9789178230822

Läscoachens ABC – Att bygga och coacha fram läshunger tar avstamp i forskning om läsförståelsestrategier, språkutveckling och ”läsande klassrum”. Boken ger inspiration, kunskap och konkreta tips på hur du som pedagog kan bidra till att stimulera språkutveckling, utveckla läsförståelse och coacha fram läslust.

Boken tar även upp hur du kan kommunicera detta viktiga budskap till elevernas föräldrar.

Maria Björsell vill entusiasmera alla pedagoger runt våra barn att vara läscoacher. Läscoacher som ger framtida generationer nyckeln till det ”förtrollade landet där man kan hämta den sällsammaste av all glädje”. (Astrid Lindgren, Vi husmödrar 1956:10)

ISBN 978-91-7823-082-2

9 789178

230822

LÄSCOACHENS ABC ••• Maria Björsell

De senaste 10 åren har upplevelseindustrin och samhället förändrats i en rasande fart. En fantastisk utveckling som är välkommen. Tack vare ny teknik finns nu bra verktyg som hjälper bland annat barn med läs- och skrivsvårigheter. Men den nya tekniken ställer också högre krav på förskolans och skolans kompensatoriska uppdrag. För samtidigt som forskning visar vikten av samtal och högläsning för barns språkutveckling, växer 2/3 av våra elever upp i hem utan högläsning. Den pedagogiska utmaningen är inte längre att lära eleverna att läsa – det är att få eleverna att vilja läsa. Det är en utmaning som alla pedagoger, oavsett årskurs eller ämne, måste anta.

Om författaren…

MARIA BJÖRSELL arbetar deltid som speciallärare. Övrig tid ägnar hon åt att driva läsfrämjande projekt som pedagogisk influencer, föreläsare och författare. Hennes mål är att alla barn och ungdomar – oavsett socioekonomiska förutsättningar och geografisk hemvist – ska få läshunger med längtan efter att läsa och lyssna på böcker.

Maria har mött många barn med olika behov och lärstilar som hon inspirerat genom att utveckla traditionella skoluppgifter till roliga lärande lekar. Hon har tidigare skrivit boken ”En sagolik gåva – från sagostund till läsglädje” och flera läromedel kring språkutveckling och språklekar för Bonnierförlagen Lära.

»Ju mer jag arbetar med barn och deras läsvanor, träffar föräldrar, pedagoger, bokbranschen och beslutsfattare, ju mer övertygad blir jag om hur viktigt arbetet med att öka barn och ungdomars läsglädje är.«

LÄSCOACHENS ABC

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

LÄSCOACHENS ABC

– ATT BYGGA OCH COACHA FRAM LÄSHUNGER •••

Maria Björsell

BONNIERFÖRLAGEN LÄRA

INNEHÅLL Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

1. BARNS SPRÅKUTVECKLING Läshunger – nyckeln till det förtrollade landet. . . . . . . . . . . . . . . 13 Perspektiv på barns språkutveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Packa ryggsäcken med förutsättningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Att knäcka läskoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Den mödosamma läsklättringen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Pedagogen som läscoach. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Strategier för läsförståelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Framgångsfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Föräldrar som läsande förebilder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

2. BOKSAMTAL FÖR OLIKA TEXTTYPER OCH LÄSVANA Boksamtal med lärandelekar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Boksamtal med läsande förebild. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Boksamtal vid högläsning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Boksamtal kring bilderbok. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Boksamtal med nybörjarläsare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Boksamtal vid egen läsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Boksamtal vid gemensam läsning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Boksamtal kring faktatexter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Boksamtal kring studieteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Läsande förebilder i praktisk-estetiska ämnen. . . . . . . . . . . . . . 97

6 LÄRA-SERIEN

3. TIPS OCH EXTRAMATERIAL Coachande samtal (to grow) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 5 000 timmar, coachande samtal, enskilt eller i grupp . . . . . 101 Plugga smart - Lathund för studieteknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Presentation inför föräldramöte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Brev till vårdnadshavare om att bli en läsare. . . . . . . . . . . . . . 104 Brev till vårdnadshavare om läsning på lov. . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Frågeställningar till läslogg och bokcirkel . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Exit-ticket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Bokmärken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112

LÄSCOACHENS ABC

7

FÖRORD Ett rikt språk och vana vid litteratur är en grundläggande förutsättning för läslust och bildning. De senaste tio åren har upplevelseindustrin och samhället förändrats i en rasande fart. En fantastisk utveckling som är välkommen. Tack vare ny teknik finns nu verktyg som hjälper bland annat barn med läs- och skrivsvårigheter.

Men den nya tekniken ställer också högre krav på förskolans och skolans kompensatoriska uppdrag. Samtidigt som forskning visar på vikten av samtal och högläsning för barns språkutveckling har två tredjedelar av eleverna i den svenska skolan föräldrar som inte läser för dem.

Den pedagogiska utmaningen är inte längre att lära eleverna att läsa, utmaningen är att få eleverna att vilja läsa. Det är en utmaning som alla pedagoger, oavsett årskurs eller ämne, måste anta. År 2015 kom min och Anna-Lena Cockins bok En sagolik gåva från sagostund till läsglädje. I boken berättade vi för föräldrar hur viktiga de är för sina barns läsutveckling. Det visade sig att även förskolepersonal och lärare blev intresserade av bokens budskap. Därmed föddes idén till Läscoachens ABC – att bygga och coacha fram läshunger.

Boken handlar om läsning och vänder sig till alla pedagoger som arbetar med barn, oavsett om det är på förskola, fritidshem eller i skolan.

Boken består av tre delar. I den första delen beskriver jag barns språkoch läsutveckling. Där visar jag på vikten av vuxenengagemang och hur vi med vårt förhållningssätt skapar ultimata förutsättningar för processen. I den andra delen presenteras konkreta tips på olika situationer som bygger barns språkutveckling och skapar läshunger. I boken sista del finns inspirerande tips och extramaterial i form av presentationer, läslogg, stöd för föräldramöten och annan kommunikation. Målet med boken är att vara ett konkret verktyg där du som pedagog kan hitta godbitar som passar dig och de barn som du möter.

LÄSCOACHENS ABC

9

Att boken skulle få titeln Läscoachens ABC – att bygga och coacha fram läshunger var något som jag visste redan på synopsisstadiet. När jag fortbildade mig till lärarcoach insåg jag hur klockren titeln är. Kursen fick mig att inse att mitt koncept för att fånga elever och göra dem till läsare alltid har handlat om mitt förhållningssätt. Jag har alltid sett det som självklart att de unika eleverna sitter inne med egna svar och framtidsdrömmar. Det är de som skapar sitt driv och sin skolsituation. Utan att jag har vetat om det har jag coachat mina elever utifrån liknande förhållningssätt som lärarcoachutbildningen förespråkar. Stor del av kapitel 3 är inspirerat av boken Coachning – ett verktyg för skolan, av Anna-Karin Arenius.

10 LÄRA-SERIEN

DEL 1 BARNS SPRÅKUTVECKLING

LÄSCOACHENS ABC

11

12 LÄRA-SERIEN

»O mäktiga féer, ge mitt barn i faddergåva inte bara hälsa, skönhet, rikedom och allt det där ni brukar komma stic kande med – ge mitt barn läshunger, det ber jag er om med brinnande hjärta! Jo, för jag vill så gärna att mitt barn ska få i sin hand nyckeln till det förtrollade landet, där man kan häm ta den sällsammaste av glädje.«

* * * v o

r kp

AST RID LIND GRE N

a m S * *

LÄSHUNGER – NYCKELN TILL DET FÖRTROLLADE LANDET

Det Astrid Lindgren önskar med hela sitt hjärta, i citatet ovan, är att barn ska få uppleva den sköna känslan av att vilja läsa och läsa ännu mer, det vill säga känna läshunger. Läshunger kan beskrivas som en positiv känsla som infinner sig när det är roligt att läsa. Känslan är en viktig motor i elevernas fortsatta läsutveckling. När läsningen i sig ger tillfredsställelse vill vi läsa mer, och ju mer vi läser, desto bättre blir vi på att läsa.

Läshungerns positiva spiral hjälper till att skapa aktiva läsare med god läsförståelse.

Den som känner läshunger bär i sin hand nyckeln till det förtrollade landet. Läshungern är en mycket viktig förutsättning för att eleverna ska prioritera läsning framför alla de andra upplevelser som pockar på deras uppmärksamhet. Dessutom är läshunger en social hävstång.

*

Den pedagogiska utmaningen

Ett rikt språk och vana vid litteratur är en grundläggande förutsättning för barns framtida läslust och bildning i framtiden.

Sverige, som har en mycket hög grad av läskunnighet, är ett land i LÄSCOACHENS ABC

13

förändring. Kunskapskraven för att få tillgång till högre utbildning och arbete ökar hela tiden. Samtidigt ökar de socioekonomiska klyftorna i samhället. Bland politiker och medborgare finns en oro för att gruppen barn som inte kan tillgodogöra sig skolgången ökar och att utanförskap grundläggs vid mycket unga år.

En god läsförmåga och tillgång till böcker är en förutsättning om vi ska kunna överbrygga de klyftor som PISA-undersökningen 2016 pekade på. Rapporten visar att föräldrars studievanor har allt större betydelse för elevernas resultat. Samtidigt redovisar andra studier att elevernas läsvanor och läslust har större betydelse för studieresultaten än föräldrarnas socioekonomiska status. OECD-studien Reading for Change (2002) visar att lustläsning är en effektiv social hävstång. Även annan forskning, som Clark och Akermans studie Social inclusion and reading: an exploration (2006), drar slutsatsen att lustläsning för med sig flera sociala och utbildningsmässiga fördelar.

Trots att många i samhället börjar förstå vikten av barns förförståelse för läsning, samtal och längtan efter högläsning så växer bara en tredjedel av våra elever upp i hem där högläsning prioriteras. I början av 2000-talet var det tvärtom, cirka 70 procent av barnen fick då uppleva att deras föräldrar läste högt för dem.

Den pedagogiska utmaningen är inte längre att lära eleverna att läsa, utan att få eleverna att vilja läsa. Det är en utmaning som alla pedagoger måste anta. Oavsett om vi arbetar på förskola, fritidshem eller i skolan, och oavsett ämne eller årskurs, så är det vårt ansvar att vara läsande förebild, läscoach och läsambassadör.

* * * v o

r kp

a m S * *

*

Kommunikation med hemmet

För att lyckas med den pedagogiska utmaningen krävs samarbete, inte bara mellan pedagogerna utan också med föräldrarna. Föräldrar som ser sin roll i barnets språkutveckling skapar förutsättningar för läsglädje.

Pedagogen har möjlighet att påverka föräldrars attityder och läsvanor, och kan som läsambassadör visa på vikten av att läsa och samtala om böcker. Viktiga forum för det är föräldramöten, utvecklingssamtal och veckobrev. Men framförallt är det dagliga samtal i hallen, och hallutställningar om det barnen arbetar med och läser om, som skapar nyfikenhet och öppnar för förståelse och vidare samtal.

14 LÄRA-SERIEN

»Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar samt förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.« LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN SAMT FÖR FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET

»Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.«

* * * v o

r kp

LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (LPFÖ 18)

a m S * *

Språket är en av de bästa gåvorna

Redan i spädbarnsåldern börjar barn utveckla sitt språk genom att lyssna på och sedan härma vuxna. Under barnets fem första år grundläggs kognitiva förmågor som språk, kommunikation och problemlösning.

Vid sidan av barnets föräldrar är pedagogen en mycket viktig språklig förebild, som med sagor, lek och kommunikation kan lägga en god grund för barnets framtida lärande.

Förskolan har dessutom en unik möjlighet att utjämna sociala klyftor.

Sveriges förskolemodell med en tydlig läroplan (Lpfö 98) möjliggör att alla barn, oavsett bakgrund, får såväl möjlighet att utveckla ett rikt språk som uppmuntran att lära sig läsa.

*

Målet och vägen dit

Målet för barns språkutveckling är inte bara att kunna samtala, skriva, läsa och förstå texter. För att undvika utanförskap behövs ett relativt välutvecklat språk. Ingvar Lundberg, professor i psykologi, och Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, har i sin forskning upptäckt att det behövs ett ordförråd på cirka 50 000 ord för att fullt ut kunna delta i samhället. I samma studier har de konstaterat att ungdomar som inte LÄSCOACHENS ABC

15

läser har ett ordförråd på endast cirka 15 000 ord när de slutar skolan.

Språkutveckling är nödvändig för att känna sig delaktig i samhället och ha möjlighet att påverka sin egen framtid.

Vägen till språket går genom lyssnande, talande, kopplingar mellan ljud och bokstäver, läsning, skrivning och slutligen läsförståelse. En god läsförståelse öppnar dörrar till kunskap och läsupplevelser. För att barn ska kunna utveckla sitt språk behöver de mycket träning i att lyssna aktivt och läsa aktivt. Det är en process som kräver motivation och strategier, men framför allt färdighetsträning. Det gäller alltså att öva, öva och öva.

* * * v o

r kp

a m S * *

*

16 LÄRA-SERIEN

PERSPEKTIV PÅ BARNS SPRÅKUTVECKLING

Hart och Risley-studien

Forskning visar att det är samtalet med barnet som lägger grunden till god språkutveckling.

Betty Hart och Todd Risley presenterade 1995 resultatet av närmare tio års forskning. De kunde visa att inte bara mängden prat varierade i olika familjer, utan också sättet som föräldrarna pratade med sina barn på. De definierade två kategorier: uppfostransprat och samtalsprat.

Uppfostransprat kan beskrivas som vardagligt tal där föräldern uppmanar sitt barn att göra något eller ger tillsägelser. Samtalsprat kan vara när föräldern utan något speciellt syfte småpratar, kommenterar, ställer frågor till och resonerar med barnet.

Det visade sig att samtalspratet hade stor betydelse för språkutvecklingen. Vid samtalsprat använder nämligen föräldrar automatiskt ett mer varierat ordförråd. Frågor och tankegångar är svårare, och samtalet präglas av mjuk vägledning och positiv förstärkning. Barn vars föräldrar samtalspratade hade vid tre års ålder dubbelt så stort ordförråd som barn vars föräldrar bara uppfostranspratade. Skillnaden på hur många ord barnen hade hört vid tre års ålder var gigantisk: 30 miljoner ord.

Hart och Risley kallar denna skillnad för ”the thirty million gap”.

* * * v o

r kp

a m S * *

*

Högläsning

Flera svenska språkforskare, till exempel professor Mats Myrberg, hyllar högläsningen för dess positiva inverkan på barns språkutveckling.

Myrberg har i studier kommit fram till att lyssning på sagor, både ”i verkligheten” och inspelade, har stor påverkan på ordförrådet. Det beror på att texter innehåller en mycket större variation av ord än dagligt tal.

Dessutom artikulerar vi bättre när vi läser högt. Han betonar dock att det är viktigt att tänka på hur man läser högt. Det räcker inte bara att man gör det om man vill locka till aktivt lyssnande som stärker barnets språkutveckling.

LÄSCOACHENS ABC

17

Fonologiskt medveten

Att träna fonemanalys och leka med bokstavsljuden är mycket viktigt i början av läsinlärningen, då barnet ska lära sig att avkoda, men blir mindre viktigt ju längre barnet kommer i sin läsutveckling. Den fonologiska förmågan är en process som tar flera år. Den startar vanligtvis med rim och ramsor vid tre års ålder och fortsätter in i skolåldern med avancerade laborationer med språkljud.

För att kunna lära sig att läsa och skriva måste barnet förstå hur ord är uppbyggda. När hen börjar förstå kopplingen mellan bokstäver och ljud, och att dessa bildar ord, blir hen så småningom fonologiskt medveten.

Att vara fonologiskt medveten betyder att man förstår att ett ord består av flera olika ljud och att ljuden symboliseras av bokstäver. Barnet får samtidigt goda kunskaper om bokstäverna, hur de låter, ser ut och är kopplade till varandra.

* * * v o

r kp

a m S * *

BARNETS FONOLOGOISKA UTVECKLING GÅR IGENOM TRE STADIER:

Ordanalys Barnet förstår att det vi säger består av ord och att orden kan delas in i olika kategorier, t.ex. ”frukter” och ”djur”.

*

Stavelseanalys Barnet hör olika ljudsekvenser i ett ord, t.ex. ”må-” i måne, och förstår att ord består av flera ljud.

Fonemanalys och bokstavsljud Barnet börjar förstå att ord är uppbyggda av många olika ljud. Hen kan börja urskilja enskilda bokstavsljud. Detta övar barnet på genom att leka med språket.

Hen tycker om att rimma och kan hitta ord som börjar och slutar på samma ljud. Dessutom börjar barnet urskilja ord genom fonemsyntes, det vill säga hen hör ett ljud i taget och kan dela upp ord i olika fonem, till exempel sj-u-ng-a.

När barnet är fonologiskt medvetet kan det: Lägga till fonem (katt-skatt, pil-bil).

Ta bort fonem (skatt-katt, kung-ung), göra metateser, det vill säga byta plats på olika fonem (bala taklänges, pässa vennan).

18 LÄRA-SERIEN

Knäcka koden

Läs- och skrivutvecklingen går hand i hand. Det har ingen betydelse om barnet knäcker läskoden eller skrivkoden först.

Att knäcka koden betyder att barnet kommer underfund med hur skriftspråket fungerar. Barnet förstår hur hen kan koda av bokstäver och ljud till ord och därefter ord till meningar som slutligen blir texter med ett innehåll.

Det tar cirka sex månader av aktiv lästräning för ett barn att lära sig läsa. Lästräningen börjar i skolan, vanligen i förskoleklass eller första klass. Men redan i förskolan startar vägen till fonologisk medvetenhet och läsglädje. Utan de förkunskaper och förmågor som förskola och föräldrar leker fram kommer barnet inte att knäcka läskoden.

När barnet knäckt läskoden fortsätter hen träna på att få flyt i läsningen. Samtidigt börjar arbetet med att utveckla en god läsförståelse.

Barnets riktigt tuffa klättring, från ”att lära sig läsa” till ”att läsa för att lära”, har startat.

r kp

a m S * *

Aktiv läsare med läsförståelse

* * * v o

En förutsättning för att uppleva läsglädje är att vara en aktiv läsare med läsförståelse.

Läsförståelse är en komplicerad process för hjärnan. Barnet måste koncentrera sig på att koda av bokstäver till ord, förstå ordens betydelse och samtidigt reflektera över textens budskap. Till skillnad från vad många tror så kommer inte läsförståelse av sig själv när barnet har knäckt läskoden och kan läsa. Många läser med bra flyt men förstår inte vad de läser.

Läsförmåga (LQ, läskvot) kan beskrivas i formeln avkodning × språkförståelse. Avkodning betyder att barnet kan identifiera och känna igen bokstäver och skrivna ord (har knäckt läskoden). Språkförståelse betyder att barnet är en aktiv läsare som kan tolka och förstå det hen läser.

Om avkodning eller språkförståelse saknas eller inte är tillräckligt utvecklad kommer läsförståelsen och läsglädjen att utebli.

