FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI Hans Persson
LÄRA NO ÅK 5
Med LÄRA NO ÅK 4–6 får du som lärare konkret undervisningsstöd i de tre NO-ämnena fysik, kemi och biologi. Serien är framtagen i samarbete med ett stort antal verksamma lärare. Eleverna möter allt från faktatexter, tidningsartiklar och personporträtt till serier, konst och humor. Perspektiven är såväl historiska som aktuella och både lokala och globala. Flera av bokens experiment finns som filmer via QR-kod. LÄRA NO ÅK 5 innehåller: Växter och djur Svampar, lavar och mikroorganismer Magnetism El Lösningar och blandningar Ljud och vår hörsel Ljus och vår syn Människokroppen HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare. Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta. Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.
LÄRA ISBN 978-91-7823-084-6
9 789178
NO årkurs 5 omslag.indd 1
230846
NO
ÅK 5
Hans Persson
2020-05-06 16:01
Lärare bygger Sverige 42. – ett barn i taget sedan 18
Bonnierförlagen Lära utvecklar alla sina läromedel tillsammans med Lärarpanelen, en referensgrupp som består av undervisande lärare runtom i Sverige. Vill du vara med? Mejla hejlara@bonnierforlagenlara.se och skriv ”Lärarpanelen” i ämnesraden!
Lära NO åk 5 - grundbok ISBN: 9789178230846 © 2020 Hans Persson och Bonnierförlagen Lära Projektgrupp: Hans Persson, Mattias Ljung och Eva Skarp Form: Marit Messing Redaktion: Mattias Ljung Illustrationer: Kjell Thorsson och Magda Korotynska Bildredaktör: Susanna Mälarstedt Produktionsledare: Merete Lind Första upplagan 1 Tryck: Interak, Polen 2020
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. Notera att övningsböcker som eleven ska skriva i inte får kopieras överhuvudtaget. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 176
2020-05-06 11:15
Hans Persson
LÄRA
NO
ÅK 5
FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 1
2020-05-06 08:30
INNEHÅLL
1. Repetition.......................................................4
4. Magnetism...................................................44
Repetition ............................................................. 6
Spikjakten .......................................................... 46
2. Växter och djur .............................................8
Magnetismens historia ....................................... 48 Inuti en magnet .................................................. 50
Växter och djur i Europa .................................... 10
Magneter används till mycket ............................ 52
Anpassning till olika naturtyper .......................... 12
Kompassen ........................................................ 54
Mer om anpassning ........................................... 14
El och magnetism .............................................. 56
Året runt i naturen: Vad händer på hösten? ....... 16
Viktiga upptäckter .............................................. 58
Året runt i naturen: Nedbrytning och kretslopp .. 18
Sammanfattning ................................................. 59
Näringskedjor och näringsvävar ........................ 20 Ekosystem och biologisk mångfald .................... 22
5. El....................................................................60
Näringskedjor vid Norra ishavet ......................... 24
El till allt .............................................................. 62
Viktiga upptäckter .............................................. 26
Strömmande och statisk el................................. 64
Sammanfattning ................................................. 27
Mer om statisk elektricitet .................................. 66 Några experiment med statisk elektricitet .......... 68 El-experiment med leksakskyckling ................... 70 Elsäkerhet .......................................................... 72
3. Svampar, lavar och mikroorganismer ....28 Svampar............................................................. 30 Några ätliga svampar och några giftiga ............. 32 Möt några märkliga svampar ............................. 34 Mögel och andra mikroskopiska svampar.......... 36
Kopplingar med el .............................................. 74 Den elektroniska revolutionen............................ 76 Batterier ............................................................. 78 Viktiga upptäckter .............................................. 80 Sammanfattning ................................................. 81
Lavar – svampar och alger i samarbete............. 38 Bakterier och virus ............................................. 40 Viktiga upptäckter .............................................. 42 Sammanfattning ................................................. 43
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 2
2020-05-06 08:30
6. Lösningar och blandningar .......................82 En droppe i havet ............................................... 84 Färgat saltvatten i en glasburk ........................... 86 Varför luktar det när klistret torkar? .................... 88 Lösningar och blandningar i närbild ................... 90 Separera blandningar och lösningar .................. 92 Fler sätt att separera blandningar ...................... 94 Lika löser lika ..................................................... 96 Så renas vattnet ................................................. 98 Viktiga upptäckter ............................................ 100 Sammanfattning ............................................... 101
9. Människokroppen.....................................132 Utanpå och inuti kroppen ................................. 134 Cellen ............................................................... 136 Matspjälkningen ............................................... 138
7. Ljud och vår hörsel ..................................102
I maten finns allt det kroppen behöver ............. 140 Blodomloppet och blodet ................................. 142
Vad är ljud? ...................................................... 104
Vad består blodet av? ...................................... 144
Hur ljud kan spridas och ledas ......................... 106
Andningen ........................................................ 146
Olika svängningar ger olika ljud ....................... 108
Kroppens inbyggda reningsverk ...................... 148
Infraljud och ultraljud ........................................ 110
Skelettet ........................................................... 150
Starka och svaga ljud....................................... 112
Musklerna ........................................................ 152
Örat och hörseln .............................................. 114
Nervsystemet ................................................... 154
Viktiga upptäckter ............................................ 116
Sinnesorganen, del 1 ....................................... 156
Sammanfattning ............................................... 117
Sinnesorganen, del 2 ....................................... 158 Sjukdomar och kroppens försvar ..................... 160 Må bra .............................................................. 162 Värt att veta om droger .................................... 164
8. Ljus och vår syn ....................................... 118 Varför ser vi saker ............................................ 120
Viktiga upptäckter ............................................ 166 Sammanfattning ............................................... 167
Skuggor och speglar ........................................ 122 När ljusets bryts ............................................... 124 Den synliga och den osynliga regnbågen ........ 126 Ögat och synen ............................................... 128 Viktiga upptäckter ............................................ 130 Sammanfattning ............................................... 131
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 3
2020-05-06 08:30
1
REPETITION
Visst kommer du ihåg en hel del av det du lärde dig i fyran? Arbeta först med frågorna själv. Jämför sedan med en kompis och kolla till slut hela klassens svar.
V O
* * *
R P
Vilka är de tre NO-ämnena?
Vilket NO-ämne hör ihop med vilken bild?
* * *
K A M S Vad föreställer bilderna?
Vad använder man när behöver förstora riktigt mycket? Varför gör man experiment? Hur går de till när man gör experiment?
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 4
2020-05-06 08:30
* * *
Vad heter det ämne som växterna tillverkar i sina blad?
V O
R P
* * *
K A M S
Vilken är den största skillnaden mellan växter och djur? Vad menas med ryggradslösa djur? Ge exempel på några djurgrupper.
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 5
2020-05-06 08:31
REPETITION
V O
Ge exempel på hur man kan sortera sakerna ovan.
R P
GASFORM
(varmare än 100 °C)
* * *
* * *
K A M S FLYTANDE FORM (0–100 °C)
FAST FORM
(kallare än 0 °C)
Vad heter det när ett ämne förändras från flytande form till fast form? Vad heter det när ett ämne förändras från flytande form till gasform? Hur kan det komma sig att vissa insekter kan springa omkring på vattenytan?
6 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 6
2020-05-06 08:31
Vad är det i bubblorna på bilden? Varför är det en pil i bilden som pekar uppåt? Vad kallas luftlagret runt jorden? Vilka ämnen består luften av?
V O
* * *
R P
K A M S
Ge exempel på några olika energiformer.
Vilka energiomvandlingar sker i bilden med mobilen?
* * *
Varför håller fluffiga kläder oss varma när det är kallt?
Vad heter det när man gör så att värmen inte läcker ut eller in?
Det där gick ju bra! Nu är det dags att gå vidare.
7 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 7
2020-05-06 08:31
2
VÄXTER OCH DJUR Europa är en världsdel med många olika typer av natur. Det ser inte likadant ut överallt och det är bra, eftersom allt som är levande inte trivs överallt. En del arter vill ha det torrt och varmt. Andra gillar när det är kallt eller mörkt. Det är därför det finns så många olika arter av växter och djur i vår världsdel.
I det här kapitlet lär vi oss:
olika naturtyper i Europa • om vad som menas med ekosystem • om några olika arter av växter och djur som finns i Europa • om hur olika och djur anpassat sig till att leva i olika naturtyper • om hur växterväxter och djur överlever olika årstider • vad som menas med nedbrytning hur det går till • vad som menas med näringskedjoroch och • vad som menas med biologisk mångfaldnäringsvävar • • om djur- och växtlivet i Norra ishavet
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 8
K A M S
2020-05-06 08:31
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO aĚŠk 5 grundbok.indd 9
K A M S
2020-05-06 08:31
VÄXTER OCH DJUR I EUROPA Inom biologin använder man ordet naturtyp när man pratar om områden i vatten eller på land som har liknande växt- och djurliv. De olika naturtyperna följer inte ländernas gränser. Inte heller växter och djur följer dessa gränser.
Ishavet är det kallaste havet i Europa. Här lever isbjörn, säl och olika valar. Ishavet är mycket näringsrikt och här myllrar det av liv, även under isen. Hav är ett exempel på en naturtyp, men hav kan vara väldigt olika. Jämför till exempel Ishavet i norr med Medelhavet i södra Europa.
V O
Fjällen är en mycket speciell naturtyp där växterna och djuren måste klara av den långa, kalla, snöiga vintern. Högst uppe i fjällen trivs inte träd. De växter som klarar att leva här är ofta håriga och låga. De växer nära varandra för att hålla värmen.
* * *
R P
K A M S
Staden är full av djur och växter. Några djurarter som trivs i staden är duvor, råttor och så människor förstås. Människorna påverkar växtlivet i staden. Vi ser till att det finns gräsmattor och lummiga lövträd.
Odlad mark dominerar de sydligare delarna av Europa. Det är människan som skapat denna naturtyp. Om man slutar odla eller ha boskap här kommer det att växa upp skog igen. I södra Europa odlas frukter som inte växer lika bra i Sverige, till exempel vindruvor och citrusfrukter.
* * *
Barrskogar täcker stora delar av norra Skandinavien.
London
Medelhavet är det varmaste havet i Europa. Här trivs havssköldpaddor, bläckfiskar och sjöborrar. Vattnet innehåller inte så mycket näring. Därför finns det mindre plankton och fisk än i andra hav.
10 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 10
2020-05-06 08:32
pa. r. är
Tundran är en naturtyp i norra Europa där det bara växer lavar, mossor, gräs och buskar. Många fåglar kommer hit på våren för att bygga bon och ta hand om sina ungar.
V O
Insjöar finns i hela Europa. Vattnet i insjöar är inte salt. Det gör att det finns arter i insjöarna som inte skulle överleva i de salta haven. Gädda och abborre trivs både i sött och salt vatten. En och annan bäver kan man också få se här.
* * *
R P
Östersjöns vatten är inte lika salt som vattnet i de stora haven. Laxen föds i sötvatten, men lever sedan gärna i det salta havsvattnet. När den ska para sig simmar den tillbaka till exakt det vattendrag där den föddes.
K A M S
Lövskogar finns i många av Europas länder. Ett djur som bara lever i Polens lövskogar är visenten. Med sin tjocka päls, pannlugg och hakskägg så liknar den sin släkting den amerikanska bisonoxen.
* * *
Bergsområden i Alperna har de högsta bergstopparna i Europa. Här uppe lever gemsen. Den är mycket skygg. Den trivs på den snötäckta glaciären, men måste söka sig nedåt längs bergssidan för att hitta växter som den kan äta.
11 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 11
2020-05-06 08:32
ANPASSNING TILL OLIKA NATURTYPER Det finns många olika naturtyper och livsmiljöer för växter och djur i Europa. Det gör att det finns väldigt många olika arter i vår världsdel. Bara i Sverige finns det över 60 000 växt- och djurarter. I hela världen finns det flera miljoner olika arter. Det är en enorm biologisk mångfald och variation. Men alla dessa olika djur och växter finns inte överallt. Olika djur och växter har anpassat sig för att leva i olika naturtyper. Med anpassning menas att djur och växter har utvecklats för att överleva på olika platser. Det finns växter som lever hela sitt liv omgivna av vatten, till exempel näckrosen.
R P
V O
* * *
K A M S
* * *
Det finns så kallade fetbladsväxter som kan överleva långa perioder av torka eftersom de lagrar vatten i sina blad.
12 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 12
2020-05-06 08:32
DISKUTERA:
Sortera in i rätt naturtyp Ibland kan man se var ett djur hör hemma bara genom att titta på hur djuret ser ut. Placera djuren i den naturtyp som de är bäst anpassade att leva i. Diskutera och ge exempel på hur djuren är anpassade.
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
13 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 13
2020-05-06 08:32
MER OM ANPASSNING
Hur överlever isbjörnen kylan i Arktis?
V O
* * *
K A M S
R P
Många djur skulle inte överleva i kylan där isbjörnen lever. De skulle frysa ihjäl. Isbjörnen, som kan väga mer än 700 kg, är ett av de största landlevande rovdjuren här på jorden. Att den klarar kylan beror till stor del på den tjocka pälsen. Men isbjörnen har också ett tjock lager av fett under pälsen som hjälper den att hålla värmen. De små öronen och den tjocka, korta nosen är andra exempel på anpassningar till en mycket kall livsmiljö.
* * *
Vad äter isbjörnen?
Isbjörnen överlever inte bara genom att hålla sig varm. Den måste ju äta också. Men var finns maten? Det enda man ser är ju snö och is. Det finns faktiskt massor av liv under isen, till exempel plankton, fisk och säl. Säl är det vanligaste bytet för isbjörnar. De sälar som simmar under isen måste ibland upp och andas. De gör då hål i isen så att de kan stoppa upp nosen. Och det är vid sälarnas andningshål som isbjörnarna ligger och lurar på sitt byte. De kan vänta i flera timmar.
Isbjörnen hotad Den vita färgen på pälsen är ett annat exempel på anpassning till den naturtyp där isbjörnen lever. Färgen är ett sorts kamouflage som gör att den kan smyga sig på sina byten utan att synas. Isbjörnen är anpassad till det kalla klimatet i Arktis. Men på senare år har temperaturen på jorden stigit. Temperaturökningen är som störst i Arktis, vilket gör att isbjörnarna får det svårare och svårare att överleva.
Isbjörnar kan attackera människor. Därför är detta en vanlig varningsskylt i Arktis.
14 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 14
2020-05-06 08:33
Gems – en bergsäker klättrare Hur kan gemsen, som lever i Alperna, skutta omkring utan att tappa balansen bland de stup och klippiga branter som är vanliga där den lever? Jo, den klarar detta genom att vara anpassad till just ett liv i alpmiljö. Gemsen, som också kallas stenget, kan göra sina hovar större genom att spärra ut dem. Den kan också göra dem mindre genom att dra ihop dem. På så sätt får den precis så bra fäste den behöver mot klipporna. Gemsen betar gräs men kan också knapra på träd om den inte hittar något gräs.
V O
* * *
R P
K A M S
Olmen – blind och färglös
* * *
Ett extremt exempel på anpassning finns hos stjärtgroddjuret olm. Olmen lever i vattnet inne i mörka grottor. Som du ser på bilden har olmen inte några vanliga ögon. Det är förstås en anpassning till en miljö dit inte solljuset når. För den som lever i grottor är synen inte det viktigaste sinnet, så olmens ögon kan bara se skillnad på mörker och ljus. För att hitta de kräftdjur, insektslarver och snäckor som den jagar och äter använder den andra sinnen. Den kan bland annat känna av ämnen som bytena släpper ifrån sig i vattnet. Att olmen är färglös är också en anpassning till ett liv i mörker. Här handlar det inte om att kamouflera sig. Där olmen lever syns inga färger, därför behöver den inte vara färgad. Olmen lever mycket längre än andra groddjur. Den kan bli över 100 år. Och den blir aldrig vuxen. Den lever hela sitt liv som en könsmogen larv. Tänk om vi skulle byta plats med dem? De skulle vara väldigt dåligt anpassade för vårt liv.
15 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 15
2020-05-06 08:33
ÅRET RUNT I NATUREN: VAD HÄNDER PÅ HÖSTEN? Nedbrytning och kretslopp Alla djur och växter som lever i en viss naturtyp måste vara anpassade till att överleva de olika årstiderna. Här i norra Europa är det stor skillnad mellan vinter, vår, sommar och höst. På hösten är det både kallare och mörkare än på sommaren. Här är några exempel på vad som händer med växter och djur när hösten kommer.
Många av fåglarna som stannar har gömt mat lite här och var. Andra fåglar har kraftiga näbbar så att de kan hacka fram den frusna maten.
* * *
V O
* * *
K A M S
R P
Trädet tappar sina löv för att spara vatten. Trädet ”svettas” nämligen med bladen, och på vintern går det inte att få upp nytt vatten eftersom marken är frusen. Om trädet fortsätter att svettas under vintern så torkar det ut. Då är det bättre att tappa löven, vänta på att solen och värmen kommer tillbaka och sedan tillverka nya löv.
Barrträden släpper inte sina blad (barren). Ett lager med vax täcker barren, vilket gör att träden inte svettas under vintern. Vaxet skyddar alltså mot uttorkning.
Många växter vissnar. De har gjort sitt jobb genom att blomma och sprida sina frön. Nästa år kommer de tillbaka.
16 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 16
Svampar växer upp ur marken. Det vi ser ovanför marken är bara en liten del av hela svampen. Under marken grenar den ut sig. En del svamptrådar kan vara flera kilometer långa.
2020-05-06 08:34
Men vad händer med alla döda växter och djur? De kan väl inte bara ligga i högar som blir större för varje år? Fåglarna gör på lite olika sätt när det blir kallare och mörkare. En del stannar, men många flyttar söderut till värmen och andra naturtyper där det är lättare att hitta mat.
Lövträdens blad ändrar färg. De energirika molekyler som bygger upp det gröna klorofyllet åker in i trädet. Där sparas de till de nya bladen som kommer efter vintern.
* * *
R P
K A M S
På hösten äter björnen så mycket den kan. Den måste nämligen lägga upp ett stort lager med energi inför vintersömnen. Tänk att inte få äta på ett halvår!
V O
* * *
Här mognar frukten på fruktträden. Mums! Men vem tar hand om fallfrukten?
17 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 17
2020-05-06 08:34
ÅRET RUNT I NATUREN: NEDBRYTNING OCH KRETSLOPP
V O
Nedbrytning De döda växterna och djuren blir mat åt levande organismer som kallas för nedbrytare. Några exempel på nedbrytare är daggmaskar, gråsuggor, och myror, men många är nedbrytare som inte går att se med blotta ögat. Mycket av det döda materialet bryts ned av mikroskopiskt små bakterier och svampar. Vi kan se hur löven bryts ned mer och mer. Vi ser också att det inte blir mer och mer döda växter och djur i skogen varje år. Nedbrytarnas bajs innehåller näring som nya växter kan använda.
* * *
R P
* * *
K A M S
18 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 18
2020-05-06 08:34
Var får nedbrytarna energi ifrån? Döda växter och djur är uppbyggda av stora energirika molekyler. Nedbrytarna, som ju är levande organismer, tar vara på energin när de äter upp det döda materialet. När de bryter ned de stora molekylerna i mindre bitar frigörs en del av den energi som fi nns bunden i molekylerna.
Stora energirika molekyler...
All energi som fi nns i det döda materialet kommer från början från solen. Antingen är det växter som bundit energin i fotosyntesen eller djur som ätit dessa energirika växter. Genom att äta de döda växterna och djuren får nedbrytarna näring och energi. Nedbrytarna lämnar efter sig små molekyler som nya växter kan använda till att bygga nya energirika molekyler. För att växa, leva och sedan dö.
...bryts ned...
R P
Naturens kretslopp Näringen i det som lever återanvänds när det som lever dör. Det gör att allt som lever i naturen hänger samman. All näring går runt i olika kretslopp.
V O
...till små energifattiga molekyler.
* * *
K A M S
1) Växterna växer.
5) Nedbrytarna tar vara på den näring som finns i de döda växterna och djuren.
* * *
2) Djur, till exempel en sork, äter växterna.
4) Växterna och djuren dör.
3) Sorken äts av en ormvråk.
19 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 19
2020-05-06 08:35
NÄRINGSKEDJOR OCH NÄRINGSVÄVAR Näringskedja Allt levande i naturen samspelar. Alla levande organismer är beroende av varandra. För att beskriva hur växter och djur hör ihop brukar man använda näringskedjor. I en näringskedja finns pilar som visar vem som äter vad. I näringskedjan nedan ser du att växten äts av gnagaren, som i sin tur äts av en örn. Växten har genom fotosyntesen tillverkat den näring som gnagaren får i sig när den äter växten. Örnen får i sig den näring som lagrats i gnagaren. Egentligen kanske solen skulle vara första länken i kedjan. Energin som växten använder när den tillverkar näring kommer ju därifrån.
V O
* * *
R P
K A M S
Den här näringskedjan har tre länkar. Alla delar av näringskedjan är viktiga. Tänk om en av länkarna försvann från en naturtyp? Vad skulle hända då?
* * *
Näringsvävar
En komplett beskrivning av samspelet mellan alla levande organismer inom ett visst område skulle inte rymmas på en enda bild och kanske inte ens i en tjock bok. Men för att visa lite mer av hur allt hör ihop kan man rita så kallade näringsvävar. Ett exempel på en näringsväv ser du här till höger. I en näringsväv kan det gå mer än en pil från en växt eller ett djur eftersom det är mer än ett djur som får sin näring från den.
DISKUTERA: Vad är det, förutom lövträdet, som gör att man kan förstå att näringsväven här intill beskriver naturtypen lövskog? Hur samspelar insekterna inom naturtypen?
20 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 20
2020-05-06 08:35
En näringsväv i lövskogen
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
21 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 21
2020-05-06 08:36
EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD
Ekosystem
• • • • • •
* * *
R P
K A M S
När biologer beskriver samspelet i naturen så använder de ofta ordet ekosystem. Ett ekosystem är allt som finns i ett visst område, både det som lever och sådant som inte är levande. Det kan vara ett väldigt litet område, som en stubbe, eller väldigt stort som hela jordklotet. Vetenskapen som berättar om samspelet i naturen heter ekologi. De forskare som arbetar med ekologi försöker förstå hur allt i naturen hänger ihop. Några exempel på frågor som de försöker besvara är: Varför är insekter viktiga för växternas pollinering? Vad händer om antalet bin i ett ekosystem minskar jättemycket? Vid vilka temperaturer fungerar fortplantningen för olika fiskarter bäst? Vad händer med fiskarnas fortplantning om det blir varmare eller kallare i haven? Hur mycket syre finns det i vattnet i Östersjön? Vad händer med allt levande om mängden syre i Östersjön minskar?
V O
* * *
Miljöfaktorer
Miljöfaktorer kallar man allt sådant som påverkar livet i ett ekosystem. Miljöfaktorer är alltså inte bara växter, djur och andra levande organismer utan också ljus, temperatur, luft, vatten och annat som inte är levande. Det är viktigt att förstå att även sådant som inte är levande ingår i ett ekosystem. Stenar, luft och vatten är livsviktiga för det som är levande. Inget kan ju leva utan vatten. Och luften är livsviktig, inte minst för alla oss som lever ovanför vattenytan.
DISKUTERA: Fästingarna sprider inte bara sjukdomar till människor. Biologer menar att de är viktiga eftersom de sprider sjukdomar till bland annat rådjur. Detta gör att det inte blir för många rådjur. Är det bra att det finns fästingar? Vad tycker du?
22 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 22
2020-05-06 08:36
Biologisk mångfald Biologisk mångfald är ett ord som beskriver hur stor variation det finns i naturen. Med det menas både variationen av olika ekosystem och hur många arter av växter, djur och andra levande organismer det finns. I en regnskog där tusentals olika växter och djur samspelar är det stor biologisk mångfald. I en odlad skog där det bara växer ett enda slags träd är det mindre biologisk mångfald. Variationen är ett resultat av att livet på jorden har utvecklats. För många miljoner år sedan var variationen inte lika stor. Då fanns bara några få sorters enkla encelliga organismer. I dag finns det miljontals olika arter, och många av dem är väldigt avancerade. Biologisk mångfald är bra av flera anledningar. Som du har sett i näringskedjorna och näringsväven så är alla länkar viktiga. Om man tar bort en växt eller djur kanske hela balansen rubbas i ekosystemet. Vi vet inte heller vilka växter och djur som kan få stor betydelse i framtiden, till exempel som livsmedel.
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
I regnskogen är mångfalden stor.
I dag är nästan hälfte n av Eu ropas däggdjur och en tredjedel av våra rep til-, fisk- och fågelarte r utr otn ing sho tad e. De t beror främst på att de har mindre om råden att lev a på eftersom människans städer blir större och större. Källa: Natur vårdsverket
Här har man huggit ned regnskog med stor biologisk mångfald. Istället odlar man bara en sorts träd för att kunna tillverka palmolja.
23 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 23
2020-05-06 08:36
NÄRINGSKEDJOR VID NORRA ISHAVET Längst norrut i Europa hittar vi Norra ishavet. Som man hör på namnet är det till största delen täckt av is. Den äldsta isen fi nns vid norra Grönland. Den är ungefär 6 m tjock. Ett annat ord för detta kalla område är Arktis. De växter och djur som fi nns i Arktis har anpassat sig till just denna naturtyp. De skulle inte klara ett liv i de naturtyper som vi hittar i andra delar av världen. Möjligen skulle de kunna leva vid Södra ishavet och Antarktis.
De landområden som finns så här långt norrut är oftast täckta av snö och is. Därför är det ingen bra miljö för växter eller djur som är växtätare. Här finns inga träd utan mest mossa.
* * *
Ismåsen äter isbjörnens avföring (bajs).
* * *
Fjällräven letar efter mat. Kanske kommer det finnas rester kvar när isbjörnen ätit sig mätt.
R P
V O
De isbjörnshonor som ska föda ungar går i ide på vintern. Mamman föder ungarna i idet och ammar dem tills ljuset kommer tillbaka på våren.
K A M S
Det kan vara svårt att tro, men det finns gott om mat här. Maten finns nere i vattnet. De djur som lever här hittar alltså sin föda i havet.
Här finns flera arter av valar, till exempel vitval, grönlandsval och narval. Valar är inte fiskar, utan däggdjur.
24 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 24
2020-05-06 08:36
Det häckar över 50 olika fågelarter i dessa områden. Med häckning menas tiden från att fåglarna väljer vilka de ska para sig med till dess att ungarna är redo att lämna boet.
Ett exempel på anpassning till kallt klimat är hårstråna i isbjörnens päls. De är nämligen ihåliga. Det gör att pälsen isolerar bättre.
Exempel på fåglar som lever här är stormfåglar, tärnor, måsar och vissa rovfåglar.
Eftersom isbjörnen inte har någon naturlig fiende så kallas den för toppkonsument.
V O
Isbjörnen har vandrat länge på isen. Nu väntar den vid ett hål i isen. En säl sticker upp huvudet och fångas av isbjörnen. Äntligen ger jakten resultat och näringskedjan får en länk till.
R P
Djurplankton äts av små kräftdjur och isräkor. De äts i sin tur av fiskar som äts av sälar. Det är en näringskedja i fyra steg.
* * *
K A M S
Det ser ödsligt ut med bara is och snö, men det finns ändå en stor biologisk mångfald. Ett exempel på detta är att det finns nästan 1 100 olika fiskarter i Nordatlanten och i Norra ishavet. Det finns troligen ännu fler olika fiskar, men alla är inte upptäckta ännu.
De plankton som är växter förökar sig explosionsartat under de ljusa sommarmånaderna. Sommaren så här långt norrut är som en enda sex månader lång ljus dag. Och vintern är en sex månader lång mörk natt.
Människan påverkar ekosystemen Vi människor påverkar alla ekosystem, även i Norra ishavet fastän det ligger en bra bit från städer och fabriker. Människans utsläpp når nämligen ända hit, till de nordligaste delarna av Europa. Några exempel på sådant som påverkar ekosystemet är växthusgaser, plastskräp i haven och olika gifter.
* * *
Anledningen till att så många olika djur kan överleva här är att havet är fullt av plankton. Plankton är pyttesmå djur och växter.
Djurplankton lever av att äta växtplankton. De är de första två länkarna i en typisk näringskedja här.
DISKUTERA: Hur påverkas livet i Norra ishavet av utsläppen? Vad händer med ekosystemet i Norra ishavet om klimatet förändras?
25 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 25
2020-05-06 08:36
2
VIKTIGA UPPTÄCKTER Ända sedan inlandsisen försvann har det kommit nya arter av växter, djur och svampar hit till Sverige. En del växter, som potatisen, har förts hit med flit och varit till stor nytta. Andra exempel är många av våra husdjur, som ju egentligen är främmande arter. Men det finns också främmande arter som kan skada ekosystemet. Dessa arter brukar kallas för främmande invasiva arter. Det är ofta växter eller djur som trivs bra på sin nya plats och sprids snabbt.
V O
Jättebjörnloka
Vad är faran med invasiva arter? Faran med de invasiva arterna är att de hotar den biologiska mångfalden. De invasiva arterna kan sprida sjukdomar som gör att de arter som fanns här från början dör ut. Ett exempel på detta är kräftpesten som nästan utrotade den svenska flodkräftan. Kräftpesten kom till Sverige med importerade kräftarter som planterades ut i svenska sjöar. En annan fara är de invasiva växter som sprider sig extremt fort och är svåra att få bort. Ett exempel är den giftiga jättebjörnlokan. Andra exempel är lupin och gul skunk-kalla som tränger undan andra växter. Vissa invasiva djur skapar problem genom att äta upp växter som vi odlar. En ökänd art som fått stor spridning är den spanska skogssnigeln. Den brukar kallas ”mördarsnigel”, eftersom den äter upp individer av sin egen art. Ett annat exempel är en liten rundmask som heter tallvedsnematod. Den orsakar stora skador inom skogsbruket. Om klimatförändringar gör att det blir varmare i Sverige så kommer vi troligen få se ännu fler invasiva arter här i framtiden. EU försöker bekämpa de invasiva arterna genom att förbjuda att vissa arter importeras, säljs, odlas, transporteras, används, byts eller sätts ut i naturen.
* * *
R P
* * *
K A M S
Gul skunk-kalla
Spansk skogssnigel
Lupin
26 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 26
2020-05-06 08:37
H O R D OC P : P E R B EG
SAMMANFATTNING
Naturtyp Ekosystem Anpassning Miljöfaktorer Nedbrytning Energirika molekyler Kretslopp Näringskedja Näringsväv Biologisk mångfald Arktis
V O
* * *
R P
naturtyp menas områden i vatten eller på land som har liknande • Med växt- och djurliv. exempel på olika naturtyper i Europa är lövskog, barrskog, odlad • Några mark, fjäll, stad, hav och tundra. Europa fi nns många olika arter av växter och djur, men alla lever inte • Iöverallt. Det beror på att olika växter och djur har anpassat sig till att leva i
•
olika naturtyper. Eftersom det är stor skillnad mellan de olika årstiderna i norra Europa måste de växter och djur som lever här kunna överleva både när det är varmt och kallt. Döda växter och djur är mat åt de levande organismer som kallas för nedbrytare. Exempel på nedbrytare är daggmaskar, gråsuggor och smådjur som inte går att se med blotta ögat. Andra exempel på nedbrytare är svampar och bakterier. Vid nedbrytningen tar nedbrytarna vara på energin i de stora energirika molekyler som fi nns i det döda materialet. De lämnar efter sig mindre energifattiga molekyler som sedan kan återanvändas i byggandet av nytt liv. Detta återanvändande av näring kallas naturens kretslopp. Med hjälp av en näringskedja kan man visa hur organismerna i en naturtyp samspelar. Man ritar då pilar som visar vem som äter vad eller vem. En näringsväv berättar ännu mer om hur allt levande i ett ekosystem hör ihop, eftersom den väver ihop många näringskedjor. Med biologisk mångfald menas både variationen av olika ekosystem och hur många arter av växter och djur det fi nns inom ett ekosystem. När man tittar närmare på djur och växtlivet i Norra ishavet så kan man se många olika exempel på anpassning till det kalla klimatet.
