. Ett försvunnet äpple leder fram till att de kan avslöja den skyldige. Belöning: Pengar.
50
Skrivarskola för superdetektiver – Lärarbok • 9789178230891 • ©Bonnierförlagen Lära • Kopiering tillåten
Förstå vad du läser Jag har tidigt i lärarhandledningen presenterat olika strategier för att förstå en text på, mellan och bortom raderna. Inledningsvis kan eleverna vara hjälpta av att man konkretiserar läsförståelsestrategierna med figurer. Successivt släpper man figurerna och det blir naturligt att använda strategierna för att förstå textens innehåll. Bonnierfölagen Lära har tagit fram fina små läsfixare som ni gärna får använda er av. Spågumman förutspår vad en text ska handla om. Titta på rubriker, bilder och bildtexter och fundera över vad du tror att texten kommer att handla om eller berätta. När du har läst vidare kan du fundera över vad som ska hända sedan eller vad texten mer kommer att berätta.
V O R
Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck.
* * *
Stanna upp i texten när du möter ett ord som är nytt och som du inte förstår. Pröva att läsa om ordet, meningen och stycket. Läs vidare i texten och försök förstå utifrån innehållet. Fråga någon eller slå upp ordet.
A M
S *
* *
P K
Konstnären skapar inre bilder och upplevelser av det lästa. Försök att leva dig in i texten för att se, höra och känna det som texten handlar om. Vilka inre bilder skapas av de sinnesintryck du får?
Reportern visar nyfikenhet på en text genom att ställa frågor på textens innehåll. Ibland finns svaret i texten, ibland måste du leta ledtrådar i texten för att få svar och ibland måste du gå till dig själv för att hitta svaret.
Cowboyen sammanfattar det viktigaste i texten. Tänk efter vad texten handlar om när du läser den. Stanna upp och fundera utifrån vad som hände först, sedan och till sist.
Skrivarskola för superdetektiver – Lärarbok • 9789178230891 • ©Bonnierförlagen Lära • Kopiering tillåten
51
Spågumman
A M
S *
* *
52
P K
V O R
Skrivarskola för superdetektiver – Lärarbok • 9789178230891 • ©Bonnierförlagen Lära • Kopiering tillåten
* * *
Detektiven
* *
P K
A M
S *
V O R
* * *
Skrivarskola för superdetektiver – Lärarbok • 9789178230891 • ©Bonnierförlagen Lära • Kopiering tillåten
53
Ingredienser till en bra detektivhistoria En eller flera detektiver
• Löser brott, kan ha speciella egenskaper. Miljö och brottsplats
sig detektivhistorien •och Varvarutspelar äger brottet rum?
Ett brott
•
* * *
V O R
Kidnappning, stöld, rån, sabotage m.m.
dning ologisk or
rna i kron
-karaktäre
LasseMaja LasseMaja-karaktärerna i kronologisk ordning
staren
Polismä
sse Maja La
Maja Lasse Polismästaren
Uppdrag
P K
• Hur får detektiverna vetskap om brottet?
A M
Misstänkta
Muhammed Karat
Siv Leander
Ture Modig
Diamantmysteriet Födelsedagsmysteriet, med flera
Diamantmysteriet, med flera
Diamantmysteriet
Ture Modig Ture Modig
2–4 st. De misstänkta har olika motiv. •Brottslingen ska finnas bland de misstänkta.
S *
* *
Ronny Hazelwood Hotellmysteriet
Ture Modig
Ivy Roos
Rune Andersson
Riita Heijalainen
Hotellmysteriet
Hotellmysteriet
os Ivy Ro Dino Panini
Steve Marsaan
Cafemysteriet
t
Ulla Bernard
Sara Bernard
Cafemysteriet
Cafemysteriet, med flera
Sara d Bernar
Ulla d Bernar
Dino Panini
Steve n Marsaa
En brottsling
, steriet Cafemy a med fler
steriet
Cafemy
steriet
Cafemy
steriet
Cafemy
ter
• Ska inte bli avslöjad/åka fast så lätt. Smart.