En elev som är en aktiv läsare med läsförståelse har utvecklat sin förmåga att ta till sig information i texter. Läsförståelsen visar sig genom att eleven kan svara på frågor om vad en text handlar om, vad budskapet är eller att hen kan dra egna slutsatser utifrån texten. Men framförallt visar sig läsförståelsen i att eleven vill läsa – eleven har i sin hand nyckeln till det förtrollade landet.

*

LÄSCOACHENS ABC

19

Vägen till att bli en aktiv läsare

För att bli en aktiv läsare med god läsförståelse krävs motivation, övning och strategier. Grunden till språkförståelse och läsglädje skapas redan i småbarnsåren.

Bilden visar att vägen till att bli en aktiv läsare är tätt sammanflätad med vägen till att bli en läsare. Läsaren kan stanna olika länge på stegen mot att bli en aktiv läsare, och även befinna sig på flera steg samtidigt. Under hela klättringen behöver läsaren läsande förebilder och läscoacher som ger stöd i processen.

* * * v o

r kp

STEGEN MOT ATT BLI EN AKTIV LÄSARE:

a m S * *

*

3.

Lyssna aktivt

2.

Höra språkljud

1.

Lyssna och samtala 20

7.

Använda läsförståelsestrategier

6.

Läsa och läsa med flyt

r kp

5.

Göra textkopplingar

a m S * *

4.

Bygga ordförråd

* * * v o

*

21

* * * v o

r kp

a m S * *

*

22 LÄRA-SERIEN

PACKA RYGGSÄCKEN MED FÖRUTSÄTTNINGAR

Att knäcka läskoden och bli en läsare är bland det häftigaste vi människor kan uppleva. Den som blir en läsare kliver in i en ny värld. Men det är samtidigt människans första riktigt stora utmaning, som kräver mer än bara naturlig utveckling. Att bli en läsare är lika tufft som att klättra upp för Mount Everest, och det krävs att man har ryggsäcken packad med förkunskaper, förutsättningar och en stor del djävlar anamma.

Barn föds med en naturlig nyfikenhet och vilja att förstå sin omvärld.

Tidigt börjar de försöka förstå och utforska världen runtomkring. Föräldrarna är barnets första förebilder, men redan under det andra levnadsåret möter barnet ofta nya vuxna förebilder i oss pedagoger. Hur vi visar intresse och engagemang avgör om lärandet blir roligt och intressant. De vuxna runt barnet är avgörande för om hen ska behålla sin nyfikenhet och lust att lära under småbarnsåren, in i skolåldern och vidare genom livet. Det är också vi, föräldrar och pedagoger, som packar ryggsäcken som behövs för att barnet ska lyckas med sin mödosamma läsklättring.

* * * v o

r kp

a m S * *

*

Lyssna, samtala och leka

Barn utvecklar talet genom att lyssna och härma. Genom samtal, sagoläsning och lek med kamrater och vuxna börjar de uppfatta olika ljud, lära sig prata och förstå ord.

I spädbarnsåldern är det framför allt föräldrarna som tar initiativet till samtal. Genom att prata med barnet väcker de hens intresse för ljuden. När föräldern gör en paus kan det plötsligt komma ett litet ljud från barnet. Hen svarar och har börjat samtala!

I förskoleåldern utvecklas språket betydande. Då är det bra att locka barnet till att samtalsprata genom att ställa öppna frågor. Be barnet berätta vad som händer, ställ följdfrågor och upprepa det hen säger, det är så språket byggs upp. Barnet behöver känna att den som lyssnar är intresserad av samtalet för att uppmuntras till att berätta mer. Det är LÄSCOACHENS ABC

23

viktigt att inte rätta barnets uttal. Det räcker med att upprepa ordet och uttala det rätt. Då hör barnet hur det ska låta och tar successivt efter.

Barn övar omedvetet

Barn som vistas i språkrika miljöer, med mycket samtal och högläsning, övar omedvetet in språket. På så sätt får de förkunskaper som gör det lättare att lära sig läsa, skriva och bli en aktiv läsare. Dessa barn har ofta ett försprång när lästräningen börjar i skolan, och det är vanligt att de avancerar snabbare i sin språkutveckling än barn med mindre förkunskaper.

Förskolan kan genom samtalsprat kompensera de barn som växer upp i språkfattigare miljöer, till exempel genom att låta barnen ta del av vardagssysslor. Sysslor som att baka och duka kan berika språket, eftersom man då benämner saker, antal och former. Att vid samlingar prata om dagen, veckan, månaden, årstiden öppnar för förståelse av omvärlden och matematiska begrepp. Vid pedagogiska promenader kan man låta barnen leta efter bokstavsljud, ord, geometriska former och färger och leka med storleksordningar för att berika språket.

* * * v o

r kp

a m S * *

Höra språkljud

Sånger, rim och ramsor är viktiga komponenter i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten, det vill säga förmågan att höra och leka med språkljud. Det är också en av de tidiga och viktigaste byggstenarna i barnets läsutveckling.

I förskolan är det lätt att upptäcka vilka barn som är på väg att bli fonologiskt medvetna. De tycker om att leka med ljuden i ord, gillar att rimma och försöker hitta första och sista ljudet i ord. Dessa barn är fantastiska språkambassadörer för sina kamrater och kan i leken hjälpa dem att upptäcka språkets fonologiska uppbyggnad.

*

Sjung, lek med ramsor och läs

Sånger, rim, ramsor och språklekar stimulerar barns förmåga att uppfatta olika språkljud. Även högläsning är en viktig del i utvecklingen, eftersom man artikulerar bättre när man läser högt än i dagligt tal.

24 LÄRA-SERIEN

FONOLOGISK MEDVETENHET LEKS FRAM MED HJÄLP AV • sånger och ramsor, • lek med ord – ta bort eller lägg till bokstavsljud, • rim – rimma på allt, det gör inget att det blir nonsensord, • samtal eller genom att man läser i ”fel” hastighet,

* * * v o

• rimmade sagor – låt barnet säga rimmet.

Det finns många pedagogiska verktyg som arbetar med den fonologiska medvetenheten, till exempel Bornholmsmodellen, LegiLexis övningsbank och apparna Ljudlek och Poio.

r kp

Högläsning och aktivt lyssnande

a m S * *

Barn kan uppleva läsglädje långt innan de kan läsa själva, genom att lyssna aktivt och reflektera över berättelser som någon läser högt för dem.

Det kan vi kalla för lyssnarglädje, det vill säga den positiva känsla som barnet upplever när det är roligt att lyssna på sagor.

Barn lär sig genom att härma, och inspireras av att se hur andra gör.

Därför är det bra att tänka på att vara en läsande förebild både vid högläsning och egen läsning. När den som läser för barnen visar hur hen gör för att förstå en text, modellerar genom att tänka högt och berätta, läser med inlevelse och stannar upp för att samtala om texten, lär sig barnen att reflektera och lyssna aktivt.

*

Förberedelse för egen läsning

Barn som lyssnar mycket på sagor och samtalar om texter lär sig indirekt olika strategier för att förstå texter. Detta är en mycket viktig förberedelse för den egna läsningen.

»Högläsning för barn är suveränt av flera skäl. Först och främst introduceras barnet i hur berättelser fungerar och de blir delaktiga i berättelsegemenskapen.« MAT S MYR BER G, PRO FESS OR I SPE CIAL PED AGO GIK

LÄSCOACHENS ABC

EN HÖGLÄSNINGSSTUND SOM UPPMUNTRAR TILL AKTIVT LYSSNANDE KAN INNEHÅLLA FRÅGOR • Vad tror du händer nu?

• Kan du hitta ...?

• Hur många ...?

* * * v o

• Hur mår hon och varför?

• Känner du igen dig?

Men också konstateranden:

r kp

• Nu känner jag ...

• Jag tror att … Vad tror ni?

• Det här känner jag igen från ...

a m S * *

Ordförråd

För att förstå det vi läser behöver vi ett större ordförråd än det vi använder i vardagligt tal. Det ordförrådet får vi genom skriftspråket, antingen genom att lyssna på en text eller genom att läsa själva.

Barnets ordförråd utvecklas i takt med den kognitiva förmågan, i möten med nya miljöer och erfarenheter. Hen bygger upp sitt ordförråd genom att göra andras ord till sina egna. I den här utvecklingen är därmed samtal och högläsning viktiga aktiviteter.

I samtalet är det viktigt att den som lyssnar ställer följdfrågor. Då får barnet bekräftelse på att det hen säger är intressant. Under samtalet prövar barnet nya ord och testar om hen använder dem rätt.

*

Högläsning och samtal

Ordförrådet kan delas upp i bredd och djup. Ordförrådets bredd beskriver hur många ord barnet kan definiera genom att till exempel para ihop ord med bild. Ordförrådets djup beskriver hur barnet använder sina ord, om hen kan använda dem i olika kontexter och förstå dem utan kontext.

26 LÄRA-SERIEN

BARNS ORDFÖRRÅD UTVECKLAS I BÅDE BREDD OCH DJUP GENOM • högläsning – eftersom böcker innehåller betydligt fler ord än ett vanligt samtal, • samtal där vuxna använder många ord och förklarar nya ord,

* * * v o

• frågeställningar där barnet får berätta och förklara hur hen tänker,

• lekar med nya och sammansatta ord – till exempel att plocka isär dem i mindre delar.

Göra textkopplingar

a m S * *

r kp

Det som påverkar läslusten mest är nog textkopplingar. De kan vara avgörande, både för att skapa läslust och för förståelse av omvärlden. Det lilla barnet som tittar i bilderböcker letar efter likheter med sitt eget liv.

Hen identifierar sig med personer, känslor och platser som finns i sagorna som hen lyssnar på. Barnet blir nyfiket på vad som händer i sagoboken eftersom hen identifierar sig med känslor och händelser.

Många berättelser, filmer och texter är inspirerade av varandra. Den läsare som uppmärksammar dessa likheter kan jämföra texter med varandra, och också jämföra med sina egna eller andras erfarenheter, vilket leder till en djupare förståelse och större läsupplevelse. När vi känner igen oss i en text lever vi oss in ännu mer och vill veta vad som ska hända. Textkopplingar kan också hjälpa en svag läsare att förstå det hen läser. Genom att koppla texten till andra texter eller erfarenheter får läsaren en förförståelse som ökar läsförståelsen.

Textkopplingar hjälper oss också att förstå omvärlden och människoöden utanför den egna sfären. Att läsa om människor från andra kulturer, tidsepoker eller världar kan öka förståelsen för varför världen ser ut som den gör och hur människors handlingar påverkar livsöden. Läsupplevelsen vidgar alltså våra vyer och får oss att göra val i livet som vi annars kanske inte hade kunnat göra.

*

LÄSCOACHENS ABC

27

Visa textkopplingar

En aktiv läsare med god läsförståelse analyserar och gör omedvetet kopplingar mellan texten och sådant hen läst, hört eller sett tidigare.

Dessutom gör hen kopplingar till egna erfarenheter. När du visar hur du gör textkopplingar stimuleras barnet att göra egna textkopplingar.

* * * v o

VANLIGA TEXTKOPPLINGAR

Text till text – berättelser och sagor som påminner om varandra. ”Det här påminner mig om ...”

r kp

Text till själv – när läsaren känner igen sig själv i texten. ”Åh, när jag läser det här känner jag igen mig i ...”

a m S * *

Text till världen – läsaren känner igen det som händer i omvärlden. ”Min mormor har berättat ...” ”Det som händer påminner mig om hur det är för ...”

*

28 LÄRA-SERIEN

ATT KNÄCKA LÄSKODEN Forskning har visat att det tar ungefär lika lång tid för alla svenska barn att lära sig läsa. Den aktiva lästräningen kan tidigast börja när barnet är fonologiskt medvetet.

Lästräningen går igenom fyra stadier och börjar redan på förskolan.

Vuxnas attityd till läsning har stor inverkan på barnets fortsatta läsutveckling. Därför är det så stor skillnad på när eleverna knäcker läskoden.

* * * v o

Preläsande/pseudoläsande – barnet låtsatsläser Logografiskt läsande – barnet ser ordbilder

Fonologiskt/alfabetiskt läsande – barnet ljudar

r kp

Ortografiskt läsande – barnet ser hela eller delar av ord och förstår vad det står

a m S * *

Preläsande/pseudoläsande

Begreppet preläsande syftar på förstadiet till riktig läsning. Långt innan barnet kan läsa leker hen att hen läser. Barnet bläddrar i böcker och pratar högt om bilderna.

Det är vanligt att barn lär sig favoritsagor utantill, som de sedan sitter och ”läser”. Barnet som pseudoläser visar att hen börjar förstå de skriftspråkliga konventionerna. Hen förstår nyttan med att läsa, att texten vill kommunicera något och att det är bokstäverna, inte bilderna, som förmedlar berättelsen. Barnet bearbetar också läsriktningen, även om det kan dröja innan hen förstår att man läser från vänster till höger.

*

Logografiskt läsande

Redan vid tre års ålder är det vanligt att barn känner igen sitt namn i text. Andra exempel är logotyper som M:et i McDonalds, ICA med flera. Barnen läser då logografiskt. Genom att lära sig ordbilder utantill kan de lära sig att läsa. Många förskolor sätter upp lappar med barnens namn och nyckelord på. Förskolepersonalen och barnen använder dem i lekar, pyssel, sång- och sagostunder. Barnen kan lära sig orden genom att memorera deras utseende och på så sätt lära sig att läsa. Det är däremot inte säkert att barnen kan läsa samma ord om det är skrivet i ett annat typsnitt eller förekommer i ett annat sammanhang eller en annan miljö.

LÄSCOACHENS ABC

29

Fonologiskt läsande

Först när barnet har lärt sig att känna igen ett antal bokstäver, koppla ihop bokstäverna med rätt ljud och leka med bokstavsljuden i ett ord är hen mogen att lära sig att läsa genom att ljuda, det vill säga läsa fonologiskt.

Fonologisk läsning är en komplicerad händelsekedja som kräver både förförståelse och minneskapacitet. Barnet ska känna igen bokstaven (grafem) och koppla utseendet till ett ljud (fonem), som sedan ska sättas ihop med nästkommande ljud. Därefter ska barnet komma ihåg alla ljud hen har läst och förstå vad ljuden bildar för ord. Då är läskoden knäckt!

* * * v o

r kp

Ortografiskt läsande

När barnet har knäckt läskoden kommer hen så småningom att få flyt i sin läsning och därmed börja läsa ortografiskt. När barnet läser ortografiskt har hen lärt sig de vanligaste orden som ordbilder.

Hen har också lärt sig att vissa bokstavskombinationer blir ett visst ljud och att det därför räcker att bara läsa en del av ordet för att förstå dess innehåll. Barnet läser nu snabbare och behöver inte ljuda igenom alla ord. Hen läser med flyt! Barn som läser ortografiskt behöver bara ljuda när det kommer nya och mer komplicerade ord i texten.

a m S * *

*

Läsinlärningsmetoder

I västvärlden finns det två ledande metoder för att hjälpa barn att knäcka läskoden: fonologisk lästräning och helordsträning. Fonologisk lästräning innebär att barnet tränar på att ljuda fram ord. Helordsträning innebär att barnet tränar på att memorera hur ord ser ut.

I Sverige har vi dessutom två andra metoder: ASL, att skriva sig till läsning, och LTG, läsa på talets grund. Metoderna har varit ledande under olika tidsepoker, vid olika lärosäten och i olika länder. De har sina respektive för- och nackdelar. Forskning på senare år visar att den effektivaste läsinlärningen sker när metoderna kombineras.

Fonologisk lästräning, phonics Fonologisk lästräning innebär att barnet lär sig hur bokstäverna låter och börjar läsa genom att sätta ihop bokstavsljuden med varandra, det 30 LÄRA-SERIEN

vill säga långsamt ljudar fram orden. Genom att ljuda lär sig barnet att bryta ner orden i ljudsekvenser. Därmed kan hen klara av att läsa okända ord och texter, vilket bygger självförtroende och läslust.

Fördelarna med den fonologiska metoden är att när barnet väl lärt sig att ljuda och har knäckt läskoden har hen också fått strategier och verktyg för att hantera nya okända eller svårlästa ord. Dessa verktyg är mycket viktiga för barnets fortsatta läsutveckling.

Nackdelen med metoden är att den fonologiska läsningen kräver en viss mognad. Barnet måste både ha utvecklat en bra minneskapacitet och kunna förstå att en bokstav kan låta på flera olika sätt. Att läsa genom att ljuda är en komplicerad händelsekedja som inte får brytas. Då tappar barnet förståelsen för textens innehåll.

* * * v o

r kp

Helordsträning, whole language Helordsträning innebär att barnet memorerar ordbilder, det vill säga lär sig utseendet på orden utantill. Inlärningen börjar ofta med barnets namn, vanligt förekommande ord som mamma och pappa och korta ord med positiv koppling, till exempel nalle, katt och glass.

En fördel med helordsmetoden är att läsningen kan börja i tidig ålder, eftersom barnet ganska lätt kan lära sig att känna igen sitt namn och ord som mamma och pappa. Barnet kan bygga upp en ordbank utan att behöva klara av den långa händelsekedja som krävs vid ljudning. En annan fördel är att barnet snabbare känner sig som en läsare, vilket bygger självförtroende och läslust.

Den främsta nackdelen med metoden är att det krävs en stor mängd ord för att bli en läsare, och det kan ta lång tid. En annan nackdel är att barn kan läsa fel på lätta ord som ser snarlika ut, till exempel hatt och katt. Sådana läsfel försämrar förståelsen för innehållet i texten. Ytterligare en nackdel är att barnet inte lär sig strategier för att ta sig an okända, längre eller svårare ord.

a m S * *

*

ASL, att skriva sig till läsning ASL utgår från Arne Tragetons teorier om att barnet ska börja med att skriva och på så sätt upptäcka skriftspråket. Metoden går ut på att barnet använder dator och ipad för att producera egna läseböcker. Kompensatoriska verktyg som talsyntes, talande tangentbord och rättstavningsLÄSCOACHENS ABC

31

program underlättar lärande och utveckling för alla elever. Metoden kan ha sociokulturella fördelar, då barn som kommer från icke skrivande familjer får ett verktyg som de kan hantera.

Teorin är relativt ny i förhållande till övriga teorier, men många förskolor och skolor ser positivt på ASL och flera studier kring metoden pågår.

* * * v o

LTG, läsning på talets grund LTG bygger på att eleverna gör texter tillsammans som de sedan använder i sin lästräning. Eleverna tar ut ord ur texterna, som de lästränar på tillsammans. Formord och andra vanligt förekommande ord repeteras tills eleverna ser dem som ordbilder. Nya ord och mindre vanligt förekommande ord tränas fonologiskt och används som bas i fonologiska språklekar. Metoden genererar många lärandelekar och språkövningar där man letar bokstäver eller ord, klipper sönder och lägger ihop ord och meningar.