* * * • • • • • •
K A M S
27 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 27
2020-05-06 08:37
3
SVAMPAR, LAVAR OCH MIKROORGANISMER Visste du att världens största levande organism, alltså den största levande varelsen på jorden, är en svamp? Det är en 2 400 år gammal honungsskivling som växer i Oregon i USA. Svampens nätverk nere i marken är 3,8 kilometer brett på det bredaste stället.
I det här kapitlet lär vi oss:
sorts organism svampar är • vilken var den största delen av en svamp fi nns • om svampens delar • om svampens olika fortplantning • vad som menas med att många svampar är parasiter • att känna igen några ätliga och några giftiga svampar • om mögel och mikroskopiska svampar • hur lavar är uppbyggda • om bakterier och virus •
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 28
K A M S
2020-05-06 08:43
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO aĚŠk 5 grundbok.indd 29
K A M S
2020-05-06 08:43
SVAMPAR Är svampar växter eller djur? Håller du med om det som trädet säger? Svamparna liknar i alla fall växter när de på hösten visar upp sig med sina färgglada hattar. Men nu ska du få höra! Forskare har kommit fram till att svamparna är närmare släkt med oss djur än med växterna. Hur kan det komma sig? Mest handlar det om att svampar inte kan tillverka sin egen näring.
V O
* * *
R P
K A M S
När biologerna ritar släktträd över allt som lever så får svamparna ett helt eget rike vid sidan av växtriket och djurriket. Så tänkte man inte förr. Bara för några tiotal år sedan hörde svamparna till växtriket. I alla fall i biologiböckerna.
* * *
Svampar ser ut som växter eller hur? För visst liknar de växter mer än de liknar djur?
Ett underjordiskt nätverk Det som vi vanligen kallar svamp är det som sticker upp ur marken. Det är svampens så kallade fruktkropp. Men det mesta av svampen syns inte. Svampen bildar nämligen ett stort nätverk av långa tunna trådar nere i marken, inne i stockar eller i annat material. Trådarna heter hyfer. I en handfull jord kan det fi nnas flera kilometer svamptrådar. Hela svampens underjordiska nätverk kallas för mycel.
30 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 30
2020-05-06 08:43
Svampens delar
Hatt
De allra flesta svamparna är så små att man bara kan se dem med mikroskop. Den typ av svamp som man brukar hitta när man plockar svamp i skogen kallas för storsvamp. I fruktkropparna fi nns sporerna. Deras uppgift är att se till att svampen fortplantas. Sporerna är små och lätta, och kan spridas med vinden. Alltså behöver de inte bli uppätna av djur för att spridas. Sporerna är så små att de inte syns. Men om man trampar på en mogen röksvamp pyser det ut ett moln av rök. Det är sporerna. På många svampar sitter sporerna under hatten.
Ring
Fruktkropp
Fot
* * *
Strumpa
V O
R P
Svamptrådar
Trådarna breder ut sig åt olika håll.
* * *
K A M S Soppsvampar har rör på undersidan av hatten.
Många svampar är parasiter
De flesta svampar är parasiter. Det betyder att de växer på annat som lever och överlever med hjälp av näring från djur eller växter. Andra svampar lever på döda växter eller djur som de bryter ner. Det fi nns också svampar som skickar in sina tunna hyfer i levande växters rötter och stammar. Svampen och växten samarbetar, och både svampen och växten tjänar på samarbetet. Svampens underjordiska nätverk av tunna trådar är fenomenalt på att suga upp vatten och näringsämnen ur marken. Svampen ger en del av vattnet och näringen till växten. Svampen får lite av det socker som växten tillverkat.
Så här ser en skivling ut.
Det här är en fingersvamp.
Det här sättet att hjälpa varandra kallas för symbios. De sammanflätade delarna av svampen och trädens rötter kallas för mykorrhiza.
Miljontals svampar Det fi nns en miljon olika arter av svampar i hela världen. En del forskare tror att det egentligen fi nns fem miljoner. Många svampar är alltså oupptäckta.I Sverige fi nns det 10 000 arter. 50 av dem går att äta .
31 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 31
2020-05-06 08:44
NÅGRA ÄTLIGA SVAMPAR OCH NÅGRA GIFTIGA Goda, ätliga svampar
Kantarell
Karljohanssvamp (stensopp)
Kantarellen är lätt att känna igen. Det växer ofta många av den på samma ställe, så hittar man en finns det förmodligen fler i närheten.
Döpt efter den svenske kungen Karl XIV Johan. Betraktas i många länder som en verklig delikatess. Man känner lätt igen en karljohanssvamp på den ”svulla” foten.
Trattkantarell Denna svamp dyker upp sent på hösten. Tyvärr är marken då ofta täckt av gulbruna löv, så svampen är lite svår att se. Men när man väl har hittat dem brukar man kunna plocka massor.
Giftiga svampar
* * *
En av de svampar som leder till flest dödsfall i Sverige. Innehåller starka gifter och kan lätt förväxlas med en champinjon.
Champinjon
R P
K A M S Vit flugsvamp
V O
* * *
Det finns över 40 olika sorters champinjoner i Sverige. Svampköttet är vitt, men när man tar på svampen eller bryter av den så byter svampköttet färg. Det blir lite rosa eller gulaktigt.
Röd flugsvamp Har röd hatt med vita prickar. Det sägs att vikingar åt röd flugsvamp för att bli extra arga när de skulle överfalla och plundra byar, men det finns inga bevis för att det är sant.
Toppig giftspindelskivling
Lömsk flugsvamp
Tyvärr har det hänt att denna svamp förväxlats med trattkantarellen, eftersom de växer på samma ställen. Tack och lov ser de olika ut. Skivorna är rödbruna hos spindelskivlingen. Trattkantarellens skivor är gula eller grå. Svampens gift kan förstöra njurarna.
Den här är en av världens giftigaste svampar. Man känner igen den på den gröna färgen och de lite mörkare trådarna som strålar ut från mitten av hattens ovansida. Det finns också exemplar som är nästan helt vita. På undersidan är skivorna och sporerna vita. Som du ser har denna lömska svamp en stor ”strumpa” på foten.
32 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 32
2020-05-06 08:44
Vad händer om man fått i sig en giftig svamp? Oftast brukar svampförgiftningar göra att man blir dålig i magen. De vanligaste symptomen är illamående, kräkningar och diarré. Giftet i röd flugsvamp påverkar nervsystemet, vilket gör att man kan känna sig yr, förvirrad, orolig och svimfärdig. Oftast blir man frisk efter ett tag. Men det finns också förgiftningar som kan skada lever och njurar och i värsta fall leda till döden. På förra sidan fanns både bilder och fakta om tre svampar som är extra farliga, eftersom de liknar ätliga svampar – vit flugsvamp, lömsk flugsvamp och toppig giftspindelskivling. En bra regel är: Ät inte vit svamp med vita skivor eller brun svamp med bruna skivor. En annan bra regel är: Plocka bara svamp om du helt säkert vet vad det är för sort.
Om du eller någon annan ätit en svamp som kanske är giftig så ska du ringa giftinformationscentralen 010-456 67 00. Om personen mår riktigt dåligt ringer du istället 112.
* * *
Sant eller falskt om giftiga svampar? Livsviktigt att veta.
Många som blir förgiftade av svampar har fått lära sig helt fel om hur man skiljer på ätliga och giftiga svampar. Vi låter mykologen (svampexperten) Karl-Johan Soppström förklara:
V O
R P
K A M S
– På TV sa någon att all a svampar som smakar got t går att äta. Stämmer det ? – Nej, det är inte alls sant. Det fin ns många gif tiga svampar som inte smaka r illa.
* * *
Vad ska man göra?
– Det är långt ifrån san t. En del dju r kan äta sva mpar som är dödlig t gif tiga för oss människor. Ett annat exempel är maskätna svamp ar. Svampen kan vara far lig för oss, även om masken eller lar ven tål den.
– Min pappa säger att man kan undersöka om en – I en seriet idning svamp är giftig genom om vik ingar stod det att stoppa en silversked att man i kan äta röd flugsv den färdiglagade sva am p om man skalar bort mpmaten. Om silvret det inte översta lagret av blir svart så går svamp hat ten. en att äta. Inte kan det var a – Nej, det är inte sant. Gif sant? tet fin ns i hela fru ktk rop pen. – Nej, verkligen inte. Ma n kan inte undersöka på det – När vi var på sät tet om svampen går att utflykt med klassen sa äta. en kil le att alla gifter försvinner om man kokar svampen. – Nej, nej, nej! Fel! De – Min moster sa att om allra flesta gif tiga äm nen man hit tar en svamp i som svamparna förstö kor har ätit av så kan ma rs int e, hur länge du än kokar dem. n lugnt plocka och äta den.
33 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 33
2020-05-06 08:44
MÖT NÅGRA MÄRKLIGA SVAMPAR Stenmurkla – Svampen som liknar en hjärna Stenmurklan är en svamp som går att hitta i Sverige på våren och i början av sommaren. Många tycker att den är mycket god att äta, men tyvärr är stenmurklan mycket giftig. De vanligaste metoderna för att få bort giftet är att koka svampen två gånger eller låta den torka i tre månader. Men även om man gör detta försvinner inte allt gift. Det här gör att stenmurklan inte längre rekommenderas som matsvamp.
* * *
Den blödande tanden – Har någon gjort sig illa här? Den här svampen växer mest i Nordamerika, men den har också hittats i Europa, Iran och Korea. Det ser ut som att någon har spillt juice eller blod på svampen, men det är svampen själv som producerar den röda vätskan.
V O
* * *
R P
K A M S
Sidenticka – Kalkonsvans
Djävulens cigarr – Svampen som visslar
Den här svampen kallas på engelska ”turkey tail”, vilket betyder kalkonsvans. Det är ett passande namn, eftersom vissa av svamparna ser ut som kalkonens bakdel. Den kan ha många olika färger och växer på träd. Eller rättare sagt, den växer inne i träd eftersom det är där större delen av svampen finns. Forskare försöker ta reda på om svampen går att använda som läkemedel mot cancer.
Denna märkliga svamp, som också kallas Texasstjärnan, är en av världens mest sällsynta svampar. Den har bara hittats i Texas och i Japan. Först ser svampen ut som en cigarr, men när sporerna släpps ut spricker den upp till en stjärna. En extra märklig egenskap hos svampen är att man kan höra ett visslande ljud när den släpper ut sporerna.
34 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 34
2020-05-06 08:44
Jätteröksvamp – Stor som en fotboll
Entoloma hochstetteri – Den himmelsblå svampen
Denna vita jätte kan bli stor som en fotboll. Jätteröksvampen, som är en av Sveriges största svampar, går faktiskt att äta. Så länge köttet är vitt kan man steka den i tunna skivor. En enda svamp räcker säkert till ett helt fotbollslag!
Den här svampen har inget svenskt namn. Entoloma hochstetteri är det latinska namnet, men visst passar det bra att döpa den till ”den himmelsblå svampen”? Svampen går att hitta i Indien och på Nya Zeeland, där bilder av svampen funnits på både sedlar och frimärken.
* * *
K A M S
R P
V O
* * *
Igelkottstaggsvamp – Skäggiga tanden
Denna konstiga svamp växer på träden ek och bok, och är akut hotad som art i Sverige. Att den är hotad beror på att de gamla träd som den växer på huggs ner. Det finns bara mellan 80 och 400 igelkottaggsvampar kvar i Sverige. I andra länder kallas den bland annat Lejonmanen och Skäggiga tanden.
Brödkorgssvampar – Är detta verkligen en svamp? Ja, visst är det en svamp. Först är svamparna stängda. Då ser de ut som små krukor med lock. När svampen mognat öppnar sig fruktkroppen. Då liknar den en korg med små bröd i. Det är så den fått sitt namn. Det är från de små ”bröden” som sporerna släpps ut. Det finns flera olika arter av brödkorssvamp i Sverige.
Mycena chlorophos – En självlysande svamp Den här svampen är den mest kända av de 77 svamparter som är självlysande. Det finns även växter och djur som kan sända ut ljus på liknande sätt.
35 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 35
2020-05-06 08:45
MÖGEL OCH ANDRA MIKROSKOPISKA SVAMPAR
Mögel är också en svamp Visst blir man besviken när man tänkt göra en god macka och brödet är alldeles grönt av mögel? Eller när den sista clementinen i fruktfatet är vit och luddig på undersidan. Hur gick det här till? Och vad är mögel egentligen? Mögel är svamp. Precis som alla andra svampar förökar sig mögel med sporer. Mögelsvamparnas sporer finns lite överallt omkring oss. De är mikroskopiskt små, så vi kan inte se dem. Det vita luddet som man ser är hyferna (svamptrådarna). Att man hittar mögel just på mat är inte så konstigt. Mat är ju näringsrikt och mögelsvampen behöver näring för att leva och föröka sig. Svampar kan ju inte göra sin egen mat som växterna, utan lever på annat levande eller dött material.
* * *
R P
men se då till att skära bort lite extra. Det går att hindra möglet från att börja växa. Om man förvarar brödet i kylen eller frysen får möglet svårare att föröka sig. Om man torkar maten tar man bort nästan allt vatten. Inget kan leva utan vatten. Inte ens en mögelsvamp.
K A M S
Se upp för mögel!
I mögel kan det bildas gifter som är farliga både för djur och människor. Det är därför man inte ska äta livsmedel som möglat. Det gröna eller svarta på det vita luddet är möglets sporer. Om brödet har blivit väldigt mögligt kan det liksom ryka av sporer när man slänger limpan i sopsorteringen. Ät inte möglig mat. Ett undantag är så kallad mögelost, som går alldeles utmärkt att äta. På vanlig hårdost som möglat kan man skära bort det mögliga,
V O
* * *
Mögelhus
En typ av mögel kan börja växa under eller i hus. Det möglet kan orsaka stora hälsoproblem. Ofta blir det mögel för att det är dålig ventilation. Där det är fuktigt och varmt kan sporerna leva och bilda mögelsvampar. Det här kan bli ett stort problem för de som lever i huset, eftersom många människor inte tål att andas in luft som innehåller svampsporer. Inandning av mögelsporer kan leda till allergier och lungproblem.
Nyttig mögelsvamp Det finns faktiskt en mögelsvamp som räddat miljontals liv. Penicillin framställs nämligen av mögel. Att denna medicin räddat så många liv beror på att den kan bota många av de sjukdomar som orsakas av bakterier. Den skotske forskaren Alexander Fleming upptäckte penicillin av en slump. Han fick givetvis Nobelpriset för sin upptäckt.
36 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 36
2020-05-06 08:45
Jästsvamp Jäst är en encellig svamp. Det betyder att hela svampen består av en enda mikroskopisk cell. Jästsvampen förökar sig genom att dela sig på mitten. Men för att det ska vara möjligt måste svampen ha mat. Jästsvampen äter socker. Precis som hos andra levande organismer förbränns sockret i cellerna (i det här fallet svampen). Vid denna förbränning, som också kallas för cellandning, bildas en gas som heter koldioxid. Koldioxiden gör att degen jäser när man använder jäst vid bakning. Den blir fluffig av gasbubblor. Annars skulle brödet bli stenhårt.
V O
* * *
R P
K A M S
Så här ser jästsvampar ut i mikroskop.
Är fotsvamp verkligen en svamp?
Ja, det är den. Enligt uppslagsboken är fotsvamp ”en svampinfektion på fötterna med svampar som växer i hudens hornlager.”
* * *
Svampar räddar sjöar
Forskare försöker odla svamp med hjälp av det vatten som rinner från åkrarna på jordbruk. Det är ett försök att ta vara på den gödning som läcker ut från jordbruket. Annars skulle gödningen kunna hamna i sjöar och andra vattendrag och orsaka övergödning. På det här sättet skulle det i stället produceras näringsrika svampar.
EXPERIMENT:
En svamp som blåser upp en ballong Du behöver: ett paket torrjäst, en petflaska (50 cl), teskedsmått, strösocker, en ballong, vatten. Häll ned i all jäst i flaskan. Häll sedan i 3 teskedar strösocker. Fyll flaskan till 1/4 med ljummet vatten. Trä ballongen över flaskan. Skaka flaskan så att innehållet blandas ordentligt och inte klumpar ihop sig. Vänta i 20 minuter.
37 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 37
2020-05-06 08:45
LAVAR – SVAMPAR OCH ALGER I SAMARBETE Jag blir så @#!!! arg!
Lavar är inte mossor Något som verkligen kan irritera en biolog är när det innan jul säljs påsar som sägs innehålla vitmossa till adventsljusstakarna. Det som gör biologen så ilsken är att påsarna inte alls innehåller vitmossa. Vitmossa är en mossa som ser ut så här:
* * *
Det som ligger i påsarna är fönsterlav (eller vit renlav som den också heter). Den ser ut så här:
V O
R P
K A M S
Stor skillnad, alltså. Påsen innehåller inte alls mossa, utan en lav! Så inte undra på att biologen blir arg.
Ett lyckat samarbete
alg
Lavar är verkligen överlevnadsexperter. De kan växa där inget annat överlever. Det går att hitta lavar högst upp i fjällen eller mitt på en sten. De kan växa där det inte ens fi nns jord. Hur är det möjligt? Hemligheten är att en lav är ett lyckat samarbete mellan två olika levande organismer – en svamp och en alg.
* * *
I lav you!
I lav you too!
Så här fungerar samarbetet i laven Algen har klorofyll och tillverkar lavens mat med hjälp av fotosyntesen. Svampen är lavens kropp. Den skyddar algen och gör så att laven kan sitta fast i det som den växer på. Svamptrådarna tar upp vatten och andra livsviktiga ämnen direkt ur luften. Den här typen av samarbete kallas för symbios. Samarbetet är bra för både svampen och algen. Det gör att bägge överlever i mycket svåra förhållanden där ingen av dem skulle klara sig ensam. Laven överlever i is och köld, men klarar också av värme och torka.
Lav i förstoring.
svamptrådar
38 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 38
2020-05-06 08:45
Laven är känslig för luftföroreningar
Laven behöver inte jord för att växa. Men när den dör kan den brytas ned till jord som växter kan leva i. Lavar kan fortplanta sig på två olika sätt. Dels genom att en bit av en lav slits loss och hamnar på ett nytt ställe där den kan börja växa. Dels genom att de fortplantar sig med sporer.
Eftersom en lav inte har rötter tar den upp vatten och andra ämnen direkt från luften. Det gör att laven är känslig för föroreningar i luften. Det är därför det finns mer lavar i skogar med ren luft än i städer med dålig luft.
Lavar kan växa hängande från grenar eller mitt på stora stenar
* * *
R P
K A M S
Här på kvisten hittar vi blåslav. Den är den vanligaste laven i Sverige och på hela norra halvklotet.
V O
* * *
På trädens stammar kan man bland annat hitta vägglav och skållav.
Bägarlav trivs på stubbar.
Skägglaven hittar man bara i riktigt gammal skog. Den växer långsamt och är väldigt känslig för föroreningar. Den behöver ren luft för att överleva.
DISKUTERA: Modernt skogsbruk gör att det blir färre lavar. Varför är det så?
På stenar, där inget annat växer, hittar man ofta kartlavar i olika färger.
39 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 39
2020-05-06 08:45
BAKTERIER OCH VIRUS Det första som levde här på planeten jorden liknade det vi idag kallar för bakterier. Man kan säga att de är starten för allt liv på jorden. Bakterier är levande organismer som fi nns överallt. De är superviktiga för all nedbrytning. Även om du hört talas om bakterier så har du aldrig sett dem. Det beror på att bakterier är mikroorganismer. De största bakterierna är bara en hundradel av en millimeter långa, men det flesta är ännu mindre.
V O
Bakterier består av en cell Bakterier är varken växter eller djur utan tillhör en egen grupp som heter prokaryoter. En bakterie består av en enda pytteliten cell. Vi människor och många andra levande organismer är uppbyggda av många miljoner celler. För att man ska kunna se en bakterie behöver man förstora den. Det kan man göra med ett mikroskop. Man vet inte vem som uppfann det första mikroskopet, men den förste som såg bakterier i mikroskop var den nederländske forskaren Antonie van Leeuwenhoek. Det var år 1674, men det tog ända till slutet av 1800-talet innan den tyske läkaren Robert Koch lyckades visa att bakterier kunde orsaka sjukdomar. För den oerhört viktiga upptäckten fick han Nobelpriset i medicin år 1905.
* * *
* * *
R P
K A M S
Så här ritade van Leeuwenhoek de bakterier han såg med hjälp av mikroskopet.
Nyttiga bakterier Alla bakterier orsakar inte sjukdomar. De flesta är ofarliga eller till och med nyttiga. I våra tarmar fi nns till exempel bakterier som tillverkar vitaminer som gör att vi mår bra. Ett av de första mikroskopen.
40 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 40
2020-05-06 08:46
FAKTARUTA
Livscykel Bakterier blir fler genom att dela sig. Vissa gör det så snabbt att det bara tar 20 minuter för en bakterie att bli två. Om delningen fortsätter i den takten så blir det 64 stycken efter två timmar, och efter mindre än två dagar skulle bakterierna fylla hela jordklotets volym. Att det inte händer i verkligheten beror på att bakterierna måste ha mat och värme för att dela sig. Det finns inte tillräckligt med mat på eller i jorden för att en sådan delning ska vara möjlig.
Alldeles sant om bakterier
I din kropp finns minst hundra biljoner bakterier. • Det finns alltså tio gånger fler bakterier i din kropp
Nya upptäckter
än vad det finns celler.
Bakterier finns som sagt överallt på jorden. Man har hittat bakterier som lever under extremt svåra förhållanden. När man borrat i berg efter olja har forskare hittat bakterier flera kilometer under marken. Att de klarar sig beror på att de lever av ämnen som finns i oljan.
* * *
Bakterier kan leva där det inte finns syre. Det är • därför de kan överleva i våra tarmar. När vi vår mat dör bakterierna. De kan inte • leva därkokar det är för varmt. Bakterier tål extrem kyla och kan överleva även • om de varit nedfrysta länge. På en finns det ofta 20 gånger fler • bakteriersmartphone än på en toalettsits. en vanlig sedel finns det cirka 3 000 bakterier. • På En hel del antibiotika, som är medicin mot sjuk• domar som orsakas av bakterier, är framställd av
V O
* * *
K A M S
R P
just bakterier.
Virus är ännu mindre än bakterier När bakterier angriper kroppen drabbas vi av en infektion. En infektion kan också orsakas av virus. De är ännu mindre är bakterierna. Flera forskare visade i slutet av 1800-talet att det fanns något som var ännu mindre än bakterier och som också orsakade sjukdomar. Detta ”något” var så litet att det inte ens gick att se med mikroskop och fick namnet virus. Det var därför en stor sensation när de första bilderna på virus publicerades i början av 1940-talet. Detta var möjligt eftersom forskare då hade utvecklat det så kallade elektronmikroskopet.
Bilden visar ett virus som kan göra vissa växter sjuka.
41 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 41
2020-05-06 08:46
3
VIKTIGA UPPTÄCKTER
Nuförtiden är det vanligt att vi här i Sverige både plockar och äter svamp. Men så har det inte alltid varit. Förr i tiden tyckte man att svamp bara dög som mat åt djur. Den negativa inställningen till svamp märks i de namn för svamp som var vanliga i Sverige tidigare. Kärringafis, paddehatt, koäta eller vargfis låter ju inte så mumsigt direkt. Den svenske vetenskapsmannen Carl von Linné gjorde att intresset för svamp blev större. På 1700-talet gav han namn till ett hundratal svamparter och beskrev hur man kan använda den röda flugsvampen för att bli av med vägglöss, samt att fnösktickan kan användas då man gör upp eld. Men han tyckte inte att svamp var något som människor borde äta. Lite förenklat kan man säga att det var två saker som gjorde att vi började äta svamp här i Sverige. Dels fick vi 1818 en kung som var fransman. Han hette Jean Baptiste Bernadotte och fick som kung namnet Karl Johan. Han åt gärna svamp, vilket gjorde att svampen blev populärare på matbordet. Den andra orsaken var att det vid mitten av 1800-talet var missväxt (dåliga skördar), vilket gjorde att det blev hungersnöd. För att folk inte skulle svälta ihjäl informerade man allmänheten om att det gick utmärkt att äta svamp.
Spännande upptäckt
V O
* * *
R P
K A M S
Varje år upptäcks nya arter av svampar, växter och djur i Sverige. Till exempel kunde man nyligen läsa följande glädjande nyhet i tidningen.
* * *
Nya svamparter, som kan fungera som små reningsverk, hittade i centrala Stoc kholm Nyheten handlade om hur ett forskarteam hittat mikroskopiska svampar som bildade som en matta på väggarna i en tunnelbanestation. Mattorna av svamp kunde tydligen fånga in olika ämnen, vilket gjorde att nyheten spreds om att de kanske kunde fungera som små reningsverk.
42 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 42
2020-05-06 08:46
H O R D OC P : P E R G BE
SAMMANFATTNING
V O
Svampar Svamptrådar Mycel Sporer Parasit Mögel Lavar Symbios Bakterier Virus
* * *
R P
K A M S
är varken växter eller djur. De är närmare släkt med djuren än • Svampar med växterna. största delen av en svamp är mycelet, som är ett nätverk av tunna • Den trådar nere i marken. fortplantas med hjälp av sporer. • Svampar Många svampar är parasiter. Det betyder att de får sin näring från andra • levande organismer. exempel på ätliga svampar är karljohanssvamp (stensopp), kantarell, • Några trattkantarell och champinjon. exempel på giftiga svampar är vit flugsvamp och röd flugsvamp. • Några Det fi nns märkliga arter av svamp. Både sådana som kan vissla och • sådana sommånga ser ut som om de blöder. som bildas på bland annat livsmedel, är en svamp. Den är ofta • Mögel, giftig. Mögelsvamp som växer i hus kan orsaka hälsoproblem. fi nns många svampar som är mikroskopiskt små, till exempel jäst• Det svampen som bara består av en cell. lav består av en svamp och en alg som samarbetar. Algen tillverkar mat. • En Svampen ger skydd och fäste, samt ordnar det vatten som båda behöver.
* * * • •
Denna typ av samarbete kallas för symbios. Bakterier är mikroskopiskt små levande organismer. De var det första som levde här på jorden. Bakterier är varken växter eller djur. Många bakterier är nyttiga för oss människor, medan andra orsakar sjukdomar. Virus är ännu mindre än bakterier. De kan orsaka infektioner och olika sjukdomar.
43 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 43
2020-05-06 08:46
4
MAGNETISM Det finns många olika sätt att sortera skrot på. Om det är järnskrot kan man använda magnetism.
I det här kapitlet lär vi oss:
magneter har för egenskaper • vad vad magneter används till • hur de magneterna upptäcktes • hur manförsta ska hantera • sin dragningskraft magneter så att de inte förlorar magnetism och elektricitet är släkt • hur varför en kompass pekar mot norr •
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 44
K A M S
2020-05-06 09:08
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO aĚŠk 5 grundbok.indd 45
K A M S
2020-05-06 09:08
SPIKJAKTEN Hej! Jag heter Nora. I somras bytte vi tak på vårt hus.
När taket var färdigt låg det massor av vassa plåtbitar och spikar på marken runt hela huset. Det var sådant som byggjobbarna hade tappat.
Leif berättade att det som satt i ena änden var en superstark magnet.
V O
R P
K A M S
När vi berättade för vår granne Leif vad vi höll på med hämtade han en uppfinning som han gjort. Det såg ut som en pinne med något i ena änden.
* * *
Jag och min bror Axel började att plocka upp skräpet så att ingen skulle trampa på det och göra sig illa.
Först förstod vi ingenting. Då sa Leif att jag skulle dra pinnen över marken med magneten nedåt. Jag hörde direkt hur det lät ”klick”. Längst ner på pinnen satt en liten sylvass plåtbit hårt fast på magneten. Den biten hade vi inte haft en chans att upptäcka utan magneten.
* * *
Det visade sig vara en supersmart uppfinning. Vi satte igång att leta runt hela huset. Kolla här! Det blev nästan en halv hink till slut!
46 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 46
2020-05-06 09:08
När jag frågade Leif varför det blir så här sa han:
Spikarna och plåten är av järn. Och alla magneter drar till sig föremål av järn.
Det var också några stenar som fastnade. Om dem sa Leif:
De stenarna måste vara gjorda av järnmalm.
V O
* * *
R P
K A M S
Innan vi slutade spikjakten frågade vi Leif vad en superstark magnet var för något. Då gick han och hämtade en blank rund magnet.
* * *
Vi hittade också en del skräp som inte fastnade på pinnen, bland annat bitar av en krossad fönsterruta och en söndertrampad klädnypa av plast.
Det här är en superstark neodynmagnet. Den är mycket, mycket starkare än magneterna ni har på kylskåpet.
Sedan satte han magneten mot ovansidan av ena handen och tog upp en näve spikar. Jag trodde inte det var sant, men när han öppnade handen satt alla spikarna fast! De stack ut som piggar från handens undersida. Det kallar jag superstark!
OMG!
47 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 47
2020-05-06 09:08
MAGNETISMENS HISTORIA Det fi nns lite olika historier om hur det gick till när magnetismen upptäcktes. En berättelse kommer från byn Magnesia i Turkiet. Den handlar om en herde som kände hur spikarna i hans skor fastnade mot marken. Det blev liksom trögare att gå. Det berodde på att stenarna i marken var magnetiska och drog i järnspikarna som höll fast skornas sulor. En annan berättelse handlar om en herde som hade en stav med handtag av järn. Han märkte att handtaget drog till sig en viss sorts stenar. Den historien kommer också från Magnesia.
* * *
Visst påminner herdens stav om magnetpinnen som Nora använde i spikjakten, fast tvärtom? På Herdens stav är handtaget av järn medan det som låg på marken var magnetiskt. På Leifs pinne sitter det en magnet som kan dra till sig järnskrot.
V O
R P
* * *
K A M S
48 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 48
2020-05-06 09:08
V O
* * *
R P
Kompassen är en magnet
* * *
K A M S
För mer än 2000 år sedan gjorde man i Kina en enormt viktig uppfi nning där man använde magneter. Om man hänger en magnetisk sten i ett snöre så kommer stenen att peka i samma riktning hela tiden. Först användes uppfi nningen mest till mystik och spådom. Sedan kom man på att man kan använda stenen som en vägvisare. Kompassen var uppfunnen!
Så här ser en kompass ut nuförtiden. Nålen som är röd och vit är en magnet som pekar ut vad som är norr och söder.
Magneter har osynlig dragningskraft Om du någon gång känt när en magnet dras mot kylskåpsdörren så vet du att magnetismen är en osynlig kraft. Lite som trolleri, eller hur? Eftersom magneter har en osynlig dragningskraft var det många förr i tiden som trodde att magnetiska stenar kunde bota sjukdomar. Man tänkte att den magnetiska kraften kunde dra sjukdomen ur kroppen. På 1800-talet fanns det flera kända ”magnetläkare” som tjänade massor med pengar på att åka runt och bota folk (sa de i alla fall) med sina stenar. Det säljs fortfarande en hel del magnetiska saker som sägs ha läkande egenskaper, till exempel madrasser, halsband och sulor till skor. Alla forskare som vi har frågat säger att det bara är bluff.
49 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 49
2020-05-06 09:08
INUTI EN MAGNET De magneter man oftast använder i skolan är avlånga och röd- och vitmålade. Dessa magneter fungerar på samma sätt som de magnetiska stenarna på förra uppslaget. De kan dra till sig föremål av järn. Men en stor skillnad är att stenarna på förra uppslaget inte är målade. De superstarka magneterna som användes vid spikjakten på sida 46–47 var inte heller målade med röd och vit färg. Den röda änden på en målad magnet kallas nordände. Den vita änden kallas sydände.
V O
Magneter attraherar och repellerar Om man håller nordänden av en magnet nära sydänden av en annan magnet så kommer magneterna dras till varandra. Man säger att de attraherar varandra.
R P
K A M S
Man kan dela på magneter
Om man delar en rödvit magnet på mitten så får man inte en magnet med bara en nordände och en med bara en sydände. Det blir två nya (felmålade) magneter som båda har nordände och sydände. Delar man magneten i fem delar så får man fem magneter. Hur går det till? Varför blir det så? Kanske kan svaret på de frågorna hjälpa oss att förstå vad det är som gör att en magnet är magnetisk.