Cirkusren direktö
Cirkusdirektören
Frun
Cirkusmysteriet
Cirkusmysteriet
Ballongflickan
Sylvester
Cirkusmysteriet
Cirkusmysteriet
Cir
ie
myster
Cirkus
iet myster
Cirkus
iet
myster
Cirkus
iet
ter kusmys
Sylves
flickan
Ballong
Frun
ero
• • Ledtrådar till lösningen. • Falska ledtrådar för att förvilla läsaren.
Ali Pascha
Trocadero
Cirkus
Cirkusmysteriet
Cirkusmysteriet
Cirkusmysteriet
Hmm, vart tog han vägen?!
Barbro Palm
Mumiemysteriet Födelsedagsmysteriet, med flera
iet
Biografmysteriet
Krister Lönn
Pernilla Gren
Cornelia Hammarberg
Mumiemysteriet
Mumiemysteriet
Mumiemysteriet
Torbjörn
Zorban
Godismannen
Biografmysteriet
Biografmysteriet
Biografmysteriet
iet
Lokföraren
Prästen
Konduktören
Servitrisen
Tågmysteriet
Tågmysteriet, med flera
Tågmysteriet
Tågmysteriet
Marklund Pia Penn-Tax Tidningschef Fotograf Tidningsmysteriet
Skrivarskola för superdetektiver – Lärarbok • 9789178230891 • ©Bonnierförlagen Lära • Kopiering tillåten
Tidningsmysteriet
Sigge Jansson Reporter
Uno Svan Bud
Tidningsmysteriet
Tidningsmysteriet
-Tax Pia Penn af nd Marklu ef Fotogr ch t Tidnings ysterie t
ysterie
Tidningsm
Rektor g Ahlber
Rektor Ahlberg
Fröken Gun
Risto Vaktis
Skolsyster Mary
Skolmysteriet
Skolmysteriet
Skolmysteriet
Skolmysteriet
teriet
Tågmys
teriet, Tågmys a med fler
teriet
Tågmys
Detektiven/Detektiverna avslöjar brottslingen, löser •mysteriet och förklarar hur brottet gick till.
töre
Konduk
n
Präste
Lokför
steriet
Skolmy
iet
myster
Biograf
teriet
mys Biograf
myster
Biograf
G
Zorban
rn
Torbjö
Blom
Mu t
ysterie
Mumiem
t
ysterie
Mumiem
t ysterie t, Mumiem ysterie edagsm a Födels med fler
aren
Lösning
C Ham
a
Pernill Gren
Krister Lönn
Barbro Palm
Fröken Fröken Blom
iet
myster
Cirkus
iet
myster
Cirkus
myster
Bobo
Detektiverna spanar på olika sätt, följer spår, kollar fingeravtryck m.m.
Trocad
ha Ali Pasc
Bobo
Spaning och Ledtrådar
68
t
ysterie
Hotellm
ysterie
Hotellm
t
ysterie
Hotellm
Pierre pe Chalop
Riita inen Heijala
Rune son Anders
Hotellmysteriet
Ivy Roos
Cafemysteriet
iet,
Ronny ood Hazelw Pierre t ysterie Chaloppe Hotellm
iet, myster Diamant ysteriet sem Fängel
iet
myster
Diamant
myster Diamant flera med
iet Smitt myster t, Diamant ysterie edagsm a Födels med fler Diamantmysteriet, Fängelsemysteriet
Lollo Smitt
Ture Modig
Siv r Leande
ed
Muhamm Karat Lollo
n Sigge Ja Repor
Tidningsm
Tidningsm
Fröken Gun Sko
riet lmyste
R V
Sko
FÖRFATTARPORTRÄTT: MARTIN WIDMARK
P K
A M
M
V O R
* * *
artin Widmark är född 1961 och uppvuxen i Linköping. Han är utbildad mellanstadielärare och arbetade som lärare i tio år i förorten Rinkeby före han blev författare.
Martin är både läromedelsförfattare med ett trettiotal titlar bakom sig och en älskad barnboksförfattare. År efter år röstas han fram som barnens favorit i Bokjuryn. Han är den mest utlånade författaren på svenska bibliotek och har benämnts som ”den mest populäre av 2000-talets svenska barnboksförfattare”.