En av fördelarna med LTG är att texterna blir elevnära och bygger på deras eget språk och ordförråd, vilket uppmuntrar till fortsatt läsning.

r kp

a m S * *

*

32 LÄRA-SERIEN

AKTIV LÄSARE

LÄSARE

* * * v o

Läsa med flyt

Läsförståelsestrategier

r kp

Skriva texter

Avkoda

Läsa

a m S * *

Göra textkopplingar

Lyssna aktivt

SKRIVARE

*

Ljuda

Skriva meningar

Skriva ord

Bygga ordförråd

Hitta ordbilder

Höra språkljud

Lyssna och samtala

LÄSCOACHENS ABC

Leka med bokstavsljud

Forma bokstäver

Koppla bokstav med ljud Öva öga-hand koordination

33

DEN MÖDOSAMMA LÄSKLÄTTRINGEN

FRÅN NYBÖRJARLÄSARE TILL BOKSLUKARE

Att kunna läsa med flyt är inget krav för att bli en aktiv läsare, men det underlättar. I början av läsutvecklingen är den inre motivationen, läslusten, ofta hög. Glädjen är stor när barnet knäckt läskoden och den nya världen öppnar sig. Men för att behålla läslusten behöver barnet förstå det hen läser. För det krävs ett bra ordförråd och en viss läshastighet.

God läshastighet kommer med ortografiskläsning och går bara att få genom övning.

* * * v o

r kp

Den mödosamma läsklättringen

Barnets läsutveckling kan liknas vid att klättra uppför Mount Everest.

Först när barnet har bestigit berget är hen en bokslukare som självmant prioriterar läsning. För att kunna klättra behöver hen en ryggsäck, packad med färdigheter som bland annat fonologisk medvetenhet och ordförråd.

a m S * *

*

(Bild , med barnet som klättrar upp för Mount Everest)

34 LÄRA-SERIEN

Dessutom behövs ett stort eget driv, ”grit”, för att orka klättra/läsa. Forskning har visat att det krävs cirka 5 000 timmars läsning för att bli en läsare med flyt och bra ordförråd. Flyt i läsningen ger visserligen inte automatiskt läsförståelse, men det underlättar.

5 000 timmar kan låta oöverstigligt. Under sin läsklättring kommer barnet periodvis att uppfatta läsningen som trög och jobbig. Därför behöver hen träna och förstärka sitt LQ, sin läsförmåga, närsomhelst och överallt. Det är självklart en fördel om lässtunderna kan göras lustfyllda, eftersom läslekar och repetition behöver ske både i och utanför skolan. I och med elevernas olika förutsättningar utanför skolan har fritidshemmen här ett viktigt kompensatoriskt ansvar.

Fritidshem och klubbverksamheter har en unik möjlighet att erbjuda läsande miljöer med aktiva läsande förebilder. Tillsammans med skolan och föräldrar kan de skapa läsintresse och hålla intresset vid liv.

r kp

a m S * *

»Undervisningen i mulera fritidshemmet ska sti och lärande elevernas utveckling samt erbjuda eleverna « en meningsfull fritid…

*

LA N R GR UN DS KO LÄ RO PL AN FÖ KL AS SE N LE KO RS FÖ SA MT FÖ R R 11) HE MM ET (LG OC H FR ITI DS

* * * v o

hemmet »När lärarna i fritids samverkan har en förtroendefull och skolan, med förskoleklassen läroplanens och har kännedom om dra till att alla delar kan det bi uitet eleverna får en kontin .« en i undervisning LA N R GR UN DS KO LÄ RO PL AN FÖ AS SE N KL LE KO RS SA MT FÖ R FÖ R 11) HE MM ET (LG OC H FR ITI DS

LÄSCOACHENS ABC

35

* * * v o

7 000 ord

15 000 ord

50 000 ord

7-årings ordförråd

17-åring som inte läst eller lyssnat på böcker

17-åring som läst eller lyssnat på böcker

Att hålla läsintresset vid liv

a m S * *

r kp

Elevens medvetenhet om sin situation påverkar hens läsutveckling. De elever som kommer igång med sin egen läsning upplever läsglädje och vill läsa mer. De elever som inte känner läsglädje tappar lätt motivationen. Istället hittar dessa elever på metoder för att undvika egen läsning, något som inom läsforskningen kallas Matteuseffekten. De elever som har god läsförmåga läser gärna och mycket, samtidigt som de svaga läsarna undviker lästräningen, och gapet mellan de starka och svaga läsarna vidgas.

*

»Var och en som han skall få, och det har, i över men den som inte har flöd, från honom skall tas , också det han har.« MATT EU SE VA NG

EL IET 25 :29.

Läsprotokollet finns att ladda ner. Se s. 99.

36 LÄRA-SERIEN

Inspirera, bekräfta och belöna

När läslusten sjunker är det pedagogens ansvar att förebygga och hjälpa eleven att förstå och analysera handling, budskap eller fakta. Det är lika viktigt att pedagogen ger stöd i det här stadiet som i början av elevens läsutveckling. Pedagogen behöver inspirera och bekräfta eleven genom att läsa tillsammans med hen och visa intresse för hens läsutveckling.

Ibland kan någon form av yttre motivation vara motiverad, för att eleven ska orka kämpa vidare med läsningen. Vissa barn kan behöva en liten belöning efter varje lässtund, medan andra vill ha positiv förstärkning när de har läst ut en bok. Varje elev är unik, och sättet att stärka hens yttre och inre motivation måste vara lika unikt. Läscoachen använder sig av coachande förhållningssätt för att hjälpa eleven att hitta sin väg.

* * * v o

r kp

En viktig anledning till att läslusten sjunker är att utmaningarna blir för stora, vilket kan bero på att

a m S * *

• innehållet är nytt och okänt,

• texten innehåller nya eller svåra ord,

• beskrivningar är långa, komplicerade eller otydliga, • ämnet uppfattas som ointressant eller tråkigt.

*

Vilka svåra ord!

Jag förstår inte!

Åh, så tråkigt!

LÄSCOACHENS ABC

37

* * * v o

r kp

a m S * *

*

38 LÄRA-SERIEN

PEDAGOGEN SOM LÄSCOACH Eftersom samhällsutvecklingen i digitaliseringens tidsålder ser ut som den gör, upplevelseindustrin har så mycket att bjuda på och barn i större utsträckning är ”lustbarn” än de är ”pliktbarn” behöver pedagogen vara både ”tjatmorsa” och inspiratör. Men framförallt behöver hen vara läscoach, en person som genom coachande samtal kring litteratur och elevens läsning hjälper hen att hitta sin egen grit och viljan att läsa.

En coachs viktigaste förhållningssätt är tron på individens förmåga att lyckas. Liksom filosofen Sokrates tror coachen inte att kunskap kan tvingas på utan måste komma inifrån. En läscoach tror på elevens förmåga att hitta sitt eget driv i sin egen läsutveckling, oavsett om eleven har svårigheter eller goda förkunskaper. Läscoachen hjälper eleven att hitta egna vägar att bygga läsmuskler och strategier för att träna sitt LQ. Vid behov hjälper också läscoachen eleven att hitta hjälpmedel för att nå målet. Målet är att klättra upp för läsupplevelsens Mount Everest!

r kp

a m S * *

Hitta elevens unika väg

* * * v o

Varför lyckas vi inte fånga vissa elever, trots entusiasm, inspiration, strategier och utmaningar? Varför har eleven inte läst, fyllt i sitt läsbingo, triggats av klassutmaningen?

För läscoachen är nyckeln det coachande samtalet, och det främsta verktyget är ett coachande förhållningssätt. Ett sådant förhållningssätt ställer endast ett krav på pedagogen: lämna ”tipslådan” hemma och låt eleven hitta sin egen väg till läsning.

Ett coachande förhållningssätt kan ibland vara svårt, eftersom pedagoger är vana vid att komma med snabba råd. Råden ges i all välmening och bygger på pedagogens kunskap och erfarenheter. Men vad är det som säger att just dessa knep passar den specifika eleven? Det är inte alls säkert att färdiga lösningar från pedagoger och föräldrar fungerar. Det kan vara tvärtom: ”färdiga” lösningar kan i vissa situationer bli kontraproduktiva och hämma istället för stärka.

För att eleven ska hitta sin väg till läsglädjen behöver hen få förståelse för sin egen inlärning och hur hen fungerar i olika situationer. Som läscoach behöver du, istället för en gedigen tipslåda, förmågan att lyssna

*

LÄSCOACHENS ABC

39

aktivt och kunna ställa kraftfulla frågor. Då kan du få eleven att upptäcka sin unika väg till läsning och hur hen ska träna sin LQ för att få läshunger.

En bra hållpunkt i ett coachande samtal är principen 20/80. Det betyder att coachen ska ha 20 procent av talutrymmet. Eleven ska ha 80 procent av talutrymmet. Hen ska få ta plats och glänsa. Därmed kommer eleven att känna att idéerna kommer från hen själv.

En annan viktig parameter inför det coachande samtalet är att ha en bra relation. Ta dig tid som coach att skapa relationen, och backa i samtalet om du får en känsla av att relationen inte är trygg. Stressa inte fram utmaningar och läsmål, utan lita på processen och att eleven kommer att hitta sin väg till läsglädje.

* * * v o

r kp

Öppna och kraftfulla frågor

Öppna frågor är inget nytt inom dagens pedagogik och uppfostran. Om man undviker ”varför” och ja- och nej-frågor skapas ett livligare samtal, där eleverna utvecklar språk och tankebanor.

Frågor som ”Varför läser du inte under lässtunden?” och ”Varför byter du bok hela tiden?” kan skuldbelägga eleven, vilket istället för att uppmuntra till läsning kan leda till att eleven hittar strategier för att slippa läsa och undvika frågorna. Läscoachen ställer istället frågor som ”Vad var det som gjorde att du inte gillade den där boken?” eller ”Vad tror du skulle få dig att läsa under lässtunden?” Därmed öppnar läscoachen upp för eleven att själv undersöka olika vägar för att träna sitt LQ. Känslan av att vara med i beslutet ökar ofta den inre motivationen, vilket i sin tur ökar möjligheten att lyckas.

Ett annat verktyg är kraftfulla frågor. De får eleven att tänka till och reflektera över situationen och sitt eget ansvar. Kraftfulla frågor utmanar eleven att våga tänka nytt och annorlunda.

Här följer exempel på öppna och kraftfulla frågor som passar bra för läsande coachsamtal:

a m S * *

*

40 LÄRA-SERIEN

Frågor som får eleven att förstå varför hen behöver läsa: • Hur vill du att det ska kännas när du läser?

• Vad har du för mål med din läsning?

• Hur vet någon annan att du har uppnått ditt läsmål?

* * * v o

Frågor som får eleven att undvika fallgropar och hinder: • På vilka sätt undviker du att läsa?

• Vad är svårigheten med att läsa?

• Hur skulle det vara om inte svårigheten fanns?

• Om du skulle be någon om hjälp, vad skulle du be om då?

• Vad händer om du inte börjar läsa?

• Vad leder det till?

• Hur påverkar resultatet dig på andra områden i livet?

• Vad vinner du på att göra en förändring?

r kp

a m S * *

Frågor som stimulerar elevens inre motivation att läsa: • Hur behöver du göra för att läsa?

• Hur vill du att lässtunden ska vara organiserad?

• Vilka möjligheter har du att träna läsning?

• Vad behöver du för att läsa?

• Vad säger din magkänsla om din läsning?

• Vad behöver du för att komma framåt i din läsning?

• Vad är din utmaning?

• Vad är ditt första steg?

*

Frågor som följer upp elevens läsprocess: • Hur går det med läsning?

• Hur känns det?

• Vad har du lärt dig av dina misstag?

• Vad behöver du göra för att gå vidare?

• Hur kan du påminna dig om att läsa?

• Vad kunde du ha gjort annorlunda?

• Vad har du lärt dig?

LÄSCOACHENS ABC

41

»Om man inte ve ska är det ingen idt vart man sig. Man vet ändå é att skynda inte när kommer fram.« man

* * * v o

NA LL E PU H

SMARTA

Varför ska eleverna skynda sig att bli läsare om de inte förstår varför de ska läsa eller hur de ska göra för att bli läsare? Förståelse och vilja att läsa kan inte läras ut av en pedagog, utan måste komma från eleven själv.

Hen måste hitta sin egen anledning till att träna sitt LQ, sin väg och sitt mål.

Eftersom läsprocessen är mycket komplicerad är det bra att dela upp den i delmål. Delmålen kan vara handlingar som är enkla att mäta, till exempel läsutmaningar som läsbingo. Men delmålen kan också vara händelser som visar på de olika vägarna i läsprocessen. Det viktigaste med delmålen är att de är specifika och tydliga och att eleven ser att de leder till slutmålet.

För att hjälpa eleverna att hitta sina delmål kan pedagogen använda sig av modellen SMARTA. Modellen hjälper dig som läscoach att komma ihåg vad som är viktigt att tänka på när eleven formulerar delmålen.

r kp

a m S * *

*

DELMÅL SKA GÄRNA VARA S (specifika och tydliga) M (mätbara, så att de kan utvärderas) A (anpassade efter förutsättningarna) R (realistiska, det vill säga nåbara) T (tidsbestämda) A (accepterade av eleven)

42 LÄRA-SERIEN

Unika elever, unika mål

Precis som det finns olika vägar att nå sitt mål på, finns det olika varianter av mål. Olika mål passar olika elever. Läscoachen behöver hjälpa eleven att hitta de mål som passar hen bäst.

Resultatmål Ett mål som visar vilket resultat eleven vill uppnå, till exempel ett visst betyg, provresultat eller en placering i en lästävling.

* * * v o

Prestationsmål Delmål (aktiviteter och handlingar) som eleven sätter tillsammans med läscoachen, till exempel läslogg, läsbingo eller andra utmaningar. Delmålen kan svara på frågan: ”Hur mycket tid ska du lägga på läsning?”

r kp

Träningsmål Mål som talar om hur mycket tid eleven ska lägga på läsning. Ska hen läsa varje dag? Ett par gånger i veckan utanför skoltid? När på dagen?

a m S * *

Känslomål Mål som handlar om hur eleven vill känna när hen läser. Vill hen känna till exempel läslust och spänning eller ett lugn inför lässtunderna?

*

To GROW

En vanlig strategi vid coachande samtal är samtalsmodellen To GROW. Den passar också bra för att hjälpa elever att hitta mål och delmål. To GROW ger en struktur för samtalet. Med hjälp av öppna frågor kan eleven först hitta ett tydligt, kortsiktigt mål och därefter egna strategier för att nå målet. Strategierna kommer att passa den unika eleven eftersom hen själv har kommit fram till dem. Pedagogen får ofta ta rollen som ”tjatmorsa” ändå men förhoppningsvis bara genom att påminna och fortsätta coacha eleven.

Att växa (”to grow”) är en viktig del i elevens läsutveckling, därför tydliggör modellen inte bara lässamtalet utan också elevens mål.

LÄSCOACHENS ABC

43

TO GROW To (”topic”, ämne) ”Vad vill du prata om idag?” Vilket är ämnet för lässamtalet?

G (”goal”, mål) ”Vad är målet med vårt samtal?” Välj antingen resultatmål, prestationsmål, träningsmål eller känslomål. Försök se till att målet stämmer med modellen SMARTA.

* * * v o

R (”reality”, nuläge) ”Hur är läget just nu?” Försök få eleven att reflektera över hur situationen ser ut när hen läser. ”Hur känns det när du läser?” ”Berätta om vad som sker när du ska läsa?”

O (”options”, möjligheter) ”Vad kan du göra för att nå målet?”

Leta efter möjligheter till lösningar och peppa eleven till handling. Brainstorma gärna tillsammans med eleven om vägar till målet. I det här skedet kan du ta fram tipslådan för att ge hen så många alternativ till vägval som möjligt.

r kp

a m S * *

W (”will”, vilja) ”Vad vill du göra?” eller ”Hur vill du göra?” För att lyckas nå sitt mål måste eleven både vilja nå målet och använda sig av vägvalet.

*

I slutet av det coachande lässamtalet är det bra om pedagogen sammanfattar det eleven har sagt. Låt sedan eleven bestämma vad som ska ske och när det ska ske. Avsluta samtalet med att ge eleven möjlighet att förstå processen.

”Hur har det gått?” ”Hur känns det?” (återkoppling) ”Vad har jag lärt mig? (reflektion) ”Hur ska jag gå vidare?” (ny förståelse)

44 LÄRA-SERIEN

Coachande i grupp som kickstart

Allt coachande bygger på relationer och på att de som coachas vill förändra eller göra något nytt. Svårigheten för läscoachen ligger oftast inte i att bygga relationen utan att få eleverna att inse att de behöver ta tag i sina läsvanor. Ibland är det därför bra att kicka igång tankarna kring läsvanor i helklass. Eleverna får då möjlighet att tillsammans genom samarbete se syftet med coachande samtal, vilket leder till större motivation för både coachsamtal och läsning. Kickstarten kan vara ett startskott för ett läsprojekt eller bara för att komma igång med coachande lässamtal.

Precis som vid individuella lässamtal utgår läscoachning i grupp från samtalsformen To GROW. Options (O:et i To Grow) är de delmål som eleverna ska hitta för att läsa. Skillnaden mellan individuell coaching och coachning i grupp är att eleverna i grupp kan få en uppsjö av SMARTA mål, som de kan välja ifrån. Det är också ett utmärkt tillfälle att kategorisera och förklara skillnaden mellan olika delmål, till exempel resultat-, prestations-, tränings- och känslomål.

* * * v o

r kp

a m S * *

1. Börja med att rita upp läsandets Mount Everest med porten till det förtrollade landet på tavlan. Beskriv berget och målet så levande du kan, att det är trögt att knäcka läskoden och att det blir lättare och lättare och mer spännande att läsa. Beskriv några upplevelser och känslor som barnen kan få under sin klättring. Berätta också målande vad som händer när de får nyckeln till det förtrollande landet i sin hand, vilka möjligheter det skapar.

Om eleverna är mottagliga och tillräckligt mogna kan du också berätta vad som händer med dem som inte klättrar/får nyckeln. Visa på skillnaden i ordförråd hos 17-åringar som läser kontra 17-åringar som inte läser (se s. 36). Berätta att forskning har visat att det tar cirka 5000 timmar att klättra upp för berget och att det är ungefär lika mycket som att läsa 43 kilometer text. Jämför gärna med ett maratonlopp eller hur mycket fotbollsproffs har tränat på att kicka.

*

2. Fråga när eleverna tror att de kommer att ha klättrat klart och får nyckeln i sin hand. Fråga gärna om någon som vill visa var hen är i sin klättring. Låt den som vill gå fram och rita var på berget hen är.

Be hen berätta när hen vill nå toppen. Diskutera i klassen hur olika LÄSCOACHENS ABC

45

målgången kan vara. Några har kanske redan nått dit, medan andra är vid bergets fot. Diskutera varför skillnaderna är så stora.

3. Visa att du kommer att dela ut ett läsberg till alla elever men att du först vill gå igenom det. Berätta att de ska få fylla i sina egna mål och vägar. Tanken är att alla unika personer i klassrummet ska utgå från sig själva och sin egen förmåga.