* * *
Om man låter två ändar som har samma färg mötas så kommer de skjuta bort varandra. Då säger man att de repellerar varandra.
* * *
En magnetforskare berättar: Allting är ju uppbyggt av atomer. Man kan tänka sig att varje atom är som en pytteliten magnet. Ytterst i varje atom fi nns elektroner som snurrar runt med en faslig fart. Elektronerna har negativ elektrisk laddning. När en sådan laddning rör sig bildas ett magnetfält. Ett magnetfält är ett område med magnetiska krafter. I magneter ligger atomerna ordnade på så sätt att deras magnetiska krafter samverkar. Man kan säga att alla de pyttesmå atom-magneterna pekar åt samma håll. Det är därför det inte blir två magneter när man delar på en magnet.
50 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 50
2020-05-06 09:08
Hanteras varsamt! Att atomerna är riktade åt samma håll gör att man måste vara försiktig med magneter. Annars kan atomerna hamna huller om buller och då funkar inte magneten lika bra längre. Den tappar lite av den magnetiska kraften. Här kommer några regler för hur man ska ta hand om sina magneter:
1) Inte banka eller tappa i golvet Man ska inte tappa magneter i golvet eller slå dem mot hårda föremål. Då blir det oordning därinne. Bilderna nedan visar vad som kan hända:
a) Här är två omagnetiska spikar.
* * *
b) Här drar någon en magnet längs spiken på bordet ungefär tio gånger.
R P
K A M S
d) Spiken som magnetiserades bankas mot något hårt.
V O
* * *
c) Då blir spiken magnetisk. Spikarna dras till varandra.
e) Nu fastnar inte den andra spiken längre. Spiken har förlorat sin magnetiska kraft.
Hur skulle du göra för att få spiken magnetisk igen?
2) Undvik värme
Atomerna rör sig mer ju varmare det är. Då hamnar atommagneterna i oordning. Därför ska man inte lägga magneter där det är för varmt.
3) Ha inte magneter i närheten av andra magneter En starkare magnet kan skapa oordning bland atomerna i en svagare magnet. Om man har en stark magnet för nära en kompass kan kompassen förstöras så att den pekar fel efteråt.
51 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 51
2020-05-06 09:09
MAGNETER ANVÄNDS TILL MYCKET Vad kan man använda magneter till? Eftersom magneter har en kraft som puttar eller drar kan vi använda dem till mycket, till exempel att hänga upp saker, fästa saker och hålla ordning på saker. I många apparater, till exempel dammsugare och elvispar, finns det elmotorer. Och i alla elmotorer finns det magneter. Det finns även magneter i högtalare.
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
DISKUTERA: Var finns det magneter hemma hos dig? Vad gör de magneterna för nytta?
52 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 52
2020-05-06 09:09
FAKTARUTA
EXPERIMENT:
Det finns tre metaller som fastnar på magneter. De heter järn, nickel och kobolt. Nickel fanns tidigare i många svenska mynt. Nu har flera av mynten en kärna av järn. Undersök gärna vilka mynt som fastnar på en magnet.
Experiment med magneter Du behöver: Magneter och olika saker att testa (till exempel spikar, en skruv, ett papper, en gummiboll). Undersök till exempel: - Vilka saker fastnar på en magnet? - Fastnar alla metaller? - Kan man hänga flera spikar på en magnet så att spikarna bildar en kedja? - Kan man stoppa den magnetiska kraften genom att sätta olika saker mellan magneten och sådant som fastnar på den? Vilka material kan stoppa kraften? - Blir de saker som fastnat på magneten själva magnetiska efteråt? - Kan du få något att sväva med hjälp av en magnet? (Tips: Fäst ett gem i en tråd och tejpa fast trådens andra ände i bänken.)
DISKUTERA:
* * *
R P
K A M S
Eleverna på bilden har fått tre olika magneter av sin lärare. De har fått i uppgift att ta reda på vilken av magneterna som är starkast. De har lite olika förslag på hur de ska göra.
V O
* * *
Vi lägger några spikar på bordet och ser hur många spikar magneten kan lyfta.
Vi väger magneterna. Tyngst är starkast, tror jag.
Vilka förslag tror ni kommer fungera? Hur skulle ni göra? Om ni har några olika magneter så kan ni testa ditt förslag.
Vi prövar hur många papper magneten kan hålla fast på kylskåpet.
53 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 53
2020-05-06 09:09
KOMPASSEN Det är svårt för oss som lever idag att förstå hur viktig kompassen var när den uppfanns. Med kompassen som hjälp kunde sjöfarare ge sig ut på längre färder än tidigare och ändå vara säkra på att hitta hem. Nu visste de ju alltid åt vilket håll norr och söder var. Kompassen gjorde också att man kunde rita nya och bättre kartor över jorden. Eftersom man kunde göra längre resor ökade kontakten mellan människor i olika delar av världen. Många som såg en kompass undrade förstås: ”Varför pekar den åt samma håll hela tiden?” En gissning var att det låg en superstark, jättestor magnetsten vid nordpolen. Den magneten skulle då vara så stark att den kunde dra i alla små magnetstenar och metallnålar som användes till kompasser. En annan gissning var att polstjärnan långt ute i rymden hade så stor kraft att den kunde påverka alla magneter här på jorden.
K A M S
Jorden en stor magnet
Att hela jordklotet är som en stor magnet beror på elektriska strömmar i jordens inre. Mitt i jorden fi nns en kärna av järn. När den rör sig skapas starka magnetiska krafter. Det är alltså inte en stor röd och vitmålad magnet som ligger därinne! Det fi nns två saker som är viktiga att lägga märke till. För det första pekar den vita änden uppåt. Så måste det vara, eftersom magnetnålarnas röda ände alltid pekar norrut mot jordklots-magnetens vita ände. Ändå kallar man stället som kompassnålarnas röda spets pekar mot för ”den magnetiska nordpolen” (fast den ju egentligen är en sydpol). För det andra ligger magneten vi ritat inne jordklotet lite snett. Och så är det även i verkligheten. Den magnetiska nordpolen ligger inte på exakt samma ställe som den geografiska nordpolen.
* * *
R P
V O
* * *
Så här kunde kompasser se ut förr i tiden.
kärna av järn
54 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 54
2020-05-06 09:09
Norrsken har med magnetism att göra Norrsken är ett fantastiskt fenomen som man kan se på himlen i norra Sverige, speciellt klara nätter på vintern. På södra halvklotet fi nns samma fenomen, men då heter det sydsken. De vackra färgerna skapas av elektroner som strömmar in mot jorden från rymden. Partiklarna dras mot de delar av jorden där magnetismen är som starkast.
Magnetismen är osynlig
V O
* * *
K A M S
R P
Den magnetiska kraften är osynlig, men om man vill se den kan man göra så här: Häll små smulor av järn ovanpå genomskinlig plast och sätt en magnet under.
Man kan då se att den magnetiska kraften liksom strålar ut från magnetens ändar. Det är förklaringen till norrskenet. Titta på bilden med jordklotet på förra sidan. Det är längst i norr och söder som magnetismen är som starkast. Därför sugs de laddade partiklarna från rymden in just där.
* * *
EXPERIMENT:
Tillverka en egen kompass Du behöver: en magnet, en omagnetisk knappnål (de som suttit länge på en anslagstavla brukar vara omagnetiska), en tallrik, vatten, en kork från en petflaska. Börja med att lägga magneten långt ifrån den plats där du ska göra experimentet. Annars kan det bli fel. Kontrollera att nålen är omagnetisk genom att lägga den på korken. Lägg korken så att den flyter i vattnet i tallriken. Om nålen inte pekar åt något speciellt håll är den omagnetisk. Dra sedan magneten åt samma håll längs nålen några gånger. Lägg magneten långt bort och lägg tillbaka nålen på korken. Vad får du nu för resultat? Jämför gärna med en riktig kompass och se om de pekar åt samma håll. Försök att få din nål att peka åt andra hållet.
55 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 55
2020-05-06 09:10
EL OCH MAGNETISM Den 21 april år 1820 råkade en forskare ha en sladd som det gick ström igenom i närheten av en kompassnål. Han såg då att kompassnålen ändrade riktning. När han stängde av strömmen så vred sig nålen tillbaka mot den riktning den hade haft från början. Det var som om sladden blev magnetisk, men bara när det gick ström genom den. Den danske forskaren, som hette Hans Christian Ørsted, hade av en slump upptäckt att elektricitet och magnetism hör ihop. Hans upptäckt var oerhört viktig, eftersom den fick andra forskare att göra experiment för att undersöka detta vidare. Ur dessa experiment kom mängder av uppfi nningar som ledde fram till teknik som vi använder varje dag. Hurra för Ørsted, alltså!
V O
* * *
R P
Så här kan det se ut om man testar Ørsteds upptäckt med en kompass, en sladd och ett batteri.
* * *
K A M S
1) Här är sladden omagnetisk.
2) Nu går det ström genom sladden. Sladden blir magnetisk och kompassen ändrar riktning.
3) Nu är sladden omagnetisk igen.
Elektricitet skapar magnetfält
När man kopplar en sladd till ett batteri bildas det ett magnetfält runt sladden. Sladden är bara magnetisk så länge det går ström igenom den. En sådan magnet kallas elektromagnet och den är bara en tillfällig magnet. De rödvita magneterna är magnetiska hela tiden. De kallas därför permanentmagneter. Om man lindar en sladd som det går ström igenom runt en spik så blir spiken en elektromagnet. Gemet, som är av järn, dras till spiken. Ju fler varv man lindar, desto starkare blir den magnetiska kraften. Elektromagneten blir också starkare om man kopplar den till ett starkare batteri.
56 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 56
2020-05-06 09:11
V O
* * *
R P
Magneter i motorer och annan teknik
Det fi nns många exempel på hur magneter används i teknik. Om vi tittar in i framtiden så kommer det säkert fi nnas magneter och magnetism på ännu fler ställen. Ett exempel är bilar med elmotorer, som mer och mer kommer ersätta bilar med bensinmotorer. I alla elmotorer fi nns magneter. Det kan vara både permanenta magneter och elektromagneter.
K A M S
En generator är en omvänd elmotor
I en elmotor ”stoppar man in” ström och får ut rörelse. Men man kan också göra tvärt om. Om man snurrar på motorn så kommer den nämligen tillverka ström. Då fungerar motorn som en generator. Bilden visar förenklat hur en generator fungerar. När man rör magneten fram och tillbaka inne i spolen går det en ström genom sladden. Det ser vi eftersom dioden blinkar till varje gång vi rör magneten. En generator omvandlar alltså rörelse till ström. Här är en fi lm där jag som skrivit boken visar detta.
* * *
k! Blink! Blin
57 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 57
2020-05-06 09:11
4
VIKTIGA UPPTÄCKTER
Transporter Just nu utvecklas ny teknik som leder till att fler och fler transporter görs med fordon som drivs med el. I motorn på en elbil finns stora, superstarka magneter. Även tågtrafiken förändras av nya upptäckter och ny teknik. I bland annat Japan finns det tåg som svävar ovanför rälsen med hjälp av magnetisk kraft. De senaste tågmodellerna (när detta skrivs) har en maxhastighet på 500 km/h. Man hoppas att sådana snabbtåg ska ersätta många flygplan.
V O
* * *
R P
K A M S
Forskning pågår
* * *
Sjukvård
Även inom sjukvården har det gjorts fantastiska uppfinningar som har med magnetism att göra. Med en magnetkamera kan man skapa bilder av kroppens inre som ger mycket mer information än en röntgenbild. Magnetkameran skapar ett så starkt magnetfält att vattnet i kroppen magnetiseras.
Forskare arbetar med att konstruera pyttesmå så kallade nanorobotar. Robotarna släpps in i kroppen och använder sedan magnetism för att lämna av medicin på rätt plats.
Komagneter Det finns faktiskt magneter som man med flit stoppar ned i kossors magar. När kor betar får de nämligen inte bara i sig gräs, utan även spikar, bitar av ståltråd och annat som är av metall. Dessa metallbitar kan skada kossan när de passerar genom magar och tarmar. En lösning är att låta kon svälja en komagnet. Magneten hamnar i kossans första mage. Där drar magneten till sig föremål av järn. Då vandrar inte föremålen vidare och skadar kon. Magsaften fräter sönder och löser upp metallföremålen.
58 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 58
2020-05-06 09:12
SAMMANFATTNING
R P
H O R D OC P : P E B EG R Magnetism Järn Kompass Attrahera Repellera Sydände
* * *
K A M S
Nordände Magnetfält Elektromagnet Elmotor Generator
V O
* * *
kan dra till sig föremål av de tre metallerna järn, nickel och • Magneter kobolt. kan sortera skrot med en magnet, eftersom inte alla saker fastnar på • Man magneter. har en osynlig dragningskraft. • Magneter magneter kan dra sig till varandra eller putta bort varandra. Andra • Två ord för detta är attrahera och repellera. atom är som en pytteliten magnet. • Varje man vill att en magnet ska behålla sin kraft ska man inte slå och • Om banka på den, inte värma den och inte ha andra magneter nära den. använder magneter till många olika saker i hemmet. • Vi det går en ström genom en sladd bildas ett magnetfält runt sladden. • Om är som en stor magnet. Det gör att alla kompasser pekar mot norr. • Jorden • Inne i både elmotorer och generatorer finns magneter.
59 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 59
2020-05-06 09:12
5
EL Nu för tiden använder vi el varje dag. Sakerna som behöver el är antingen batteridrivna eller anslutna till de två hålen i väggen med en sladd.
I det här kapitlet lär vi oss:
som menas med elektrisk energi • vad hur vi använder el i vår vardag • vilka former av elektricitet som finns • hur man ska göra om man hamnar i ett åskväder • om elektricitetens historia • hur man kan göra enkla experiment med elektricitet • om elsäkerhet • hur elektronik har förändrat hela vår värld • hur ett batteri är uppbyggt och fungerar •
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 60
K A M S
2020-05-06 10:31
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO aĚŠk 5 grundbok.indd 61
K A M S
2020-05-06 10:31
EL TILL ALLT
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
El, eller elektricitet som det egentligen heter, är en form av energi. Elektrisk energi är en energiform som är väldigt användbar. Det beror på att den lätt kan omvandlas till andra energiformer. Det är därför vi använder el till allt möjligt. El kan omvandlas till rörelse med hjälp av elmotorer. El kan också omvandlas till ljud i hörlurar, till värme i element eller till kyla i kylskåp. Och som du kan se på bilden ovan kan el också omvandlas till ljus.
62 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 62
2020-05-06 10:31
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
Elberoende
Eftersom vi använder elen till så mycket så har vi blivit beroende av den. Hela tiden. Dygnet runt. När det är snöoväder eller storm kan kraftledningarna skadas av fallande träd. Då blir det strömavbrott. Vid strömavbrott märker vi hur elberoende vi har blivit.
DISKUTERA: Har du varit med om ett strömavbrott? Vad hände hemma hos dig när det blev strömavbrott? Vad var det som inte fungerade? Vad var svårast att klara sig utan? Vad gjorde ni för att lösa de problem som uppstod? Hur länge var det strömavbrott? Vad kan hända ute i samhället vid ett strömavbrott? Hur kan man förbereda sig inför ett strömavbrott? Hur tror du att det var att leva innan det fanns elektricitet?
63 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 63
2020-05-06 10:31
STRÖMMANDE OCH STATISK ELEKTRICITET Strömmande eller statisk Det finns två olika slags elektricitet. Strömmande el är den el som åker ut och in ur de två hålen i väggen. Den får lamporna att lysa och kastrullerna att pysa. Den andra sortens el är statiskt elektricitet. Exempel på statisk elektricitet är när du får en stöt från ett dörrhandtag, när ditt hår blir elektriskt eller när åskan går och du ser en blixt.
V O
Laddningar Båda formerna av elektricitet har att göra med de laddningar som finns i atomerna. Längst inne i atomen finns kärnan. Den har positiv elektrisk laddning. Runt kärnan rör sig elektronerna. De har negativ elektrisk laddning.
Statisk el – du laddas upp när elektroner slits loss
+ ++
* * *
K A M S
R P
När du kammar ditt hår kan det bli elektriskt. Det beror på att elektroner från atomerna i ditt hår har slitits loss. Det är atomerna i plasten i kammen som drar till sig elektronerna. Då blir kammen negativt laddad och håret positivt laddat. Minns du att nord- och sydpolen på magneter drar sig till varandra? På samma sätt kommer något som har positiv elektrisk laddning dra till sig något som har negativ elektrisk laddning. Och på samma sätt som lika ändar på magneter puttar iväg varandra kommer lika elektriska laddningar stöta bort varandra.
* * * 64 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 64
2020-05-06 10:31
Hastig urladdning
* * *
R P
K A M S
Något som har fått en laddning kan också laddas ur. Vid statisk elektricitet är urladdningen blixtsnabb. Och när det handlar om åska är urladdningen väldigt kraftig. Stöten som du känner när du blivit uppladdad och tar i ett dörrhandtag är en urladdning, det vill säga en ström av elektroner som rör sig mellan dig och dörrhandtaget. En åskblixt är också en urladdning, fast då är det många fler elektroner. Urladdningen jämnar ut obalansen i laddning.
V O
* * *
Elektronerna är så små att de inte syns, men när det sker en elektrisk urladdning så blir luften så varm att den börjar lysa. Det är den lysande luften som är blixten!
Strömmande – elektroner i en stadig ström I strömmande el är det också elektroner som rör sig. Men här är det en jämn ström. Den statiska elektriciteten kan få en lampa att blinka till, men den strömmande elen kan få den att fortsätta lysa. I alla fall tills batteriet tar slut eller det blir strömavbrott.
Hur ser det ut inne i sladden? Inne i en sladd finns trådar av metall där elektronerna kan strömma. Ofta använder man metallen koppar. Att man använder en metall beror på att en del av elektronerna i metallens atomer är lätta att flytta på. Om man kopplar en sladd till ett batteri eller ett vägguttag så kommer det att fungera som en pump. De elektroner som kan flytta på sig pumpas då alla på samma gång åt samma håll. Det har blivit en elektrisk ström – en ström av elektroner. Energin hos den elektriska strömmen kan sedan få lampor att lysa eller motorer att snurra.
FAKTARUTA Elektrisk ström är en ström av elektroner.
65 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 65
2020-05-06 10:31
MER OM STATISK ELEKTRICITET Åska Statisk elektricitet kan uppstå när saker gnids mot varandra så att elektroner fl yttas från ett ställe till ett annat. Vid ett åskväder är det iskristaller i moln som gnids mot varandra. Elektroner samlas då på undersidan av molnen. Oftast sker urladdningar inne i molnen, mellan molnets ovan- och undersida. Men ibland far elektronerna nedåt mot marken. När elektronerna far genom luften värms den upp till 30 000 grader. När luften blir så varm börjar den lysa, vilket vi ser som en blixt. Det bildas också en tryckvåg som vi hör som ett mullrande ljud. Det är vanligt med åskväder, men tack och lov är det inte så vanligt att människor blir träff ade av blixten. Emma var nio år när blixten slog ned i en bastu där hon väntade på att ovädret skulle gå över. Det märkliga är vad som hände efter blixtnedslaget. Ett stort eldklot slungades emot henne och träff ade hennes kropp på fl era ställen. Hennes pappa berättar: – Hon blev helt stel, eftersom blixten hade fått hennes muskler att dra ihop sig. Hon var också alldeles blå från tårna upp till knäna. På sjukhuset visade det sig att håren på benen bränts av. Hon hade också fått brännskador på axeln och en liten del av ryggen. Emma mår bra nu, men hon är fortfarande rädd. Hon tänker att chansen inte är så stor att hon träff as av blixten igen. – Men man vet ju aldrig, säger Emma.
* * *
V O
* * *
R P
K A M S
ixta Senaste ny tt – Klotbl
r!
kallas som träffade Em ma Den sortens blixt m gör gnetiska kraf ter so klotblixt. Det är ma till ett klot. att blixten formas energi s tillräcklig med I en enda blixt finn tända or cken 5 W-lamp för att hålla 100 sty i ett halvår.
66 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 66
2020-05-06 10:31
Råd vid åskväder Det som hände Emma är mycket ovanligt. Men det är ändå viktigt att veta hur man ska göra om man är i ett åskväder. Undvik att duscha, bada eller åka båt. Gå inte in under träd eller andra höga föremål. Försöka att söka skydd i hus med åskledare. Förr sa man att det var bra att söka skydd i en bil. Men nu för tiden är det mindre och mindre metall i bilarna, så det är inte längre det bästa tipset. Skydda din elektronik genom att dra ur sladdarna ur vägguttagen.
• • • • •
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
Varför heter det elektricitet? Ordet elektricitet kommer från det grekiska ordet elektron som betyder bärnsten. Bärnsten är en sorts ädelsten som bildats av kåda från träd som levde för fl era miljoner år sedan. För ungefär 2 500 år sedan levde en man i Grekland som hette Thales. Han visade att en osynlig kraft kunde få fjädrar och hårstrån att dras till bitar av bärnsten som han gnidit mot en bit päls. Det var som ett trolleri, och på den tiden kunde man inte förklara den osynliga kraften. Men du vet ju att det beror på laddningar. Från Thales experiment med bärnsten fi ck laddningarna sitt namn. Ordet för bärnsten, elektron, blev elektricitet.
67 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 67
2020-05-06 10:31
NÅGRA EXPERIMENT MED STATISK ELEKTRICITET EXPERIMENT:
Några ballongexperiment Här kommer fl era experiment som handlar om statisk elektricitet. Du kommer behöva minst två runda ballonger (eller stora plastpåsar), torrt hår eller fl eecetröja, tomburkar, snören, med mera (se nedan). Blås upp ballongerna så mycket det går och knyt dem så luften inte pyser ut. Gnid ballongerna mot ditt hår eller mot en fl eecetröja.
Ballong på vägg
Tomburken
R P
K A M S
Häng ballongerna på väggen. Hur länge hänger de kvar? Vilken hänger längst?
V O
* * *
Hör hur det sprakar och knastrar. Försök se om det kommer några små blixtar.
Lägg en tomburk på ett bord. Försök att få burken att rulla genom att hålla en uppladdad ballong nära burken.
* * *
Papperssmulor
Riv sönder en bit papper i små smulor och lägg på ett fat. Håll en laddad ballong i närheten av papperssmulorna. Vad händer?
Statisk dans
Lägg några små bollar av aluminiumfolie på ett fat. Ställ en avklippt petflaska över bollarna. Försök att få bollarna att dansa genom att hålla en laddad ballong nära den avklippta flaskan.
68 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 68
2020-05-06 10:31
Dansande figurer Klipp en liten figur av papper (se bilden). Figuren ska vara cirka 2 cm hög. Försök att få figuren att röra sig genom att hålla en laddad ballong nära den.
Fäst en tråd med tejp på bänken. Använd en laddad ballong för att få tråden att sväva.
* * *
Salt och peppar
R P
K A M S
Indiska reptricket
V O
Två ballonger
* * *
Häng två oladdade ballonger bredvid varandra som på bilden. Ladda ballongerna. Vad händer?
Strö salt och peppar på ett fat. Använd en laddad ballong för att skilja saltet från pepparn.
Blixt
Fleece mot fleece
Gå in i ett beckmörkt rum. Håll ett kaffefat med guldkant i ena handen. För en laddad ballong mot guldkanten. Vad hör du? Vad ser du?
Du behöver: ett alldeles mörkt rum, två fleecetröjor. Ta på dig båda fleecetröjorna. Släck lyset. Ta snabbt av dig den ena tröjan. Hur låter det? Ser du några blixtar?
69 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 69
2020-05-06 10:31
EL-EXPERIMENT MED LEKSAKSKYCKLING Hej! Vi heter Lo och Alice. Idag gjorde vi några roliga experiment med el i klassrummet. Vår lärare hade med sig en liten leksakskyckling. Inne i kycklingen finns ett batteri. På undersidan av kycklingen finns ”pluttar” (kontakter). Batteri
Högtalare
* * *
Vi testade om vi kunde bilda en lång ”sladd” av hela klassen. Vi höll varandra i händerna och bildade en ring runt hela klassrummet. Läraren och en av eleverna fick koppla ihop oss med kycklingen.
Kontakt
V O
* * *
R P
K A M S Kontakt
Vår lärare visade att kycklingen piper när man håller ett finger från vänstra handen på ena plutten och ett finger från högra handen på den andra plutten. Kycklingen piper eftersom kroppen leder ström. Kroppen fungerar som en sladd. Eftersom den här strömmen är så svag så är det inte farligt.
Så här nuddade läraren och eleven Så fort de släppte pluttarna slutade pluttarna på kycklingen. Gissa vad kycklingen att pipa. På samma sätt som hände? blev det när Noah och My som stod i Den pep som tusan! Men bara mitten av ringen släppte varandras när de höll kvar fingrarna och alla händer. Det var som om sladden gick av. höll i varandras händer. Läraren berättade: När alla håller i varandras händer får man en sluten strömkrets. Så heter det när lampor eller annat som drivs av el funkar som det ska. I en sluten strömkrets kan strömmen ta sig hela vägen runt.
70 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 70
2020-05-06 10:32
Det första vi undersökte var en sax med plasthandtag. När eleverna höll i plasthandtagen pep inte kycklingen. Plast leder tydligen inte ström.
Sedan testade vi om olika material leder ström eller inte. Det gjorde vi genom att några i ringen fick hålla olika saker mellan sig. Först gissade vi vad som skulle hända, sedan testade vi.
V O
R P
* * *
Vad lärde vi oss?
K A M S
* * *
När eleverna höll i metallen på saxen så pep kycklingen. Metaller leder ström. Det är ju därför man har metall inuti sladdar. Utanpå sladden är det plast som skyddar oss från att komma i kontakt med strömmen. Plast leder ju inte ström. Om något inte leder ström så säger man att det isolerar. Vi provade också om en glödlampa leder ström. Kycklingen pep, men lampan lyste inte. Det måste alltså finnas något inne i lampan som leder ström. Men batteriet i kycklingen var för svagt för att få lampan att lysa.
Det vi lärde oss av experimenten med kycklingen var: – vad som menas med sluten strömkrets – att en del material inte leder ström – att metaller leder ström – att kroppen leder ström (därför måste man vara försiktig med el) – att saker som inte leder ström kallas för isolatorer
Här i filmen kan du se hur vi gjorde.
Nästan samma experiment Ett liknande experimentet gjordes redan år 1746. Då kopplade en forskare ihop 200 munkar med metalltrådar så att det blev en cirkel med en omkrets på nästan 2 kilometer. När man kopplade ström till cirkeln fi ck alla munkarna samtidigt en stöt. Forskaren förstod då att elektrisk ström måste ha extremt hög hastighet. Idag vet vi att elektrisk ström rör sig med ljusets hastighet (300 000 kilometer per sekund).
71 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 71
2020-05-06 10:32
ELSÄKERHET Hemma är de apparater som drivs med el kopplade till eluttagen med sladdar. Det ser ut som en sladd, men inuti fi nns två eller tre tunnare sladdar. Det som leder strömmen inuti sladden är trådar av metall. På utsidan av metallen fi nns det plast. Plasten gör att man inte får ström i sig om man nuddar sladden. Så här ser det ut inuti några sladdar:
Trådar av den röda metallen koppar.
* * *
Så här ser det ut inne i en kontakt. De två blänkande piggarna av metall passar i de två hålen i väggen. Den gulgröna sladden kallas för jordkabel. Den är en sorts säkerhetsåtgärd.
R P
K A M S Plast som isolerar.
V O
* * *
DISKUTERA:
Vilka material använder man när man tillverkar en sladd? Varför har man dessa material?
I alla hus fi nns proppskåp. De är ett skydd ifall något skulle bli fel med strömmen. I äldre proppskåp sitter så kallade proppar. Inuti dem fi nns en tunn tråd som brinner av om det går för mycket ström genom en krets. Då måste man byta propp.
När strömmen bryts i så kallade automatsäkringar behöver man inte byta något. Det är bara att vippa tillbaka brytaren, så går det ström i kretsen igen.
72 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 72
2020-05-06 10:32
Elsäkerhet Det är viktigt att känna till att el kan vara farligt. Man ska alltid vara försiktig när man har med el att göra. Här är de viktigaste råden från Elsäkerhetsverket: – Se till att eluttagen är petskyddade och installera jordfelsbrytare. – Undvik sladdhärvor och lösa sladdar. – Gör spisen mindre farlig, till exempel genom att sätta dit ett tippskydd så att den inte kan falla omkull. – Se till att alla lampor står stadigt och inte kan välta. – Var försiktig nära vatten. Vatten leder nämligen ström. El och vatten är därför en livsfarlig kombination. – Använd aldrig sladdar eller kontakter som är skadade (se bilderna här intill). – Lär dig mer om elsäkerhet.
DISKUTERA:
* * *
R P
K A M S
Vad menas med de olika råden? Det finns bra information om hur man ska hantera el hos Elsäkerhetsverket.
V O
* * *
Vad händer i kroppen om man kommer i kontakt med el? Hög strömstyrka
Man får brännskador och kan dö. Andningen förlamas. Musklerna dras ihop och man kan inte släppa greppet. Musklerna dras ihop. Man får kramp.
Låg strömstyrka
Alltför många ungdomar har dött då de inte tagit denna skylt på allvar. Det blev till en livsfarlig lek med livet som insats.
Man känner av strömmen. Man får en stöt.
73 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 73
2020-05-06 10:32
KOPPLINGAR MED EL
V O
Lampor har inte alltid sett ut på samma sätt. Förr i tiden var det en tråd av kol eller metall som blev varm och började glöda. Numera är det vanligare med LED-lampor. I dem är det många små dioder som sänder ut ljus.
* * *
R P
Elenergi omvandlas till ljusenergi
De första lamporna som uppfanns var glödlampor. Som man hör på namnet är det något som glöder inne i lampan. Det är en tunn tråd som blir så varmt av den elektriska energin att den börjar lysa. Idag använder vi flera olika slags energisnåla lampor. Ett par exempel är dioder och halogenlampor. Alla lamporna har två saker gemensamt: – det är el som får dem att lysa – de måste vara kopplade så att det blir sluten strömkrets.
K A M S
Några elektriska komponenter
När man kopplar med el på NO-lektionerna så använder man olika typer av elektriska komponenter. De liknar de lampor och sladdar som vi använder hemma. Och precis som hemma så behövs det en sluten strömkrets för att en lampa ska lysa.
Sladd
* * *
De sladdar vi kopplar med har plast på utsidan och en eller flera trådar av metall inuti, precis som sladdarna på sida 72. Skillnaden är att sladdarna på sida 72 har fler ledningar i varje sladd.
Glödlampa Inuti glaskulan finns en tunn tråd av metallen volfram. När det går ström genom tråden så glöder den.
Glödlampshållare På de här enkla glödlampshållarna sticker det ut två stift. För att det ska kunna gå ström genom lampan måste det kopplas en sladd till varje stift.
Batteri i batterihållare När man sätter batteriet i en batterihållare går det lätt att sätta dit sladdarna. En ska kopplas till plus på batteriet och en till minus
74 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 74
2020-05-06 10:33
EXPERIMENT:
Få en lampa att lysa
Få två lampor att lysa – Seriekoppling
Du behöver: sladdar, batterier, glödlampor eller dioder, lamphållare. Koppla ihop så att lampan lyser. Kan du få lampan att blinka?
Du behöver: sladdar, batterier, glödlampor eller dioder, lamphållare. Koppla ihop sladdarna och lamporna som på bilden. Vad händer om du skruvar ur ena lampan?
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
VARNING! Du får absolut inte koppla själv med sladdar och lampor hemma.
Få två lampor att lysa på ett annat sätt – Parallellkoppling Du behöver: sladdar, batterier, glödlampor eller dioder, lamphållare. Koppla ihop sladdarna och lamporna som på bilden. Vad händer nu om du skruvar ur ena lampan?
DISKUTERA: Som du kanske förstår kan inte alla lampor i en hel stad vara kopplade med seriekoppling. Varför inte?