S *
* *
Martin Widmark bor idag i Stockholm och tycker själv att han har världens bästa jobb som författare. Den första boken som Martin skrev var en ”rövarhistoria” som han berättade för sin son. Den fick namnet Att fånga en tiger och gavs ut år 2000. På fritiden tycker Martin om att snickra, laga mat och spela badminton. Valleby är en påhittad stad som Martin tycker det är roligt att återvända till gång på gång. Han säger själv att han aldrig kommer att sluta skriva om Lasse och Maja. ”Lättläst, men inte lättlöst!” är utgångspunkten i detektivhistorierna om Lasse och Maja. Det betyder ett enkelt och rakt språk, men en välplanerad och klurig intrig. När Martin skapar en detektivhistoria så utgår han ifrån de personer förutom Lasse och Maja som ska vara med i berättelsen. Han ger dem varsitt fiffigt namn och därefter funderar han ut vilket mysterium/brott som ska äga rum i berättelsen. Han ger alla personer som är med i boken ett motiv och han bestämmer vem som ska vara den skyldige. Före Martin börjar skriva har han hela historien klar för sig. Martin har många favoriter bland böckerna om Lasse och Maja och han tycker särskilt mycket om Saffransmysteriet. Den som har illustrerat böckerna om Lasse och Maja heter Helena Willis. Skrivarskola för superdetektiver – Lärarbok • 9789178230891 • ©Bonnierförlagen Lära • Kopiering tillåten
69
74
Skriv ditt namn här.
Välj en av huvudpersonerna och jämför med dig själv.
* *
Skrivarskola för superdetektiver – Lärarbok • 9789178230891 • ©Bonnierförlagen Lära • Kopiering tillåten
Här skriver du vad som är speciellt för dig.
S * A M P K Här skriver du vad som är likt mellan er.
V O R
Skriv huvudpersonens namn här.
Här skriver du vad som är speciellt för huvudpersonen.
* * *
Lärare bygger Sverige – -ett barn i taget sedan 1842.
Litteratur- och källförteckning Legilexi https://legilexi.org/ Westlund Barbro; ”Modeller för textsamtal” Artikel i modul Samtal om text Skolverket, 2018 Westlund Barbro; ”Att undervisa i läsförståelse”, Natur och Kultur, 2010 Fohlin, Moerkerken, Westman & Wilson; ”Grundbok i kooperativt lärande” Studentlitteratur, 2017 Philgren Ann S, ”Eftertänksam dialog” Artikel i modul Samtal om text, Skolverket 2018 Gibbons Pauline, ”Stärk språket stärk lärandet”, Studentlitteratur, 2016 Kaya Anna; http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/ Körling Ann-Marie, ”Textsamtal för lärande” Artikel i modul Samtal om text, Skolverket 2018 Lgr 11, Kursplan i svenska, Skolverket, 2011 Mikkonen Hikka Läsförståelse i förskolan, Natur och Kultur, 2015
O_Skrivarskola för superdetektiver - Lärarbok.indd 3
2019-08-21 15:30
Skrivarskola för superdetektiver är ett läs- och skrivprojekt inspirerat av Martin Widmarks böcker om detektiverna Lasse och Maja. Materialet bygger på en undervisning där läsandet och skrivandet går hand i hand. Parallellt med läsningen av någon av Martin Widmarks böcker analyserar eleverna textens uppbyggnad samt planerar och skriver egna texter. Lärarboken hjälper dig att på ett strukturerat och genomtänkt sätt stimulera till fördjupad läsning, textsamtal och skrivande. Elevboken används som läslogg men också för planering av skrivandet och för reflektion.
Skrivarskola för superdetektiver är ett läsoch skrivprojekt som sätter fart på barnens fantasi, väcker deras förväntan och skapar goda förutsättningar för inlärning.
MARIE TRAPP har lång erfarenhet av att använda forskningsbaserade metoder för att undervisa elever i den tidiga läs- och skrivinlärningen. 2013 fick Marie Svenska Akademiens svensklärarpris och hon har varit nominerad både i Guldäpplet och i Läsguldet. Marie har också medverkat i projektet ”En läsande klass”.
ISBN 978-91-7823-089-1
9 789178
O_Skrivarskola för superdetektiver - Lärarbok.indd 4
230891
2019-08-21 15:30