* * * v o

4. Skriv To GROW lodrätt på tavlan och berätta om processen:

To (”topic”, ämne). Ämnet är att ni alla ska nå bergets topp. När det sker är individuellt, men alla ska dit! (Vilket redan kan stå på läsberget.)

r kp

G (”goal”, mål). Sitt individuella mål behöver eleven inte berätta högt inför klassen. Låt deleverna diskutera, en kort stund i små bikupor, när de tror att de kommer nå målet. Efter ett par minuter får några grupper berätta vad de kommit fram till. Förslagen kan du skriva på tavlan bredvid G.

a m S * *

R (”reality”, nuläge). Låt eleverna fundera en kort stund på var de är i sin läsning. Poängtera att det är lika bra att lyssna på ljudböcker som att läsa själv. Däremot räknas inte att läsa sms, snaps och liknande.

Förklara skillnaden mellan att läsa en bok och att läsa texten på en film. Filmtexten refererar bara till talspråket och vidgar därmed inte ordförrådet mer än dagligt tal gör.

*

O (”options”, möjligheter). Vilka möjligheter har eleven att förändra sitt läsmönster och prioritera läsning? Dela ut post-it-lappar. Låt eleverna skriva ner förslag på när de ska läsa. Be dem också skriva vad som skulle kunna få dem att läsa och förslag på hur de ska kunna prioritera läsning. Medan de arbetar med post-it-lapparna skriver du målkategorierna på tavlan, det vill säga resultatmål, prestationsmål, träningsmål och känslomål. När klassen börjar tappa koncentrationen samlar du in förslagen. Läs upp ett och ett och diskutera vilket sorts mål det är. Sätt det under respektive målkategori. Medan du 46 LÄRA-SERIEN

läser upp elevernas förslag är det mycket möjligt att det kommer fler.

Skriv upp dem också. Berätta att eleverna ska välja ett SMART mål, antingen ett av dem som finns på tavlan eller ett eget. Med SMART mål menas att målet ska vara specifikt. Det ska också gå att mäta, kännas rätt för den unika eleven, det vill säga hen måste acceptera det, det ska kännas realistiskt och vara tidsbestämt.

* * * v o

W (”will”, vilja). För att lyckas måste eleven vilja lyckas. Det kan vara bra att eleven anger på en skala mellan 1 och 10 hur mycket hen vill nå sitt mål.

5. Dela sedan ut läsberget till eleverna. Nu ska de fylla i själva. Om det verkar som att många fortfarande är osäkra på vad som förväntas av dem kan alla fylla i To GROW gemensamt. De som vill tänka själva ska självklart få göra det. Låt pulsen i klassen avgöra. Låt dem som fyllt i sina läsberg börja sin läsresa. Detta underlag finns att ladda ner.

Se s. 101.

r kp

a m S * *

5000 TIMMAR

FÅ NYCKELN TILL DET

*

To

G

R

O

W 1 2 3 4 (Ringa in siffran som

LÄSCOACHENS ABC

FÖRTROLLADE LAN DET

5 6 7 8 9 10

motsvarar hur mycke t du vill nå målet)

47

Lyssnarglädje ger läsglädje

En vanlig anledning till att läsglädjen inte infinner sig är att eleven har valt en för svår bok utifrån sin läsförmåga. Spännande historier lockar, och elevens egen insikt om problematiken är svag. Dessutom vill hen gärna läsa samma böcker som sina kamrater. Den bästa möjligheten för dessa elever att få samma läsupplevelse är att lyssna på boken istället.

Att lyssna på böcker är ett av de hjälpmedel som läscoachen kan tipsa eleven om för att träna LQ. Eleven kan lyssna på böcker som hen är intresserad av men inte klarar av att läsa själv – böcker som kan utmana elevens tankar, språkutveckling och bygga läsglädje. Den bästa lyssnarupplevelsen får eleven såklart när ni lyssnar/läser tillsammans och kan samtala om boken.

* * * v o

r kp

Strategier hjälper

Alla böcker och texter innehåller en handling, ett budskap eller fakta.

För att förstå handlingen i en text behöver eleven kunna koncentrera sig och aktivt söka och analysera information i det hen hör eller läser. Elever med god läsförståelse använder läsförståelsestrategier för att hantera dessa utmaningar. Strategier (se s. 50) ger eleven vägledning om hur hen kan tänka kring och hantera texten för att förstå den. Strategierna tränar också elevens förmåga att aktivt ta till sig och reflektera över det hen hör och läser.

Grunden för läsförståelsen byggs upp när man lyssnar aktivt. En aktiv lyssnare utvecklar genom att lyssna på sagor och berättelser ett rikt ordförråd och ett intresse för att lära sig nya saker.

I en klass finns det både elever som har med sig strategier sedan förskoleåldern och de som inte har några alls. De elever som redan har strategier använder dem omedvetet, är intresserade av textens handling och motiverade att läsa. De som saknar strategier tappar däremot lätt sitt läsdriv, eftersom texten inte säger dem något.

Därför är det bra om läscoachen agerar som läsande förebild genom att tänka högt och berätta hur man kan göra för att förstå en text. Eleverna lär sig genom att härma och inspireras av att se hur någon annan läser. När de sedan använder strategier för att aktivt söka och analysera information ökar deras motivation för att träna sitt LQ, eftersom de förstår vad de läser och varför.

a m S * *

*

48 LÄRA-SERIEN

STRATEGIER FÖR LÄSFÖRSTÅELSE Kort om forskningen

Annemarie Palincsar och Ann Brown forskade om undervisningsmetoder för läsförståelse i början av 1980-talet och identifierade fyra läsförståelsestrategier som hjälper läsaren att stanna upp vid och hantera en svårare text.

* * * v o

STRATEGIERNA GÅR UT PÅ ATT

r kp

• förutspå handlingen i texten, • ställa frågor om texten,

• klargöra svårare delar i texten, • summera det viktigaste.

a m S * *

Strategierna har två syften: att öka läsförståelsen och att stämma av förståelsen.

Den undervisningsmetod som forskningen fokuserade på, så kallad reciprok (ömsesidig) undervisning, innebär att lärare och elever har ett strukturerat samtal kring en bok med hjälp av de fyra strategierna. Lärarens roll är inledningsvis att stödja eleverna genom att beskriva och själv använda strategierna. När eleverna börjar förstå metoden lämnar läraren mer och mer över till dem att själva föra samtalet kring boken.

De här undervisningsmetoderna har lyfts fram i den svenska skolan under det senaste decenniet. Barbro Westlund var en av de första som uppmärksammade den svenska skolan på vikten av att undervisa i läsförståelsestrategier. Hon har vidareutbildat lärare och fortsatt att studera metoderna utifrån svenskt skolsystem och svensk pedagogik. Med projektet En läsande klass och dess ”gratismaterial” fick arbetssättet med ”läsfixare” stor spridning i svensk skola.

*

LÄSCOACHENS ABC

49

LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER

Att på ett lekfullt sätt agera läsande förebild vid högläsning, fungerar på fritids, på förskola och i hemmet långt före skolstart.

Strategier för läsförståelse kan som sagt presenteras långt före skolstart, genom boksamtal vid högläsning. Självklart kan strategierna också uppmärksammas vid all sorts högläsning, oavsett ämne eller syfte.

Förutom de strategier som Annemarie Palincsar och Ann Brown identifierade på 1980-talet finns finns ytterligare ett par som skapar läslust och läshunger. En läsare som känner igen sig själv i texten eller kan koppla det hen läser till tidigare läserfarenheter, det vill säga gör textkopplingar, känner större läsupplevelse. Detsamma gäller när läsaren förstår mer än bara det som står i texten. Att tolka in känslor och händelser i texten kallas i vardagligt tal för att läsa mellan raderna eller att läsa på djupet. En annan benämning är att göra inferenser.

Lässtrategier har presenterats på flera sätt sedan de började uppmärksammas i svenskundervisningen. Gemensamt för presentationerna, förutom att de utgår ifrån forskning, är att de illustrerats med symboler eller karaktärer. Syftet har varit att hjälpa eleverna att komma ihåg och att göra arbetssättet mer lustfyllt.

I boken En sagolik gåva. Från högläsning till läsglädje som vänder sig till föräldrar och förskolepersonal, presenteras strategierna som bokkamrater. Tanken är att koppla strategierna till barnens värld, att genom lek, sagostund och samtal skapa bra förutsättningar för ett framtida läsintresse. Därför beskrivs strategierna med hjälp av roliga karaktärer med specifika egenskaper, figurer vars beteenden barnen kan lära känna, förstå och identifiera sig med. Till exempel kan en spågumma hjälpa till att förutspå handlingen och en smart detektiv kan ställa frågor och hitta ledtrådar till svaren i texten.

I Läscoachens ABC – att bygga och coacha fram läshunger går strategierna/bokkamraterna hand i hand med de färdigheter som barn behöver behärska för att lära sig läsa och bli en läsare. Karaktärerna har tidigare figurerat i bland annat Bonnierförlagen Läras Läsdagbok.

* * * v o

r kp

a m S * *

*

50 LÄRA-SERIEN

Förutspå – Vad kommer texten att handla om?

Vad är det egentligen som fångar vårt intresse och får oss att vilja läsa en bok eller text? En god läsare gör alltid en kort analys av vad texten kommer att handla om innan hen läser. Läsaren skapar sig en förförståelse och ett intresse för innehållet. På så sätt blir texten mer intressant och lättare att förstå.

Läsare som förutspår tittar på boken, bläddrar och reflekterar: • Boken/kapitlet heter ...

• Framsidan och bilderna berättar ...

• Personerna i boken är …

• Det här kommer nog att hända ...

• Det tror jag, eftersom ...

* * * v o

r kp

»Jag är väldigt nyfiken och vill alltid försöka lista ut vad boken handlar om innan jag börjar läsa. Jag tittar på bokens namn, på bilden på framsidan och gissar.«

a m S * *

Textkopplingar – Jämför och koppla ihop texten med tidigare upplevelser

Många berättelser och historier speglar världen runtomkring. Många bygger också på äldre sagor och berättelser eller författarens egna upplevelser.

En god läsare som känner igen och gör dessa textkopplingar får en djupare förståelse av det hen läser. Kopplingarna hjälper också till med förståelsen för andra människor och samtiden.

Läsaren som gör textkopplingar känner igen, reflekterar och kopplar texten till något hen • upplevt själv, • läst eller hört tidigare, • hört någon annan berätta, • ser eller har sett hända i omvärlden.

*

»Jag tycker om att jämföra handlingen i boken med saker jag själv varit med om eller med sånt jag har läst tidigare, sett på film, teater eller hört någon annan berätta.« LÄSCOACHENS ABC

51

Ordförråd – Förstå svåra ord och uttryck

Den som läser utan önskan att förstå textens mening hoppar ofta över svåra ord utan att reflektera över dem. En god läsare vill däremot förstå texten till fullo och stannar därför upp och analyserar nya svåra ord.

Genom att göra det utökar läsaren inte bara sitt ordförråd, hen får också en större läsupplevelse.

En god läsare bryter upp långa ord i korta, jämför med liknande ord eller räknar ut betydelsen genom textens sammanhang. Hen stannar upp vid oklarheter, reflekterar och • läser om ordet, meningen eller stycket långsamt, • försöker förstå med hjälp av sammanhanget, • delar upp ordet och känner igen ord i det, • frågar en expert.

* * * v o

r kp

» Jag gillar att lista ut svåra ord. Jag stannar upp och försöker känna igen ordet genom att till exempel dela upp det, hitta liknande ord eller så läser jag vidare för att förstå ordet av sammanhanget.«

a m S * *

Göra inferenser – Läsa mellan raderna

Både litterära texter och faktatexter innehåller mycket mer än det som är nedskrivet. Att reflektera över det som utelämnats ökar förståelsen för texten och gör läsupplevelsen bättre. Man brukar säga att man läser mellan raderna eller läser på djupet. De uttrycken kan vara svåra för barn att förstå. Därför är det bättre att kalla det för att leta ledtrådar i texten och göra inferenser, det vill säga dra slutsatser.

Läsare som vill förstå djupet av historien samlar ledtrådar i texten, kopplar ihop ett och ett och gör inferenser. Hen reflekterar och förstår • vad personerna i boken har för relationer, • vad personerna känner, • saker som har hänt, • vilken tid, årstid eller vilket väder det är.

Läsaren tänker: ”Det förstår jag, eftersom ...”

*

»Jag gillar att leta ledtrådar som beskriver vad som händer, men som inte står direkt i texten.

Jag vill också förstå vad olika personer tycker om varandra, hur de mår och vad de känner.« 52 LÄRA-SERIEN

Reflektera över inre bilder

Den som läser med inlevelse förstärker upplevelsen med hjälp av inre bilder. Bilderna är unika för läsaren, bygger på egna erfarenheter och väcker känslor. Att reflektera över sina inre bilder och jämföra med andras bilder ökar läsglädjen.

Läsare som reflekterar över sina inre bilder berättar: • Det här känner jag när jag läser ...

• Den här platsen eller personen vill jag beskriva eller måla ...

• De här färgerna vill jag använda ...

• Det vill jag, eftersom ...

* * * v o

r kp

»Jag gillar beskrivande texter som inspirerar mig att måla mina inre bilder. Jag föreställer mig hur personer, platser och saker i boken ser ut.«

a m S * *

Sammanfatta – Ta ut essensen ur texten

Det är naturligt för en god läsare att stanna upp i texten för att reflektera över det hen läst. Genom att analysera och förstå texten fångar läsaren in det viktigaste i budskapet. Ju svårare en text är, desto oftare stannar läsaren upp för att sammanfatta.

Eftersom en läsare sällan kan fråga författaren vad denna menar är det läsarens egen tolkning som lyfts fram. Det finns inga rätt eller fel när läsaren analyserar texten.

Läsare som reflekterar och sammanfattar det viktigaste i texten funderar på: • Boken/kapitlet börjar med ...

• I mitten så ...

• Den slutar med ...

• Författaren vill berätta ...

• Det tror jag, eftersom ...

*

»Jag gillar att sammanfatta det viktigaste i en berättelse.

Jag tänker på vad som händer i början, i mitten och i slutet.

Sen vill jag också förstå författarens tanke med berättelsen och vad den vill ge mig för budskap.« LÄSCOACHENS ABC

53

FRAMGÅNGSFAKTORER 1. Klassrumsbibliotek 2. Egen tystläsning 3. Enskilda samtal 4. Högläsning

* * * v o

5. Explicit strategiundervisning 6. Ordförråd och ordstudium 7. Synliggör och följ upp elevernas läsutveckling – självkännedom och självbedömning

r kp

a m S * * Varför bara i klassrummen?

*

Tyst läsning 20-40 min

Högläsning diskussion

Klassrumsbibliotek

Måste det bara ske på förmiddagen?

Enskilda lässamtal

Undervisning i lässtrategier Ordförråd

Uppföljning

Vilka kan vara läscoacher och ha uppföljningssamtal?

54 LÄRA-SERIEN

FRAMGÅNGSFAKTORER Det finns fler faktorer än läscoachning som ökar barns motivation att läsa. Regie Routman, pedagogisk ledare, lärare och författare, visar på sju framgångsfaktorer som skapar lustläsare.

* * * v o

Klassrumsbibliotek

Ju närmare barn och elever kommer böcker, desto större chans att deras intresse väcks. Man skulle önska att alla barn fick bada i böcker och duscha i litteratur under sin uppväxt. Men många växer tyvärr upp i hem utan böcker. Inte konstigt att de kommer till skolan utan vetskap om vilka fantastiska äventyr böckerna kan innehålla. ”Du ljuger, Maria, inte kan vi teleportera oss till andra världar ...” Den reaktionen från en elev i åk 4 glömmer jag aldrig. Reaktionen kom efter att jag med stor entusiasm berättat att vi tillsammans skulle få uppleva spännande äventyr, ta oss till främmande världar och träffa intressanta personer och varelser. Han som sa det var en pojke med god läsavkodningsförmåga men helt utan läsförståelse. Han saknade läsupplevelser och var därmed ointresserad av att läsa. Jag tror inte att jag är ensam om att ha träffat en elev som han. Vi pedagoger måste hjälpa eleverna att hitta böcker som ger läsupplevelser och får dem att vilja läsa mer.

För att eleverna ska ha möjlighet att hitta rätt bok, både vad gäller intresse och svårighetsgrad, behöver de regelbundet gå till biblioteket men också ha tillgång till ett litet klassrumsbibliotek eller ett portabelt bibliotek i form av en rullande bokhylla. Böckerna i det lilla klassrumsbiblioteket måste uppdateras regelbundet med hjälp av antingen skolbiblioteket eller det kommunala biblioteket.

Klassrumsbibliotek

r kp

a m S * *

*

Tyst läsning

Egen tystläsning

De flesta skolor försöker nog kompensera elevernas ickeläsande hemma med tid för egen läsning i skolan. Men det finns fortfarande skolor och pedagoger som inte känner att de kan prioritera att eleverna har tyst läsning på skoltid. Ansvaret vilar ofta på lärarna i svenska.

Routmans studier har visat att 20–40 minuters lässtund per dag, oavLÄSCOACHENS ABC

55

sett ämne eller elevernas ålder (barn som inte läser ännu kan titta på bilder och låtsasläsa), kan vara avgörande för att eleverna ska kunna träna sitt LQ och hålla liv i intresset för läsning.

Det står tydligt i skolans styrdokument att alla på skolan, oavsett yrkeskategori, har ansvar för elevernas språkutveckling. Därför har hela skolan ansvar att tillsammans diskutera hur lästillfällen kan optimeras.

Hur gör vi till exempel med de elever som passar på att använda stunden till att hänga i korridoren, hämta ny bok, kissa, dricka, drömma sig bort eller i värsta fall störa läsande kamrater?

För att öka kvaliteten på elevernas tystläsning behöver skolan ge tid för diskussion om detta i arbetslaget, över årskurser och ämnen. Det finns ju inget trollspö, ingen universallösning. Alla elever är unika, därmed behövs unika lösningar och en uppsjö tips och knep för att hitta rätt.

Tiden, boken, coachande lässamtal och boksamtal avgör om den enskilda tystläsningen kommer ge läsglädje.

* * * v o

r kp

a m S * *

Det finns fyra faktorer som kan vara bra att tänka på vid tyst läsning.

1. Tiden Enligt Routmans studier behövs det 20–40 minuter för att komma in i en text. För korta tidsintervaller kan vara kontraproduktiva. Snuttifierandet kan leda till att eleverna inte hinner sjunka in i berättelsen, och därmed tappar de läsupplevelsen. Istället för att korta ner lässtunden för hela klassen kan man anpassa lässtunden för de elever som av någon anledning inte orkar läsa hela tiden. En annan anpassning kan vara att låta dessa elever lyssna istället för att läsa. Syftet med egen läsning är att texten ska skapa upplevelser och känslor, därför är självklart lyssnande på böcker en viktig komponent när det gäller att bygga läshunger.

*

2. Boken Låt eleverna välja böcker själva, utifrån eget intresse och läsniva. Det ökar kvaliteten på lässtunden. När eleven läser sådant som intresserar hen, och som ligger på rätt läsnivå, orkar hen läsa under hela lässtunden. Hjälp eleven att hitta rätt läsnivå och låt hen lyssna på boken om läsnivån är för svår.