75 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 75
2020-05-06 10:34
DEN ELEKTRONISKA REVOLUTIONEN Nu för tiden använder vi mer och mer så kallad digital teknik. I den digitala tekniken används elektronik. Med elektronik menas att man använder elektricitet för att styra, koppla om eller förstärka elektriska strömmar. För att göra detta möjligt använder man flera olika så kallade komponenter. Nu ska vi berätta om hur några elektroniska komponenter har utvecklats.
Elektronrör De första elektroniska apparaterna var gigantiska räknemaskiner. Att de var så stora berodde på att komponenterna som användes för att styra och förstärka strömmarna var så kallade elektronrör. Elektronrör ser ut som lampor och är ungefär 5 cm höga De blev ofta så varma att de gick sönder och fick bytas hela tiden.
R P
Transistor
Transistorn, som uppfanns 1948, ledde till den elektroniska revolutionen. Den elektroniska revolutionen har på många sätt förändrat våra liv. Transistorn är den viktigaste delen i den elektronik som finns i en dator. Den gör ungefär samma saker som elektronrören, men har många fördelar – den är billigare, mindre, tåligare, strömsnålare och lättare.
IC-krets
* * *
V O
* * *
K A M S
Nu för tiden behöver man inte tillverka varje transistor för sig. Istället tillverkas många transistorer på en och samma bit av ett ämne som heter kisel. Många transistorer tillsammans på samma kiselbit kallas för en IC-krets. Ett annat ord för IC-krets är chip. Genom att bygga upp elektroniken med IC-kretsar kan man skapa de så kallade mikroprocessorer som finns i alla digitala prylar som du använder. Mikroprocessorerna är programmerade till att utföra olika saker och brukar kallas för ”hjärnan” i den digitala tekniken. Det är alltså mikroprocessorerna som gör att datorer, spelkonsoler, mobiltelefoner, surfplattor och mycket annat fungerar som de ska.
Hur kan något så litet förändra hela vår värld? Transistorerna kan få en svag ström att styra en stark ström. Det låter inte så märkvärdigt, men den lilla egenskapen ligger bakom hela den elektroniska revolutionen.
DISKUTERA: Till vad använder du elektronik?
76 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 76
2020-05-06 10:34
ATT ATTGÖRA: GÖRA
Programmera och styra en Microbit Du behöver: BBC-Microbit, dator, sladdar, servo, motor och en strömkälla. Det finns oändligt många roliga saker man kan bygga, programmera och styra om man har en dator, en BBC-Microbit och en servomotor. Det kan bli robotar, tjuvlarm och mycket annat. På www.microbit.org hittar man programspråken och information om hur man kommer igång. Samtidigt som man lär sig programmera och styra föremål får man bygga saker och vara påhittig. Kanske kan du bygga en myra… som går att styra? Lycka till!
Microbit
R P
Servomotor
* * *
V O
* * *
K A M S
Så här kan robotarna se ut. Titta på filmen så får du se hur några av dem funkar.
77 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 77
2020-05-06 10:35
BATTERIER Hela detta kapitel har handlat om elektricitet. Du har bland annat fått lära dig att en elektrisk ström är en ström av elektroner. Nu är det dags att titta på hur ett batteri funkar. Man kan tänka att ett batteri är som en pump. Batteriet pumpar en ström av elektroner genom sladdarna. Men hur kan något pumpa elektroner?
I ett batteri finns två metaller
* * *
R P
K A M S
Om du söker efter information om hur batterier uppfanns så kommer du hitta märkliga historier om hoppande grodlår. Du kommer också se bilder som visar staplar av blöta tygbitar mellan olika metallskivor. I de batterier vi använder nu för tiden fi nns varken grodlår eller blöta tyger, men det fi nns en eller två metaller. En vanlig metall i moderna batterier är litium.
V O
* * *
Ett batteri har två olika sidor Som du ser på bilden så står det + och – på batteriet. När man kopplar ena sladden till + och den andra till – pumpar batteriet elektroner som får lampan att lysa. Det här beror på att vissa ämnen är bättre på att dra till sig elektroner än andra. Metallen på minussidan av batteriet är sämre på att dra till sig elektroner än metallen på plussidan. Om man kopplar ihop minussidan och plussidan uppstår en spänning mellan metallerna. Antagligen har du hört ordet spänning i samband med elektricitet. Man mäter spänningen mellan plussidan och minussidan i en enhet som heter volt. Spänningen hos ett batteri talar om hur starkt batteriet kan pumpa elektroner från minus till plus. Ett batteri är slut när det inte längre kan pumpa några elektroner.
78 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 78
2020-05-06 10:35
Ett enkelt batteri
* * *
R P
K A M S
Man kan faktiskt göra ett batteri av några citroner. Förutom citronerna behöver man några sladdar, fyra zinkbitar och fyra kopparbitar. Zink och koppar är olika metaller. Om man kopplar som på bilden lyser dioden. Om du inte tror att det är sant kan du titta på fi lmen!
Batterier ska återvinnas
Du har säkert många apparater med batterier hemma. Men vad ska man göra med batterier som har tagit slut? Tyvärr är det vanligt att batterier hamnar i fel soppåse. Det är inte bra! Batterierna kan nämligen skada naturen. Lämna istället batterierna i närmaste batteriholk. Det går också bra att lämna batterier på återvinningsstationen. Det fi nns nämligen många ämnen i batterier som går att återanvända.
Framtidens bilar kommer använda framtidens batterier I framtiden kommer fl er och fl er bilar vara eldrivna. Därför arbetar forskarna för fullt med att hitta ny teknik som gör batterierna bättre, säkrare och billigare.
V O
* * *
FAKTARUTA
Alla batterier syns inte Många leksaker och andra apparater har batterier som inte går att plocka ut. Dessa apparater får inte slängas i soporna. Istället ska de lämnas till återvinning. En bra regel är: ”I allt som rör sig, lyser eller låter finns ett batteri som ska lämnas åter.”
ATT GÖRA: Sök på internet och läs senaste nytt om batterier.
79 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 79
2020-05-06 10:35
5
VIKTIGA UPPTÄCKTER Det mystiska ”batteriet” från Bagdad År 1938 hittade man i närheten av Bagdad i Irak en lerkruka som skulle kunna vara ett 2000 år gammalt batteri. Krukan innehöll en cylinder av koppar med en järnstav i mitten. Detta liknar det batteri som Alessandro Volta lanserade år 1600, och som man tidigare trott var världens första batteri. Krukan saknade dock en viktig del som fanns i Voltas batteri, nämligen en vätska som leder ström. Vid experiment har man kunnat visat att kopior av krukan fungerar som batterier om man häller i till exempel vinäger eller grapefruktjuice. Forskare har olika teorier om vad man använde de forntida batterierna till. En teori är att de användes när man förgyllde eller försilvrade saker.
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
Laddade experiment från förr med statisk elektricitet På 1700-talet anordnades uppvisningar med apparater som kunde alstra kraftiga laddningar av statisk elektricitet. På bilden till vänster är det kvinnan som laddas upp. Hon står på en pall med isolerande ben. Det gör att laddningen inte far iväg förrän mannen som står på golvet närmar sig henne med sina läppar. Tänk vilken kyss det måste blivit! Flickan på den högra bilden hänger i en gunga när hon laddas upp. Mannen längst till vänster håller en sked med en brännbar vätska. När laddningen är tillräckligt stor hoppar en blixt från fl ickans fi nger till skeden och vätskan börjar brinna.
80 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 80
2020-05-06 10:35
H O R D OC P : P E R B EG
SAMMANFATTNING
Elektricitet Elektrisk energi Strömmande elektricitet Statisk elektricitet Elektrisk laddning Ström Ledare Isolator Elsäkerhet Sluten strömkrets Elektronik
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
(el) är en mycket användbar form av energi. • Elektricitet I ditt hem fi • annat rörelse,nns apparater som kan omvandla elektrisk energi till bland ljud, ljus, värme eller kyla. Det fi nns två former av elektricitet – statisk el och strömmande el. • Ytterst i alla atomer fi nns elektroner som har negativ elektrisk laddning. • Statisk elektricitet uppstår när det blir överskott eller underskott på • elektroner i olika föremål. åskmoln samlas elektroner på undersidan av molnet. Blixten vi ser är • Iluftettsom blivit så varm att den lyser när molnet laddas ur. Alla metaller leder ström. Material som inte leder ström, till exempel plast, • glas och gummi, kallas för isolatorer. Vår kropp leder ström. är det viktigt att vara försiktig med el. • Om man kopplar ihop ettDärför batteri • strömkrets så lyser lampan. med en glödlampa så att det blir en sluten elektronik menas att man använder elektricitet för att styra, koppla om • Med eller förstärka elektriska strömmar. Elektronik har förändrat hela vår värld.
81 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 81
2020-05-06 10:35
6
LÖSNINGAR OCH BLANDNINGAR När man häller några skedar salt i ett glas med vatten och rör om ser det ut som om saltet försvinner. Men saltet finns där, blandat huller om buller med vattnet. Det har blivit en saltlösning. Om man smakar känner man tydligt att saltet är kvar, även om det inte syns. Om man sedan häller lösningen på ett fat och låter vattnet avdunsta ser man saltet igen.
I det här kapitlet lär vi oss:
olika lösningar och blandningar • om vad som menas med en lösning • hur man använda vatten som ett lösningsmedel • varför detkan luktar och klister torkar • olika metoder somnärkanfärger användas att dela upp lösningar • vad som menas med att ”lika löserförlika” • hur man kan få bort olika fläckar från sina kläder • hur ett reningsverk ser ut inuti och hur det fungerar •
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 82
K A M S
2020-05-06 10:37
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO aĚŠk 5 grundbok.indd 83
K A M S
2020-05-06 10:37
EN DROPPE I HAVET sockerbit
V O
* * *
R P
På bilderna ovan kan du se vad som händer när en färgdroppe släpps ned i vatten. Färgdroppen består av molekyler och det gör vattnet också. Molekylerna i vattnet knuffar runt färgmolekylerna så att det blir en blandning av färg och vatten. Till slut ser vi inte vad som är färg och vad som är vatten. Vi har fått en lösning. En lösning är en sorts blandning. I en lösning är de olika ämnena så blandade att man inte kan se vad som är vad. Om vi kunde se molekylerna så skulle det kunna se ut så här:
* * *
K A M S
Det här är färgmolekylerna. Det här är vattenmolekylerna.
När molekylerna är blandade huller om buller kan våra ögon inte se vad som är vatten och vad som är färg. Vi kan bara se om vi tittar med supermikroskop.
Vatten kan lösa fasta ämnen Man kan även göra en lösning med vatten och ett fast ämne, till exempel socker. När vi blandar socker med vatten ser det ut som att sockret försvinner. Men om du smakar på vattnet märker du att det smakar sött. Sockret har inte försvunnit, det har löst sig i vattnet. Vi har fått en sockerlösning. Sockerlösningen är en blandning av vattenmolekyler och sockermolekyler.
84 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 84
2020-05-06 10:40
Vatten är ett bra lösningsmedel Allt levande behöver vatten. Det beror på att många ämnen som djur och växter behöver är lösta i vatten. Vattnet i marken löser upp de ämnen som växterna behöver. Då kan ämnena transporteras till växtens alla delar. När bladen har tillverkat socker kan det också lösas i vatten och transporteras runt i växten. Vi människor består av 60 procent vatten. Många av de ämnen som vi behöver för att leva är lösta i vatten. Kroppen använder också vatten för att göra sig av med ämnen som den inte behöver. Vattnet med de lösta, onödiga ämnena transporteras ut ur kroppen som kiss.
FAKTARUTA
Sand löser sig inte i vatten Även om vatten är ett bra lösningsmedel så löser sig inte allting i vatten. På den övre bilden blandar vi sand och vatten. Det går bra så länge man rör om med en sked. Men efter en stund lägger sig sanden på botten av glaset. Du kan vänta hur länge som helst, men sanden kommer aldrig lösa sig. Vattnet kan helt enkelt inte lösa upp sanden.
V O
* * *
R P
DISKUTERA:
K A M S
Kan du komma på några andra ämnen som inte löser sig i vatten?
Hur fort löser sig en sockerbit i vatten?
* * *
I varmt vatten går det att lösa upp mer socker.
Det hade gått mycket fortare att lösa upp sockret om vattnet hade varit varmt.
I kallt vatten löser sig inte socker lika bra.
Det går fortare att lösa upp sockret om man rör om med en sked.
DISKUTERA: Vilka av barnen tror du har rätt?
85 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 85
2020-05-06 10:41
FÄRGAT SALTVATTEN I EN GLASBURK
1. Den här burken är av glas. Den är helt torr både på insidan och utsidan. Burken känns lite kall när man tar på den.
* * * 5. I en termos har vi lite kokhett vatten. När vi häller i det varma vattnet blir det som en röd soppa i botten av burken. Både saltet och karamellfärgen löser sig i vattnet.
V O
R P
2. Först häller vi lite salt i burken. Saltet är i fast form. Det är ett vitt pulver, men när man tittar riktigt nära ser man att saltet består av vackra, små kristaller.
3. Vi häller också i några droppar röd karamellfärg. Det blir röda prickar i det vita saltet.
6. Nu har vi lagt på locket. Vi ser att det blir ett moln av ånga inne i burken. Det är det varma vattnet som övergår från flytande form till gasform.
7. På burkens insida bildas det små droppar. Det är vattenångan som kyls av mot glaset. Då övergår vattnet från gasform till flytande form.
K A M S
* * *
4. Det här är locket till burken. I locket ligger några isbitar. Det börjar bli lite blött i locket eftersom isen smälter, men på undersidan av locket är det torrt.
8. Om vi lyfter lite på locket slingrar sig molnen som en rök uppåt. Röken vi ser är pyttesmå vattendroppar. Vattnet i gasform kyls av när det möter den kalla luften utanför burken. Vattnet övergår till flytande form.
86 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 86
2020-05-06 10:44
9. Tittar vi på undersidan av locket ser vi att det är alldeles blött. Det var så varmt i burken att vattnet började avdunsta. Vattenångan steg uppåt och träffade det kalla locket. Då kyldes ångan av och bildade vattendroppar. Men dropparna är färglösa och smakar inte salt. Hur kommer det sig? Jo, karamellfärg och salt behöver mycket höga temperaturer för att koka och avdunsta. Alltså blir färgen och saltet kvar i botten på burken.
* * *
V O
* * *
R P
10. Om vi låter burken stå riktigt länge så kommer allt vatten avdunsta och övergå i gasform. När allt vatten har avdunstat ser vi att karamellfärgen och saltet är kvar i botten av burken.
K A M S
Sugen på salt?
Ibland kan man känna sig sugen på att äta något riktigt salt. Det är inte konstigt eftersom människor och alla andra djur måste få i sig lite salt varje dag. Vi människor behöver 1,5 gram per dag. Här ser du en ko som slickar på en saltsten.
87 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 87
2020-05-06 10:46
VARFÖR LUKTAR DET NÄR KLISTRET TORKAR? Vad är det som luktar?
Färger som luktar
Vissa sorters lim och klister luktar väldigt starkt när de torkar. Lukten man känner är lösningsmedlet i limmet som avdunstar. Lim och klister består av två ämnen – ett som håller ihop det man vill sätta samman och ett ämne som fungerar som lösningsmedel. Ofta är lösningsmedlet ett ämne som avdunstar lätt. Då torkar nämligen limmet snabbt. När lösningsmedlet avdunstar och övergår i gasform sprids gasen i hela rummet. Då känner du en lukt.
Det finns en färgsort som kallas lackfärger. De består av färgämnen som är upplösta i ett lösningsmedel. När lackfärger torkar är det lösningsmedlet som avdunstar.
* * *
R P
K A M S
När man klämmer ut limmet eller klistret ur tuben är det en flytande lösning. När lösningsmedlet har avdunstat är det bara ämnet som håller ihop det man lagat som är kvar.
V O
* * *
Måla med vattenfärg När man målar med vattenfärg så är det vatten som är lösningsmedlet. Därför luktar det inte när man målar med vattenfärg. Nu för tiden finns det många typer av målarfärg som inte luktar. Det är bra för dem som till exempel har olika typer av allergier.
VARNING!
En del lösningsmedel som finns i klister och målarfärg är bra på att lösa upp fett. När färgen eller klistret torkar sprids dessa ämnen i gasform och blandar sig med luften. Om vi känner lukten av klister eller färg så kan det vara dags att vädra, eftersom en del lösningsmedel som används i färg och lim är skadliga för kroppen. Att dessa lösningsmedel är farliga beror på att de kan lösa upp fett. När vi andas in ångorna kommer lösningsmedlet stanna i de delar av kroppen där det finns fett, till exempel i hjärnan. Ämnena transporteras med blodet och kan ge skador på hjärna, nerver och andra inre organ.
88 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 88
2020-05-06 10:46
Experimentera med lösningar och avdunstning EXPERIMENT:
Saltexperiment Du behöver: ett glas, salt, ett teskedsmått, pensel, färgat papper. Testa hur många teskedar salt du kan lösa i ett glas med vatten. När det inte går att lösa mer säger man att lösningen är mättad. En mättad saltlösning kan inte ta hand om mer salt. Hur mycket du än vispar så kommer saltet bara att lägga sig på botten när du slutar vispa.
V O
Här är tre tips på vad du kan använda din mättade saltlösning till: 1) Häll ut en skvätt på en plåt från ugnen. Låt stå! 2) Doppa en pensel i lösningen och måla sedan på ett färgat papper. Vänta en stund så att vattnet får avdunsta. 3) Ställ en sked i glaset med lösningen. Låt stå. Lägg märke till hur saltet klättrar på skeden.
R P
Gör experimenten själv eller se dem på filmen.
EXPERIMENT:
K A M S
Odla vackra kristaller
Du behöver: alun, varmt vatten, en kastrull, en sked, en glasburk, snöre, en penna, häftmassa. Värm 1 dl vatten i en kastrull och blanda i 2 dl alun. Rör om tills allt alun är löst. Fortsätt värma vätskan, häll i mer alun och rör om. När det blir lite alun kvar i botten fast du rör om så är lösningen färdig att använda. Låt lösningen svalna till rumstemperatur och häll den sedan i en ren glasburk. Inga alunkristaller får följa med ner i burken. Fäst tråden på pennan som bilden visar. Det är viktigt att tråden hänger ned under ytan i lösningen. Använd häftmassa för att fästa pennan på burken. Täck burkens öppning med hushållspapper och ställ den på ett mörkt ställe. Det tar några dagar, men sedan börjar det bildas kristaller på tråden. Om du vill ha en extra fin kristall kan du rensa bort alla de mindre kristallerna. Spara bara den kristall som är finast och låt den växa. Om kristallen hamnar ovanför vattenytan kan man göra tråden längre. Lycka till!
* * *
* * *
VARNING! Alun som inte är blandat med vatten kan irritera ögon, slemhinnor och hud vid direktkontakt. Det inte heller bra att äta alun.
89 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 89
2020-05-06 10:46
LÖSNINGAR OCH BLANDNINGAR I NÄRBILD
Nästan allt du ser omkring dig är blandningar av olika ämnen. Det är mycket sällsynt med helt rena ämnen, men det fi nns undantag. Ett rent ämne består av bara en sorts atomer eller molekyler. Ett exempel på ett rent ämne är kol, som bara består av kolatomer. Kolatomerna kan sitta ihop på lite olika sätt. Beroende på hur kolatomerna sitter ihop så får kolet helt olika egenskaper.
En diamant består bara av kolatomer. De är hårt bundna till varandra och bildar en enda stor molekyl. Det gör att diamant är det hårdaste ämnet som fi nns. De vackra diamantkristallerna är dyrbara och används bland annat i smycken. På grund av sin hårdhet används de också i borrar och verktyg som kan skära i glas.
* * *
R P
K A M S
Diamanter består av kolatomer...
... och det gör grafit också
I grafit är kolatomerna inte lika hårt bundna till varandra. De bildar dessutom skivor eller lager som lätt kan glida isär. När man drar en bit grafit mot någonting blir det ett svart spår.
V O
* * *
Men hallå! Skulle man inte kunna använda grafit för att skriva med?
Jo, det är just det vi gör. Stiftet i en vanlig blyertspenna är grafit blandat med lera. Att kol i ren form kan se så olika ut och ha så olika egenskaper beror alltså på hur kolatomerna sitter ihop.
90 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 90
2020-05-06 10:46
Rena ämnen Ett exempel på ett ämne som kan finnas helt rent är guld. Guld som inte är blandat med några andra ämnen brukar kallas för 24 karats guld. Eftersom rent guld är väldigt mjukt går det inte att använda till smycken. Därför blandar man guldet med andra metaller. I många vackra och fina smycken är guldhalten ofta 18 karat. Då är guldet blandat med 25 % av andra metaller.
Legeringar En blandning av två eller fler metaller kallas för en legering. För att metallerna ska blanda sig måste de först smältas. Genom att blanda olika metaller kan man få fram legeringar med mycket användbara egenskaper. Se bara vad som hände när vi människor kom på att blanda koppar och tenn. Legeringen heter brons och har gett namn åt en hel tidsålder i människans historia – bronsåldern.
När man gör sitt eget bubbelvatten sätter man en flaska med kranvatten i en apparat och skruvar åt. När man trycker på startknappen så börjar det bubbla i vattnet. Det är en gas som heter koldioxid som sprutas ned och löser sig i vattnet. Koldioxiden gör vattnet härligt bubbligt. Man brukar säga att vattnet blir kolsyrat när koldioxid löser sig i vatten. Men man kan inte lösa hur mycket gas i vattnet som helst. När man löser ett ämne i fast form, till exempel socker eller salt, i vatten så går det att lösa mer av ämnet ju varmare vattnet är. Med gaser är det tvärt om. Ju kallare vattnet är, desto mer gas kan man lösa i vattnet. Om du någon gång öppnat en burk läsk som legat i solen så vet du att det sprutar som en fontän. Det är gasen som inte vill vara kvar i lösningen. Så om vattnet ska bli extra bubbligt så ska det vara kallt när du sprutar ner gasen.
* * *
Mynt innehåller blandningar av metaller
R P
K A M S
Bubbelvatten = gas löst i vatten
V O
* * *
Våra mynt är tillverkade av flera olika metaller. Femkronorna och tiokronorna består av fyra olika metaller – 89 % koppar, 5 % aluminium, 5 % zink och 1 % tenn. En- och tvåkronorna har en kärna av stål (en blandning av järn och kol). Ovanpå kärnan finns ett tunt lager koppar.
EXPERIMENT:
Sortera en blandning av tvåkronor och femkronor Du behöver: en magnet, några tvåkronor, några femkronor. Använd en magnet för att sortera mynten. Eftersom tvåkronan har en kärna av stål (järn) så kommer den fastna på magneten.
91 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 91
2020-05-06 10:47
SEPARERA BLANDNINGAR OCH LÖSNINGAR
Det finns många olika sätt att skilja på ämnena som ingår i en blandning eller lösning. Godisbitar som är blandade kan man sortera för hand. Men hur gör man om man råkat blanda sand och vatten?
* * *
R P
K A M S
Dekantering
Om man vill skilja sand och vatten kan man dekantera. Så heter det när man lutar burken försiktigt och bara häller av vätskan. Det fungerar eftersom sanden ligger kvar i burken. Dekantering är alltså en lämplig metod att använda när ett ämne lagt sig på botten av en vätska.
V O
* * *
Durkslag, sil, såll Om sandkornen inte är för små kan man använda ett durkslag, en sil eller ett såll. Ett durkslag funkar också bra när man vill separera pasta från vattnet som man kokat den i. Ett såll funkar bra när man vill sortera bort rötter och stenar ur jord.
Avdunstning Har man väldigt god tid på sig kan man använda avdunstning för att skilja sanden från vattnet. Man väntar då helt enkelt tills vattnet avdunstat helt och försvunnit. Sanden kommer däremot vara kvar.
92 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 92
2020-05-06 10:47
Centrifugen separerar Om man vill skilja olika vätskor åt kan man ibland använda en centrifug. Centrifugen snurrar med hög hastighet, och då skiljs de olika vätskorna åt. År 1877 uppfann svensken Gustaf de Laval en sorts centrifug som kallas separator. Med separatorn kunde mjölken på ett enkelt sätt delas upp så att man fick grädde för sig och mjölk för sig.
Hur får man salt från saltvatten?
V O
* * *
En del av det salt som vi använder hemma kommer från havet. Man stänger helt enkelt in havsvatten i bassänger som kallas för saliner. Där får vattnet avdunsta så att bara saltet är kvar. Solen gör hela jobbet. Ja, inte riktigt hela jobbet, eftersom saltet måste samlas ihop när vattnet har avdunstat. Om du har badat i riktigt salt havsvatten och sedan solat så vet du att det blir salt på huden. Vattnet i havsvattnet har avdunstat, kvar på huden blir bara saltet.
R P
* * *
K A M S
93 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 93
2020-05-06 10:47
FLER SÄTT ATT SEPARERA LÖSNINGAR Filter Om man försöker använda ett filterpapper för att separera en saltlösning märker man att det inte fungerar. Det kommer fortfarande vara samma saltlösning efter att lösningen har runnit igenom filtret. Om man tittar med mikroskop på filterpapperet förstår man varför. I pappret är det små hål överallt, och de hålen är så stora att både vattnet och det lösta saltet rinner igenom. Att saltet är kvar märker man om man smakar på vattnet. Men filter kan användas för att separera många andra blandningar. En tepåse är inget annat än ett filter som skiljer tebladen från vattnet. Men den goda smaken passerar igenom hålen. Prova själv!
R P
K A M S
EXPERIMENT:
V O
* * *
Filterpapper i närbild.
Oerhört intressant experiment med tepåse!
* * *
Du behöver: en tepåse, en kopp varmt vatten. Smaka på vattnet. Stoppa ner tepåsen i vattnet och låt den ligga där i några minuter. Vad händer? Hur smakar vattnet nu? Vad skulle hända om man lade i en sockerbit och hällde i lite mjölk? Hur smakar det nu? Njut av en god kopp te!
Ännu bättre filter
Kalsongen som gör att fisar inte luktar
Om man vill att ett filter ska fungera extra bra kan man fylla det med ett ämne som suger åt sig det man vill ta bort. I många filter används kol för att dra till sig de ämnen man vill bli av med. Här intill kan du läsa om en ganska ny uppfinning!
Visste du att det finns underbyxor med inbyggt filter som skyddar omgivningen mot pinsamma dofter? De som vill kunna prutta utan att det sprids illaluktande gaser kan nu skaffa kalsonger med kolfilter som suger åt sig pruttgaserna.
94 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 94
2020-05-06 10:47
Jag som har smakat på resultatet vet att det smakar precis som vanligt!
EXPERIMENT:
Experiment med kolfilter Du behöver: grillkol, rivjärn, två filterpapper, tratt, två burkar, Coca-Cola eller annan mörk läsk. Riv kolbitarna med hjälp av rivjärnet så att du får ett finmalet pulver. Var försiktig så att du inte får pulvret på kläderna. Sätt de två filterpappren i tratten och sätt tratten på en burk. Häll i kolpulvret i filtret. Häll den mörka läsken några gånger genom filtret med hjälp av den andra burken. Första gången brukar lite kolpulver följa med. Vad händer? Testa gärna andra läsksorter med olika färg.
V O
* * *
R P
K A M S
EXPERIMENT:
* * *
Kromatografi Du behöver: ett glas med vatten, filterpapper, olika pennor med vattenlöslig färg. Kromatografi är en metod som används för att skilja på olika ämnen. Måla en prick på filterpappret. Stoppa ned pappret i ett glas med vatten. OBS! Pricken ska vara ovanför vattenytan. När vattnet sugs upp i pappret kommer de färger som är blandade i pennan glida isär. Testa pennor med olika färger. Ibland blir det rena rama regnbågen.
95 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 95
2020-05-06 10:47
LIKA LÖSER LIKA Olja och vatten Bilderna nedan visar vad som händer när man skakar en blandning av olja och vatten. Först blir det små droppar av olja som gör att vattnet ser dimmigt ut. Men hur mycket man än skakar eller vispar kommer oljan efter en stund att lägga sig ovanpå vattnet. Testa själv så får du se! Den sortens grumliga blandning som fi nns på bilden i mitten kallas för emulsion. Oljan simmar omkring i vattnet som små droppar. Kemisternas förklaring är att oljemolekylerna och vattenmolekylerna är för olika för att det ska bli en lösning. Det fi nns nämligen en regel inom kemin som säger
Oljeutsläpp
Alldeles för ofta ser man på nyheterna att ett fartyg har släppt ut olja i havet. Det kan också bli oljeutsläpp efter olyckor vid oljeborrtorn ute till havs. Oljeutsläpp leder till stora problem för alla levande organismer i det område som drabbats. Säkert har du sett bilder på inoljade fåglar som inte kan flyga längre.
V O
* * *
R P
K A M S SKAKA
* * *
att ”lika löser lika”. Det betyder att om molekylerna liknar varandra, som salt och vatten, så kan man lösa ämnena i varandra. Olja och vatten är olika, därför blir det ingen lösning, utan en emulsion. Mjölk, glass, hudkrämer och smink är andra exempel på emulsioner. Man kan göra en liknande blandning, fast med en vätska och små bitar av ett ämne i fast form. Den typen av blandning kallas för en uppslamning. Sanden vi försökte blanda med vatten är ett exempel på en uppslamning. Andra exempel är välling och den röda färg som många hus i Sverige är målade med.
LÅT STÅ
DISKUTERA: Vi oljeutsläpp gäller det att få bort oljan så fort som möjligt. Här är tre metoder: – Elda upp oljan. – Lösa upp oljan med kemikalier så att den sjunker till botten. – Plocka upp oljan från vattenytan. Vilken metod tror du är mest skonsam för miljön?
96 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 96
2020-05-06 10:48
En fläck som ska väck! Regeln att ”lika löser lika” kan vara till hjälp när man fått fläckar på kläderna, huden eller någon annan yta där man inte vill ha en fläck. För att få bort fläcken gäller det alltså att hitta ett ämne som liknar ämnet som gjorde fläcken. Det viktigaste tipset är att man bör ta hand om fläcken så fort som möjligt. Bra att veta är också att många fläckar går att få bort med kallt vatten om de inte hunnit torka.
Olja: Om du blivit oljig på händerna kan du få bort oljan med en klick smör. Även oljefläckar på kläder kan man gnida in med smör och sedan tvätta med ljummet tvålvatten.
V O
Märken av skosulor: Om det blivit fula
fläcka på golvet efter skosulor så går det att sudda bort dem med ett vanligt suddgummi.
* * *
R P
Blod: Skölj i kallt vatten. Låt sedan plagget ligga i kallt vatten med salt i. Tvätta därefter med tvål om det behövs.
K A M S
Choklad: Tvätta i kallt vatten eller gnid in med såpa eller mjölk. Frukt: Gör en lösning av en halv tesked
* * *
citronsyra och en deciliter vatten. OBS! Kläder med ömtåliga färger kan bli blekta.
Tuggummi: Om du får tuggummi på kläderna ska du lägga in plagget i frysen i några timmar. Sedan går det att skrapa bort tuggummit med en vanlig matkniv. Gräs: Till vita plagg kan man använda
T-sprit för att lösa upp fläcken. Sedan tvättar man i tvättmaskin som vanligt.
Stearin: Lägg ett fi lterpapper på fläcken och värm försiktigt ovanpå med ett strykjärn.
Fett: Gnid in fläcken med varmt potatismjöl. Låt det verka över natten. Borsta sedan rent eller tvätta i varmt tvålvatten. 97 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 97
2020-05-06 10:49
SÅ RENAS VATTNET
R P vattentorn
vattentäkt
* * *
V O
* * *
K A M S
vattenverk
Vattnet vi använder hemma kommer från en sjö eller från grundvattnet. Grundvatten är vatten som finns nere i marken. Ett annat ord för platsen där vi hämtar vattnet är vattentäkt.
Vattnet renas innan vi använder det
Vattnet renas efter att vi har använt det Varje dag använder vi vatten när vi duschar, tvättar eller lagar mat. Vi använder också vatten som lösningsmedel i våra toaletter. Men vad händer med vattnet som vi spolar i väg i avloppet? Naturligtvis måste vattnet renas innan det kan släppas ut i en sjö eller i havet.
Vattnet renas i ett vattenverk. Först filtreras det. Sedan använder man ett ämne som heter klor för att döda de bakterier som vi inte vill ha i dricksvattnet. För att det ska bli bra tryck i ledningarna i våra hem pumpas vattnet upp till ett vattentorn som ligger högre upp än husen som ska använda vattnet.
