Läsa och skriva hör ihop – Cirkelmodellen

Kopplingen till Kursplanen i svenska, centralt innehåll och kunskapskrav

”Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära”

(Lgr 11) Genom arbetet med detta läs- och skrivprojekt som denna lärarhandledning syftar till, arbetar vi mot det centrala innehållet och kunskapskraven i svenska i vår kursplan.

Centralt innehåll i kursplanen svenska

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.

• Handstil och att skriva på dator.

• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

• Berättande texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Kunskapskrav åk 3 svenska

• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.

• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

• Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Prata, skriva, måla, dramatisera – det finns oändligt många möjligheter att arbeta med och bearbeta en text! Min förhoppning är att denna lärarhandledning kan ge dig verktyg, tips och inspiration att göra just detta. Till varje kapitel följer även någon form av extrauppgift som är tänkt som inspiration och anknyter till texten.

Förberedelser innan läsning ur en av böckerna om LasseMajas detektivbyrå

Böckerna utspelar sig i och omkring den lilla staden Valleby där de flesta känner varandra och kyrkan står mitt i byn. Lasse och Maja är klasskompisar och driver en liten detektivbyrå ihop. De hjälper polismästaren i den lilla staden att lösa kniviga fall.

Böckerna om detektiverna Lasse och Maja påminner i uppbyggnaden och stilen om en ”pusseldeckare” I de första kapitlen presenteras persongalleriet och eventuella motiv och under berättelsens gång avslöjas ledtrådar som gör att läsaren ofta kan lista ut vem förövaren är på egen hand. I det avslutande kapitlet brukar sedan Lasse och Maja förklara hur brottet gick till och hur de listade ut lösningen, men då har du kanske redan listat ut det själv. Möjligtvis är detta en av anledningarna till att denna serie av böcker har blivit så populära − vem vill inte lösa en deckargåta.

Ann-Marie Körling framhäver textsamtalets betydelse i den artikel hon har skrivit i Skol- verkets modul ”Samtal om text” men poängterar också att det kräver både förberedelse och kreativitet av läraren. Läraren måste tänka igenom syftet med läsningen och textsamtalet samt ha funderat både över ord och begrepp och öppna frågor att ställa. Ett textsamtal kräver också uppföljning och efterarbete så att läraren kan vidareutveckla och följa upp de idéer som samtalet givit för framtida lektioner och samtal.

Inför läsningen av varje kapitel är det därför av största vikt att du som pedagog har läst igenom de aktuella sidorna, markerat lässtopp och funderat på vilka ord som kan behöva redas ut samt vilka frågor som kan vara viktiga att ställa för att förstå texten både ”på, mellan och bortom raderna”.

Det är också viktigt att du själv funderat över hur författaren presenterar miljö, personer, brott, ledtrådar m.m. så att du kan lyfta detta tillsammans med eleverna under eller efter läsningen. Eftersom böckerna om Lasse och Maja inte tar så lång tid att läsa för dig som pedagog är ett tips att börja med att läsa hela boken själv och göra lite stödanteckningar utifrån textens innehåll kopplat till stegen i skrivprocessen. (Se exempel längst bak i lärarhandledningen.)

Ett lässtopp sätter man ut där det passar att stanna upp i texten. Det är då man reder ut nya ord, ställer frågor, diskuterar kring inre bilder, sammanfattar och förutspår.