56 LÄRA-SERIEN

3. Coachande lässamtal Det är bra att ha coachande lässamtal, framförallt med de elever som inte är lustläsare ännu, som passar på att göra annat under lässtunden eller byter bok innan de läst klart. Läscoachen ska undvika att ställa frågor som ”Varför läser du inte under lässtunden?” och ”Varför byter du bok hela tiden?”. Hen visar istället intresse för elevens läsning genom att ställa frågor som ”Vad var det som gjorde att du inte gillade den där boken?” eller ”Vad tror du skulle få dig att läsa under lässtunden?”.

* * * v o

4. Boksamtal En stor anledning till att en elev inte läser är ofta att hen inte förstår varför hen ska läsa. Eleven ser sig inte som en läsare, är inte intresserad av att läsa och känner ingen läsglädje. Dessutom tror eleven att andra inte är intresserade av det hen läser. När klasskamrater delger varandra vad de läser och berättar om sina tankar skapas en nyfikenhet även hos den elev som inte läser. Eleven börjar förstå varför klasskamraterna läser och att texten kan ge hen själv något. Klasskamraterna blir genom boksamtalet läsande förebilder. Dessutom ökar deras egen läsglädje i och med att de ser att andras nyfikenhet väcks.

r kp

a m S * *

*

Enskilda samtal

Delad glädje är dubbel glädje. Det gäller även läsglädje. Att samtala om sina läsupplevelser är en framgångsfaktor som ökar läslusten. Regelbundna enskilda samtal om läsning, läsattityd, styrkor och svagheter gör att eleven synliggör inte bara läsupplevelsen utan också sin egen läsning och utveckling. Routman har visat att när pedagoger ger eleverna tid att samtala om sina läsreflektioner ökar deras lust att läsa.

De enskilda lässamtalen är alla pedagogers ansvar. Eleven kan med fördel föra sådana samtal med en fritidspedagog, slöjdlärare, mattelärare eller elevassistent. Alla vuxna kring eleverna är lika viktiga läscoacher.

Hur samtalen kan vara uppbyggda beskrivs närmare i kapitlet ”Pedagogen som läscoach”.

Enskilda lässamtal

Högläsning diskussion

Högläsning

En av de viktigaste nycklarna till att få elever att prioritera läsning är att skapa möjligheter för eleven att känna samma häf-

LÄSCOACHENS ABC

57

tiga känsla som skapas av upplevelseindustrin. Eleverna måste upptäcka att en bok kan ge dem liknande känslor som en film, spel eller nöjespark. De vill känna att det knyter sig i magen, håret reser sig, hjärtat bultar och tårar rinner av lycka eller sorg.

För att högläsningen ska skapa sådant engagemang och för att hålla intresset vid liv krävs en aktiv högläsare. Tänk på att

* * * v o

• skapa en harmonisk atmosfär där barnen känner lugn och en öppenhet för samtal,

• läsa uttrycksfullt, med rätt tempo och betoning så att barnen blir nyfikna och aktiva,

r kp

• ta pauser för att prata om till exempel svåra ord eller händelser i boken, • vara lyhörd för barnens behov av att få knyta an till egna erfarenheter,

a m S * *

• använda bilderna i boken för att skapa stämning och nya tolkningsmöjligheter, • låta yngre barn bläddra fram och tillbaka och hoppa över sidor, bejaka deras nyfikenhet och ha förståelse för otålighet, (Bläddrandet kan bero på att de vill påminna sig om vad som hänt tidigare i berättelsen.)

*

• låta yngre barn höra samma saga om och om igen, (De kan behöva det för att kunna tolka den.)

• låta yngre barn lyssna på texter med nonsensord som de lär sig utantill och sedan upprepar i en lek med orden och språkets melodi.

Högläsning skapar flera viktiga förutsättningar för språklig utveckling.

Genom berättelserna introduceras barnet för hur berättelser fungerar och är uppbyggda, vilket är mer komplicerat än många tror. Berättelser och sagor är abstrakta och kräver flera förmågor av lyssnaren. Den som läser högt artikulerar bättre än när hen talar, vilket gör att lyssnaren uppfattar mer av språkets ljudstruktur. Dessutom introduceras lyssnaren i skriftspråkets meningsbildning och grammatik genom högläsning.

58 LÄRA-SERIEN

Men högläsningen ger mer än bara berättelsestruktur och språk. Den fysiska upplevelsen i samband med högläsning är en del av den psykologiska anknytningen, som påverkar barns förmåga att skapa känslomässiga relationer till andra. Detta talar för att högläsning måste fortsätta under hela skoltiden.

* * * v o

Högläsning

• visar att läsning är roligt, intressant och viktigt, • ger träning i att lyssna på och lära känna ord, bygger ordförråd,

r kp

• ger förståelse för hur ord tillsammans bildar meningar, • visar att meningar och texter skapar berättelser,

• visar berättelsernas magi och ger läsupplevelser,

a m S * *

• visar bilder av världar bortom vår,

• skapar uppmärksamhet genom närvaro och närhet, • bidrar till social och känslomässig utveckling i gemenskap.

Lässtrategier

Explicit strategiundervisning

Explicit strategiundervisning innebär att barnets träning av lässtrategier sker i alla ämnen inte endast i ämnet svenska.

Explicit strategiundervisning förekommer alltmer i den svenska skolan.

Det är välkommet och troligtvis en av anledningarna till att resultaten i PISA-undersökningarna har vänt.

Ansvaret för att träna lässtrategier har traditionellt sett legat på svenskläraren. Flera forskare anser är att detta är fel, bland annat Barbro Westlund, som menar att svenskläraren visserligen har ansvaret för att undervisa eleverna i läsfärdigheter och strategier, i »För att förstå andras språk syfte att utveckla dem till aktiva läsare och räcker det inte att förstå orden. skribenter, men att alla lärare är språkutMan måste också förstå de vecklare och att läsförståelse måste unandras tankar.« dervisas ämnesspecifikt. Hon menar att LEV SEM ENO VICH VYG OTS KY arbetet med läsförståelsestrategier inte är

*

LÄSCOACHENS ABC

59

en isolerad färdighetsträning, utan ska tränas när behov uppstår i elevens vardagliga arbete med texter. Dessutom bör arbetet ske i interaktion med andra.

Det är genom reflektion och diskussion tillsammans med andra som vi får möjlighet att förstå texten mer på djupet. Eftersom texter förekommer i alla skolämnen kan alla pedagoger, oavsett ämne och sammanhang, se sig som läscoacher. Läraren som agerar som läsande förebild och visar hur hen gör för att förstå en text, eller låter elever i par eller grupp diskutera olika strategier, utvecklar elevernas läsförmåga. Elever som dagligen får möjlighet att reflektera över kopplingen mellan lässtrategier och ämneskunskap tillsammans med lärare och klasskamrater kommer vid behov att kunna använda sig av lässtrategierna.

Explicit strategiundervisning kan även med fördel användas på förskola och fritidshem. Tanken är att ge barnen möjlighet att tillsammans reflektera över strategierna vid högläsning eller andra möten med texter.

* * * v o

a m S * *

r kp

Ordförråd och ordstudium

Ett gediget ordförråd är viktigt för att kunna knäcka läskoden och för att vilja fortsätta läsa och få läslust. Eftersom texter innehåller långt fler ord än det talade vardagsspråket behövs ett bra ordförråd både i bredd och djup. Läs mer om ordförrådets betydelse på s. 26.

Att stanna upp och reflektera över svåra ord och uttryck är en av läsförståelsestrategierna. Lärare och pedagoger som reflekterar över sitt eget ordförråd, använder bredare begrepp och visar hur de gör för att ta till sig nya ord, ger eleverna förutsättningar att utöka det egna ordförrådet. Att arbeta med elevernas ordförråd och ordstudium i texternas kontext poängterar förmågan att förstå ord och uttryck. I ett samhälle där elever har olika modersmål och där en del barn med svenska som modersmål växer upp i ”språkfattiga miljöer” är det nödvändigt att hjälpa till att bredda ordförråd. Här har förskolan och fritidsverksamheten en mycket viktig funktion att fylla.

Precis som den explicita strategiundervisningen kan och bör ske inom alla ämnen, och vid alla tillfällen som eleverna närmar sig texter, så kan alla läscoacher fokusera på ordstudium. Att stanna upp och reflektera över vad begrepp betyder och hur de är uppbyggda är ett förhållningssätt som är lätt att anamma.

Ordförråd

*

60 LÄRA-SERIEN

Självkännedom och självbedömning

Vi lär tillsammans och i dialog eller samspel med andra. Lärandet sker först genom aktivitet i gemenskap och sedan inuti oss själva, genom reflektion där vi kopplar den nya kunskapen till våra erfarenheter. Läscoachen hjälper eleven att reflektera över sitt läsande och sin läsutveckling. Precis som eleven behöver de coachande lässamtalen för att se sina läsmål behöver eleven stöd i att se sitt eget läsande för att få fatt i sin läsutveckling. Med kännedom om det egna läsandet ökar motivationen att nå läsmålet. En elev som kan se sin läsutveckling och regelbundet får möjlighet att tillsammans med en läscoach reflektera över den når därför lättare sitt läsmål, eftersom målet förblir specifikt och nåbart för eleven.

Dessa uppföljningssamtal behöver inte göras av mentor eller svensklärare. Alla pedagoger som arbetar kring en elev, oavsett arbetsuppgifter, har ansvar för att utveckla elevens metakognitiva förmåga. Genom schemalagda tider för coachande lässamtal och uppföljning kan eleven få hjälp att synliggöra sitt eget läsande och sina framsteg. I del 2 beskrivs närmare hur samtalen kan vara uppbyggda.

En skillnad mellan läsning och annat skolarbete är att läsandet inte ger något synligt resultat. I matematiken kan eleven se vad hen har arbetat med i matteboken. När hen skriver blir det en text som hen och andra kan läsa. Men när eleven har läst ut en bok finns inget synligt resultat. Hen stänger boken och går vidare utan att ha något ”bevis” på att hen har läst.

Det finns fler sätt än boksamtal och uppföljningssamtal att få syn på sitt läsande, till exempel läsprotokoll, bokrecensioner och läsdagböcker.

På s. 36 finns ett läsprotokoll med en bild av ett berg. Berget symboliserar läsandets Mount Everest och elevens strävan mot lästoppen. Där kan eleven skriva in vilka böcker hen läser och därmed se sitt ”läsresultat”.

I Läsdagbok (Bonnierförlagen Lära) finns en bokstapel, där eleven kan skriva vilka böcker hen har läst. Bokstapeln blir därmed läsdagbokens innehållsförteckning. Läsdagboken är en bra utgångspunkt vid uppföljningssamtalen. Med hjälp av den kan eleven jämföra sina lästa böcker och diskutera de lässtrategier som hen har skrivit om. Det blir ett stort stöd i elevens metakognition och hjälper hen till självkännedom kring sitt läsande. Både läsdagboken och läsprotokollet är framtagna för att stödja coachande lässamtal och ge eleverna möjlighet att se sin läsutveckling.

Uppföljning

* * * v o

r kp

a m S * *

*

LÄSCOACHENS ABC

61

FÖRÄLDRAR SOM LÄSANDE FÖREBILDER I den bästa av världar läser barnet även utanför förskolan och skolan. Läshunger är ett redskap som ger möjlighet att bryta sociala mönster och ta kontroll över sitt eget liv och sin framtid. Men vi läser mindre idag, bara en tredjedel av dagens föräldrar läser högt för sina barn.

Att informera föräldrar om läshungerns magiska krafter är ett sätt att ge eleverna ytterligare en läsarena: hemmet. Läscoachen kan hjälpa föräldrar att inse sin viktiga roll i barnets läsutveckling. I bokens sista del finns förslag på ett föräldrabrev och ett bildspel för föräldramöte (se s. 103–107).

Föräldrar som vill skapa läshunger hemma kan ha hjälp av tre ledord: uppmuntra, utmana och utforska.

* * * v o

r kp

a m S * *

*

Foto ska in här: En pappa som läser för sitt barn.

62 LÄRA-SERIEN

Uppmuntra

Samtala om det som barnet läser En av de viktigaste förutsättningarna för läslust är boksamtalet. För att skapa intresse hos barnet måste föräldern visa att hen är intresserad av vad barnet läser och vad som händer i boken. På så sätt inser barnet att man måste förstå det man läser för att det ska bli intressant. Samtalet hjälper barnet att vara aktivt under läsningen. Hen måste reflektera över texten och dess innehåll.

* * * v o

Skapa gemensamma läsrutiner Gemensamma lässtunder är viktiga. Uppmana föräldern att skapa sådana 2–3 gånger i veckan. Det finns olika sätt att göra det på.

Hjälp föräldern att komma på tillfällen då hen och barnet kan sätta sig i soffan med varsin bok. Föräldern visar då att läsning är njutningsfullt och något som är värt att prioritera. Under lässtunden har barnet möjlighet att ställa frågor om oklarheter och svåra ord.

Föreslå för föräldern att matlagningen kan bli en högläsningsstund då barnet läser högt för den som lagar mat. När barnet läser högt visar föräldern intresse för hens läsning. Dessutom finns möjlighet att samtala om texten och öka läsförståelsen. Det lockar fram läshungern.

Att låta barnet läsa när hen har gått och lagt sig ger inte alltid den bästa läsupplevelsen. Risken är att barnet är för trött och att föräldern känner stress om det finns syskon som ska i säng samtidigt. Ett förslag är att istället låta sänggående vara en högläsningsstund där föräldern läser.

Då kan barnet få en läsupplevelse samtidigt som hen slappnar av och kommer till ro.

r kp

a m S * *

*

Utmana

Sätt delmål och belöna god prestation Alla läsare måste komma över tröskeln till litteraturens värld. Tröskeln är olika hög och tar olika lång tid att klättra över för olika läsare. Det är som att bestiga Mount Everest. Vem kan göra det utan träning, delmål och belöning? Föräldrar är de som verkligen har möjlighet att utmana och sätta upp mål som belönas med något som passar barnet. Små delbelöningar under resans gång är inte heller fel.

LÄSCOACHENS ABC

63

* * * v o

r kp

a m S * *

*

Utforska

Hitta bra böcker För att vilja och orka läsa utan egen läsglädje måste texten vara rätt. En text är rätt när den triggar intresset och är på rätt läsnivå. Inspirera föräldern att samtala om vad som intresserar barnet. Kanske nyfikenheten dras till berättelser som ”handlar om en själv” eller något barnet vill göra? Vad är det som väcker fantasin hos barnet? Förälder och barn kan sedan utforska biblioteket eller en bokhandel tillsammans, och gärna be personalen där om tips på böcker.

Lyssna på böcker som är för svåra att läsa

Barn vill ofta läsa för svåra böcker. Om nivån är för svår är en ljudbok ett bra alternativ. Att lyssna på en ”svår” men lockande bok utmanar barnets tankar och språkutveckling.

64 LÄRA-SERIEN

* * * v o

DEL 2 BOKSAMTAL FÖR OLIKA TEXTTYPER OCH LÄSVANA

r kp

a m S * *

*

LÄSCOACHENS ABC

65

an kan använda De starkaste redskap m är boksamtal och ger un sh lä l til t en am nd för att bygga ett fu tar med tt. Oavsett om man arbe sä gs in ln ål rh fö e nd ha coac ftas från att vara ly n ge in sn lä te ås m n eller yngre eller äldre bar till att bli en aktiv läsnd stu gs in pn ap sl av ig ys en m uterar amtal där eleverna disk ks bo av ljd fö nd stu nar lyss ser. sina tankar och upplevel

* * * v o

r kp

•••

n till och med vara ka l ta am ks bo an ut g in Läsn har för de barn som redan te in t lar vk äl Sj . ivt kt du a. kontrapro landet, men för de andr de la ol rtr fö t de l til n el e fått nyck känna den nervkittland att t he ig öjl m tt få te in der De som er på och gör annat un nk tä som De g. in sn lä nna känslan vid ategier för att slippa kä str ttar hi som De . en lässtund n läser eller lyssnar. se as kl r nä p ka rs fö an ut

a m S * *

*

•••

hjälpa Det är vår skyldighet att g till litteraturens de barnen att hitta sin vä fantastiska värld.

Det här är som en liten introtext till resten av kapitlet. Går det att 66 LÄRA-SERIEN lägga i en snygg ram eller på något annat sätt lägga den mer centrerat?

BOKSAMTAL MED LÄRANDELEKAR Leken är nyckeln till lärande genom hela livet. Barn älskar att leka, och det gör även ungdomar. Det är genom leken de på ett tryggt och roligt sätt utvecklas socialt och lär sig nya saker.

* * * v o

Leken handlar om det vi tycker om.

Leken hamnar på den nivå som vi väljer.

I leken finns tryggheten, vi har kontroll.

r kp

Leken är inte på riktigt och tillåter därför misslyckanden.

I leken använder vi ofta alla sinnen och löser utmaningar på ett kreativt sätt.

I leken lär vi för livet – när det är roligt blir kunskaperna mer beständiga.

a m S * *

Även läsutveckling och läslust kan stärkas i roliga lärandelekar. Framför­ allt när de bygger på boksamtal.

Med lärandelekarna som presenteras här övar barnen upp sin fonologiska medvetenhet. I böckerna Gapa utan att rapa, Frank på bank och Göran hjälper gärna (Bonnierförlagen Lära) finns lärandelekar för äldre elever, som övar upp deras ordförråd och förmåga att stava.

*

Bokstavsdetektiven

Bokstavsdetektiven har en mycket viktig uppgift. Hen ska hitta en bokstav. Bokstäver finns överallt, därför är det klurigt och roligt att försöka att hitta en specifik bokstav. För att koppla ihop leken med ett boksamtal plockar ni den specifika bokstaven och dess bokstavsljud från titeln på den bok klassen senast läst.

Syfte Syftet med leken är att träna förmågan att känna igen och urskilja bokstäver och deras bokstavsljud. Leken stimulerar förmågan att koppla en viss bokstav (grafem) med ett visst bokstavsljud (fonem).

LÄSCOACHENS ABC

67

Utförande Titta på bokens titel och reflektera över vilka bokstäver som finns där.

Berätta att ni är bokstavsdetektiver som letar efter en specifik bokstav i titeln. Vilken bokstav ni ska leta efter bestämmer ni tillsammans i klassen. Visa hur bokstaven ser ut och hur den låter. Uttala bokstavsljudet noga och låt eleverna härma. När ni ser bokstaven ska ni inte bara säga bokstavens namn utan också bokstavsljudet.

För att träna handmotorik kan ni ringa in eller klippa ut den specifika bokstaven. Om eleverna tycker om att tävla kan det vara roligt att låta två eller flera bokstäver tävla mot varandra. Vilken bokstav finns det flest av i ett klassrum eller på ett reklamblad? Gör en tabell som eleverna sedan kan göra stapeldiagram av.

Ni kan också leta ute och på skyltar vid promenader eller utflykter.

Tänk på att visa bokstaven tydligt samtidigt som ni säger bokstavsljudet.