98 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 98
2020-05-06 10:49
Inne i reningsverket Inne i reningsverket renas avloppsvattnet i flera olika steg. 1. Mekanisk rening: Vattnet rinner genom stora nät eller galler där bajs och toapapper sållas bort. 2. Biologisk rening: Bakterier bryter ned avfall som är löst i vattnet och som därför har passerat gallret. Det är viktigt att det inte fi nns gifter eller farliga kemikalier i avloppsvattnet, för då kan bakterierna dö. Och då renas inte vattnet. 3. Kemisk rening: Här tillsätts kemikalier som drar till sig ett ämne som heter fosfor. Fosfor fi nns bland annat i kiss, bajs och tvättmedel. Fosfor fungerar som gödningsmedel. Om fosforn inte tas bort kommer de sjöar och hav där vattnet släpps ut drabbas av övergödning och algblomning.
* * *
V O
* * *
K A M S
R P
Vad får man inte spola ned? Teckningen visar sådant som inte ska spolas ned i avloppet. Söker man på internet efter vad man inte ska spola ned i toaletten så blir svaret: mediciner, snus, cigarettfi mpar, hår, kondomer, bindor, tamponger, bomullstussar, tops, våtservetter och hushållspapper. Även olja och fett är med på listan eftersom de kan orsaka en propp i avloppsrören. Det var precis det som orsakade den ökända fettklumpen i London (se nästa uppslag).
99 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 99
2020-05-06 10:49
6
VIKTIGA UPPTÄCKTER Fettklumpen i London – Ett makalöst monster som satt som en propp i avloppet År 2017 spreds nyheten om en gigantisk fettklump som blockerade avloppsledningarna i östra London. Klumpen var 250 meter lång och vägde 130 ton. Det är lika mycket som elva dubbeldäckarbussar. Detta monster hade skapats av fett, olja, flott, våtservetter, blöjor och annat som spolats ned i avlopp och toaletter. Fettet satte sig på väggarna i rören, och där klibbade våtservetterna och annat fast. Sedan byggdes det på mer och mer. Det tog nio veckor av hårt arbete att få bort klumpen. Rören där klumpen satt är mycket gamla och kan lätt gå sönder. Därför grävde man sig sakta fram för hand och använde högtryckstvättar som sprutade hårda vattenstrålar. De som arbetade med att få bort klumpen sa att stanken var outhärdlig. De berättar också att klumpen på många ställen var lika hård som betong. Men det fanns faktiskt något positivt med klumpen. Eftersom den till 90 % bestod av olja gick den att omvandla till biobränsle. Den innehöll tillräckligt med energi för att driva 350 bussar en hel dag. En oroväckande sak var dock att klumpen innehöll bakterier som inte går att behandla med antibiotika. Allt detta hände för att fel saker spolats ner i toaletterna. Numera finns delar av fettklumpen på ett museum i London.
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
100 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 100
2020-05-06 10:49
H O R D OC P : P E R B EG
SAMMANFATTNING
Blandning Lösning Lösningsmedel Avdunsta Legering Separera Dekantera Centrifug Lika löser lika Emulsion Vattenverk Reningsverk
V O
* * *
R P
K A M S
lösning är en sorts blandning av olika ämnen. I en lösning är de olika • En ämnena så blandade att man inte kan se vad som är vad. kan lösa många olika ämnen i vatten, till exempel socker och salt. • Man Men det fi nns också många ämnen som inte löser sig i vatten, till exempel
sand och glas. Lukten man känner när ett klister eller en färg torkar är lösningsmedlet som avdunstar. En legering är en blandning av två eller flera olika metaller. När man delar upp en blandning i dess beståndsdelar så heter det att man separerar blandningen. Man kan man använda olika metoder för att separera en blandning, till exempel avdunstning, dekantering och fi ltrering. Det fi nns en regel inom kemin som heter ”lika löser lika”. Det betyder att om molekylerna liknar varandra, som salt och vatten, så kan man lösa ämnena i varandra. Eftersom oljemolekyler och vattenmolekyler är olika, så kan man inte lösa olja i vatten. Regeln ”lika löser lika” kan vara till hjälp när man vill få bort fläckar från kläderna. Vattnet vi använder hemma renas både innan det kommer till våra hushåll och efter att vi använt det. Vattnet i ett reningsverk renas i tre steg. Stegen heter mekanisk, biologisk och kemisk rening.
* * * • • • • • • • • •
101 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 101
2020-05-06 10:49
7
LJUD OCH VÅR HÖRSEL Ibland kan det ta en stund för ett ljud att nå dina öron. Det beror på ljudets hastighet. Ljud i luft rör sig ungefär 340 meter på en sekund. Det finns flygplan som kan flyga snabbare än ljudet. När planet kommer upp i samma hastighet som ljudet hörs en kraftig smäll – en så kallad ljudbang. Så här ser det ut på bild!
I det här kapitlet lär vi oss:
olika ljud och vad ljud är • om hur kan uppstå • hur ljudvågor ljud kan ledas och spridas • ljudets hastighet i olika • om toner vi kan höra ochmaterial • om starka och svaga ljud sådana som vi inte hör • hur man skyddar sin hörsel från starka ljud • om örats delar och vår hörsel • vad det finns för teknik som kan hjälpa döva och hörselskadade •
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 102
K A M S
2020-05-06 10:51
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO aĚŠk 5 grundbok.indd 103
K A M S
2020-05-06 10:51
Po ff
VAD ÄR LJUD?
Det är sällan helt tyst. Var du än befinner dig så kan du säkert höra något ljud. Det kan vara ljud som du gillar och som får dig att må bra. Men det kan också vara obehagliga ljud, som när det är som mest spännande i en läskig film. Olika människor gillar olika ljud. Det kan vara det svaga ljudet från en katt som spinner. Eller det dånande jublet när ens favoritlag vinner. Alla gillar inte samma ljud.
lå!! l a H
B rak
DISKUTERA: Diskutera med en kompis. Vilka är era tre favoritljud? Vilket ljud tycker ni sämst om?
V O
Swi R sh P
Vad är ljud?
Oftast när vi hör ljud så har luften satts i rörelse av någonting. Det kan vara bullret när någon tappar något i golvet eller tonerna från ett instrument. I båda fallen har luftens molekyler fått sig en knuff. Det som skapat ljudet kallas för en ljudkälla. Säkert finns det många ljudkällor i rummet där du sitter just nu.
K A M S
* * * T jo n
g
Hur skulle ljudet se ut om det gick att se?
* * *
På bilden ser du hur en fågel gör ljud genom att sjunga. När fågeln inte sjunger är luftens molekyler jämnt fördelade. När fågeln sjunger puttar den till molekylerna så att det bildas något som heter tryckvågor. Luftens molekyler rör sig, vilket gör att luften blir tjockare på vissa ställen och tunnare på andra ställen. Man säger att det blir förtätningar och förtunningar i luften. Den här typen av tryckvågor i luften kallas för ljudvågor. De breder ut sig runt ljudkällan, ungefär på samma sätt som vågorna när man släpper en sten i vatten. Det går inte att se tryckvågorna i luften. Men man kan både höra och känna dem.
104 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 104
2020-05-06 10:51
EXPERIMENT:
Salt på plastfolie Du behöver: en tekopp, plastfolie, salt, en ljudkälla. Riv av en kvadratisk bit plastfolie. Spänn den över koppen som bilden visar så att det blir som ett trumskinn över koppens öppning. Strö lite salt på plasten. Gör olika ljud i närheten av koppen. Lägg märke till hur saltet rör sig. Plasten fångar upp ljudvågorna och börjar svänga i takt med dem. Det är därför saltet hoppar.
I rymden är det tyst
V O
* * *
K A M S
R P
I rymden fi nns inga ljud. Det beror på att det är vakuum i rymden. Vakuum betyder att något är helt tomt och inte innehåller en enda atom. Om inga molekyler kan sättas i rörelse kan det heller inte höras några ljud.
Ubåtar var bara sillar som pruttade Det går alldeles utmärkt att höra ljud under vattenytan. Många djur som lever i vattnet kommunicerar med ljud. Ett märkligt exempel på detta upptäcktes efter att Sverige anklagat Ryssland för att ha spionerat med ubåtar på svenskt vatten. Men några forskare visade att de mystiska undervattensljuden inte alls var någon rysk ubåt, som svenskarna trodde. Ljuden kom från sillar som pratade med varandra genom att prutta.
* * *
105 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 105
2020-05-06 10:52
HUR LJUD KAN SPRIDAS OCH LEDAS Varför ser man blixten innan man hör mullret? När det åskar och man ser en blixt tar det ofta några sekunder innan man hör det mullrande ljudet. Det beror på att ljuset och ljudet färdas med olika hastigheter. Ljusets hastighet är 300 000 kilometer per sekund. Därför ser vi blixten i samma ögonblick som urladdningen sker. Men varför dröjer ljudet? Här är ett experiment som kan hjälpa dig att förstå.
EXPERIMENT:
V O
* * *
Ljudets hastighet i luft
Tidtagargänget
Du behöver: en yta utomhus där man ser långt (till exempel ett fält), ett långt måttband, ballonger, en nål, mobiltelefon (för tidtagning), några kompisar eller hela klassen.
Titta noga på hur personen som håller i ballongen rör sig. När hen lyfter armarna rakt uppåt är det dags att vara beredda. Starta tidtagningen när ni ser ballongen gå sönder. Stoppa tidtagningen när ni hör smällen.
Välj ut några som ska smälla ballonger. De ska ta med sig ballonger och nålar och gå till ena änden av den stora ytan. Välj ut några som ska ta tid. De ska stå med mobiltelefonen på andra sidan av ytan. Nu är det dags att utföra experimentet!
Upprepa försöket flera gånger. Glöm inte att anteckna tiderna. Ta bort resultat som skiljer sig mycket från de vanligaste resultaten. Mät avståndet mellan ballonggänget och tidtagargänget. Beräkna ett medelvärde för tiden. Dividera avståndet med tiden. Vad får ni för resultat?
Ballonggänget
K A M S
R P
En person håller nålen i ena handen och en uppblåst ballong i den andra. Personen med ballongen och nålen ska nu räkna sakta och samtidigt röra sig. ETT: Armarna rakt upp. TVÅ: Armarna rakt åt sidan. TRE: Armarna ihop i mitten så att nålen träffar ballongen (som pangar). .
* * *
106 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 106
2020-05-06 10:52
Hur snabbt rör sig ljud i luft? Ljudets hastighet i luft är 340 meter per sekund. Även om ni inte får exakt det resultatet när ni dividerar så är experimentet på förra sidan ett roligt experiment att göra. Och så förstår man mer om ljudets hastighet i luft.
Hur långt borta är blixten? Om man vill veta hur långt bort blixten slog ned så kan man räkna sekunderna. På tre sekunder rör sig ljudet ungefär 1 km. Om man hinner räkna till sex innan man hör mullret så vet man att blixten slog ned ungefär 2 km bort.
V O
Ljudet hastigheter i olika material Om man jämför hur snabbt ljudet transporteras i olika material ser man att det går ganska långsamt i luft. Ljudet sprids alltså ganska dåligt av luften. I vatten rör sig ljudet snabbare och hörs på mycket längre avstånd. Samma sak med trä och i metall. Vatten: 1500 m/s Trä: cirka 3500 m/s Stål: 5150 m/s
* * *
EXPERIMENT:
R P
K A M S
Här är några roliga och enkla experiment som handlar om hur ljudet transporteras och sprids i andra material än luft.
Med örat bordet Du behöver: ett långt bord, en kompis, olika saker att knacka med. Lägg ena örat mot bordsskivan i ena änden av bordet. Låt en kompis knacka försiktigt med olika saker i andra änden av bordet. Kan du höra vad det är för sak kompisen knackar med? Om ni har någon lång metallbit (till exempel ett staket eller en ledstång) i närheten så kan ni göra samma experiment där.
* * *
EXPERIMENT:
Tråd med sked Du behöver: en tesked, en drygt 1 meter lång sytråd Gör en knut runt skeden mitt på tråden. Linda trådens ändar runt dina fingertoppar. Låt skeden krocka mot en bordskant. Hur låter det? Tryck fingrarna mot öronen. Det är viktigt att tråden kläms mot öronen. Luta dig framåt så att skeden hänger fritt i luften. Låt skeden krocka mot bordskanten igen. Hur låter det nu? Varför blir det en så stor skillnad mot innan? Tråden är av ett material som leder ljud bättre än luft. Därför hör vi ett mycket starkare och mäktigare ljud när vi lyssnar genom tråden.
107 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 107
2020-05-06 10:52
OLIKA SVÄNGNINGAR GER OLIKA LJUD
R P
K A M S
Buller och toner har olika slags ljudvågor
V O
* * *
Ofta är de ljud vi hör slammer, buller eller en smäll. När vi hör sådana ljud rör sig luften oregelbundet. Så här ser de ljudvågorna ut.
* * *
När ljudkällan svänger regelbundet hör du en ton. På en fiol är det strängarna som svänger fram och tillbaka och puttar på molekylerna i luften. Då rör sig molekylerna fram och tillbaka på samma sätt om och om igen. Om man kunde se ljudvågorna skulle det se ut så här.
108 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 108
2020-05-06 10:52
V O
* * *
När någon sjunger så är det stämbanden i halsen som vibrerar. Sjung en ton och känn efter själv. AAAAAAAAAA!
R P
K A M S
Det finns många olika toner
Det går att göra många olika toner med en gitarr. Spelar man på den näst översta strängen, som bilden visar, så hör man en ton som heter A. Då svänger strängen fram och tillbaka 220 gånger per sekund. Ett annat ord för ”svängningar per sekund” är frekvens. Den enhet man använder för att beskriva frekvens är Hertz (Hz). Alltså har tonen A frekvensen 220 Hz. Om man trycker med ett fi nger på strängen så blir den kortare. Den förkortade strängen svänger snabbare än den långa strängen och vi hör en högre ton. Trycker man så att strängen delas i två lika långa delar hör man tonen A igen, men nu är det ett högre A. Man säger att tonen är en oktav högre. Då svänger strängen 440 gånger per sekund. Om vi istället spelar på den tjocka översta strängen så svänger den långsammare. Då hör vi en lägre ton. Använd QR-koden för att höra tonen A och se hur man kan göra några olika toner på en gitarr.
* * *
FAKTARUTA En tunn sträng svänger snabbare än en tjock. En kort sträng svänger snabbare än en lång.
109 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 109
2020-05-06 10:52
INFRALJUD OCH ULTRALJUD Tonerna vi inte hör Vi människor kan inte höra hur höga eller hur låga toner som helst. Unga människor kan höra toner som ligger mellan 20 Hz och 20 000 Hz. När vi blir äldre hör vi de höga ljuden sämre.
Infraljud Ljud med lägre frekvenser än 20 Hz kallas för infraljud. De kan till exempel uppstå när det blåser mycket eller när stora fläktar är igång. Ljudet finns där, men våra öron kan inte höra det. Ibland används infraljud i skräckfilmer. Det beror på att ljuden kan kännas, även om de inte hörs. Infraljud kan göra att vi känner olust och får hjärtklappning och frossa.
Ultraljud
* * *
Ljud med högre frekvens är 20 000 Hz kallas för ultraljud. Vi människor kan inte höra ultraljud, men vi har ändå nytta av dem. Ett exempel är ekolod som finns på en del båtar. Ekolod använder ultraljud för att ta reda på hur djupt vattnet är. Vissa ekolod kan till och med göra bilder av hur botten ser ut. Inom sjukvården används ultraljud för att skapa bilder av kroppens inre. Man skickar in ljud som studsar tillbaka när det träffar delar av kroppen som innehåller vatten. Ekot fångas sedan upp, och med hjälp av datorer kan signalerna omvandlas till bilder. Många djur använder ultraljud för att hitta rätt i mörker eller under vattnet.
V O
R P
K A M S
Det finns flera exempel på djur som kan höra och använda infraljud. Blåvalar kommunicerar med starka infraljud. De använder ljuden till att hålla ihop grupper eller skicka ut signaler för att
* * *
hitta en partner när de vill para sig. Blåvalarnas infraljud kan spridas över mycket stora avstånd i haven.
Den här bilden av ett tre månader gammalt foster är taget med ultraljud.
110 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 110
2020-05-06 10:52
EXPERIMENT:
Spela musik på elrör
Mycket känd visa
Ni behöver: Elrör, metallsåg (bågfil), måttband eller tumstock, vattenfast penna. Mät och såga till elrör i dessa längder: 1: 24,8 cm 2: 22,1 cm 3: 19,7 cm 4: 18,6 cm 5: 16,6 cm 6: 14,7 cm Märk rören 1, 2, 3 och så vidare.
Här är en fin melodi att spela: 1155665 4433221 5544332 5544332 1155665 4433221 Skriv av melodin på ett stort papper eller visa den på en smartboard.
Hela klassen kan nu enkelt bli en elrörsorkester. Man spelar på rören genom att slå den ena änden av röret mot handflatan. Då blir det en ton. Man kan också blåsa i rören. Det blir bäst ton om man samtidigt täpper till den ände man inte blåser i.
När man är en elrörsorkester så håller alla i varsitt elrör. Någon får vara dirigent och visa vilka musiker som ska slå på sina rör. De som har siffran 1 spelar när dirigenten pekar på ettan, de som har siffran 2 spelar när dirigenten pekar på tvåan, och så vidare.
R P
K A M S
Liten sång för elrörs-orkester
V O
* * *
För att kunna spela låten nedan så måste ni göra ett nytt rör. Det ska vara märkt 8 och vara 12,4 cm långt. 3 3 2 2 1- 3 3 2 2 155668866 5 5 4 4 3Strecket betyder lång ton. Då slår man många gånger mot handen.
* * *
Nedan är en tvåstämmig version. Rad 1 och 2 ska spelas samtidigt. Rad 4 och 5 likaså. Rad tre är en solovers. 3 3 2 2 1- 3 3 2 2 15 5 4 4 3- 5 5 4 4 3spelas tillsammans 55668866 5 5 4 4 33 3 2 2 1spelas tillsammans Här kan du höra den tvåstämmiga versionen.
111 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 111
2020-05-06 10:52
STARKA OCH SVAGA LJUD
V O
* * *
R P
K A M S
Molekylerna i luften kan tryckas ihop och knuffas till med olika stor kraft. Det gör att ljuden vi hör kan vara olika starka. Högtalarna vid en utomhuskonsert pumpar iväg ljud med sådan styrka att du kan känna tryckvågorna mot kroppen.
* * *
Precis när man ska somna kan även väldigt svaga ljud vara väldigt irriterande. Svaga ljud uppstår när ljudkällan puttar igång ljudvågorna med en svag kraft. En droppande kran, en surrande fluga, ett kylskåp eller element som låter kan hålla vem som helst vaken.
Ljudstyrka mäts i decibel Man kan mäta hur starkt ett ljud är. Mätaren som man använder heter decibelmätare. Enheten för ljudstyrka är decibel och förkortas dB. Hos arbetsmiljöverket finns en gratis-app som heter Buller. Med den kan man enkelt mäta hur starka ljud är. Höga ljudnivåer kan vara skadligt för hörseln. Om du vistas länge där ljudnivån är högre än cirka 85 dB kan din hörsel skadas. En vanlig skada är tinnitus som gör att man hör brusande eller pipande ljud inne i sitt huvud. En annan skada är hörselnedsättning vilket betyder att man hör sämre.
Här är en tabell som visar hur starka några olika ljud kan vara. 120 dB: Åska 100 dB: Motorsåg 75 dB: Tvättmaskin 60 dB: Normalt samtal 50 dB: Kraftigt regn 20 dB: Viskningar
112 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 112
2020-05-06 10:52
3 enkla tips som skyddar din hörsel
Farligt med för tysta bilar
Flytta dig: Stå inte nära högtalare om det är starkt ljud. Sänk volymen: Om ljudet är för starkt är det enklaste knepet att sänka volymen. Använd skydd: Om du vet att du kommer visats i en bullrig miljö är det bra att ta med hörselskydd.
En typ av buller som kan vara mycket störande är alla ljud som kommer från trafi ken. Vad bra att fler och fler bilar har tysta elmotorer i stället för bullriga bensinmotorer. Eftersom motorn är så tyst kan bilar med elmotorer konstrueras så att de låter väldigt svagt. Då blir det mindre buller i trafi ken och lättare att prata inne i bilen. Men det fi nns ett problem med att bilarna blir tystare. Om de som går eller cyklar inte hör att det kommer en bil kan de bli påkörda. Speciellt utsatta blir personer som ser dåligt. Därför har man börjat lägga till konstgjorda motorljud så att man ska kunna höra när det kommer en elbil.
Vill man att det ska låta mindre starkt från högtalarna får man sänka volymen.
V O
K A M S
R P
* * *
H O R D OC P : P B EG R E Med buller menas inte bara starka ljud. Buller är alla oönskade ljud.
Dags för experiment!
* * *
Här är några enkla och roliga experiment som handlar om ljudstyrka. Om du vill mäta ljudet noga kan du börja med att ladda hem en decibelmätar-app.
EXPERIMENT:
Öka ljudet
Du behöver: en mobiltelefon, tejp, sax, papper. Konstruera något som gör att ljudet från mobilen blir starkare. Spela upp musik och testa. Här kan du använda en decibelmätar-app om du vill vara säker på resultatet.
EXPERIMENT:
Låt ljudet studsa Du behöver: en ljudkälla (till exempel en mobil som spelar musik), en träbit, tyg, en bok. Spela musik så svagt det går. Gå en bit ifrån ljudkällan tills du inte längre hör ljudet. En kompis håller olika föremål ovanför ljudkällan och försöker rikta ljudet så att du hör musiken igen. Hur ska man hålla sakerna för att ljudet ska höras bättre? Vilka material funkar bäst?
113 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 113
2020-05-06 10:52
ÖRAT OCH HÖRSELN
5. Snäckan Stigbygeln sitter fast i en tunn hinna på snäckan. När stigbygeln rör sig överför den vibrationerna till en vätska inne i snäckan. Vätskan är som en gelé som dallrar. Inne i gelén finns ungefär 15 000 speciella celler som heter hörselsinnesceller. De tar emot och registrerar rörelserna. Vissa av dem tar emot de höga pipiga tonerna, andra tar emot de låga bastonerna.
1. Ytterörat När vi hör ett ljud så betyder det att luften har satts i rörelse så att ljudvågor sprids i rummet. Ytterörat fungerar som en tratt som fångar upp och förstärker ljudet. Utan ytteröron skulle vi inte ha lika bra hörsel.
Balansorganet 2. Hörselgången Ljudvågorna leds vidare in i hörselgången. Här bildas det vax som ibland kan täppa till hörselgången. Då hör man sämre.
3. Trumhinnan Längst in i hörselgången sitter en tunn hinna som kallas trumhinnan. När den träffas av ljudvågor börjar den att svänga i takt med tryckvågorna i luften. Det är luftmolekylerna som får trumhinnan att vibrera.
* * *
V O
De här tre bågarna är vårt balansorgan. Du kommer att få läsa mer om det på sida 159.
R P
K A M S
4. Hörselbenen
Innanför trumhinnan sitter tre ben. De heter hammaren, städet och stigbygeln och de är kroppens minsta ben. Hammaren sitter fast i trumhinnan och bildar sedan en ”kedja” där städet är nästa ben och stigbygeln den sista länken. När trumhinnan satts i rörelse av ljudvågor kommer de tre små benen att röra sig i takt med vibrationerna.
Örontrumpeten
I innerörat finns en gång som binder ihop innerörat med svalget. Ibland blir trycket på trumhinnan för stort inifrån eller utifrån. Då får man ”lock för öronen”. Man utjämnar trycket genom att gäspa, svälja eller blåsa samtidigt som man håller för näsan och har munnen stängd. Då blir det samma tryck på bägge sidor av trumhinnan.
* * *
6. Hörselnerven Den information som samlats in av hörselsinnescellerna skickas vidare till hjärnan genom en nerv som heter hörselnerven. Det är först när signalerna når hjärnan som hör vi ett ljud.
Sammanfattning Ytterörat fångar upp och förstärker ljudvågor. Mellanörat förstärker och skickar ljudvågorna vidare till innerörat. Innerörat är ett sinnesorgan för både hörsel och balans. Där omvandlas ljudvågorna till nervsignaler som skickas till hjärnan.
114 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 114
2020-05-06 10:52
Teknik som hjälper hörselskadade Varje år föds i Sverige ungefär 200 barn som har allvarliga hörselskador. Oftast testar man ett nyfött barns hörsel innan det är två dagar gammalt. Det gör man för att upptäcka hörselskadorna så tidigt som möjligt. Med avancerad teknik kan man ta reda på om barnets öron reagerar på ljud eller inte. Man brukar göra testet när spädbarnet sover. På de flesta barn som är döva eller svårt hörselskadade opererar man tidigt in ett så kallat cochleaimplantat (CI) i skallbenet. En CI är en form av en hörapparat.
V O
Även om man har ett CI är man mer eller mindre hörselskadad. Därför är det viktigt att även barn med CI får lära sig teckenspråk. Barn lär sig teckenspråk på samma sätt som hörande barn lär sig tala – genom att härma andra. Alltså behöver de någon som kan teckenspråk hemma, i förskolan och i skolan. För att kunna kommunicera med de som inte kan teckenspråk behöver döva ibland använda tolk. Det kan vara vid till exempel fritidsaktiviteter och läkarbesök.
R P
Andra hjälpmedel vid försämrad hörsel
EXPERIMENT:
* * *
K A M S
Ju äldre vi blir desto sämre blir vår hörsel. Ett vanligt hjälpmedel för att ge bättre hörsel är hörapparaten. Den behöver inte opereras in i huvudet. Hörapparaten är en pytteliten ljudanläggning i snygg design.
* * *
EXPERIMENT:
Förstärk ljudet med handen Håll handen bakom örat. Rikta huvudet åt lite olika håll. Hur förändras ljudet?
Varifrån kommer ljudet? Ställ hela klassen i en ring. En elev tar på sig en ögonbindel och ställer sig i mitten. Någon pekar på en person som ska göra ljud, till exempel knäppa med fingrarna eller slå ihop händerna försiktigt. Den som står i mitten ska då peka ut varifrån ljudet kom. Upprepa några gånger med olika personer som gör ljud. Kom ihåg att bara en i taget ska göra ljud. Be nu personen i mitten att hålla för ena örat. Upprepa experimentet. Vad blir skillnaden? Varför tror ni att vi har två öron?
I den lilla, lilla hörapparaten finns mikrofon, dator, förstärkare och högtalare.
115 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 115
2020-05-06 10:52
7
VIKTIGA UPPTÄCKTER Ibland gör forskare nya upptäckter som gör att vi får skriva om historien, ett exempel på detta handlar om ljud. Det har länge varit allmänt accepterat att de första inspelningarna av ljud gjordes av Tomas Alva Edison med hjälp av den fonograf som han uppfann 1877. Fonografen består bland annat av en cylinder där ljuden lagras som spår i ett tunt lager av metall eller vax. Spåren skapas av en liten nål som vibrerar i takt med ljudvågorna. När vaxet stelnat lägger man nålen i spåret och börjar snurra på cylindern. Då vibrerar nålen i takt med det som ristats in. Tratten sätter luften i rörelse och återskapar just de ljudvågor som man lagrade. Fiffigt, eller hur? Det som gör att historien nu får skrivas om är att forskare lyckats få fram ljud som spelades in av fransmannen Édouard-Léon Scott de Martinville redan 1860. Han experimenterade under många år med en apparat som ritade spår i sot. Vid den här tiden var fotografering en ganska ny upptäckt och Martinville ville göra något liknande, fast med ljud. Det han lyckades åstadkomma var alltså bilder av ljud. Snirkliga spöklika slingor på sotiga papper. Tanken var inte att man skulle kunna lyssna på spåren. Martinville var istället mer intresserad av att jämföra hur olika ljud såg ut. Men med dagens digitala hjälpmedel har de märkliga spåren i sotet kunnat tolkats. Alltså var inte Edison först med att lagra ljud.
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
Edison och hans fonograf.
116 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 116
2020-05-06 10:52
H O R D OC P : P E R B EG
SAMMANFATTNING
Ljudkälla Ljudvågor Förtätning Förtunning Ton Frekvens Infraljud Ultraljud Decibel Buller Cochleaimplantat (CI)
V O
* * *
R P
K A M S
vi hör ljud beror det på att luften har satts i rörelse av någonting. • När Det som ett ljud kallas för en ljudkälla. • Ljudkällanskapar puttar till molekylerna i luften så att luften blir tjockare på • vissa ställen och tunnare på andra. Man säger att det blir förtätningar och
• • • • • • • • • • • • • • •
förtunningar i luften. Förtätningarna och förtunningarna sprider sig i luften. Ett annat ord för förtätningarna och förtunningarna är ljudvågor. Ljud kan också transporteras i andra material än luft, till exempel i vatten eller stål. I luft är ljudets hastighet 340 meter/sekund. När en ljudkälla svänger regelbundet hör man en ton. Olika toner beror på att ljudkällan svänger olika fort. Ett annat ord för ”svängningar per sekund” är frekvens. När en ljudkälla svänger 220 gånger på en sekund säger man att tonen man hör har frekvensen 220 Hertz (Hz). Om en ljudkälla har frekvensen 220 Hz hör vi tonen A. Unga människor kan höra toner där frekvensen ligger mellan 20 Hz och 20 000 Hz. Toner med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud. Toner med högre frekvens än 20 000 Hz kalls för ultraljud. Ljud kan vara olika starka. Ljudstyrka mäts i enheten decibel (dB). Hörseln kan skadas om man utsätts för starka ljud. I örat fi nns vårt hörselorgan. Det består av många olika delar som samarbetar. Det fi nns olika hjälpmedel för hörselskadade.
* * *
117 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 117
2020-05-06 10:52
8
LJUS OCH VÅR SYN Med hjälp av satelliter kan man se jorden från rymden, även den sida där det är natt. Man ser hur det lyser från alla städerna. Men det kan också vara bränder man ser. En gång upptäcktes en jättestor brand i Australien när man tog den här typen av bilder från rymden.
V O
I det här kapitlet lär vi oss:
vi kan se saker • varför vad som med en ljuskälla • vad som menas menas med att ljus reflekteras • hur det går till när det blir skuggor • om olika typer av speglar • på vilka sätt ljuset kan ändra riktning • hur olika linser fungerar • om regnbågen och dess färger • om ljus som vi inte kan se • om ögats delar och vår syn •
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 118
* * *
K A M S
R P
2020-05-06 10:54
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO aĚŠk 5 grundbok.indd 119
K A M S
2020-05-06 10:54
VARFÖR SER VI SAKER? Här är det konsert. Starka strålkastare lyser mot scenen så att vi kan se dem som uppträder. Det finns två anledningar till att en sak syns: – Den är en ljuskälla som sänder ut eget ljus. – Den skickar inte ut eget ljus, men ljuset från en ljuskälla har studsat mot föremålet. Strålkastarna är ljuskällor som skickar ut eget ljus. De som framträder är inte ljuskällor. Men ljuset från ljuskällorna studsar bra mot deras kläder som då glittrar vackert. Alla mobiler som publiken filmar med är också ljuskällor. De lyser inte lika starkt som strålkastarna. Ett annat ord för att ljuset studsar är att ljuset reflekteras.
Solen är en ljuskälla
V O
* * *
K A M S
R P
Solen brinner och sänder ut energirika stålar av ljus. Det ser ut som att solen rör sig på himlen, med det är jorden som snurrar. På ett dygn snurrar jorden ett varv runt sig själv. När man är på den sida av jorden som är vänd bort från solen är det natt och mörkt. Ljuset har mycket hög hastighet. Det rör sig 300 000 km på en sekund. Ändå tar det 8 minuter för ljuset från solen att nå oss här på jorden. Det beror på att avståndet till solen är 150 000 000 km. Man skulle kunna tro att månen är en ljuskälla eftersom ett starkt månsken kan göra att man ser riktigt bra mitt i natten. Men månen lyser inte av sig själv. Det är solens strålar som reflekteras mot månen. På natten kan vi se stjärnor. Stjärnor är solar som sänder ut ljus. De är så långt bort att det tar miljontals år för deras ljus att nå hit. Vissa av ljusprickarna vi ser är planeter. Venus syns bra trots att den inte är en ljuskälla. Den ligger nära solen och reflekterar därför mycket av solens ljus.
* * *
120 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 120
2020-05-06 10:55
R P
Andra ljuskällor Dagens tekniker för att lysa upp vår tillvaro har utvecklats enormt mycket från den tid då vi levde i grottor. En lampa som är tänd är en ljuskälla. När den är släckt ser vi den ändå, eftersom ljuset från någon annan ljuskälla lyser mot den.
* * *
V O
* * *
K A M S
När en ljuskälla sänder ut ljus kan man tänka sig ljuset som strålar. Strålarna går rakt fram. Här har vi ritat ljusstrålarna med hjälp av en linjal. Här är en bild på två kompisar som gått in i ett helt mörkt rum.
Vänta ett tag så börjar man se! Ögonen vänjer sig vid mörkret.
Nej. Utan ljuskällor kommer vi inte se någonting, hur länge vi än väntar.
121 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 121
2020-05-06 10:55
SKUGGOR OCH SPEGLAR Om man lyser med en ficklampa mot en vägg och håller handen mitt i ljuset blir det en skugga på väggen. Eftersom ljusets strålar går rakt fram kommer de stoppas på vägen mot väggen. Om det är en hand som stoppar strålarna kommer skuggan att se ut som en mörk hand. Om det är ett huvud man lyser mot ser skuggan ut som ett huvud. Skuggan av ett huvud från sidan kallas för en siluettbild.
V O
Reflexer EXPERIMENT:
* * *
När strålarna från en ljuskälla träffar tyget i dina kläder eller andra oregelbundna ytor studsar strålarna åt olika håll. Ljuset sprids.
R P
Gör egna siluettbilder Du behöver: en kompis att lysa på, en stark ljuskälla som går att flytta, en stol, A3-papper, penna, tejp, svart färg. Tejpa upp ett A3-papper på väggen och tänd ljuskällan. Den som ska skapa skuggan sätter sig med ansiktets ena sida riktad mot ljuset. Flytta stolen och ljuskällan så att det blir en så skarp och tydlig skugga som möjligt. Rita av ansiktets konturer med en penna. Sätt upp ett nytt papper, byt plats och rita den andra personens konturer. Måla hela området innanför konturerna HELT SVART! När alla gjort klart sina bilder kan andra få gissa vem som är vem på bilderna.
* * *
K A M S
Men när ljuset träffar en reflex studsar strålarna tillbaka åt samma håll som de kom ifrån. Fler strålar från reflexerna kommer därför skickas tillbaka mot ljuskällan.
EXPERIMENT:
Gör egna skuggbilder Du behöver: en flyttbar ljuskälla, mobil med kamera och saker som ska göra skuggor. Gör skuggor med olika saker och fotografera skuggorna. Låt kompisar gissa vad det är som gör skuggorna.
Om strålarna kommer från strålkastarna på en bil ser föraren reflexerna på långt håll.
Man syns mycket bättre i mörkret om man har reflexer på sig.
122 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 122
2020-05-06 10:55
Speglar En vanlig platt spegel kan få allt ljus att studsa tillbaka. Man kan göra solkatter med speglar och annat som är blankt. Om man vill träffa något med sin solkatt så är det bra att veta att ljuset studsar ut med samma vinkel som det studsar in mot spegeln. Precis på samma sätt som en boll studsar när man rullar den mot en vägg.
R P
Konvexa och konkava speglar Det fi nns speglar som inte är plana. I en spegel som buktar utåt blir spegelbilden mindre. Sådana speglar används i trafi ken när man behöver få en bild av ett stort område. Spegeln hjälper den som kör att se runt hörn. En utåtbuktande spegel kallas också för en konvex spegel. En spegel som buktar inåt kallas för konkav. En konkav spegel är inte bra i trafi ken, eftersom bilden blir upp och ned.
* * *
V O
* * *
K A M S
EXPERIMENT:
Titta i en sked Du behöver: en blank sked. Se hur din spegelbild blir i en blank sked. Jämför spegelbilderna i den konvexa och den konkava sidan. Beskriv skillnaden. Titta också riktigt nära i den konkava sidan. Hur ser ditt öga ut då?
H O R D OC P : P E R G E B
Konvex spegel En spegel som buktar utåt.
Konkav spegel En spegel som buktar inåt.
123 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 123
2020-05-06 10:55
NÄR LJUSET BRYTS När man tittar på någonting som man stoppat ner under vattenytan kan det ibland se konstigt ut. Det beror på att ljuset kan ändra riktning när det går från ett material till ett annat, till exempel från luft till vatten eller tvärtom. Man brukar säga att ljuset bryts. Att ljuset bryts vid vattenytan beror på att ljuset har lägre hastighet i vatten än i luft.
LUFT
V O
Linser Ljuset bryts också när det går från glas till luft, eller tvärtom. Detta utnyttjar vi på många olika sätt. Några exempel är de linser av glas som användas i allt från glasögon till kameror, kikare och mikroskop.
* * *
EXPERIMENT:
Två glas
R P
K A M S
Konvexa linser kallas ibland samlingslinser, eftersom de samlar ljuset i en brännpunkt. Om man tittar genom en konvex lins blir bilden förstorad. Därför används konvexa linser i förstoringsglas och luppar. Konkava linser kallas för spridningslinser. De ger en förminskad bild och används därför bland annat i kameror.
Du behöver: två likadana dricksglas (utan mönster), vatten. Ställ glasen bredvid varandra på ett bord. Fyll det ena glaset med vatten. Stoppa ned ett finger i glaset utan vatten. Titta på fingret från sidan, genom glaset. Stoppa sedan ned fingret i glaset med vatten. Beskriv skillnaden i hur det ser ut.
* * *
VATTEN
Och så här går ljuset genom en konvex lins.
Så här bryts ljuset när det passerar genom en konkav lins.
EXPERIMENT:
Ett glas med vatten och en bok Du behöver: ett dricksglas utan mönster, vatten, en bok. Ställ glaset på ett bord. Fyll det med vatten. Håll boken bakom glaset så att du kan läsa texten. Jämför med hur det blir när glaset inte är mellan dig och boken. Vad blir det för skillnad?
124 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 124
2020-05-06 10:55
EXPERIMENT:
Ett glas med vatten och en ficklampa Du behöver: ett dricksglas utan mönster, vatten, en mobiltelefon eller ficklampa, ett vitt A4-papper. Ställ glaset ovanpå pappret på ett bord. Fyll glaset med vatten. Lys med mobilen (eller ficklampan) genom glaset och vattnet. Lys med lite olika vinklar mot glaset. Hur går ljusstrålarna? Hur ser det ut på pappret när ljuset har passerat glaset? Vad kallas den här typen av lins?
V O
Sant eller falskt
* * *
Här har någon gjort en väldigt stor konvex lins av is. Är det sant att man kan göra upp eld med is-linsen? Ja, det är faktiskt sant. Linsen fångar solens strålar i en brännpunkt.
R P
K A M S
Regnbågen
* * *
Ljuset från solen ser vitt ut, men egentligen består det av många olika färger. När solljuset passerar genom en vattendroppe glider färgerna isär. Det är därför vi ibland kan se en regnbåge när det regnar. Regnbågen bildas på grund av att ljuset bryts i vattendropparna som faller.
EXPERIMENT:
Gör din egen regnbåge Du behöver: ett mörkt rum, en CD- eller DVD-skiva, en ficklampa eller mobiltelefon. Gå in i ett mörkt rum. Tänd ficklampan och rikta ljuset mot den blanka sidan av CD-skivan. Rikta det reflekterade ljuset mot väggen. Prova att hålla ljuskällan på olika avstånd från skivan. Prova också att lysa med olika vinklar. Måla av färgerna du ser.
125 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 125
2020-05-06 10:55
DEN SYNLIGA OCH DEN OSYNLIGA REGNBÅGEN När vi ser en regnbåge så är det solljuset som har delats upp så att vi ser olika färger. Röd, orange, gul, grön, blå, violett. Men det fi nns också färger och ljus som vi inte kan se – den osynliga regnbågen. En del djur kan se några av de färger som vi inte kan se. Ljus är en form av energi. Till vänster om den synliga regnbågen fi nns ljus som har lägre energi än det ljus som vi kan se. Det ljuset är inte farligt. Till höger om den synliga regnbågen fi nns ljus som har högre energi än det ljus vi kan se. Dessa typer av ljus kan vara skadliga för oss människor och allt annat som är levande. Ofta används ordet våglängd när man beskriver ljus med olika energi. Ljus med låg energi har lång våglängd och ljus med hög energi har kort våglängd.
Har du tänkt på en sak? Ljudet har olika toner. Ljuset har olika färger.
V O
* * *
R P
K A M S
Mikrovågor kan få vattenmolekyler att röra sig. Det är mikrovågor som gör att maten blir varm i en mikrovågsugn.
* * *
Radiovågor
De signaler som datorer och mobiler använder när de kommunicerar med varandra och nätverk är radiovågor. Tänk om vi kunde se det ljuset. Vilket myller av signaler det skulle vara!
Mikrovågor
IR-Ljus
Det infraröda ljuset (IR-ljus) kallas ibland värmestrålning. Det används i utevärmare, i lampor som värmer för tidigt födda barn samt för att skicka signaler från fjärrkontrollen till TV:n.
126 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 126
2020-05-06 10:55
R P
Här är en bild tagen med en värmekamera. En värmekamera översätter infrarött ljus till en bild som vi kan se. Ser du vad det är på bilden?
K A M S
Ultraviolett strålning (UV-strålning) finns i solens ljus. I lagom mängd kan detta ljus vara bra mot vissa hudsjukdomar, men det är skadligt att få för mycket UV-strålning på sig. Solkräm kan skydda oss från en del av solens UV-strålning.
* * *
UV-strålning
Röntgenstrålning används för att ta bilder av hur skelettet ser ut inne i våra kroppar. Det är inte bra att utsätta sig för stora mängder av röntgenstrålning. Det beror på att strålningen har hög energi.
V O
* * *
Det finns många djur, till exempel insekter, fiskar och fåglar, som kan se ultraviolett ljus.
Röntgenstrålning
Gammastrålning
Gammastrålning frigörs vid kärnvapenexplosioner och i kärnkraftverk. Denna strålning har extremt hög energi och är mycket farlig. Gammastrålning användas för att bestråla cancertumörer.
127 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 127
2020-05-06 10:55
ÖGAT OCH SYNEN I våra ögon fi nns speciella celler som reagerar på ljus. Om dessa celler träffas av ljus skickar de signaler till hjärnan. I den del av hjärnan som kallas syncentrum omvandlas signalerna till bilder. Det är så det funkar när vi ser saker.
Linsen Muskler Ögat kan röra sig inne i ögonhålan. Det är muskler som gör att vi kan röra ögonen och titta åt olika håll utan att behöva vrida på huvudet.
Linsen är en konvex lins som samlar ljuset. I den sitter muskler fästa som kan göra den tjockare eller plattare. Linsen behöver kunna ändra form för att vi tydligt ska kunna se både sådant som är nära och sådant som är långt borta.
V O Glaskroppen
Hornhinnan Hornhinnan är det yttersta lagret vid ögats öppning. Hornhinnan är helt genomskinligt, annars skulle ljuset inte kunna komma in.
Regnbågshinnan Regnbågshinnan ger dina ögon deras speciella färg. Den kallas också iris.
* * *
Synnerven Alla signaler som nervcellerna i näthinnan samlat in skickas till hjärnan via synnerven. När informationen tolkats i hjärnans syncentrum ser vi en bild.
Blinda fläcken Där synnerven är kopplad till näthinnan finns inga tappar eller stavar. Därför kallas det området för blinda fläcken.
Pupillen
Pupillen är en öppning i regnbågshinnan. Det är där ljuset släpps in till de inre delarna av ögat. Pupillen kan bli större och mindre. Det kan du se om du tittar i en spegel, håller för ena ögat och snabbt tar bort handen.
Hela ögat är fyllt av en genomskinlig gelé som kallas glaskroppen.
R P
K A M S
* * *
Senhinnan
Näthinnan
Den starka senhinnan skyddar allt det ömtåliga som finns inne i ögat. Den vita delen av senhinnan som man kan se när man tittar in i någons öga kallas för ögonvitan.
På näthinnan finns två typer av ljuskänsliga nervceller. De heter tappar och stavar. Det är tapparna som gör att vi kan se färger. Stavarna kan inte känna av olika färger, men de kan fånga upp svagare ljus än tapparna. När det är mörkt är det bara stavarna som används, och vi ser inga färger, utan bara svart och grått.
128 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 128
2020-05-06 10:55
Hur funkar 3D? Att vi har två ögon gör att vi kan se i tre dimensioner, eller 3D som man ofta säger. Ett platt foto har två dimensioner – längd och bredd. Verkligheten har en tredje dimension. Den tredje dimensionen heter djup. Djupet gör att man kan se hur nära eller långt borta något är.
R P
Två dimensioner: Längd och bredd.
* * *
Vad är en 3D-film?
V O
* * *
K A M S
Tre dimensioner: Längd, bredd och djup.
Det är svårt att få pennorna att träffa varandra om du bara tittar med ena ögat. Jämför med hur mycket enklare det är när du använder bägge ögonen och ditt inbyggda 3D-system. När vi tittar med bägge ögonen är det faktiskt två bilder vi ser. Det beror på att ögonen sitter en bit ifrån varandra. Tänk dig två kameror som tar bilder från lite olika håll. Sedan sätter din hjärna ihop de två 2D-bilderna till en 3D-bild med djup i.
När du ser en 3D-fi lm så tittar du på två nästan likadana fi lmer samtidigt. Filmerna är fi lmade samtidigt med ett litet avstånd mellan kamerorna, precis som mellan dina ögon. När man ser de två fi lmerna utan 3D-glasögon ser det bara suddigt ut. Om du har 3D-glasögon delar glasögonen upp det du ser till två fi lmer som hjärnan sedan sätter ihop till en bild med djup.
EXPERIMENT:
Titta med 3D-glasögon Du behöver: 3D-glasögon, dator. Använd internet för att hitta 3D-filmer. Kanske du hittar en film som handlar om synen och våra ögon? Det går att tillverka egna 3D-glasögonen av genomskinlig röd och grön plast. Om du vill titta på 3D-filmer på YouTube ska du ha den röda plasten på det vänstra ögat och den gröna plasten på det högra.
129 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 129
2020-05-06 10:55
8
VIKTIGA UPPTÄCKTER Flera av de grekiska filosofer som levde för över 2000 år sedan hade idéer om ljus. Några av dem menade att våra ögon sände ut strålar som sedan studsade tillbaka in i ögonen när de träffade olika föremål. Det är så det går till vi ser saker, menade de. Filosofen Demokritos höll inte med om detta. Han hade en annan teori som stämmer ganska bra med hur vi förklarar ljus idag. Han menade att ljuset bestod av små partiklar som sändes ut av ljuskällor. Grekerna Heron och Ptolemaios undersökte noga hur ljusets strålar bryts när de går från luft till vatten. Men de kom aldrig fram till någon enkel matematisk formel som kunde beskriva hur ljuset ändrar riktning. Den som lyckades hitta denna formel var den arabiske vetenskapsmannen Alhazen (965–1038). Hans enkla formel används än idag.
V O
* * *
R P
Vitt ljus är inte vitt
När engelsmannen Isaac Newton (1642–1727) var cirka 20 år gammal var han tvungen att avstå från studierna i Cambridge i 18 månader eftersom böldpesten härjade som värst. Under denna period gjorde han flera stora upptäckter som handlade om ljus. Han lät till exempel det vita ljuset som strålade in genom ett hål i hans gardiner passera genom två stycken glasbitar som kallas prismor. I det första prismat bröts ljuset till regnbågens alla färger. När det färgade ljuset sedan passerade det andra prismat samlades färgerna till vitt ljus igen. Newton kunde dra slutsatsen att vitt ljus består av många olika färger.
* * *
K A M S
130 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 130
2020-05-06 10:55
H O R D OC P : P E R B EG
SAMMANFATTNING
Ljuskälla Reflekteras Konkav spegel Konvex spegel Ljusets brytning Linser Energi Ultraviolett ljus Infrarött ljus Ögats delar
V O
* * *
R P
K A M S
kan se saker som sänder ut ljus, så kallade ljuskällor. • Vi kan också se saker som ljuset från en ljuskälla reflekterats (studsat) mot. • Vi går rakt fram. Man kan rita ljuset som strålar. • Ljuset något kommer i vägen för ljuset från en ljuskälla stoppas ljuset och det blir • Om en skugga. vanlig platt spegel reflekteras allt ljus. • IEnenspegel buktar utåt ger en förminskad, men rättvänd bild. • En spegel som buktar inåt ger en upp och nervänd bild. • Speglar ochsomlinser buktar utåt kallas konvexa. • Speglar och linser som som buktar inåt kallas konkava. • Ljuset kan ändra riktning passerar från ett material till ett annat, till • exempel från luft till vatten.närDetdetkallas för att ljuset bryts. konvex lins samlas ljuset i en brännpunkt. • IEnenkonkav lins sprider ljuset. • När ljuset från passerar igenom regndroppar kan det brytas så att man • ser en regnbåge.solen Då ser man de färger som vitt ljus är en blandning av. fi nns ljus som vi inte kan se, till exempel infrarött ljus och ultraviolett ljus. • Det ögonen fi nns vårt synorgan. Det är uppbyggt av många olika delar som • Isamverkar.
* * *
131 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 131
2020-05-06 10:55
9
MÄNNISKOKROPPEN Alla delar i hela kroppen måste fungera och samarbeta för att man ska må bra. Hälsan påverkas av vad man äter, av hygien, sömn och motion. Hälsan påverkas också av om man trivs med sig själv och sitt liv.
I det här kapitlet lär vi oss:
kroppens olika organ ser ut, var de sitter, hur de • hur fungerar och samverkar som är kroppens minsta levande byggsten • vilken hur matspjälkningen är uppbyggd och fungerar • om matens innehåll och vad man bör äta för att må bra • hur blodomloppet är uppbyggt och fungerar • hur andningsorganen är uppbyggda • hur kroppen gör sig av med avfall och fungerar • om skelettet och musklerna • hur nervsystemet är uppbyggt och fungerar • om sjukdomar och kroppens försvar mot sjukdomar • om beroendeframkallande medel •
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 132
K A M S
2020-05-06 11:06
V O
* * *
R P
* * *
Inlaga NO aĚŠk 5 grundbok.indd 133
K A M S
2020-05-06 11:06
UTANPÅ OCH INUTI KROPPEN De olika delar som finns inuti kroppen kallas för organ. Du känner säkert till en del av dem. Hjärtat är det organ som pumpar runt blodet medan lungorna sköter andningen.
Organsystem Alla organ samarbetar på olika sätt. Ofta sitter flera organ ihop och bildar så kallade organsystem. Ett exempel är blodomloppet där hjärtat och alla blodkärl ingår. Ett annat exempel är matspjälkningsapparaten som bland annat består av magsäck och tarmar.
R P
Hud, naglar och hår Huden är vårt största organ och skyddar allt som finns inuti kroppen. Den gör att kroppen håller en jämn temperatur och hindrar bakterier och smuts från att komma in och göra oss sjuka. När det går hål på huden, alltså när du har fått ett sår, är det bra att tvätta sig noga och sätta på ett plåster. Sedan lagar huden sig själv. Naglarna skyddar det yttersta av fingrar och tår. Fingernaglarna växer 0,1 mm per dag. Det är därför de behöver klippas ibland. Världens längsta nagel var nästan 6 meter lång. Precis som de allra flesta andra däggdjur har vi lite päls. Huden är hårig, men inte alls lika luden som de djur som är våra närmaste släktingar. I huden finns vårt känselsinne. Vi kan till exempel känna värme, kyla, smärta, tryck och beröring.
* * *
V O
* * *
K A M S
Så här ser din kropp ut utanpå.
134 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 134
2020-05-06 11:07
Hela djuret, växten eller svampen brukar kallas för en organism.
I organismen finns flera så kallade organsystem som har olika uppgifter. Det här organsystemet är kroppens reningsverk.
V O
R P
* * *
K A M S
* * *
Ett organsystem kan bestå av flera organ. Det här organet heter njure.
Njuren och alla andra organ är uppbyggda av olika celler.
Cellerna är i sin tur uppbyggd av molekyler.
Och molekylerna är uppbyggda av atomer. Och så här ser kroppen ut inuti.
135 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 135
2020-05-06 11:11
CELLEN Cellen – kroppens minsta levande byggsten Hela kroppen är uppbyggd av små byggstenar som heter celler. Det gäller inte bara oss människor, utan allt från elefanter till kantareller och allt annat som är levande. Cellerna blir fler genom att dela sig. Så när du växer bildas det alltså nya celler. För att kunna dela sig måste cellerna ha vatten, syre och näring. Syret kommer in i kroppen när vi andas. Vatten och näring får vi från maten. Det är blodet som transporterar det cellerna behöver så att det når varje liten cell i hela kroppen. Cellerna kan frigöra energin som fi nns i maten. Men det är inga hela ostmackor som eldas upp i cellerna, utan först måste matspjälkningsapparaten dela maten i mindre delar. Det som förbränns i alla celler är en molekyl av ett ämne som heter druvsocker. Och för att druvsockret ska kunna förbrännas behövs syre.
R P
Energin som frigörs vid förbränningen i cellerna håller oss varma och används när cellen bygger material till nya celler. Förbränningen i cellerna kallas med ett annat ord för cellandning. När druvsockret förbränns i cellerna bildas en gas som heter koldioxid. Koldioxiden transporteras bort från cellerna av blodet och försvinner ut ur kroppen när vi andas ut.
Cellen har en kärna
V O
* * *
K A M S
Egentligen är inte cellerna minst, för de är ju uppbyggda av molekyler som i sin tur är uppbyggda av atomer. Och atomerna består ju faktiskt också av mindre delar.
Cellen har en kärna där de fantastiska DNA-molekylerna fi nns. DNA-molekylerna är nästan som en ritning över just den art som cellen är en del av. Eftersom den här cellen är en del av en människa så kommer det bli nya människoceller när cellen delar sig.
* * *
136 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 136
2020-05-06 11:11
Det finns olika slags celler För att kunna se en cell behöver man ett mikroskop som förstorar bra. Även om alla celler i din kropp är människoceller så kan de se väldigt olika ut. Det beror på att de är specialiserade att göra så olika saker.
V O
* * *
En äggcell och en spermie måste kunna smälta samman och sedan dela sig många, många gånger. Så att det kan bli en ny människa. Äggcellen är den största människocellen.
R P
Muskelcellerna är mjuka så att de både kan dra ihop sig och bli längre.
* * *
K A M S
En skelettcell är förstås hård, eftersom den ingår i de skelettben som finns i kroppen.
De röda blodkropparna ska kunna fånga upp och lämna ifrån sig gaserna syre och koldioxid.
FAKTARUTA
En nervcell måste kunna skicka vidare elektriska signaler. Precis som en sladd.
Kroppen hos en vuxen person innehåller ungefär 100 000 miljarder celler.
137 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 137
2020-05-06 11:11
MATSPJÄLKNINGEN
1) Tänderna
Maten vi äter innehåller bland annat kolhydrater, fett och proteiner. Och så vatten förstås. Vi äter mat för att få energi och byggnadsmaterial. Men för att cellerna ska kunna använda maten måste den först sönderdelas. Det räcker inte med att den tuggas sönder i mindre bitar. Den måste delas upp i smådelar som är mindre än cellerna. Den måste alltså delas upp i molekyler. Det organsystem som sköter detta går som en lång kanal genom hela kroppen. Från munnen till öppningen där ändtarmen tömmer ut det avfall vi måste göra oss av med.
Redan när maten kommer in i munnen så börjar spjälkningen. Tänderna tuggar och mal sönder maten. I saliven (spottet) finns kemiska ämnen som också spjälkar maten. Saliven gör dessutom maten hal så att den går lättare att svälja.
5) Levern
6) Tolvfingertarmen
* * *
Det rör som leder maten från munnen till magsäcken heter matstrupen.
Tolvfingertarmen ligger bakom levern. När maten kommer till den första delen av den långa tarmkanalen blandas den med galla och bukspott så att spjälkningen kan fortsätta.
3) Magsäcken Magsäcken är som en stor muskel som kramar sönder maten. I magsäcken finns en vätska som heter magsaft. Den fräter sönder maten och dödar bakterier. Maten stannar i magsäcken i ungefär 3 timmar. När den glider vidare är den som en välling.
4) Bukspottkörteln Maten innehåller många olika slags ämnen. Här i bukspottkörteln produceras ämnen som kan spjälka de flesta av de ämnena.
8) Tjocktarmen
7) Tunntarmen
När maten hamnar i den cirka 6 meter långa tunntarmen är den redan sönderdelad i molekyler. I tunntarmens luddiga väggar finns tunna, tunna blodkärl. De blodkärlen tar upp molekylerna från maten. Sedan transporterar blodet ut molekylerna till alla celler i hela kroppen
V O
R P
K A M S
Levern har flera olika uppgifter. – Den är ett lager för socker. – Den är en del av kroppens reningsverk. – Den tillverkar en vätska som heter galla som kan sönderdela fett. Gallan lagras i gallblåsan.
* * *
2) Matstrupen
9) Blindtarmen Den första delen av tjocktarmen heter blindtarmen. Den är formad som en liten säck. Hos de djur som äter gräs är den mycket större än den vi har i vår kropp. Man vet inte om blindtarmen har någon speciell funktion hos oss människor. Kanske är den bara en rest från urtiden?
Ända sedan maten passerade magsäcken har den varit som en vattnig välling. I den 1,5 meter långa tjocktarmen sugs vattnet tillbaka in i kroppen. Nu har maten blivit bajs.
10) Ändtarmen Här i slutet av tarmkanalen lagras avföringen innan den lämnar kroppen genom analöppningen.
138 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 138
2020-05-06 11:11
Inuti tunntarmen Så här ser det ut inuti tunntarmen. Det som nästan ser ut som blad (eller tungor) är tarmludd. Hela insidan av tunntarmen är täckt med tarmludd. Den spjälkade maten kan passera genom tarmluddets vägg direkt ut i blodet.
H O R D OC P : P E R G E B
R P
Spjälkning Att dela upp i minsta möjliga bitar (molekyler).
V O
* * *
K A M S
Varför ska man borsta tänderna?
* * * VARNING!
Det första som delar maten i mindre bitar är tänderna. På rena tänder fi nns inga bakterier. Men om man inte borstar och gör rent tänderna kommer bakterier fastna på dem. Och bakterierna stortrivs i matresterna som fi nns på och mellan tänderna. När bakterierna äter av sockret som fi nns i maten bildas syror som fräter på tänderna. Om syrorna lyckas fräta hål på emaljen säger man att man fått karies. Karies är världens vanligaste sjukdom. Den goda nyheten är att den går att bota. Det gör man genom att borsta tänderna noggrant minst 2 minuter varje morgon och kväll, helst med fluortandkräm som gör tänderna starkare. Andra tips är att inte småäta mellan måltiderna. Undvik också socker, eftersom det är bakteriernas mat. I stället för att äta lite godis varje dag kan man äta det en gång i veckan.
Varning! Läsk innehåller både syra som fräter på tänderna och massor med socker.
139 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 139
2020-05-06 11:11
I MATEN FINNS ALLT DET KROPPEN BEHÖVER I maten fi nns alla de ämnen som du behöver för att växa och leva. När du växer delar sig cellerna i din kropp. För att detta ska vara möjligt behövs byggnadsmaterial. I tarmkanalen spjälkas maten till just de molekyler som används som byggstenar i nya celler. Det fi nns tre olika slags ämnen som kroppen använder som byggstenar och bränsle. De ämnena heter proteiner, fetter och kolhydrater. I maten fi nns också vatten och en del andra ämnen.
* * *
1
Tänk att man är uppbyggd av alla de ämnen man äter!
2
En människokropp består av de här ämnena:
V O
15 % protein
R P
3
4
5 60–65 % vatten
K A M S
15–20 % fett
0,5 % kolhydrater
ub mr gra Dia
4 % mineralämnen (till exempel salt) och vitaminer
rik
* * *
Eftersom vi består av de här ämnena måste maten vi äter också bestå av just dessa ämnen.
Vatten
Vatten fi nns i det mesta vi äter, men vi måste också dricka vatten. Om man väger 40 kg behöver man få i sig ungefär 2 liter vatten per dygn. Om man dricker för lite fungerar kroppen sämre. Det beror bland annat på att vattnet transporterar många ämnen inuti kroppen.
Kolhydrater Kolhydrater används av kroppen både som bränsle och som byggnadsmaterial. Bröd, fl ingor, pasta, ris och potatis är exempel på mat som innehåller långa
kolhydratmolekyler. I matspjälkningsapparaten bryts de stora molekylerna ned till små sockermolekyler som sedan kan transporteras ut till alla kroppens celler.
Fett Fett innehåller mycket energi och kan därför användas som bränsle i kroppen. Fettet kan också lagras under huden där det isolerar mot kyla och skyddar mot stötar. Exempel på mat som innehåller fett är smör, mjölk, grädde, matolja, ost, kött och fisk. Chips kanske inte kan räknas som mat, men det innehåller massor av fett.
140 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 140
2020-05-06 11:11
Proteiner
Vitaminer
Proteiner består av molekyler som används som byggnadsmaterial i vår kropp. Dessa molekyler kan både bygga nya celler och reparera sådant som är trasigt. Dina muskler är uppbyggda av proteiner. Därför är det inte så konstigt att just kött och fisk är proteinrik mat. Det är ju djurens muskler som är själva maten. Veganer och vegetarianer som inte äter mat som kommer från djur måste därför äta bönor och linser för att få i sig de viktiga proteinerna.
Vitaminer är ämnen som kroppen måste ha för att den ska fungera bra. Vitaminerna har många olika uppgifter. De gör att synen fungerar, hjälper till vid förbränningen och när celler ska delas, med mera. Vitaminer fi nns i många olika livsmedel som bär, frukter, grönsaker, mjölk och ägg.
Mineralämnen
Mineralämnen är en grupp med flera olika ämnen som vi behöver få i oss med maten. Ett exempel på ett mineralämne är järn. Järn fi nns i vårt blod, där det hjälper till att transportera syret som vi andas. Ett annat viktigt mineralämne är kalcium som bygger upp vårt skelett. Om man inte får i sig tillräckligt med mineralämnena natrium och kalium, som fi nns i olika salter, blir man trött, yr och får ont i huvudet. Mineralämnena är viktiga, men vi behöver inte så mycket av dem. Det räcker med några gram varje dag.
* * *
Hur mycket av varje ska man äta?
Livsmedelsverket är en svensk myndighet. Där jobbar experter som bland annat ger råd om hur man ska äta. En modell de använder för att hjälpa oss att äta bra är den så kallade tallriksmodellen. Tallriken på bilderna är delad i tre delar. Del 1: Potatis, pasta, ris, gryner och bröd. Del 2: Grönsaker och rotfrukter. Del 3: Kött, fisk, ägg, baljväxter (bönor och linser). Storleken på tallrikens delar talar om för oss hur mycket vi ska äta av varje slags mat. Sedan några år tillbaka har Livsmedelsverket ändrat i tallriksmodellen så att det är två olika tallrikar, en tallrik för de som tränar, en för de som inte gör det.
V O
K A M S
R P
Bästa matrådet någonsin: Ät lagom mycket!
* * *
Tallrik för den som tränar.
Tallrik för den inte som tränar.
DISKUTERA:
De två tallrikarna Vad är olika på de två tallrikarna? Varför är det olika?