Låt som bokstavsljudet medan ni letar. Det gör leken lite tokigare.

r kp

a m S * *

Ljuddetektiven

* * * v o

Precis som bokstavsdetektiven har ljuddetektiven en viktig uppgift. Hen ska ska hitta specifika bokstavsljud. Bokstavsljuden finns överallt, men vilka är de och vilka saker börjar på samma bokstavsljud? Vilket bokstavsljud börjar bokens titel på? Vilka andra bokstavsljud kan ni hitta i bokens titel?

*

Syfte Syftet med leken är att stimulera förmågan att höra och uppmärksamma ljuden i ett ord, vilket är en viktig del i utvecklingen mot fonologisk medvetenhet.

Utförande Titta på bokens titel och reflektera över vilka bokstavsljud som finns där.

Berätta att ni är ljuddetektiver som letar efter specifika bokstavsljud i titeln.

Vilka ni ska leta efter bestämmer ni tillsammans i klassen. Uttala bokstavs­ ljuden noga och låt eleverna härma så att de blir säkra på vad de ska leta efter. Se er omkring i klassrummet eller gå ut och leta. Vad ser ni som börjar på bokstavsljudet? Ge exempel på rätt ord men också på ord som börjar annorlunda, så att eleverna får möjlighet att reflektera över tankevurpor.

68 LÄRA-SERIEN

Ordbyggaren

Ordbyggaren bygger nya ord av orden i bokens titel eller andra ord som ni reflekterat kring vid läsningen.

Syfte Syftet med leken är att träna förmågan att koppla en viss bokstav (grafem) med ett visst bokstavsljud (fonem) och sätta ihop dem till ord.

* * * v o

Utförande Titta på bokens titel eller orden som ni pratat om. Skriv upp dem på papper så att eleverna kan klippa ut bokstäverna, eller plocka ut alla bokstäver ur en alfabetslåda och skriv titeln med hjälp av bokstäverna.

Reflektera över bokstavsljuden. Låt eleverna bygga orden i titeln eller nya ord. Lek med orden genom att plocka bort och lägga till bokstäver.

(Använd bara bokstäverna från titeln.)

Skriv upp orden så att alla kan se vad ni har byggt tillsammans. Reflektera och diskutera kring vilka ord ni kunde bygga med hjälp av bokstäverna. Se om ni kan skapa meningar eller till och med en ny titel till boken. Vilka bokstäver finns det flest av, och vilka var svåra att bygga ord med?

r kp

a m S * *

*

LÄSCOACHENS ABC

69

BOKSAMTAL MED LÄSANDE FÖREBILD Reciprokt arbetsätt, där du som läsare agerar förebild, är ett vinnande koncept för att skapa läshungriga barn. Reciprokt arbetsätt innebär att du som läsare modellerar, det vill säga tänker högt och visar hur du gör för att förstå en text. Då förmedlas strategierna indirekt till dem som lyssnar.

Att agera som läsande förebild vid högläsning går bra oavsett barnets ålder eller läsarens yrke.

För att inte läsupplevelsen ska bli upphackad är det bra att inte stanna upp för ofta. Tänk igenom vilka strategier du tänker demonstera, och var i texten, innan du börjar läsa.

* * * v o

r kp

Börja med att förutspå

Första gången som eleverna möter boken kan ni titta på framsidan, titeln, författaren och läsa baksidetexten. Fundera tillsammans över vad ni tror kommer ske i boken. Börja gärna varje lässtund med att förutspå.

Det skapar inte bara nyfikenhet utan också bättre förutsättningar för de elever som missade förra lässtunden, eftersom de får en kort resumé av händelsen när ni förutspår.

a m S * *

*

Klargör oklarheter och svåra ord

Innan du börjar läsa är det bra att påminna om att du kommer stanna upp vid svåra ord och andra oklarheter. Markera gärna några ord eller uttryck i förväg, som du sedan använder som exempel för att visa hur du gör för att förstå.

Gör inferenser

Att reflektera över huvudpersonernas personligheter kan vara en bra träning på att läsa mellan raderna. Vad vet vi om huvudpersonerna, som inte står direkt i texten? Varför vet vi det? Även känslor och relationer kan vara bra att träna inferenser på.

Medan du läser högt kan du ta tillfället i akt att modellera och visa hur du läser ”bortom raderna”. Berätta hur du kan förstå olika karaktärsdrag genom att utgå från dig själv och dina erfarenheter.

70 LÄRA-SERIEN

Sofia påminner mig om farmor. Hon har också en fin trädgård med massa blommor och bikupor.

Harry Potter är också en saga om gott och ont.

Det här är en saga om gott och ont.

Det goda kan vinna över det onda!

Sorgmodigt?

Vad betyder det?

Kan det betyda att hon är ledsen?

* * * v o

r kp

a m S * * Jag undrar om Skorpan kommer våga?

*

Skorpan är modig, han rider i väg.

LÄSCOACHENS ABC

Körsbärsdalen är så vacker med alla sina körbärsblommor, precis som hos mormor och morfar.

71

Textkopplingar

Textkopplingar är nog den strategi som väcker läs- och lyssnarlusten mest. När vi känner igen oss själva eller händelser triggas något inom oss. Vi vill veta mer och blir nyfikna på vad som ska hända. Det är också en strategi som hjälper oss att förstå vår samtid, vilket är viktigt i vår polariserade värld.

Yngre barn kopplar nästan reflexmässigt texter till sig själva, eftersom de ofta associerar till sig själva eller sin närhet.

Att koppla en text till en annan text kan vara svårare, men elever med många läsupplevelser i ryggen kan hjälpa sina kamrater att hitta dem.

Dessa kopplingar gör det lättare att förstå en händelse. När vi kan se kopplingar mellan texter får vi en förförståelse. Det som skulle kunna vara okänt blir känt. Ibland kan det vara enklare att koppla text till film.

Att koppla text till omvärlden är den svåraste kopplingen. När eleverna lärt sig att koppla det de läser eller lyssnar på till omvärlden vidgas deras vyer och förståelse för världen.

r kp

a m S * *

Inre bilder

* * * v o

Inre bilder bygger på egna erfarenheter. Det gör bilderna unika för läsaren. Modellera och reflektera över dina inre bilder, låt eleverna försöka beskriva sina egna och låt dem rita eller måla dem. Visa upp bilderna och jämför med varandra. Diskutera varför bilderna ser olika ut.

*

Återberätta, plocka ut det viktigaste

Den här strategin kan du modellera mitt i boken eller efter ett kapitel.

Men när boken är slut passar det bättre att eleverna får reflektera över texten själva först. Eftersom det är lyssnarnas egen tolkning som ska lyftas fram finns inga rätt eller fel när ni analyserar texten. Låt därför eleverna reflektera enskilt innan ni diskuterar.

• Vad började boken med?

• Vad hände i mitten?

• Vad slutade boken med?

• Jag tror att författaren vill berätta … eftersom …

72 LÄRA-SERIEN

BOKSAMTAL VID HÖGLÄSNING En viktig nyckel till läshunger är, som jag nämnde i del 1, att eleven får uppleva samma häftiga känsla som upplevelseindustrin kan skapa.

Steg 1 Välj en bok som väcker känslor

* * * v o

Det finns tonvis med böcker, gamla och nyutgivna, som kan ge riktigt häftiga känslor. Det är bara att börja botanisera.

Steg 2 Läs boken minst en gång före högläsningen

Varje gång du läser boken gör du nya reflektioner som du kan spinna vidare på med klassen. Dessutom kommer du att kunna läsa med bättre inlevelse när du läser högt. (Tänk på hur viktig du tycker att uppläsaren är när du själv lyssnar på böcker. Detsamma gäller dina elever.)

r kp

a m S * *

Steg 3 Prioritera högläsning, skapa lyssnarvänlig miljö

Se till att du har tillräckligt med tid för högläsningen. Ju längre bok, desto viktigare att läsandet sker regelbundet. Låt det inte gå för långt mellan lästillfällena. Vid högläsning på till exempel fritidshem, där deltagarna kan vara olika varje gång, är det bäst att välja korta berättelser som kan läsas klart vid ett tillfälle.

Passar den fysiska miljön för lyssning? Behöver klassrummet möbleras om för att skapa möjlighet att ligga på golvet eller sitta på andra sätt?

Finns det soffa eller puffar? Vad passar gruppen bäst?

För att stötta de elever som inte är vana lyssnare gäller det att undvika distraktion. Tillåt därför inte ”hårpill”, massage, ritande eller liknande.

Alltför ofta bryts elevers läsupplevelse för att de koncentrerar sig mer på varandra än på historien.

Visa att högläsningen är något viktigt som du prioriterar och som du vill att alla ska få en så bra upplevelse av som möjligt!

*

Steg 4 Var en läsande förebild medan du läser

Genom att agera som en läsande förebild, tänka högt och visa hur du använder strategier för att maximera din läsupplevelse överför du indirekt strategierna till de som lyssnar. Tänk på att inte överdriva strategianvänLÄSCOACHENS ABC

73

dandet och stanna upp för ofta. Då finns risken att läsupplevelsen blir upphackad. Förbered gärna i förväg vilka strategier du tänker demonstera, och var i texten.

• Förutspå • Klargör oklarheter och svåra ord

* * * v o

• Gör inferenser • Textkopplingar • Inre bilder

• Återberätta och plocka ut det viktigaste ur texten

r kp

Steg 5 Strukturera reflektioner och samtal i läs- & lyssnarlogg

En läslogg är ett bra verktyg för att strukturera reflektioner och boksamtal. Dela ut varsin loggbok till eleverna. I loggboken kan de kan skriva in reflektioner både från egen-, gemensam- och högläsning. Bestäm en strategi som eleverna ska reflektera över inför varje lässtund. Ge dem 5–10 minuter att skriva ner sin reflektion i loggboken efter läsning (se del 3) innan ni diskuterar i helklass.

a m S * *

*

Steg 6 Diskutera och dela med er av tankar

EPA (enskilt, par, alla) är en bra arbetsmodell. Den innebär att eleven först reflekterar över frågeställningen självständigt och antecknar i loggboken, sedan diskuterar med en parkamrat eller i mindre grupp och därefter lyfter tankarna i hela klassen.

Steg 7 Var med i diskussionen

För egen loggbok, delge dina reflektioner och beskriv varför du tänker så. Var en jämlik diskussionspartner, men passa på att vara en förebild och använd olika tankemodeller. Genom att vara delaktig i diskussionen visar du eleverna att det inte finns några rätt eller fel, att vuxnas åsikter inte är mer värda och att vuxna och barn självklart kan diskutera tillsammans.

74 LÄRA-SERIEN

Exempel på boksamtal som ger mer än ”bara” läsupplevelse (Passar för mellan- och högstadiet)

Textkopplingar är en läsförståelsestrategi med flera bottnar. När läsaren kopplar texten till sig själv förstår hen texten bättre, men framför allt blir hen nyfiken på hur det ska gå. Identifikationen med personer, platser eller händelser är en drivkraft som får oss att vilja läsa mer.

Textkopplingar är också en strategi som gör att vi kan förstå omvärlden och människoöden utanför den egna sfären. Att läsa om människor från andra kulturer, tidsepoker eller världar ökar förståelsen för varför världen ser ut som den gör och hur människors handlingar påverkar livsöden. Läsupplevelsen vidgar vyerna och skapar möjligheter till val som kanske annars inte hade kunnat göras.

Ibland kan textkopplingar skapa känslor som inte vill lämna en. Här följer förslag på frågor till en text som väcker mer än ”bara” läsupplevelse och passar bra att arbeta med på mellan- och högstadiet. För att kunna diskutera frågorna nedan måste ni tillsammans ha läst hela kapitlet ”Vi tar en zebra till Las Vegas” i Född till hjälte, av Rick Riordan (Bonnier Carlsen). Nedan återges bara ett stycke ur texten.

Boken handlar om Percy och hans vänner Annabeth och Grover, som kommit till Las Vegas. De är trötta, hungriga och smutsiga efter en veckas äventyr, då de bekämpat monster från Hades underjord och upplevt Medusas hämnd på Athena. När de checkar in på Hotell Lotus upptäcker de att lobbyn är rena himmelriket: ”Hela lobbyn var en enda stor nöjeshall. Och jag snackar inte om trista gamla Pac-man-maskiner eller enarmade banditer. En vattenrutschkana slingrade sig runt hissen, som gick minst fyrtio våningar upp. Det fanns en klättervägg på ena sidan och en bro där man kunde hoppa bungee jump.

Det fanns virtuella verklighets-dräkter med fungerande laserpistoler. Och hundratals videospel, alla av samma storlek som en storbildsteve. Alltså, vad man än önskade så fanns det här.”

* * * v o

r kp

a m S * *

*

Syfte • Koppla texten till det egna spelandet.

• Koppla texten till världen och se vad spelmissbruk kan få för konsekvenser. (Äldre elever kan också dra paralleller mellan spelmissbruk och annat missbruk.)

LÄSCOACHENS ABC

75

•V äcka elevernas tankar kring varför vuxna kan se texten som obehaglig.

• Skapa nyfikenhet på berättelsen om Percy Jackson.

Inför arbetet Berätta för klassen att de ska få lyssna på ett kort avsnitt ur Född till hjälte, av Rick Riordan. Fråga om någon elev har läst eller känner till boken. Låt hen i sådana fall berätta om sina tankar och erfarenheter.

Visa framsidan och återge handlingen lite kort. Om du inte har läst hela boken själv räcker det att du läser baksidestexten och min beskrivning ovan av vad som hänt innan Percy och hans vänner anländer till Las Vegas.

Innan du börjar läsa högt berättar du om syftet med lässtunden. Tala om att eleverna ska lyssna aktivt och försöka koppla texten till sig själva och världen. Berätta också att det finns en obehaglig underton i texten, som du vill att eleverna ska försöka hitta och förstå.

r kp

a m S * *

Skriv på tavlan: Text till dig själv

* * * v o

Text till världen

Obehaglig underton

*

Låt eleverna sätta sig skönt, utan distraktion, och börja läs för dem. Det är bra om du har läst stycket själv ett par gånger innan så att du kan läsa med inlevelse.

Diskutera och dela med er av tankar Ta en textkoppling i taget och använd arbetsmodellen EPA. Se steg 6, s.

74.

Var med i diskussionen och berätta dina textkopplingar För egen loggbok, delge dina reflektioner och beskriv varför du tänker så. Se steg 7, s. 74.

76 LÄRA-SERIEN

BOKSAMTAL KRING BILDERBOK En bild säger mer än tusen ord. Det är kanske därför bilderböcker fungerar långt upp i åldrarna. Det finns inget som säger att bilderböcker bara är för yngre barn. Det finns många bilderböcker som passar äldre elever.

En stor fördel med bilderböcker är att de ofta tar upp ett större dilemma eller etisk fråga. Sådana ämnen kan ibland kan komma i skymundan när man läser längre skönlitterära verk, då spänningen kanske trollbinder av andra skäl.

Strukturen för boksamtal kring bilderböcker är densamma som vid annan högläsning, förutom i steg 3 och 4.

* * * v o

r kp

Steg 1 Välj en bok som väcker känslor

Det finns gott om bilderböcker som väcker känslor av alla sorter.

a m S * *

Steg 2 Läs boken minst en gång före högläsningen

Varje gång du läser boken gör du nya reflektioner som du kan spinna vidare på med klassen. Dessutom kommer du att kunna läsa med bättre inlevelse när du läser högt.

*

Steg 3 Prioritera högläsning, skapa lyssnarvänlig miljö

Det är viktigt att skapa en miljö där alla kan se bilderna. Finns det möjlighet till storbok? Om tekniken finns så gör gärna ett bildspel. Om det inte finns sådana möjligheter är det bättre att planera in läsningen i en mindre grupp, där alla kan titta på bilderna.

Steg 4 Var en läsande förebild och gå bildpromenad

Genom att agera som en läsande förebild, tänka högt och visa hur du använder strategier för att maximera din läsupplevelse överför du indirekt strategierna till de som lyssnar (se steg 4, s. 73).

Förutspå läsningen av bilderboken utifrån titel, framsida och författare, och introduera sedan strategin ”Bildpromenad av reflektion kring bilderna”. Det är en strategi som många yngre barn använder automatiskt. Den kan också hjälpa äldre elever med studieteknik vid läsning av faktatexter.

LÄSCOACHENS ABC

77

Att gå bildpromenad innebär att ni tillsammans ”läser” boken utifrån bilderna. Vid varje bild förutspår ni handling och budskap. Uppmuntra eleverna att använda olika lässtrategier till bilderna. Elever som behöver stärka sin fonologiska medvetenhet kan stanna upp i bildpromenaden och leka ljuddetektiv. Se s. 68.

En bildpromenad kan ge lika mycket upplevelse som texten i sig. Det finns flera fördelar med bildpromenader, bland annat ger den eleverna förförståelse för vad texten kommer att handla om. Med hjälp av bilderna kan de lättare ta ut essensen av texten och hitta författarens budskap.

* * * v o

Steg 5 Diskutera och dela med er av tankar

Ta en textkoppling i taget och använd arbetsmodellen EPA. Se steg 6, s.

74.

r kp

Steg 6 Var med i diskussionen och berätta dina textkopplingar

a m S * *

För egen loggbok, delge dina reflektioner och varför du tänker så. Se steg 7, s. 74.

Exempel på bildpromenad (Passar för Fsk och åk 1)

En bildpromenad behöver inte innehålla någon läst text. Men promenadens utforskande av bilder kan självklart varvas med läsning av texten.

Bildpromenaden fungerar mycket bra för att skapa förförståelse och ordförståelse inför läsning, om man under promenaden tar upp svåra ord och meningar som finns i texten.

Den här bildpromenaden bygger på de första sidorna ur boken Pelle Svanslös börjar skolan (Bonnier Carlsen). Exemplet visar hur en bildpromenad kan gå till och hur du som pedagog kan förbereda dig före en bildpromenad.

Promenaden kommer att ta olika lång tid beroende på hur gruppen är och hur barnen interagerar. Det behöver du som pedagog anpassa dig efter. Avsluta promenaden när du känner att gruppen behöver det, antingen genom att läsa de sidor ni pratat om eller låta barnen sammanfatta sina intryck genom att rita eller måla en egen bild.

*

78 LÄRA-SERIEN

Vad kommer boken att handla om?

FÖRUTSPÅ UTIFRÅN TITEL, FRAMSIDA OCH FÖRSTA UPPSLAG

Har vi läst något av författaren förut?

* * * v o

Vilka kommer boken handla om?

Är det någon som börjar på samma bokstavsljud?

r kp

a m S * *

Vad vet vi om figurerna?

Hur börjar den här berättelsen?

*

Varför tror ni att Pelle berättar att Birgitta och Olle går i skolan?

Vad tycker Måns om det?

LÄSCOACHENS ABC

79

Förutspå Varför glimmar det till i Måns ögon?

Textkoppling till själv Oj, vad tänker Pelle nu?

Varför gör han det?

Bill och Bull ser också fundersamma ut, vad tror du de tänker på?

Förklara oklarheter Carolina Rediviva, universitetsbibliotek – vad är det?

Förråd?

r kp

a m S * *

Inferens.

Läsa mellan/bortom raderna Alla ger Måns fisk – varför då?

Förklara oklarheter Vi smakar på ordet ”kunskapstörst”.

Kunskap? Törst?

Vad betyder det?

*

* * * v o Förutspå Titta, vad tokigt det är på tavlan. Vad kommer att hända nu?

80 LÄRA-SERIEN

Textkoppling till själv Oj, Konrad ser arg ut.

Vad tänker de andra katterna då?

Hur känner de sig?

Har ni kännt så någon gång?

Frida vill inte svara – varför inte, tror ni?

Förutspå Vad kommer att hända nu, när Pelle vågar berätta att Frida har rätt?

* * * v o

r kp

a m S * *

*

Textkoppling till sig själv Vad tänker Pelle när han har sitt utvecklingssamtal?

Vad brukar du tänka när du ska ha ditt?

LÄSCOACHENS ABC

Vad tänker Pelle när Måns säger att det är svansen som Pelle måste utveckla?

81

* * * v o

r kp

a m S * *

*

82 LÄRA-SERIEN

BOKSAMTAL MED NYBÖRJARLÄSARE När eleverna knäcker läskoden och börjar läsa själva behöver de stöd, både vid lästräningen och den egna läsningen. Även nybörjarläsaren kan använda strategierna, både vid lästräning tillsammans med pedagog och när hen läser själv.

När nybörjarläsaren läser högt behöver hen stöd och bekräftelse på att det blir rätt. Det coachande lässamtalet under lästräningen är lika viktigt som själva läsandet. Vid lästräning går koncentrationen åt till att avkoda orden, och förståelsen för texten uteblir ofta. I lässamtalet kan läscoachen demonstrera olika strategier som ger förståelse för texten.

* * * v o

r kp

• Innan ni börjar läsa en bok eller ett kapitel kan eleven förutspå handlingen.

a m S * *

• Medan eleven läser kan ni reflektera över inre bilder och stanna upp vid svåra ord.

• När eleven blivit mer van vid egen läsning kan hen också reflektera över sådant som inte står direkt i texten och göra inferenser.

*

• I slutet av boken eller kapitlet kan eleven sammanfatta innehållet och reflektera över bokens budskap.

Nybörjarläsarens förutsättningar

Glöm inte att också se över läsmiljön och förutsättningarna för lästräning. Forskning visar att den bästa lästräningen sker en till en, eftersom nybörjarläsaren behöver mycket stöd. Det betyder att hen behöver vara omgiven av fler läscoacher än sin klasslärare.

Dessutom behöver eleven mer tid än skoltimmarna. Studier visar att det behövs cirka 5 000 timmar för att bli en läsare, och då räcker ju skoltiden inte till. Här har fritidshemmen en mycket viktig roll. De kan både stötta nybörjarläsaren och skapa lugn miljö för egen läsning. Som läscoach på fritids kan det vara extra viktigt att hjälpa eleven att reflektera kring sina behov: LÄSCOACHENS ABC

83

• Hur vill du läsa? Vill du läsa för dig själv i ett tyst rum eller ihop med en pedagog? Eller kanske med kamrater?

• Var vill du läsa? Vill du sitta vid ett bord, i en soffa eller ligga på golvet?

• När på dagen passar lässtunden bäst?

* * * v o

r kp

a m S * *

*

84 LÄRA-SERIEN

BOKSAMTAL VID EGEN LÄSNING Studier visar att motivationen för att läsa ökar om läsupplevelsen delas med andra. Boksamtal vid egen läsning förutsätter att eleverna läser en tystläsningsbok i skolan och/eller på andra tider och platser.

* * * v o

Steg 1 Se över läsmiljö och lästid

Precis som när det gäller högläsning och lästräning är det viktigt att undersöka läsmiljö och lästid när det gäller egen läsning. Kommer läsningen bara att ske i skolan? Hur ser miljön ut där? Kommer läsningen att ske på andra ställen? Vad kan skapa bättre förutsättningar? Det kan vara bra att ha ett coachande gruppsamtal kring elevernas förutsättningar för egen läsning.

r kp

a m S * *

Steg 2 Dela in klassen i fasta grupper

Dela in klassen i cirka fem grupper. Anledningen till att grupperna bör vara fem är att läscoachen då kan vara bisittare i en grupp per dag i veckan. Dela ut en läslogg, antingen analog eller digital, till varje grupp.

Steg 3 Förbered eleverna på arbetsgången

*

Berätta att alla elever kommer att vara sekreterare. Som sekreterare ska man inte skriva sin egen reflektion. Anledningen till det är att eleven ska öva på att återberätta och tydliggöra tankar. Sekreteraren behöver inte skriva ner allt som sägs, bara en kort sammanfattning.

Steg 4 Läs i 20–40 minuter, var läsande förebild

Låt eleverna ha sin vanliga lässtund på 20–40 minuter. Komplettera gärna med mer läsning på annan tid och plats. Självklart ska alla läsa utifrån sina egna förutsättningar, och de som vill lyssna på en bok gör det. Passa på att vara en läsande förebild – läs du också!

Steg 5 Samtala kring läsupplevelser

När ni läst/lyssnat klart ska eleverna få tid att återberätta vad de läst i gruppen. Det kan vara bra att låta dem utgå från en lässtrategi när de berättar. Klasskamraterna i gruppen lyssnar och ställer följdfrågor för att LÄSCOACHENS ABC

85

hjälpa sekreteraren som skriver ner tankarna. Vill man kan man också spela in elevernas samtal.

FÖRDELAR MED BOKSAMTAL KRING EGEN LÄSSTUND:

* * * v o

Eleverna känner sig inkluderade. Alla ”måste” läsa eller lyssna på något för att kunna berätta och delge sina reflektioner för klasskamraterna.

Eleverna får möjlighet att tränar lässtrategier utifrån ”autentiska” texter, inte som ett lektionsämne.

r kp

Eleverna blir nyfikna på varandras böcker och ger varandra boktips. Eftersom eleverna har valt bok utifrån eget intresse och nivå berättar de om olika böcker i gruppen.

Läs- och lyssnarglädje stärks av att andra är intresserade av det eleven har att berätta.

a m S * *

Eleven känner sig sedd, vilket stärker självkänslan.

Läraren ser tydligt vilka elever som inte kommer framåt i sina böcker och vilka som har behov av att byta bok innan den är klar. Det ger läraren möjlighet att stötta dessa elever ännu mer i bokval och nyttjande av lässtunden.

*

86 LÄRA-SERIEN

BOKSAMTAL VID GEMENSAM LÄSNING Boksamtal vid gemensam läsning kan ske på flera sätt. De kan till exempel göras i helklass, utifrån en gemensam bok som hela klassen läser eller i form av en bokcirkel, där eleverna antingen läser en gemensam klassbok eller en unik bok för bokcirkeln. Oavsett vilket är det bra om man varvar egen läsning, cirkelläsning och högläsning, eftersom cirkelläsning kan uppfattas som statiskt och långtråkigt av eleverna. Om man varvar med egen läsning eller lyssning förs historien framåt.

Steg 1 Dela in i homogena läsgrupper

* * * v o

r kp

Dela in eleverna i bokcirklar utifrån läsnivå. Syftet med gemensam läsning är inte bara att lästräna utan också att förstärka läsupplevelsen med hjälp av gemenskap och samtal om de egna läsreflektionerna.

a m S * *

Steg 2 Före läsning

Coacha eleverna inför läsningen, individuellt eller i helklass/bokcirkel.

Berätta med ett coachande förhållningssätt om det övergripande målet, och låt eleverna komma på delmål som kan hjälpa dem att nå dit. Dela ut läsloggar till eleverna, antingen analoga eller digitala, där de kan skriva ner sina egna SMARTA mål (se s. 101).

*

Steg 3 Förbered arbetsgången

Förklara när ni ska läsa, hur ni ska läsa och vad som förväntas av eleverna inför boksamtalen. Berätta att de inför varje bokcirkel kommer att få en strategi att reflektera kring. Ibland väljer du en gemensam strategi och andra gånger ger du eleverna olika strategier. Berätta att de alltid kommer att få tid för egen reflektion före boksamtalet.

Steg 4 Prioritera läsningen, skapa miljö

Se till att ni har tillräckligt med tid för läsningen. Det kan behövas 20–40 minuter för att komma in i texten, men självklart är alla grupper unika.

Se också över miljön så att den passar att ha bokcirkel i.

LÄSCOACHENS ABC

87

Steg 5 Reflektera i läs- och lyssnarlogg

Bestäm en strategi som eleverna ska reflektera över inför varje lässtund. I del 3 finns exempel på frågor som eleverna kan ta med sig till bokcirkeln. Efter läsningen får eleverna 5–10 minuter för att T TA DE ERÄT STE B skriva ner sin reflektion i R E ÅT GA VIKTI tre meningar läsloggen. med m. dlar o rklara

han • Fö d? oken n me vad b ttelse r berä börja ? n d a te V

it • er i m händ • Vad va den? tt skri slutar r u H

gen a • rättelr tvun du va ur skulle be m O

• h utet, om sl å? n? uta d r boke sen sl iskt” fö y r ”t p ä d a •V

Steg 6 Diskutera

* * * v o

a m S * *

r kp

Om boksamtalet ska ske i helklass är EPA (enskilt, par, alla) en bra arbetsform, se s. 74. Om det ska ske i bokcirkel diskuteras inte i par utan i hela bokcirkelsgruppen. Avsluta gärna varje bokcirkel med att cirkeln lyfter något de pratat om inför hela klassen.

Steg 7 Delta i cirkelläsning och diskussion

*

Läraren kan vara med i en grupp per arbetspass. Delta i cirkelläsningen.

Låt gruppen ibland få läspaus och läs ett längre stycke högt för den. För också egen läslogg, där du delger dina reflektioner och motiverar den.

Var en jämlik diskussionspartner, men se till att vara en förebild och använd olika tankemodeller. Se steg 7, s. 74.

Exempel på boksamtal vid gemensam läsning (Passar för mellan- och högstadiet)

Den döda hunden, av Petter Lidbeck, är en bok som lämpar sig väl för boksamtal. Boken handlar om tvillingarna Tyra och Siri och deras kompis Pella, som hittar en död hund på stranden. Flickorna går för att hämta tvillingarnas pappa, men när de kommer tillbaka är hunden borta.

Var hunden verkligen död? Är det ägaren som hämtat den? Och vad har skogvaktmästaren uppe på Kulla Gunnarstorps slott egentligen med saken att göra?

88 LÄRA-SERIEN

Det finns ett arabiskt ordspråk som säger: ”En bok är som en trädgård som kan bäras i fickan.” Den döda hunden är en sådan trädgård, där det gömmer sig många spännande tankar bland exotiska växter i den skånska myllan. Både historien och karaktärerna berättar mer än det som står i klartext. Inte minst väcker den nyfikenhet på barnens olikheter och på Bosses och skogvaktarens karaktärer. Bokens persongalleri skapar riktigt spännande diskussioner i en klass.

* * * v o

Förutspå Titta på framsidan, titeln, författaren och läs baksidestexten och fundera över vad ni tror kommer ske i boken. Förutspå gärna även mitt i boken vad som kan ske i nästa kapitel.

r kp

Stanna upp vid oklarheter och svåra ord Börja varje läspass med att påminna om vikten av att stanna upp vid svåra ord och andra oklarheter. Visa hur du gör för att förstå genom att ge något exempel från texten, som ni skriver upp i era läsloggar. Tala om för eleverna att de kan göra likadant när de stöter på oklarheter eller svåra ord.

a m S * *

Gör inferenser Efter kapitel 5 passar det att göra inferenser, det vill säga läsa mellan raderna och reflektera över huvudpersonernas personligheter. Ge eleverna 5–10 minuter för att skriva ner en av huvudpersonernas karaktärsdrag. Poängtera att de också ska skriva varför de känner till det här draget och ge exempel från texten. Skriv några egna exempel i din läslogg. När eleverna är klara ska de först berätta för en parkompis. Därefter delger de hela klassen vad de kommit fram till. Under klassrumsdiskussionen kan du ta tillfället i akt att modellera och visa hur du läser bortom raderna. Utgå från dina egna erfarenheter när du berättar hur du förstått att personerna har de här karaktärsdragen.

När skogvaktaren har introducerats kan ni göra om reflektionen och antingen träna på att läsa mellan raderna eller bortom raderna. När ni har läst ut boken är det intressant att titta tillbaka på tidigare reflektioner och utvärdera tankarna om karaktärerna.

*

LÄSCOACHENS ABC

89

Textkoppling. Vad är pinsamt?

Efter kapitel 9 kan det vara roligt att diskutera vad eleverna tycker är pinsamt och varför de tycker det. Låt dem skriva i sina loggböcker, berätta för en parkompis och sedan delge hela klassen.

Textkoppling och källkritik. Vad är sant och falskt?

Kapitel 22 väcker många tankar och frågor om Bosses och Pellas åsikter om hasch. Varför skiljer sig deras information åt? Vad vet klassen om källkritik och hur kan man göra för att skaffa sig så trovärdig information som möjligt i en fråga?

* * * v o

r kp

Sammanfatta och fundera över budskap När boken är utläst är det bra att gå tillbaka och reflektera över texten i stort. Vad hände egentligen i boken? Gör en kort sammanfattning av början, mitten och slutet av boken tillsammans. Reflektera i loggböckerna över författarens budskap och hur ni själva skulle ha reagerat i sådana situationer som huvudpersonerna befinner sig i. Utvärdera era tidigare beskrivningar av och reflektioner kring karaktärerna. Hur väl stämmer de överens med vad ni tycker nu när boken är slut?

a m S * *

*

90 LÄRA-SERIEN

BOKSAMTAL KRING FAKTATEXTER Språket är bästa kompis med alla ämnen. Alla pedagoger oavsett ämne arbetar språkutvecklande och använder begrepp och termer för att bygga elevernas språk. Oavsett elevernas ålder och textens svårighetsgrad och genre hjälper boksamtal eleven att förstå innehåll och budskap.

Vid boksamtal kring faktatexter görs reflektionerna tillsammans, innan eleverna ska läsa. Genom reciprokt arbetssätt får eleverna indirekt studieteknik som hjälper dem att ta sig an svåra texter själv. Verktygen är lässtrategier och några knep för att plugga smart.

* * * v o

r kp

Steg 1 Förutspå

Skapa förförståelse och bygg upp intresset genom att läsa rubrikerna först. Titta på bilderna. Vad föreställer de, och vad kan vi lära oss bara genom att titta på bilderna?

Fundera på författaren och på vilken typ av text det är. Vad vet vi om författaren? Kan vi göra några antaganden utifrån författaren och typ av text?

a m S * *

Steg 2 Klargör oklarheter och svåra ord

*

Plocka ut ämnesspecifika ord och uttryck som kan vara svåra. Diskutera vad de betyder och hur vi kan veta det.

Steg 3 Läs det viktigaste

Läs ingresserna och sammanfattningen tillsammans.

Steg 4 Läs hela texten med textkopplingar

Låt eleverna läsa texten tyst för sig själva eller högt för varandra i mindre grupper. Påminn dem om att de kan försöka göra textkopplingar när de läser. Att göra textkopplingar vid läsning av faktatexter eller artiklar lär eleverna att hitta likheter och dra paralleller till annat de läst eller sett.

Det hjälper dem inte bara att göra kunskapen till sin egen, utan också att analysera och tänka källkritiskt kring det de läser. Läs mer om textkopplingar på s. 51.

LÄSCOACHENS ABC

91

Steg 5 Återberätta och plocka ut det viktigaste

Avsluta boksamtalet med att göra en kort sammanfattning, återberätta och plocka ut det viktigaste ur texten. Om eleverna har stött på fler ämnesspecifika ord och uttryck samtalar ni om dessa vid sammanfattningen. Ett sätt att jobba med de ämnesspecifika orden är att göra en tankekarta.

* * * v o

vi berättar för datorn datorn berättar för oss

r kp

Inmatning Utmatning

Ettor och nollor

a m S * * Hårdvara

det kan vi ta på

*

DIGITAL TEKNIK

Mjukvara

program, styr datorn

Datorer

flygplan, dammsugare, klocka

Analog teknik

teknik utan datorer

sax, klocka, boll

92 LÄRA-SERIEN

Förutspå och titta på bilderna.

Vad kommer det här kapitlet att handla om?

Skriv in orden i en tankekarta.

* * * v o

r kp

Vilka svåra ord hittar vi?

Vad betyder de? Skriv in ord och förklaring i tankekartan.

a m S * *

*

Läs rubrikerna tillsammans.

Stanna upp om det är något som är svårt att förstå.

Läs texten och gör textkopplingar till egna erfarenheter.

Vilken sorts hårdvara har du hemma?

Vad har du för mjukvara hemma?

Känner du någon som arbetar med ettor och nollor?

Avsluta med att göra en kort sammanfattning.

LÄSCOACHENS ABC

93

BOKSAMTAL KRING STUDIETEKNIK Med bra studieteknik kan lärprocessen bli rakare och smidigare.

Hjärnforskaren Anna Tebelius Bodin liknar hjärnan vid en ficklampa.

Det är bara när du tänder lampan och fokuserar på vad du ska lära dig som kunskapen fastnar. Bara då lyckas du göra fakta till egen kunskap.

Varför inte använda dig av läscoachens strategier för att tända lampan och fokusera?

En elev som har förförståelse är nyfiken och aktiv under lektionen.

Hen kan lägga sin energi på att förstå, uppmärksamma teorier och dra slutsatser, istället för att matas med fakta av läraren.

Elever med god studieteknik behöver inte alltid läsa texten från pärm till pärm. Ibland kan det räcka att läsa rubriker, ingresser och sammanfattningar. Den som har varit aktiv på lektionerna har anteckningar som kan användas till att avgöra vilka ämnesspecifika ord och fakta som är viktiga.

Ett sätt att lära eleverna tekniker för att plugga smart är att pedagogen agerar som förebild.

* * * v o

r kp

a m S * *

*

94 LÄRA-SERIEN

Strategier för att plugga smart

Gör tankekarta Gör en tankekarta på tavlan vid introduktion av nytt område eller ny text. Låt tankekartan bygga både på vad eleverna redan kan och på rubrikerna i textboken.

* * * v o

Titta på bilderna Vad föreställer de, och vad säger det oss? Skriv stödord som handlar om vad bilderna föreställer vid rätt rubrik i tankekartan.

Läs ingresser och sammanfattning Här kan man variera mellan högläsning och att eleverna läser enskilt, i par eller högt inför hela klassen.

r kp

a m S * *

Leta ämnesspecifika ord Stanna upp vid ämnesspecifika ord under läsningens gång. Förklara orden och skriv in dem på en passande plats i tankekartan.

Genomgången av orden ger eleverna förförståelse och gör dem förhoppningsvis nyfikna på texten. Dessutom får de begrepp och ämnesspecifika ord förklarade för sig, vilket gör dem redo för att antingen läsa hela texten själva, skriva en egen sammanfattning eller arbeta med fakta på annat sätt.