141 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 141
2020-05-06 11:12
BLODOMLOPPET OCH BLODET Inne i din kropp finns ett nätverk med rör som är 10 000 mil långt. Det är i de rören, eller blodkärlen som de egentligen heter, som ditt blod pumpas runt. Dygnet runt. Till varenda liten cell! Blodet fraktar syre (från lungorna) och vatten och näring (från tarmarna) ut till alla celler i hela kroppen. Från cellerna transporteras avfall bort, till exempel koldioxid. Blodet transporterar även den värme bildas vid förbränningen. Blodet är också en del av kroppens immunförsvar, det vill säga kroppens försvar mot sjukdomar. Dessutom hjälper blodet kroppen att hålla en jämn temperatur. Om du till exempel springer riktigt snabbt så blir du varm. För att bli av med värmen leder kroppen ut blodet till huden. Det är därför man blir röd när man är varm. När det är kallt är det tvärt om. Kroppen vill spara värme och skickar mindre blod till de yttre delarna. Det är därför fingrarna blir kalla och bleka en kall vinterdag.
Blodet går runt, runt
* * *
Blodkärl
Rören som blodet transporteras i blir tunnare och tunnare ju längre från hjärtat man kommer. De allra tunnaste kärlen heter kapillärer. I ögat kan man se dem som tunna röda ”trådar”. Inne i blodkärlen finns klaffar som gör att blodet bara kan rinna åt ett håll.
Artärer Artärerna är de blodkärl som leder blodet från hjärtat mot cellerna. Den allra tjockaste artären närmast hjärtat heter aortan (kroppspulsådern).
syre näring vatten
* * * koldioxid avfall värme
V O
R P
K A M S
En vuxen människa har cirka 5 liter blod. Här kan du se de olika delarna i det organsystem som får det livsviktiga blodet att cirkulera runt, runt i kroppen.
En cell
Hjärtat
Hjärtat är en ihålig muskel. Det är hjärtat som pumpar runt blodet i kroppen. Ditt hjärta är ungefär lika stort som din knytnäve.
Vener De blodkärl som går från cellerna tillbaka till hjärtat kallas vener. När man ritar blodomloppet brukar man färglägga artärerna röda och venerna blåa. I verkligheten är blodet i artärerna bara lite ljusare rött än blodet i venerna.
142 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 142
2020-05-06 11:12
Hjärtas delar Hjärtat är ihåligt och delat i två halvor med fyra olika rum. Den vänstra delen av hjärtat pumpar det syrerika blodet ut i kroppen.
Pulsen Vi säger att hjärtat slår när det pumpar. Man kan räkna hjärtslagen. Det kallas för att man tar pulsen. Titta på fi lmen nedan och räkna ut hur snabb puls personen i fi lmen har.
syrerikt blod till kroppen syrefattigt blod till lungorna
syrefattigt blod från kroppen
höger kammare
R P
K A M S
Du behöver: en tändsticka, ett häftstift Ta pulsen på dig själv på samma sätt som i filmen. Spring sedan en sväng och ta pulsen igen. Vad blir det för skillnad? Varför blir det så, tror du?
H O R D OC P : P E B EG R
Puls Antalet hjärtslag per minut.
V O
vänster kammare
EXPERIMENT:
* * *
* * *
vänster förmak höger förmak
Om du tycker att vänster och höger har hamnat fel så är det för att man ser hjärtat framifrån på bilden.
FAKTARUTA
Muskler hjälper hjärtat Musklerna i vår kropp är viktiga för cirkulationen. När musklerna i kroppen trycker mot blodkärlen pressas blodet åt rätt håll.
143 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 143
2020-05-06 11:12
VAD BESTÅR BLODET AV? Blodet har många uppgifter. Det ska bland annat transportera ämnen till och från cellerna, försvara kroppen mot sjukdomar och hjälpa kroppen att läka sår. Här får du läsa om vad blodet består av och vad de olika delarna i blodet har för uppgifter.
Vita blodkroppar Det mesta av blodet är en vätska som kallas blodplasma. Den är en lösning av vatten och de ämnen som ska transporteras till och från cellerna, till exempel näringsämnen och avfall.
* * *
Blodplättar
V O
R P
K A M S
Blodplättarna är viktiga när man får ett sår. De klibbar fast i varandra så att blodet stelnar till en hård sårskorpa. Sårskorpan täpper till så att inte mer blod läcker ut ur kroppen.
* * *
De vita blodkropparna är en del av kroppens försvar mot sjukdomar. Vissa av de vita blodkropparna kan äta upp bakterier. Ibland när man har ett sår bildas det var. Varet består av döda vita blodkroppar och annat avfall från striden mot bakterierna.
Blodplasma
Röda blodkroppar De röda blodkropparna ger blodet dess färg. De kan binda och transporterar syre från lungorna till cellerna. De fraktar också koldioxid från cellerna till lungorna. De röda blodkropparna bildas i den röda benmärgen som är en del av benen i vårt skelett. Hos en människa bildas det närmare 3 miljoner nya röda blodkroppar varje sekund.
144 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 144
2020-05-06 11:12
Blodgivning Det behövs stora mängder blod på sjukhusen. Vid operationer av sjuka eller skadade personer måste man nämligen ibland fylla på med blod. Det blodet kommer från människor som frivilligt blivit blodgivare. Det finns en del krav för att man ska få bli blodgivare. Man ska: – vara frisk – vara mellan 18 och 60 år – väga minst 50 kg Den som är blodgivare får ge blod max fyra gånger om året. Varje gång lämnar man 450 ml, alltså nästan en halvliter. Blodet från blodgivare har räddat många liv och kommer rädda många liv i framtiden. Men då måste tillräckligt många bli blodgivare, förstås.
Blodgrupper
* * *
R P
K A M S
Blodet från en blodgivare kan inte ges till vem som helst. Alla människors blod ser likadant ut, men det som inte syns är att blodet från olika människor tillhör olika blodgrupper. När man flyttar blod från en person till en annan kallas det för en blodtransfusion. Nu för tiden vet vi att om man ger en person blod med fel blodgrupp så kan det bildas livsfarliga blodklumpar i kroppen. Blodgrupperna heter 0 (noll), A, B och AB. Här är ett schema där pilarna visar vilka blodgrupper som fungerar ihop. De som har blodgrupp AB kan ta emot blod från alla blodgrupperna. Om man har blodgrupp 0 kan man ge blod till alla.
V O
* * *
O
A
DISKUTERA:
B
Skulle du kunna tänka dig att ge blod någon gång i framtiden?
AB
FAKTARUTA
Blåmärke När man får ett slag mot kroppen kan det bli ett blåmärke. Blåmärket består av blodkärl under huden som gått sönder.
145 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 145
2020-05-06 11:12
ANDNINGEN Ungefär 20 000 gånger per dygn andas vi in och ut luft. Det händer helt automatiskt, utan att vi tänker på det. Visst kan vi bestämma oss för att hålla andan, men det går bara en liten stund. Om vi inte andas kvävs vi. Alla celler i kroppen använder syret som fi nns i luften vi andas in. I alla celler förbränns (brinner) sockermolekylerna som blodet fraktat dit från tarmarna. Det kallas för cellandningen. Men för att något ska brinna behövs syre. Om de inte fi nns något syre upphör förbränningen i cellen. I lungorna fångar de röda blodkropparna upp syre från luften vi andats in. När blodet sedan pumpas runt kommer syret till kroppens alla celler. Vid all förbränning i alla celler bildas en avgas som heter koldioxid. De röda blodkropparna tar upp koldioxiden och fraktar den till lungorna så att den kan lämna kroppen när vi andas ut.
V O
1. Näshåla syre
R P
I näshålan finns slemhinnor som värmer luften och gör den fuktigare innan den strömmar vidare ner genom luftrören.
koldioxid
I cellerna byts gasen ut. Blodet skickar syre till cellerna och hämtar koldioxid
2. Svalg
K A M S
Svalget är öppningen för både mat och luft ner till halsen.
4. Struphuvud
* * *
Inne i struphuvudet sitter de två stämbanden som gör att du kan prata. Ljudet bildas när luften passerar stämbanden. Du kan ändra ljudet genom att göra stämbanden mer eller mindre spända.
3. Struplock Struplocket ser till att luften hamnar i lungorna och maten i magsäcken (och inte tvärt om).
6. Luftrör Luftstrupen delar sig i två delar som kallas luftrör. Luftrören leder till de två lungorna.
H O R D OC P : P E B EG R
5. Luftstrupe
Det tjocka röret som transporterar luft ner genom halsen kallas för luftstrupe. Att det ser randigt ut beror på att det är uppbyggt av hårda ringar av brosk. Ringarna gör att luftvägen inte stängs utan hålls öppen hela tiden. Om det hamnar mat här av misstag så heter det att man ”sätter i halsen”. Oftast kan man hosta upp det som fastnat.
* * *
Brosk
7. Lungor Vi har en lunga på varje sida. Med hjälp av muskler i bröstkorgen kan lungorna pumpa luft in och ut ur kroppen.
Ett ganska hårt material som kroppen använder på lite olika ställen för att ge stöd.
Slemhinnor Slemhinnorna består av speciella celler som kan bilda slem.
146 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 146
2020-05-06 11:12
lungblåsor (300 miljoner stycken i varje lunga)
kapillärer med blod som har hämtat syre
kapillärer med blod som ska lämna koldioxid
I lungorna delar luftrören upp sig i fler rör som blir smalare och smalare. Längst ut i de allra tunnaste rören sitter små runda ”bubblor” som kallas lungblåsor. När vi andas in kommer luften ända ut i lungblåsorna. Blåsorna är helt inslingrade i tunna blodkärl, så kallade kapillärer. Syret i lungorna kan passera genom väggen på lungblåsorna och fångas upp av blodet som finns i kapillärerna. Sedan kan blodet transportera syret ut till cellerna i hela kroppen. När blodet kommer tillbaka till lungorna har det med sig koldioxid. När koldioxiden lämnats av till lungblåsorna kan det följa med utandningsluften ut ur kroppen. Det är så blir vi av med avgasen från förbränningen i kroppen.
* * *
V O
Astma
* * *
Astma är en sjukdom som gör att man får svårare att andas. Man kan få astma av olika orsaker. En vanlig orsak är allergier. Med en allergi menas att man inte tål ett visst ämne. En person som har en astmaattack får svårt att andas. En astmaattack kan sättas igång av till exempel pollen från växter. För att göra det lättare att få luft kan personen andas in medicin med hjälp av en så kallad inhalator.
K A M S
R P
Varför blir man andfådd?
När du springer andas du snabbare jämfört med när du sitter stilla. Det beror på att musklerna behöver mer syre när de arbetar hårt. För att kunna arbeta hårt krävs mycket energi. Eftersom energin kommer från förbränningen behövs det mer syre för att kunna frigöra mer energi.
FAKTARUTA
Varför gäspar man? Att gäspa är helt enkelt att ta ett extra stort andetag. Så när man gäspar är man trött och behöver mer syre.
EXPERIMENT:
Hur känns det att ha astma? Du behöver: ett sugrör Håll för näsan och andas genom ett sugrör. Så känns det att andas när man har astma.
147 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 147
2020-05-06 11:12
KROPPENS INBYGGDA RENINGSVERK När vi andas ut gör vi oss av med det avfall som är i gasform. Det är så kroppen blir av med koldioxiden som har bildats vid förbränningen i cellerna. I blodet finns många andra ämnen som är oanvändbara eller kanske till och med giftiga. Det finns till exempel giftiga ämnen i maten, i mediciner och i drycker som innehåller alkohol. För att bli av med dessa ämnen använder kroppen ett inbyggt reningsverk som renar blodet. Egentligen är det två reningsverk – levern och njurarna. Levern tar upp skadliga ämnen och gör om dem till ofarliga ämnen. Njurarna består av miljontals små filter som sorterar bort de ämnen som ska ut ur kroppen.
Levern
R P
Levern har två helt olika uppgifter. Den både renar blodet och lagrar socker. 1 liter blod passerar levern varje minut. Den är ett mjukt organ som skyddas av revbenen i bröstkorgen.
1. Njurarna
K A M S
Njurarna filtrerar och sorterar bort avfall från blodet. De ser också till att alla nyttiga ämnen och lagom mycket vatten stannar kvar i kroppen. På ett dygn rinner allt kroppens blod genom njurarna cirka 300 gånger.
* * *
2. Urinledare Urin (kiss) är vatten som innehåller de ämnen som ska bort ur blodet. Urinen leds från njurarna till urinblåsan. Det bildas ungefär en och en halv liter urin per dygn.
FAKTARUTA
Mer om levern
3. Urinblåsa Här lagras urinen innan den lämnar kroppen. Blåsan är töjbar. När det är mycket kiss i blåsan blir man kissnödig.
V O
* * *
4. Urinrör Urinröret transporterar urinen ut ur kroppen. Den gula färgen på kisset kommer från gamla röda blodkroppar som kroppen brutit ned.
Efter huden är levern vårt näst största organ. Hos en fullvuxen människa väger den ungefär 1,5 kilo. När röda blodkroppar bryts ned i levern bildas det färgämne som gör att bajs är brunt. Förutom att ta hand om farliga ämnen producerar levern galla. Galla är ett ämne som är viktigt för nedbrytningen av den mat vi äter.
148 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 148
2020-05-06 11:13
blod som ska renas
urinledare
Njurarna
Drick lagom mycket vätska
Alla celler i kroppen behöver vatten för att fungera. Därför är det viktigt att dricka vatten regelbundet. Men man ska inte dricka hela tiden. Om man dricker för mycket eller för lite så kommer kroppen att reagera. För lite vatten gör att man blir trött och yr. Dricker man för mycket så får man kissa hela tiden. Ett bra tips som läkare brukar ge är att man ska dricka när man är törstig.
Kissnödig? Det är viktigt att inte hålla sig för länge när man är kissnödig. Om man håller sig för länge är det större risk att man får infektioner i urinvägarna.
V O
* * *
R P
K A M S
I njurarna silas blodet genom små filter. Det som är farligt för kroppen eller inte behövs sorteras bort och blir urin. Det renade blodet pumpas tillbaka till blodomloppet.
* * *
blod som har renats
Urinvägsinfektioner beror på att det har kommit in bakterier i urinvägarna. Då blir man hela tiden kissnödig och det svider och gör ont när man kissar. Urinvägsinfektioner botas med penicillin.
Njurtransplantation Om man har njurar som inte fungerar kan man få en njure från en annan person. Med transplantation menas att man flyttar ett organ från en kropp till en annan. Man klarar sig med bara en njure. Därför är det ganska vanligt att personer som behöver en ny njure får en från en nära släkting.
Alkohol är ett gift Levern fungerar sämre och kan skadas om den får ta emot för mycket giftiga ämnen. Ett gift som skadar levern är alkohol. De som missbrukar alkohol löper stor risk att drabbas av leverskador.
149 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 149
2020-05-06 11:13
SKELETTET Alla benen som finns inne i din kropp kallas med ett namn för skelettet. Det består av över 200 ben. Skelettets största ben är det tjocka benet inne i låret. Det minsta benet heter stigbygeln. Det finns i örat och är endast 0,5 cm långt. Benen i skelettet har två viktiga uppgifter. Den ena uppgiften är att de tillsammans med musklerna gör så att vi kan röra oss. Tänk på alla rörelser du kan göra, och tänk hur dåligt det skulle funka om inte benen gav stöd och stadga.
Den andra uppgiften är att skydda kroppens mjuka och ömtåliga organ, till exempel hjärnan, hjärtat, lungorna och levern. För att kunna utföra dessa två uppgifter måste benen i kroppen vara hårda och starka. Två ämnen som gör skelettet hårt och stabilt är kalcium och fosfor. Kalcium, som också kallas för kalk, får du bland annat i dig när du dricker mjölk eller äter ost.
Kranium Alla benen i skallen kallas tillsammans för kranium. Den runda formen gör att hjärnan skyddas bra.
Överarmsben Armbågsben
* * * Strålben
Handlovsben
Mellanhandsben
Fingerben Lårben
Näsben
R P
K A M S
Halskotor Alla vi däggdjur har 7 halskotor.
V O
Pannben
* * *
Överkäksben
Underkäksben Nyckelben
Skulderblad Bröstben Revben Revbenen och bröstbenen bildar den så kallade bröstkorgen. Den ger bra skydd för hjärtat och lungorna.
Ryggrad Består av kotor som ger stöd åt hela kroppen. Höftben (bäcken)
Knäskål
Vadben Skenben
Svanskotor En rest från våra förfäder som hade svans.
Vristben Mellanfotsben Tåben
150 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 150
2020-05-06 11:13
En tredje uppgift
ryggraden
Skelettet har faktiskt en uppgift till. De röda blodkropparna i blodet bildas nämligen inne i benen. De tillverkas inne i en mjuk massa som heter benmärg.
kota
Leder De flesta av benen i skelettet sitter ihop med andra ben. Egentligen är hela skelettet som en lång kedja av ben. Från det yttersta av en tå till toppen av ett fi nger. De ställen där benen möts och sitter ihop kallas leder. Men benen får ju inte sitta stelt fästa i varandra, för då skulle vi inte kunna röra oss. gångjärnsled
kulled
* * *
Ryggraden är som ett långt rör med ben som kallas kotor. Kotorna är staplade på varandra. För att kotorna ska glida mot varandra ligger det tunna skivor av brosk mellan dem. Inuti ryggraden fi nns ryggmärgen, som är en tjock kabel av nervtrådar. Det är oerhört viktigt att ryggmärgen är ordentligt skyddad, eftersom all information till och från hjärnan går igenom den.
R P
K A M S
Det fi nns olika slags leder. Där två ben behöver kunna röra sig åt många olika håll sitter de ihop i kulleder. Som du ser kan kulan vrida sig åt alla håll i skålen som den ligger i. Kulleder har vi i axeln och höften. Om benen bara behöver böjas och sträckas sitter de ihop med en gångjärnsled. I fi ngrarna, knät och armbågen hittar du den typen av leder. I alla leder fi nns också brosk. Brosk, som är mjukare än ben, gör att benen glider mot varandra i lederna. Annars skulle det säkert gnissla och knaka en hel del.
V O
Ryggraden
* * *
Här inne går ryggmärgen.
Med skelett.
Man törs ju knappt tänka på hur det skulle se ut om vi inte hade något skelett. Allt annat i kroppen är ju mjukt!
Ben kan gå av
Trots att benen i kroppen är mycket hårda händer det ibland av de går av. Här är en bild som visar ett benbrott. Men ett ben som har gått av kan läka ihop. Blodet transporterar nytt byggnadsmaterial till stället som behöver lagas. För att benet ska läka ihop på rätt sätt måste det först dras på rätt plats. Sedan gipsar man. Det brukar ta cirka 16 veckor att läka ett benbrott i nedre delen av kroppen. I övre delen av kroppen tar det hälften så lång tid.
Utan skelett.
151 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 151
2020-05-06 11:13
MUSKLERNA Det räcker inte med bara skelettet för att vi ska kunna stå, springa eller gå. Det som får skelettet och våra kroppar att röra sig är musklerna. Musklerna kan dra ihop sig och sträckas ut, precis som gummiband. Men musklerna är levande, till skillnad från ett gummiband. Cellerna i musklerna kan dessutom göra om energin från maten till rörelse. Och det kan ju inte ett gummiband. Om du känner på kroppen så hittar du säkert en del av musklerna på bilden nedan.
Ansiktsmuskler
K A M S Biceps
Triceps
* * *
R P
V O
* * *
Deltamuskel (axelmuskeln) Bröstmuskel
Sätesmuskel
FAKTARUTA Lårmuskel
Vadmuskel
Hälsena
Det finns inga muskler i händerna. Musklerna som får fingrarna att röra sig finns i armarna. De musklerna sitter fast i senor som i sin tur sitter fast i fingrarna. Den allra minsta muskeln i kroppen är den som styr stigbygelbenet.
152 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 152
2020-05-06 11:13
Tre typer av muskler Det fi nns tre typer av muskler – skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskler. Skelettmusklerna är de muskler som vi kan styra med viljan. De sitter fast i skelettets ben med starka senor. Det är skelettmusklerna som gör att du kan röra dig. Precis när du vill. Skelettmusklerna kan röra sig snabbt, men de kan inte arbeta hur länge som helst eftersom de hela tiden behöver energi. Vid hårt arbete kan både syret och bränslet ta slut. Då måste man vila och fylla på förråden. Ta några djupa andetag, äta och dricka något.
V O
* * *
R P
Glatta muskler
Skelettmusklerna samarbetar
Den andra typen av muskler, de glatta musklerna, kan vi inte styra med viljan. De fi nns bland annat i magsäcken och tarmarna. Där puttar de maten framåt helt automatiskt, utan att du behöver ge order till dem. De glatta musklerna blir inte trötta på samma sätt som skelettmusklerna. De behöver inte ta paus, utan kan jobba hur mycket som helst.
Skelettmusklerna samarbetar i par. När bicepsmuskeln drar ihop sig böjs armen. När tricepsmuskeln drar ihop sig sträcks armen ut. Känn efter på din egen arm hur det känns!
* * *
Om du undrar hur muskler ser ut kan du titta på en bit rött kött innan det är tillagat. Om man äter kött så är det djurets muskler man äter.
K A M S
Musklerna arbetar, även om det inte märks Även när du bara sitter stilla på en stol och läser är en del muskler spända. Om de inte hade varit spända skulle du braka ner i golvet. När du går använder du ungefär 200 av kroppens över 600 muskler.
Musklerna blir starkare av träning En muskel består av många muskelceller. Muskelcellerna är långa och tunna, och ligger packade i buntar. Ett annat ord för muskelcell är muskelfibrer. Om man tränar blir muskelfibrerna både starkare och bättre på att ta upp syre. Om man är ovan vid att träna får man extra mycket träningsvärk efter ett pass. Det beror på att en del muskelfibrer svullnar av det hårda arbetet. Om man värmer upp före träningspasset och vilar efteråt så får man inte lika mycket träningsvärk. Det är också smart att inte träna för hårt om man är otränad.
153 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 153
2020-05-06 11:13
NERVSYSTEMET I din kropp finns ett nätverk av nervtrådar. De långa nervtrådarna består av massor av hopkopplade nervceller. I nervtrådarna rusar det fram elektriska signaler, på samma sätt som det går elektriska signaler genom sladdarna i till exempel en dator. Hjärnan, ryggmärgen och nervtrådarna är de tre delar som samarbetar och tillsammans bildar vårt nervsystem. Nervsystemet styr våra rörelser och våra tankar.
Stora hjärnan
Hjärnan
Är delad i två halvor som samarbetar.
Består av tre delar – stora hjärnan, lilla hjärnan och hjärnstammen.
Styr över din balans och dina rörelser. Samordnar dina rörelser när du gör komplicerade saker, som att cykla.
R P
Hjärnstammen Styr din andning och dina hjärtslag.
* * *
Nerver
V O
Lilla hjärnan
* * *
K A M S
En enda nerv består av tusentals hopkopplade nervceller. En del av dem skickar signaler från kroppen till hjärnan. Andra levererar information från hjärnan ut till kroppen.
Ryggmärgen Här samlas alla de nervtrådar som skickar signaler till eller från hjärnan.
FAKTARUTA Signalerna i vårt nervsystem går både till och från hjärnan. Men inte i samma nervtrådar.
154 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 154
2020-05-06 11:13
Olika centra med olika uppgifter Hjärnans yttre del heter hjärnbarken. I nervcellerna som bygger upp hjärnbarken fi nns alla dina minnen och allt som du kan. Men allt sitter inte på samma ställe. Information som kommer till hjärnan är uppdelad på olika delar som kallas centra. Exempel är centra för tal, rörelse, hörsel, lukt, syn och smak.
FAKTARUTA
tal
Sömn och vila är livsviktigt
En reflex är en rörelse där kroppen reagerar utan att först kontakta hjärnan. Om du råkar trampa hårt på en Legobit så drar du snabbt undan foten. Faktiskt innan du skriker ”aaaaj”. Det som händer är att nervceller i foten tar emot information om att det är något vasst som trycker hårt mot foten. Då går en signal upp till ryggmärgen. Därifrån går det direkt en signal till musklerna i benet som drar bort foten. Signalen från foten går också vidare upp till hjärnan, men det tar lite längre tid. Det är därför du drar undan foten innan du hinner skrika ”aaaaj”. Det är inte förrän signalen kommer upp till hjärnan som man känner smärtan i foten. Signalerna som går i nerverna är snabba elektriska signaler. Hastigheten kan vara upp emot 360 km/h.
* * *
R P
K A M S
Alkohol gör att vi reagerar långsammare Om man skulle göra reaktionstestet här intill efter att ha druckit alkohol skulle man märka att reaktionerna blir långsammare. Därför är det förbjudet att vara påverkad av alkohol i trafi ken. Det kan vara livsfarligt att inte hinna bromsa i tid.
V O
syn
Reflexer
* * *
känsel
hörsel
Hjärnan klarar inte av att arbeta utan paus. Det är livsviktigt att låta hjärnan vila ibland. Sömn och vila gör att hjärnan laddas om.
personlighet
FAKTARUTA
lukt
Chansa inte – använd hjälm Hjärnan är mycket ömtålig för stötar och slag. Den skyddas av ben inne i skallen, men ett bra tips är att alltid ha hjälm när du cyklar, åker skidor, skridskor eller rider.
EXPERIMENT:
Reaktionstest Du behöver: en kompis, en linjal Ställ er mitt emot varandra. Den som ska testas håller ut ena handen. Den andra håller en linjal precis ovanför den utsträckta handen. Den som håller i linjalen ska nu släppa linjalen utan att ge något tecken. Den andra ska försöka fånga linjalen genom att knipa ihop fingrarna. Prova att fånga med både höger och vänster hand. Testa även att ha olika stort avstånd mellan fingrarna. Vad hände? Var det någon skillnad mellan höger och vänster hand? Vad hände när ni ändrade avståndet mellan fingrarna?
155 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 155
2020-05-06 11:14
SINNESORGANEN, DEL 1 Våra sinnen hjälper oss att förstå vad som händer omkring oss. Sinnena samarbetar och ger oss livsviktig information om maten vi äter, vad vi ser, vad vi hör och mycket annat. Signaler går från sinnesorganen genom nervsystemet till hjärnan. I hjärnan tolkas alla de intryck som vi får från våra olika sinnen. Det är först när signalerna kommit till hjärnan som vi känner vad något luktar eller smakar, förstår vad det är vi ser eller märker hur något känns.
Smaksinnet Mycket förenklat kan man säga att smaksinnet har två uppgifter. Dels ska det ge oss lust att äta genom att tala om för oss när det vi äter är bra för vår kropp. Dessutom ska det varna oss när vi stoppat något i munnen som kan vara skadligt. När maten inte smakar bra är det ett larm som säger att det är bäst att spotta ut! Smaksinnet sitter i hela munnen, men mest på tungan. De nervceller som kan reagera på smak sitter samlade i så kallade smaklökar. Om du tittar på din tunga kan du se små knottror. I de knottrorna sitter smaklökarna. När maten blandats med saliv kan vi människor känna fem så kallade grundsmaker: salt, sött, surt, beskt och umami. Umami kallas ibland buljongsmak, men den fi nns också i ost, skaldjur och kött.
V O
* * *
R P
* * *
K A M S S toppa matsvinne t!
Det är bättre att smaka på maten än att bara titta på datumstämpeln.
156 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 156
2020-05-06 11:14
Luktsinnet När du känner en lukt beror det på att små molekyler som svävar runt i luften har kommit in i din näsa. De kan ha slitig sig loss till exempel när någon skalade en apelsin, när någon skivade en ost eller öppnade en burk rutten fisk (surströmming). När luktmolekylerna kommer in i näshålan löses de upp i den fuktiga slemhinna som fi nns där. I slemhinnan fi nns nervceller som kan registrera omkring 1000 olika ämnen eller lukter. Jämför det med smaksinnet, som bara kan skilja på fem olika grundsmaker. Signaler skickas från näsans nervceller till hjärnan. På samma sätt som med smaken kan signalerna vara en varning om att vi är på väg att äta eller dricka något som är dåligt för kroppen. Det fi nns många lukter som nästan alla människor tycker är obehagliga. Kan du gissa vilka? Lukt och smaksinnet samarbetar. Därför är det svårt att känna vad saker smakar när vi är täppta i näsan.
V O
R P
Synsinnet
K A M S
Vilken tur att ögonen sitter så högt upp på kroppen. Det gör ju att vi får mycket bra uppsikt och ser vad som händer omkring oss. Ögonen är ömtåliga och många människor får därför olika typer av synfel. En del kanske ser dåligt på nära håll, medan andra ser dåligt på långt håll. Ofta går synfelen att rätta till med glasögon eller kontaktlinser. Läs mer om synen, ögonen och hur linser fungerar på sidorna 124, 128 och 129.
* * *
* * *
Det luktar mat lång väg!
FAKTARUTA
Elefanter har bra luktsinne Vi människor tycker inte att vatten luktar så mycket, men en elefant kan känna doften av vatten på över 2 mils avstånd.
Snablar, vad gott det luktar om vattnet därborta!
157 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 157
2020-05-06 11:14
SINNESORGANEN, DEL 2 hårstrå
Känseln
överhuden
nervcell
läderhuden
svettkörtel
Hörsel
V O
R P
K A M S underhuden
* * *
Huden består av tre lager – överhuden, läderhuden och underhuden. I läderhuden finns de nervceller som ger oss information om hur olika saker känns. Vi kan känna hur varmt eller kallt något är. Vi känner också hur hårt något rör oss eller trycker mot huden. När trycket är för hårt känner vi smärta. När det gör ont larmas hjärnan så vi blir medvetna om faran.
Tänk vad viktigt det är för människan och alla andra djur att kunna höra om en fara närmar sig. Och tänk hur underbart det är att kunna njuta av musik. Många djur har extremt bra hörsel och kan höra minsta knyst när något rör sig. Det finns också djur med väldigt stora öron som kan vridas åt olika håll. Genom att rikta om öronen kan de fånga in mer ljud och höra bättre. Läs mer hörseln och öronen på sida 114-115.
* * *
Muskelsinnet För att hålla balansen i kroppen och kontrollera hur våra muskler rör sig har vi ett muskelsinne. Det gör att vi kan känna var våra muskler befinner sig och hur de rör sig.
FAKTARUTA Att vi har två öron gör att vi kan höra från vilket håll ljudet kommer.
158 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 158
2020-05-06 11:14
Balansen
båggångarna
Vårt balanssinne sitter i tre så kallade båggångar i innerörat. När man lutar sig eller lägger sig ner rör sig en vätska inne i gångarna. Rörelsen fångas upp av nervceller som skickar signaler till hjärnan. När signalerna når hjärnan kan den ge order till musklerna så att man inte trillar omkull. När du är yr efter att ha åkt en snurrig karusell beror det på att vätskan i båggångarna fortsätter att röra sig, fastän du har klivit av karusellen. Hjärnan tror alltså att du fortfarande snurrar och skickar fel signaler till musklerna. Alkohol bedövar balanssinnet. Det är därför berusade personer vinglar när de går.
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
159 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 159
2020-05-06 11:14
SJUKDOMAR OCH KROPPENS FÖRSVAR När man är frisk fungerar allt i kroppen som det ska. Helst vill vi vara friska hela tiden, men ibland drabbas vi av olika sjukdomar. Men vad är det som gör att vi blir sjuka? Många av våra vanligaste sjukdomar orsakas av bakterier eller virus. När bakterier börjar föröka sig inne i vår kropp säger man att vi har fått en infektion. Om det ställe i kroppen som infekterats blir rött, svullet eller ömt säger man att det blivit en inflammation.
V O
Kroppens yttre försvar Vår kropp har flera försvar mot bakterier och virus. Det första försvaret är vår hud, som hindrar bakterier och virus från att komma in i kroppen
* * *
R P
K A M S
Om man skär sig så att det går hål på huden kan bakterierna ta sig in. Se till att tvätta såret noga och sätt på ett plåster eller ett rent förband. Då har du en större chans att slippa en sådan här inflammation.
* * *
Det gröna på bilden är virus av den typ som ger oss förkylningar.
Försvaret inne i kroppen Även magsaften i magsäcken, saliven och tårvätskan hjälper till att försvara oss. Inkräktarna trivs inte i de vätskorna och har därför svårt att föröka sig och bli flera. I näsan, halsen och svalget är väggarna täckta av fuktiga slemhinnor. På slemhinnorna fi nns små hår som kallas fl immerhår. Flimmerhåren kan röra på sig och transportera bort sådant som inte är bra för kroppen. När du nyser eller hostar så har slemhinnorna irriterats av något. Så det är ett bra tips att hosta eller nysa i armvecket, så att det som irriterat inte sprids till människorna omkring dig. Det kan ju vara virus eller bakterier.
160 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 160
2020-05-06 11:14
Immunförsvaret
Om det ändå kommer in bakterier och virus i kroppen får de stöta på kroppens immunförsvar. I vårt blod finns de vita blodkropparna. Man kan likna dem vid soldater. När de upptäcker främmande celler, till exempel bakterier, går de till attack för att försvara kroppen. På bilden ovan ser du en vit blodkropp som helt enkelt äter upp bakterierna. Det finns också blodkroppar som tillverkar kallade antikroppar. Det är ämnen som gör hål på bakterierna så de dör. När en infektion är besegrad så minns immunförsvaret ofta infektionen. Det gör att försvaret snabbt kan tillverka nya antikroppar om vi drabbas av samma bakterie igen. Man säger att vi har blivit immuna mot en sjukdom. Om de vita blodkropparna inte lyckas ta kål på bakterierna kan man behöva medicin. Mot bakterieinfektioner brukar man använda en sorts medicin som heter antibiotika.
* * *
R P
K A M S
De röda, runda bollarna är bakterier som äts upp av en speciell sorts vita blodkroppar som kallas ätarceller (ljusblå).
V O
* * *
En vanlig förkylning Den kanske vanligaste infektionen vi drabbas av är en förkylning. Vid en förkylning har virus fått fäste i näsan, svalget eller halsen. Ett sätt att undvika förkylningar är därför att inte peta sig i näsan, ögonen eller munnen. Om du vill förhindra att andra smittas av din förkylning så ska du: – hosta och nysa i armvecket så inte viruset sprids omkring dig – tvätta dina händer ofta och noga – använd pappersnäsdukar
FAKTARUTA Eftersom immunförsvaret fungerar bättre när man är utvilad är det viktigt med sömn när man är förkyld.
161 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 161
2020-05-06 11:14
MÅ BRA Friskvård Visst låter ordet friskvård konstigt? Varför ska man behandla en person som är frisk? Men det är inte alls det som menas med friskvård. På samma sätt som man kan förebygga vissa sjukdomar genom att vaccinera sig så kan man göra mycket för att stärka kroppens immunförsvar. Friskvård är alltså att vårda sin kropp så att den håller sig frisk. På det här uppslaget kommer du få lite fakta och tips om friskvård.
V O
Mat Att äta lagom mycket näringsrik mat på regelbundna tider är en typ av friskvård. Den mat vi äter spelar en stor roll för vår hälsa. Många sjukdomar och olika besvär har att göra med hur mycket och vad vi äter. Att äta för mycket fett, socker och salt kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar. De sjukdomarna är den vanligaste dödsorsaken i vår del av världen. På sida 141 kan du läsa om tallriksmodellen som kan hjälpa dig att äta rätt. Övervikt är ett stort problem i vår del av världen. Därför är det väldigt viktigt att äta lagom mycket. Många magproblem orsakas av stress. För att undvika den typen av sjukdomar gäller det att inte jäkta i onödan och att äta på regelbundna tider.
R P
Rörelse
* * *
K A M S
När vi rör oss blir kroppen smidigare, starkare och mer uthållig. Därför blir vi både friskare och gladare om vi motionerar regelbundet. Våra kroppar är gjorda för att vara i rörelse, men vi sitter mer och mer stilla, ofta framför en bildskärm. Detta kan leda till smärtor i nacken eller ryggen. Vi kan också få svårare att koncentrera oss och bli deprimerade.
* * *
Det är faktisk bra för hälsan att träffa andra på riktigt och ha kul tillsammans.
Tjena mors!
162 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 162
2020-05-06 11:14
Vila Det är viktigt för vår hälsa att vi har en bra balans mellan aktivitet, vila och sömn. Sömnen är viktigt för god hälsa. Hjärnan vilar när vi sover, och om vi får för lite sömn fungerar hjärnan sämre. Man får huvudvärk, tänker långsammare och känner sig hängig. Dessutom stärks vårt immunförsvar när vi sover, vilket gör att vi inte lika lätt blir sjuka om vi sover bra.
Visst är det toppen att alla barn i Sverige får gratis hälsokontroller, vaccinationer och tandvård!
God hygien kan leda till god hälsa
V O
För att bakterier och virus inte ska spridas lika lätt är det viktigt med en god hygien. Men det menas att man håller sig själv ren och att man har det rent omkring sig (städar).
* * *
R P
K A M S
När det händer en olycka
Om du kommer till en plats där någon är skadad så gäller det att veta vad du ska göra. Det första man ska göra är att larma och få en ambulans till platsen. Det gör du genom att ringa 112. Du får då tala om vem du är, vad som har hänt och var det har hänt. Personen som du pratar med skickar den hjälp som behövs.
* * *
Vart ska jag ringa om någon blir sjuk? Om du själv eller någon i din närhet blir sjuk och du har frågor och funderingar ska du ringa 1177. Då kommer du till Vårdguiden. Där får du snabbt råd och hjälp av sjuksköterskor. Du kan ringa dygnet runt, var du än är i landet.
163 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 163
2020-05-06 11:14
VÄRT ATT VETA OM DROGER Det bästa borde väl vara att aldrig testa?
Vad är droger? Alla droger innehåller giftiga ämnen som påverkar hjärnan på olika sätt. De kan göra att man känner sig avslappnad, glad, pigg eller arg. De kan också få en att känna eller se saker som inte fi nns i verkligheten. Sedan urminnes tider har människor i olika delar av världen känt till och använt olika droger som tobak, alkohol och narkotika. Droger används också inom sjukvården för att bedöva eller söva patienter innan operation eller för att lindra smärta.
Droger är beroendeframkallande
R P
Effekten hos drogerna har en baksida. När påverkan på hjärnan försvinner vill hjärnan ha mer av drogen. Droger skapar alltså ett beroende hos de som använder dem. Därför kallas det för beroendeframkallande medel.
Tobak
K A M S
I tobak är det nikotin som är det beroendeframkallande giftet. Många som röker eller snusar har mycket svårt att sluta. Rökning är ett av världens allra största hälsoproblem. Både rökning och snusning har många negativa effekter på kroppen. När man är ung är rökning extra skadligt eftersom kroppen fortfarande växer och utvecklas. Därför är det åldersgräns för att köpa tobak. I cigarettrök fi nns det tjära och sot som fastnar i lungorna hos den som andas in röken. Det ger sämre kondition och andningssvårigheter, eftersom en del lungceller dödas. Tjäran i röken är också cancerframkallande. Flimmerhåren i luftrören förlamas av röken. Flimmerhårens uppgift är att rena luften. När de inte fungerar som de ska försämras kroppens försvar mot infektioner som sprids med luften. När fl immerhåren i luftrören skadats får rökaren så kallad rökhosta. När man snusar får man en större mängd nikotin i blodet än vid rökning. Detta kan ge skador på hjärta och blodkärl. Snusning skadar också tandköttet och tänderna.
* * *
V O
* * *
Nikotin är ett nervgift.
164 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 164
2020-05-06 11:15
Alkohol En av de äldsta drogerna är alkohol. I många delar av världen används alkohol som berusningsmedel. När man är berusad av alkohol känns det som att man är modigare. I själva verket har alkoholen påverkat ens omdöme så att man gör dumma saker. Det är tillåtet för vuxna att använda alkohol, men man får inte köra bil när man druckit alkohol. Alkoholen gör det lättare att ta fel beslut. Dessutom bedövar alkoholen nervsystemet så att signalerna blir långsammare. Det gör att man får sämre reaktionsförmåga. Många allvarliga bilolyckor beror på att personen som kört bilen har druckit alkohol. De som dricker mycket alkohol under lång tid får skador på levern. Alkoholmissbruk kan också leda till att hjärnan krymper. Ju mer alkohol man dricker, desto mindre blir hjärnan.
Narkotika
V O
* * *
R P
Heroin, kokain och hasch är några exempel på narkotika, eller knark som det ofta kallas. I Sverige är det olagligt att använda, sälja eller köpa narkotika. Det är också förbjudet att transportera eller förvara narkotika. Trots att narkotika är förbjudet så säljs, köps och smugglas det stora mängder knark både i Sverige och i resten av världen. De som blir beroende av knark börjar ofta med brottslighet för att få pengar till drogerna. De kriminella gäng som säljer knark är ofta inblandade i konfl ikter. Alldeles för ofta leder dessa konfl ikter till våld, bland annat dödskjutningar. Många typer av knark innehåller mycket kraftfulla gifter som skapar ett starkt beroende. Det fi nns också lagliga narkotiska läkemedel som en läkare kan skriva ut på recept, till exempel till personer som har svåra smärtor.
* * *
Sniffning
K A M S
Att sniffa lösningsmedel eller lim är ytterligare ett sätt att bli berusad på. Sniffning kan ge allvarliga skador på hjärnan, levern och njurarna. Se mer om lösningsmedel på sida 88.
En sista varning
Det fi nns fler droger än de som nämns på detta uppslag. Alla droger har det gemensamt att de påverkar och skadar hjärnan och kroppen på många olika sätt. Inga droger är ofarliga och de kan alla skapa ett beroende.
H O R D OC P : P E B EG R
Drog En drog är ett beroendeframkallande ämne som har berusande effekt.
165 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 165
2020-05-06 11:15
9
VIKTIGA UPPTÄCKTER Vissa naturvetenskapliga upptäckter är så viktiga att man nästan blir yr när man tänker på dem. En sådan upptäckt är vaccinationen. Det är en metod som gör att man inte smittas av sjukdomar. Vaccinationer har räddat miljontals människors liv. Med hjälp av vaccination har flera fruktansvärda sjukdomar helt utrotas från jorden. Vaccin är läkemedel som gör att man inte kan smittas av de virus eller bakterier som orsakar sjukdomen som man vaccinerats mot. Det kan låta konstigt, men vaccinet består av samma mikroorganismer som man ska vaccineras mot. Fast mikroorganismerna är försvagade eller döda. Vaccinets injiceras i kroppen med en spruta. När kroppens försvar hittar de försvagade mikroorganismerna, lär det sig att försvara sig mot sjukdomen. Det heter att man blir immun.
V O
* * *
R P
De första vaccinationerna gjordes av engelsmannen Edward Jenner. Han var läkare och hade hört det berättats att kvinnor som mjölkade kor ofta drabbades av en sjukdom som hette ko-koppor. Vid ett utbrott av den fruktade sjukdomen smittkoppor blev just de personer som haft ko-koppor inte sjuka. Jenner bestämde sig då för att testa om ko-koppor gjorde att man blev immun mot smittkoppor. Den 14 maj 1796 överförde han ko-koppor till en 14 årig pojke. Pojken fick en lindrig sjukdom som snabbt gick över. När det gått några månader överförde Jenner smittkoppor till pojken, som inte blev sjuk. Ko-koppsvaccinet, som det kom att kallas, hade gjort pojken immun. Tack vare detta är nu smittkoppor en helt utrotad sjukdom.
* * *
K A M S
166 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 166
2020-05-06 11:15
H O R D OC P : P E R B EG
SAMMANFATTNING
Organ Cell Matspjälkning Fett Protein Kolhydrat Blodomloppet Andning Sinnesorgan Immunförsvar Beroendeframkallande medel
V O
* * *
R P
K A M S
vår kropp fi nns olika organ som samverkar. • Inuti Alla organ och allt annat i kroppen är uppbyggt av små celler. • Maten spjälkas (delas upp) i en lång kanal som går från munnen via • magsäcken till tarmarna. I maten fi nns alla de ämnen som kroppen behöver – vatten, fett, proteiner, • kolhydrater, vitaminer och mineralämnen. I blodomloppet pumpas blodet runt av hjärtat. Blodet transporterar syre och • näring till alla celler i hela kroppen. När vi andas tar blodet upp syre i lungorna. Blodet lämnar också den koldi• oxid som kommer från förbränningen i kroppen så att koldioxiden kan lämna
* * * • • • • • • •
kroppen när vi andas ut. I kroppen fi nns ett inbyggt reningsverk som bland annat består av levern och njurarna. Dessa organ gör att kroppen blir av med avfall. Skelettet ger stöd och stadga åt kroppen. Musklerna som är fästa i skelettbenen gör så att vi kan röra oss. Nervsystemet består av nervceller som är hopkopplade till långa tunna nervtrådar. Nervtrådarna når ut i hela kroppen. I nervsystemet ingår också hjärnan och ryggmärgen. Nervsystemet styr våra rörelser och våra tankar. Våra sinnesorgan hjälper oss att förstå vad som händer omkring oss. Våra sinnen är lukten, synen, hörseln, smaken, känseln, balansen och muskelsinnet. Vår kropp har ett inbyggt försvar mot sjukdomar. Försvaret fungerar bättre om vi äter rätt kost, sover tillräckligt, har god hygien och motionerar. Beroendeframkallande medel som alkohol och andra droger skadar kroppen på många olika sätt.
167 Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 167
2020-05-06 11:15
BILDKÄLLOR 6:1 6:2 6:3 7 8–9 10–11 10:1 10:2 10:3 10:4 10:5 10:6 11:1 11:2 11:3 11:4 11:5 12:1 12:1 13:1 13:2 13:3 13:4 13:5 13:6 13:7 13:8 13:9 14:1 14:2 15:1 15:2 18 19:1 19:2 19:3 19:4 20:1 20:1 20:3 21:1
Capelle.r/Getty Images Yuri Samsonov/Shutterstock fhm/Getty Images Maisie Paterson/Tetra Images Johner Images/Getty Images Cartarium/Shutterstock Alexey Seafarer/Shutterstock Planner/Shutterstock FotoRequest/Shutterstock Gallinago_media/Shutterstock Svetlana Serebryakova/ Shutterstock Yellow Cat/Shutterstock Erni/Shutterstock Jody Ann/Shutterstock Krasowit/Shutterstock Ihor Hvozdetskyi/Shutterstock clarst5/Shutterstock Peter Vahlersvik/Getty Images Westend61/Getty Images withGod/Shutterstock ducu59us/Shutterstock Nicolas Primola/Shutterstock clarst5/Shutterstock Eric Isselee/Shutterstock Wild & Free/Getty Images Marie Linnér/Johnér Westend61/Getty Images Johner Images/Getty Images Vadim Balakin/Getty Images Mikael Svensson/Johnér Bosca78/Getty Images MATJAZ SLANIC/Getty Images LianeM/Mostphotos Sara Danielsson/Johnér Gary Chalker/Getty Images Images from BarbAnna/ Getty Images Anna Mi/EyeEm/Getty Images Tunatura/Shutterstock Lubomir Novak/Shutterstock iliuta goean/Shutterstock Rosa Jay/Shutterstock
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 168
21:2 21:3 21:4 21:5 21:6 21:7 21:8 21:9 21:10 21:11 21:12 21:13 21:14 21:15 21:16 21:17 22 23:1
MRS. SUCHARUT CHOUNYOO/Shutterstock Eric Isselee/Shutterstock Henrik_L/Getty Images Africa Studio/Shutterstock tiler84/Getty Images Luigi Paesano/Shutterstock Eric Isselee/Shutterstock Elisa 69/Shutterstock Rudmer Zwerver/Shutterstock nechaevkon/Shutterstock irin-k/Shutterstock ppl/Shutterstock Cristina Romero Palma/ Shutterstock Eric Isselee/Shutterstock BrankaVV/Shutterstock Madlen/Shutterstock Susanne Kronholm/Johnér Lorraine Bennery/Nature Picture Library/TT Alex Hyde/Nature Picture Library/TT lcrms/Shutterstock COULANGES/Shutterstock Lisa-S/Shutterstock Johner Images/Getty Images Johner Images/Getty Images Antonios Chamaletsos/ Getty Images Caspar Ström/Azote godi photo/Shutterstock Stefan Örtenblad/Johnér Christopher Kimmel/Getty Images Kenneth Bengtsson/Johnér Michael Krikorev Severine Meißner (CC BY-SA 3.0) Bernypisa (CC BY-SA 3.0) Digoarpi/Getty Imgaes © 2013 Mason Lalley (Tootybooty) (CC BY-SA 3:0)
26:1 26:2 26:3 26:4 27 28–29 30 31:1 31:2 31:3 31:4 32 34:1 34:2 34:3 34:4
36:1 36:2
Heiko119/Getty Images NicksPlace/Getty Images wavipicture/Getty Images hekakoskinen/Getty Images Nature Production/Nature Picture Library /TT Perry Gerenday/Getty Images Fernando Trabanco Fotografía/ Getty Images Steve Gschmeissner/Science Photo Library/TT Matthew Maran/Nature Picture Library/TT Grigorii_Pisotckii/Getty Images Przemyslaw Muszynski/ Shutterstock Poogie/Shutterstock Karsten Schnack/Biofoto/TT Bengt Ekman/Naturfotograferna/ TT TorriPhoto/Getty Images Bengt Ekman/Naturfotograferna/ TT Dr Tony Brain/Science Photo Library/TT Dr Jeremy Burgess/Science Photo Library/TT herpens/Getty Images Dennis Kunkel Microscopy/ Science Photo Library /TT GerhardSaueracker/Getty Images David Chapman/Design Pics/ Getty Images Mikael Svensson/Johnér Felix Oberhage/Getty Images Lina Arvidsson/Johnér Susanne Kronholm/Johnér akg/TT Hak Liang Goh/Getty Images ShutterStockStudio/Shutterstock Erik G Svensson Pavel Abramov/Getty Images Westend61/Getty Images
V O
R P
K A M S 23:2
35:1 35:2 35:3 35:4 35:5
37
38:1 38:2 39:1 39:2 39:3 39:4 39:5 39:6 40:1 40:2 40:3 41 43
44–45 49 52:1 52:2 52:3 54 55:1 55:2 56 57:1 57:2
* * *
2020-05-06 11:15
57:3 58:1 58:2 58:3 59 60–61 62 63:1 63:2 63:3 64 65 72:1–2 72:3 72:4 73:1 73:2 73:3 74:1 74:2 74:3 74:4 74:5 74:6–9 75 76:1 76:2 76:3 77:1 77:2 78 79 80 81 82–83 84
Erik G Svensson Bloomberg/Getty Images Fredrik Sandberg/TT Coneyl Jay/Science Photo Library/TT Roger Harris/Science Photo Library/TT William Yu Photography/Getty Images Westend61/Getty Images Bohdan Bobak/EyeEm/Getty Images Johan Alp/Johnér Helén Karlsson/Johnér Peter Hoelstad/Getty Images Louise Denton Photography/ Getty Images Erik G Svensson Fredrik Sandberg/TT Hasse Holmberg/TT Ajintai /Shutterstock Hans Persson Roland Magnusson/Mostphotos Welgos/Stringer/Getty Images Grafner/Getty Images Grafner/Getty Images Albo003/Shutterstock Cristian Storto/Shutterstock Erik G Svensson Erik G Svensson DiamondGalaxy/Shutterstock Sergiy Kuzmin/Shutterstock Nowwy Jirawat/Shutterstock Erik G Svensson Hans Persson Erik G Svensson Erik G Svensson ur Vom Bernstein zum Elektron, 1983, Deutsches Museum Westend61/Getty Images jaki good photography – celebrating the art of life/Getty Images Erik G Svensson
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 169
85 86–87 87:4 88:1 88:2 89 90:1 90:2 91 92:1 92:2
Erik G Svensson Erik G Svensson Eder/Shutterstock FrogAbout/Shutterstock Denis Bezobrazov/EyeEm/Getty Images Hans Persson Retouch man/Shutterstock michal812/Getty Images Riksbanken aquariagirl1970/Shutterstock Foodcollection GesmbH/Getty Images
V O
R P
92:3
Mint Images - Britt Chudleigh/ Getty Images 92:4 LianeM/Getty Images 93:1 Nordiska museet 93:1 Hemis/Alamy Stock Photo/TT 94 Hans Persson 95 Erik G Svensson 96 Erik G Svensson 99 Thomas Henriksson/TT 100 AP Photo/Frank Augstein/TT 101 Hemis/Alamy Stock Photo/TT 102–103 John Gay/EPA/AFP Photo/US NAVY/TT 104 KenCanning/Getty Images 105:1 Erik G Svensson 105:2 Humberto Ramirez/Getty Images 108:1 Dominic Meily/EyeEm/Getty Images 108:2 Satoshi-K/Getty Images 110 P. Saada/Eurelios/Science Photo Library/TT 112 Mattias Hansson/TT 115:1 Kalah_R/Shutterstock 115:2 Chu-Wen Wang/EyeEm/Getty Images 116 Hulton Archive/StringerGetty images 117 Humberto Ramirez/Getty Images
K A M S
118–119 Planetobserver/Science Photo Library/TT 120 Evan Agostini/INVISION/TT 122:1 Fredrik Schlyter/Johnér 122:2 Fredrik Sandberg/TT 123 Bengt Olof Olsson/Bildhuset/TT 125 Sven Halling/Johnér 126–127 Emre Terim/Shutterstock 127 Tony McConnell/Science Photo Library/TT 130 Science Photo Library/TT 131 Marissa Powell/Getty Images 132–133 Caiaimage/Johnér 139 Science Photo Library/TT 139 Guido Mieth/Getty Images 145 Fredrik Karlsson 147 moodboard/Getty Images 151 PEDRE/Getty Images 152 JodiJacobson/Getty Images 156 Heide Benser/Getty Images 158 Sandra Standbridge/Getty Images 159 Heléne Grynfarb/Johnér 160 Dr Gopla Murti/Science Photo Library/TT 161 Ami Images/Science Photo Library/TT 166 Wellcome Collection 172:1 Christoph von Beeren, and Alexey K. Tishechkin/CC BY-SA/ Wikimedia Commons 172:2 Kzww/Shutterstock 174 Hulton Archive/Stringer/Getty Images
* * *
2020-05-06 11:15
Register 3D 129 alg 38 alkohol 149, 155, 165 andningen 146 anpassning 12, 14, 15 Arktis 24, 25 artär 142 astma 147 atom 50, 64 attrahera 50 avdunstning 87, 88, 92 bakterie 18, 40, 41, 99, 100, 139, 160, 161 balanssinnet 114, 159 batteri 78, 79 beroendeframkallande 164 biologisk mångfald 23 biologisk rening 99 blandning 84, 90, 91, 96 blodet 144, 145 blodgivning 145 blodgrupp 145 blodkärl 142 blodomloppet 142 brännpunkt 124 buller 108 cell 37, 136, 137 cellandningen 37, 136, 146 centrifug 93 chip 76 cochleaimplantat 115 decibel 112 dekantera 92 diamant 90 diod 74 djurart 12 djurplankton 25 drog 164, 165 ekologi 22
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 170
ekosystem 22 elektricitet 62, 64, 65 elektrisk laddning 50, 64 elektrisk ström 65, 78 elektromagnet 56 elektron 55, 64– 66, 78 elektronik 76 elektronrör 76 elenergi 74 elmotor 57, 62 elsäkerhet 73 emulsion 96 energi 17, 19, 20, 62, 65, 74, 126, 136, 140 energiform 62 energirik 17, 19 fast form 86 fett 140 fettklumpen i London 100 filter 94 flytande form 86 fortplantning 31, 39 fotosyntesen 19, 20 frekvens 109 friskvård 162 fruktkropp 30, 31 förbränning 37, 136, 146 förkylning 161 förorening 39 förtunning (ljud) 104 förtätning (ljud) 104 förökning 36 gammastrålning 127 gasform 86–88 generator 57 giftiga svampar 32, 33 glödlampa 71, 74 glödlampshållare 74 grafit 90
V O
R P
K A M S
grundvatten 98 Hertz 109 hjärnan 154, 155 hjärnans centra 155 hjärtats delar 143 huden 134, 158 hygien 163 häcka 25 hörsel 114, 115, 158 hörselskadad 115 IC-krets 76 immunförsvaret 161, 162 infektion 41, 160 infraljud 110 infrarött ljus 126 invasiv art 26 IR-Ljus 126 isolera (elektricitet) 71, 72 järn 47, 53, 141 kamouflage 14 karies 139 kemisk rening 99 klorofyll 17, 38 kolhydrater 140 komagnet 58 kompass 49, 54 komponent 74, 76 konkav 123 konvex 123 kretslopp 16, 19 kristall 89, 90 kromatografi 95 känseln 158 laddning 64 lav 38, 39 led 151 legering 91 lever 138, 148 lika löser lika 96, 97
* * *
2020-05-06 11:15
livscykel (bakterie) 41 ljud 104 ljudets hastighet 107 ljudkälla 104, 108, 112 ljudstyrka 112 ljudvåg 104, 108, 114 ljusenergi 74 ljusets brytning 124 ljusets hastighet 71, 106, 120 ljuskälla 120, 121 luktsinnet 157 lösning 84, 91 lösningsmedel 85, 88 magnet 46, 50 magnetisk 48 magnetisk kraft 50, 55 magnetiska nordpolen 54 magnetkamera 58 matspjälkningen 138 mekanisk rening 99 Microbit 77 mikroorganism 40 mikroprocessor 76 mikrovågor 126 miljöfaktor 22 mineralämnen 141 molekyl 19, 84, 90, 104, 136, 157 muskel 150, 152, 153 muskelsinnet 159 mycel 30 mykorrhiza 31 mättad lösning 89 mögel 36 nanorobot 58 narkotika 165 naturtyp 10, 12 nedbrytning 16–18 negativ laddning 64
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 171
neodynmagnet 47 nervcell 128, 137, 154 nervsystemet 154 njurar 148, 149 nordände (magnet) 50 norrsken 55 näring 18–20, 136 näringskedja 20, 25 näringsväv 20 organ 134 organism 135 organsystem 134 parallellkoppling 75 parasit 31 plankton 25 positiv laddning 64 proteiner 141 puls 143 radiovågor 126 reflektion 120 reflex (kroppen) 155 reflex (ljus) 122 regnbåge 125, 126 reningsverk 99 repellera 50 röntgenstrålning 127 salin 93 separator 93 separera 92, 93 seriekoppling 75 sinnesorgan 156–159 sjukdom 160, 161 skelettet 150, 151 skugga 122 sladd 72, 74 sluten strömkrets 70, 71, 74 smaksinnet 156 spjälka 139
V O
R P
K A M S
spor 31 spänning 78 statisk elektricitet 64, 68, 69, 80 ström (elektricitet) 57, 65 strömavbrott 63 strömmande el 64, 65 svamp 30–37 svampens delar 31 svampsporer 36 svamptrådar 30 sydände (magnet) 50 symbios 31 synsinnet 157 såll 92 tallriksmodellen 141 tinnitus 112 tobak 164 transistor 76 tryckvåg 104 ultraljud 110 ultraviolett strålning 127 uppslamning 96 urin 148, 149 vakuum 105 vattenrening 98, 99 vattenverk 98 ven 142 vila 163 virus 41, 160 vitaminer 141 våglängd 126 växthusgas 25 växtplankton 25 åska 66, 68 ögat 128 örat 114 övergödning 37
* * *
2020-05-06 11:15
FANTASTISKA FAKTA Nya arter Varje år upptäcks nya växt- och djurarter. Visst säger det något om den mångfald som fi nns i naturen? Så sent som 2018 hittade forskare tre nya däggdjur, 23 fiskar, 26 kräldjur och 91 nya växtarter efter undersökningar utmed en enda flod i Asien. Apan Skywalker är en av de nya arterna. Hur har ett så stort djur kunnat undgå att bli upptäckt? En annan ny art är en fladdermus som forskarna beskriver så här: den ser ut som om den är medlem i ett pojkband.
V O
Skalbagge som åker taxi med myra En nyupptäckt art av skalbagge använder bakdelen på vandrarmyror för att transportera sig. Lite som att åka taxi med en myra, alltså. Skalbaggen biter sig fast i myran med sina starka underkäkar och åker på så sätt snålskjuts med myrorna på deras vandringar.
* * *
skalbagge
R P
K A M S
Extrem anpassning
* * *
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 172
Ett extremt exempel på ett djur som lyckats anpassa sig till kallt klimat är en slags trädgroda som lever i Alaska. När vintern närmar sig så fryser 2/3 av grodans kropp till is. Hjärtat slutar att slå och den slutar andas. Detta gör att grodan kan överleva temperaturer så låga som minus 20 grader. På våren tinar de upp i värmen och kan hoppa iväg som vanligt.
Röksvampen Röken som kommer från en röksvamp kan innehålla över en MILJARD sporer.
2020-05-06 11:15
Magnet De starkaste magneter som fi nns i hela universum är en typ av stjärnor som kallas för magnetarer. De är stjärnor som har dött. Deras kraft är så stark att de kan förstöra hela planeter om de kommer för nära. Tack och lov fi nns det bara ett dussin av dem, och de är extremt långt bort från jorden.
V O
* * *
R P
El
K A M S
Som du vet kan det vara livsfarligt att bli träffad av blixten. Därför låter det helt otroligt (men det är faktiskt helt sant) att en amerikansk skogvaktare som hette Roy Cleveland Sullivan (1912-1983) träffades sju gånger av åskblixtar och överlevde!
* * *
Starkaste djur-ljudet
Blåvalen kan göra det allra starkaste ljudet av alla levande varelser på jorden. Ljudstyrkan har uppmätts till 188 dB och ljudet når mer än 800 kilometer.
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 173
2020-05-06 11:15
Vilket var historiens starkaste ljud? Det starkaste ljud man vet om är dånet som uppstod då vulkanön Krakatau i Indonesien exploderade den 27 augusti 1883. Ljudet hördes 480 mil bort. Det är nästan lika långt som från Haparanda till Las Palmas på Kanarieöarna.
V O
* * *
R P
Ljus som påverkar
* * *
K A M S
Visste du att färgen på ljuset påverkar hur vi människor mår och uppför oss? Ett exempel på detta kunde man se när man bytte ut gatljusen i några städer i Skottland och Japan så de lyste med blåare ljus. Efter att man bytt lamporna minskade nämligen både kriminalitet och självmord.
Huset som är en konkav spegel Mitt i London står ett högt hus som brukar kallas för ”The walkie talkie”. Det har fått pris både som Englands bästa och sämsta hus. Det dåliga är att husets form och den blanka ytan gör att huset fungerar som en gigantisk, konkav spegel. När ljuset träffar en konkav spegel samlas strålarna i en brännpunkt. I brännpunkten kan det bli super-hett! När ”The Walkie talkie” var färdigbyggt och solljuset reflekterades blev det så varmt på gatan framför huset att man kunde steka ägg och rosta bröd direkt på trottoaren. Bilar som hamnade i brännpunkten smälte och de som bodde i husen på andra sidan gatan fick brännmärken på mattor och golv.
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 174
2020-05-06 11:15
Långa tarmar Hela människans matsmältningsapparat (med tarmar och allt) är en cirka sju meter lång kanal. Matens väg från munnen till ändtarmen tar mellan 1 ½ och 3 dygn. För att kroppen ska kunna få ut näringen ur grönsaker behöver de jäsa en stund i tarmarna. Därför tar det längre tid för grönsaker att ta sig igenom matspjälkningsapparaten än det gör för kött.
V O
* * *
R P
* * *
K A M S
Ny hud
Visste du att din yttre hud byts ut helt varje månad? Huden är kroppens största organ och det förnyar sig hela tiden. Det byts ut ungefär 35 000 hudceller i timmen. Vart tar den gamla huden vägen, då? Jo, den blir till damm.
Inlaga NO åk 5 grundbok.indd 175
2020-05-06 11:15
FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI Hans Persson
LÄRA NO ÅK 5
Med LÄRA NO ÅK 4–6 får du som lärare konkret undervisningsstöd i de tre NO-ämnena fysik, kemi och biologi. Serien är framtagen i samarbete med ett stort antal verksamma lärare. Eleverna möter allt från faktatexter, tidningsartiklar och personporträtt till serier, konst och humor. Perspektiven är såväl historiska som aktuella och både lokala och globala. Flera av bokens experiment finns som filmer via QR-kod. LÄRA NO ÅK 5 innehåller: Växter och djur Svampar, lavar och mikroorganismer Magnetism El Lösningar och blandningar Ljud och vår hörsel Ljus och vår syn Människokroppen HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare. Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta. Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.
LÄRA ISBN 978-91-7823-084-6
9 789178
NO årkurs 5 omslag.indd 1
230846
NO
ÅK 5
Hans Persson
2020-05-06 16:01