*

LÄSCOACHENS ABC

95

* * * v o

r kp

a m S * *

*

96 LÄRA-SERIEN

LÄSANDE FÖREBILDER I PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNEN De praktisk-estetiska ämnena är bland de viktigaste i dagens skola. Det är där eleverna har möjlighet att arbeta med sina praktiska förmågor och fantasi. Där kan de vara kreativa och blomstra utan att behöva prestera med ”intellektuella färdigheter”. Inom praktisk-estetiska ämnen kan eleverna slippa prestationskrav utifrån resultat, låta den konstnärliga friheten råda och utgå från processen.

Lärare i praktisk-estetiska ämnen kan vara läsande förebilder för eleverna genom att koppla sina ämnen till litteratur, visa på fantasins kraft och skapa en lärandemiljö som förstärker elevernas entreprenöriella lärande. Som läsande förebilder kan de fokusera på den kraft som litteraturen ger. Det stora som eleven ska skapa på lektionen ska ju först bli till i hens fantasi.

Det finns mängder av musiksagor, konstböcker och sagofigurer som man kan anknyta till i praktisk-estetiska ämnen. Idrottslärare kan lyfta böcker om sporthjältar, fiktiva eller verkliga. Lärare i träslöjd kan berätta om Emil i Lönneberga, för att visa på en ung snickares skapelser.

På syslöjden kan eleverna sy sagofigurer och sätta upp en dockteater utifrån en given saga, eller en påhittad. På bildlektionen kan en bildpromenad inspirera till nya konstverk och tolkningar av sagor. Eller varför inte utgå ifrån konstböcker, låta eleverna måla och berätta en saga utifrån målningen. Bara vår egen fantasi sätter gränserna för hur vi kan parkoppla de praktisk-estetiska ämnena med skönlitteratur och »Allt stort som skedde läshunger.

* * * v o

r kp

a m S * *

*

i världen skedde först i någon människas fantasi.« ASTR ID LIND GREN

LÄSCOACHENS ABC

97

Steg 1 Välj en bok

Välj en bok som kan kopplas till ditt ämne och som väcker känslor.

Steg 2 Läs boken minst en gång före högläsningen

Varje gång du läser boken själv gör du nya reflektioner som du kan spinna vidare på med klassen. Dessutom kommer du att kunna läsa högt med bättre inlevelse.

* * * v o

Steg 3 Prioritera högläsning, skapa lyssnarvänlig miljö

Bestäm om du ska börja eller avsluta lektionen med högläsning. Vilket passar ämnet och gruppen bäst? Eftersom de praktisk-estetiska ämnena ofta bara har en eller ett par lektioner i veckan kan det vara bra att inte ta en alltför lång bok. Välj gärna noveller eller kortare berättelser som går att läsa klart vid ett tillfälle.

Passar den fysiska miljön för lyssning? Behöver klassrummet möbleras om för att skapa möjlighet att ligga på golvet eller sitta på andra sätt?

För att stötta de elever som inte är vana lyssnare gäller det att undvika distraktion i största möjliga mån. Men läs gärna eller lyssna på en ljudbok medan eleverna slöjdar eller målar, om det fungerar i gruppen.

r kp

a m S * *

Steg 4 Var en läsande förebild medan du läser

*

Genom att agera som en läsande förebild, tänka högt och visa hur du använder strategier för att maximera din läsupplevelse överför du indirekt strategierna till dem som lyssnar. Läs mer om strategierna på s. 50.

Steg 5 Börja eller avsluta lektionen med reflektion kring texten

Här kan exit-ticket/entry-ticket vara en bra arbetsmodell (se s. 110). Låt eleverna skriva ner sin reflektion och lämna den till dig innan de sätter igång med sitt arbete eller innan de går från lektionen.

Steg 6 Lyft exit-tickets före nästa läsning

Läs upp ett par exit-tickets innan du läser nästa gång. Skriv gärna egna exit-tickets också, och läs upp dem samtidigt med elevernas. Genom att vara delaktig med egna exit-tickets visar du ett intresse för det eleverna läser. Dessutom kan du använda dina tankar kring frågeställningar som inte har några rätt eller fel.

98 LÄRA-SERIEN

* * * v o

DEL 3 TIPS OCH EXTRAMATERIAL

r kp

a m S * *

*

Underlagen som visas i detta kapitel finns som utskrivningsbara pdf:er på en webbsida som du når via denna QR-kod.

LÄSCOACHENS ABC

99

COACHANDE SAMTAL (TO GROW)

G

TO

(”GOAL”, MÅL)

(”TOPIC”, ÄMNE)

r kp

R

(”REALITY”, NULÄGE)

a m S * *

Hur är läget just nu?

Hur känns det när du läser?

Berätta om vad som sker när du läser.

*

* * * v o

Vad är målet med vårt samtal?

Välj resultatmål, prestationsmål, träningsmål eller känslomål.

Vad vill du prata om idag?

O

(”OPTIONS”, MÖJLIGHETER)

Vad kan du göra för att nå målet?

Vad behöver du för att nå målet?

W

(”WILL”, VILJA)

Hur stor är din vilja att nå målet?

Hur kommer du att säkerställa att du når ditt mål?

100 LÄRA-SERIEN

5000 TIMMAR COACHANDE SAMTAL, ENSKILT ELLER I GRUPP

5000 TIMMAR

FÅ NYCKELN TILL DE

* * * v o

T FÖRTROLLADE LA

To

r kp

G

R

a m S * * O

NDET

W 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (Ringa in siffran som motsvarar hur myc

*

LÄSCOACHENS ABC

ket du vill nå målet)

101

PLUGGA SMART – LATHUND FÖR STUDIETEKNIK Den här lathunden för att plugga smart kan hjälpa elever när de ”angriper” en faktatext.

* * * v o

att nik går ut på att lära sig Plugga smart! Studietek i en text. e ast tig lampan” mot det vik fokusera och ”rikta fick tris. ma en r a i en tankekarta elle Skriv stödanteckningarn

r kp

KNEP FÖR ATT PLUGGA

SMART!

upp dem.

• Läs rubrikerna – skriv iv med stödord • Titta på bilderna – skr vad de föreställer. anfattningen • Läs ingresser och samm ifika ord. Skriv upp • Leta efter ämnesspec och förklara dem.

3–5 ämnesspecifika ord

a m S * *

*

• Läs hela kapitlet. ing. egen kort sammanfattn • Skriv eller berätta en

Scanna QR-koden för att ladda ner lathunden åt dina elever.

102 LÄRA-SERIEN

PRESENTATION INFÖR FÖRÄLDRAMÖTE 5 TIPS SOM SKAPAR LÄSHUNGER

* * * v o

r kp

a m S * *

*

Scanna QR-koden för att ladda ner powerpoint-presentationen.

LÄSCOACHENS ABC

103

BREV TILL VÅRDNADSHAVARE OM ATT BLI EN LÄSARE Bästa vårdnadshavare, Ditt barn har en fantastisk resa framför sig. Hen ska bestiga läsberget Mount Everest! Klättringen kommer att vara full av äventyr och svindlande känslor. Men den kommer samtidigt vara tuff. Ditt barn kommer att behöva dig. Du är viktig och kan göra enorm skillnad. Hur då? Det finns ingen universallösning, alla barn är unika. Men det finns tre ledord: uppmuntra, utmana och utforska.

Läsprocessen är komplicerad, och det finns inga genvägar. För att bli en läsare måste ditt barn läsa mycket och reflektera över det hen läser.

När du som vårdnadshavare uppmuntrar, utmanar och utforskar litteratur tillsammans med ditt barn gör du en stor insats. Du hjälper ditt barn och ger hen läshunger.

r kp

a m S * *

Uppmuntra

* * * v o

Samtala om det ditt barn läser En av de viktigaste förutsättningarna för att skapa läslust är boksamtalet.

För att skapa intresse måste du visa att du är intresserad av vad ditt barn läser och vad som händer i hens bok. Samtalet hjälper ditt barn att vara aktiv under läsningen och reflektera över texten och dess innehåll.

*

Skapa gemensamma läsrutiner Sätt er tillsammans och läs 2–3 gånger i veckan. Visa att du prioriterar läsning framför annat. Många väljer att låta barnet läsa vid sänggåendet, men det är inte alltid den bästa lässtunden. Risken är att ditt barn är för trött och att du känner stress om det finns syskon som ska i säng samtidigt. Kanske ska du hellre läsa högt för ditt barn vid sänggåendet?

Då kan barnet få en läsupplevelse samtidigt som hen slappnar av och kommer till ro.

En gemensam lässtund kan också vara att sätta sig i soffan med varsin bok. Då visar du att läsning är njutningsfullt och något som du prioriterar. Under tiden som ni läser har ditt barn möjlighet att ställa frågor om 104 LÄRA-SERIEN

oklarheter och svåra ord i hens bok. Börja alltid med en kort pratstund om vad ni läser och vad ni tror ska hända. Avsluta med att samtala om det ni läst. Som förälder kommer du nog att uppskatta denna stund väldigt mycket. Inte bara för att du får mysa med ditt barn, utan för att du också får möjlighet att själv koppla av med en bok.

Varför inte låta matlagningen bli en högläsningsstund, då ditt barn läser för dig? När barnet läser högt visar du intresse för hens läsning.

Dessutom har ni möjlighet att samtala om texten. Det lockar fram läshunger hos ditt barn.

Utmana

* * * v o

r kp

Sätt delmål och belöna god prestation Alla läsare måste klättra upp för läsberget för att komma till porten till litteraturens värld. Vägen dit varierar och det tar olika lång tid att klättra.

Se det som att bestiga Mount Everest. Vem kan göra det utan träning, delmål och belöning?

Med den här liknelsen vill vi berätta att det är helt okej att belöna under tiden som barnet kämpar på med sin läsning. Utmana ditt barn och sätt upp mål som belönas med något som passar hen. Glöm inte de små delbelöningarna under resans gång. När ditt barn väl har kommit över tröskeln och är igång med sin läsning öppnar sig en helt ny värld för hen och läshungern infinner sig.

a m S * *

*

Utforska

Hitta bra böcker till ditt barn För att vilja och orka läsa utan egen läsglädje måste texten vara rätt! En text är rätt när den triggar intresset och är på rätt läsnivå. Du vet säkert själv hur svårt det är med motivationen när något är ointressant eller för svårt. Detta dilemma brottas många barn med innan de hittar sin läsglädje. Du som vårdnadshavare kan hjälpa ditt barn att hitta rätt.

Börja med att samtala om vad som intresserar just ditt barn. Kanske nyfikenheten dras till berättelser som handlar ”om en själv” eller något barnet vill göra? Vad är det som väcker fantasin hos ditt barn? Tillsammans kan ni sedan utforska bibliotek och bokhandel. Be gärna personalen om tips.

LÄSCOACHENS ABC

105

Lyssna på böcker som är för svåra att läsa Lyssnarglädje är också läsglädje. Många barn som inte har hittat sin egen läsglädje vill läsa för svåra böcker. Spännande historier lockar, och barnets egen insikt om problematiken är svag. Dessutom vill de gärna läsa samma böcker som sina kamrater, trots att de inte kommer att få samma läsupplevelse.

Den bästa möjligheten för dessa barn att få läsupplevelse är att lyssna på böckerna. Antingen kan du som vårdnadshavare läsa högt för barnet eller så kan barnet lyssna på ljudböcker. När barnet lyssnar på böcker som hen är intresserad av, men inte klarar av att läsa själv, utmanas hens tankar och språkutveckling. Den bästa upplevelsen får ditt barn såklart om ni lyssnar tillsammans och kan samtala om boken. Varför inte låta bilfärden bli en gemensam lyssningsupplevelse?

r kp

a m S * *

Lycka till och god läshunger!

* * * v o

*

106 LÄRA-SERIEN

BREV TILL VÅRDNADSHAVARE OM LÄSNING PÅ LOV Bästa vårdnadshavare, Du har kanske hört att läsning är precis som kondition. Ju mer ditt barn tränar, desto bättre blir hen. Vardagsmotion är bättre än ingen alls, MEN så fort ditt barn slutar träna försämras konditionen.

Detsamma gäller barnets läsutveckling. Inte ska väl läsutvecklingen få försämras på lovet? Framförallt nu när hen klättrar som allra bäst upp för läsberget Mount Everest.

Därför utmanar vi alla elever att träna sin LÄSMUSKEL även under lovet.

Vad kan du göra?

Uppmuntra ditt barn att läsa, läsa och läsa lite till … Och läs tillsammans! Passa på när ni vilar mellan bad och sport, passa på i hängmattan eller på balkongen, passa på att krypa upp i soffan när det är tråkigt väder eller göm er från solen under parasollet. Passa på att utforska nya världar, galaxer, länder och historiska öden. Jag lovar att ni inte kommer ångra er! (Det går jättebra att varva läsning med att lyssna på böcker också.)

Här kan du läsa mer om varför vi gör den här utmaningen: http:// lrbloggar.se/mariabjorsell/vinnare-eller-forlorare-sommarlovet/

* * * v o

r kp

a m S * *

*

God läslust och lycka till!

LÄSCOACHENS ABC

107

FRÅGESTÄLLNINGAR TILL LÄSLOGG OCH BOKCIRKEL

* * * v o

SVÅRA ORD ELLER UTTRYCK

FÖRUTSPÅ • Om det finns en fortsättning på berättelsen, vad tror du kommer hända i den?

• Välj ut tre ord eller meningar som du tyckte var konstiga eller svåra att förstå. Berätta vad de betyder.

• Välj ett citat från boken. Varför valde du det? Vad känner du när du läser citatet?

r kp

a m S * *

ÅTERBERÄTTA DET VIKTIGASTE

*

• Förklara med tre meningar vad boken handlar om.

• Vad börjar berättelsen med?

• Vad händer i mitten?

• Hur slutar den?

• Om du var tvungen att skriva om slutet, hur skulle berättelsen sluta då?

• Vad är ”typiskt” för boken?

L Ä S C OA FRÅGEST CHENS ÄLLNING

AR

108 LÄRA-SERIEN

TEXTKOPPLINGAR

* * * v o

• Skriv tre saker som huvudpersonen tycker om att göra.

• Känner du igen dig själv i någon person i boken?

• Känner du igen personerna i berättelsen från någon annan berättelse eller från verkligheten?

• Ser du några likheter med någon annan bok eller film?

r kp

a m S * *

• Känner du igen dig själv i boken? Berätta hur.

*

HENS L Ä S C OAC N I N G A R ÄLL FRÅGEST

INFERENSER LÄSA MELLAN & BORTOM RADERNA

INRE BILDER

• Berätta något om huvudpersonen som du vet, trots att det inte står i texten. Varför vet du det?

• Var utspelar sig berättelsen?

Beskriv miljön. Använd minst ett adjektiv i varje mening.

• Berätta något som du vet om miljön trots att det inte stod i berättelsen. Varför vet du det?

• Beskriv huvudpersonerna, både hur de ser ut och vad de är för personer. Använd minst ett adjektiv i varje mening.

• Berätta om något som gjorde dig glad eller arg i berättelsen.

• Om du kunde säga precis vad som helst till en person i boken, vad skulle du säga då?

LÄSCOACHENS ABC

• Rita en bild av din inre bild.

109

L Ä S C OAC H E N S EXIT-TICKET

* * * v o

L Ä S C OAC H E NS EXIT-TICKE T

r kp

a m S * *

*

Exit-ticket där eleverna ska skriva ner en kort reflektion. Ett par av dessa exit-tickets kan ni diskutera inför nästa lässtund. Skriv gärna egna exit-tickets och lyft fram dem samtidigt med elevernas.

Scanna QR-koden för att ladda ned.

110 LÄRA-SERIEN

L Ä S C OAC H E N S BOKMÄRKE Namn

* * * v o

Titel Sidor

Datum

Sidor

Datum

r kp

Sidor

Datum

Sidor

Datum

Sidor

Datum

a m S * *

Datum

Datum

Datum

Datum

Datum

*

Sidor

Sidor

Sidor

Sidor

Sidor

STRATEGI FÖRUTSPÅ

Bokmärken med lässtrategier, där eleverna ska visa vad, när och hur mycket de läser.

Scanna QR-koden för att ladda ned.

LÄSCOACHENS ABC

111

REFERENSER

Bibeln, Matteusevangeliet 25:29:

* * * v o

Björsell, Cockin (2015) En sagolik gåva – Från högläsning till läsglädje, Lärandelek Björsell (2019), Läsdagbok, Bonnierförlagen Lära

Björsell (2019) Gapa utan att rapa, Frank på bank och Göran hjälper gärna, Bonnierförlagen Lära

r kp

Gilkerson & Richards (2009), The power of talk, LENA Research Foundation.

a m S * *

Gladwell M (2014), Outliers: 10 000-timmarsregeln och andra framgångsfaktorer, Volante

Hart & Risley (1995), Meaningful Differences in the Everyday Experiences of Young American Children, Brookes Publishing.

Knutsson, Rönn, Rönn (2015) Pelle Svanslös börjar skolan, Bonnier Carlsen

*

Myrberg M, Dyslexi – en kunskapsöversikt (2007), Vetenskapsrådet Palincsar & Brown (1984), Reciprocal teaching of comprehensionfostering and comprehensionmonitoring activities, Cognition and Instruction, 1984, I (2) 117–175, Lawrence Erlbaum Associates, Inc. Riordan (2005) Född till hjälte, Bonnier Carlsen Routman (2014), Read, Write, Lead, Breakthrough Strategies For Schoolwide Literacy Success, ASCD Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Norstedts Juridik

112 LÄRA-SERIEN

Tebelius Bodin (2017), Vad varje pedagog bör veta – om hjärnan, inlärning och motivation, Hjärna Utbildning AB

* * * v o

Trageton A (2014), Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola, Liber Westlund (2012), Att undervisa i läsförståelse, Natur & Kultur

r kp

Akademisk Forskning inom Språkinterventionsprojektet, Specialpedagogiska institutionen och Institutionen för lingvistik på Stockholms Universitet:

a m S * *

Cox Eriksson C. (2014), Children’s Vocabulary Development: The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Marklund, U., Marklund, E., Lacerda, F., & Schwarz, I.-C. (2014).

Pause and utterance duration in childdirected speech in relation to child vocabulary size. Journal of Child Language, FirstView, 1-14. doi: doi:10.1017/S0305000914000609

*

Marklund U., Sundberg U., Schwarz I-C., Lacerda, F. (2012). Phonological complexity and vocabulary size in 30-month-old Swedish children.

Paper presented at InterSpeech, Portland, USA, 2012.

LÄSCOACHENS ABC

113

* * * v o

r kp

a m S * *

*

LÄSCOACHENS ABC – att bygga och coacha fram läshunger isbn: 9789178230822

© 2020 Maria Björsell och Bonnierförlagen Lära

redaktion: KAP Pernilla Karlsson AB, Maria Emtell, Eva Skarp form omslag och inlaga: Jenny Skogvoll / Makeable STHLM AB

foto: Omslagsfoto Stefan Tell, s.13, 97 Hulton Archive/Stringer/Getty Images, s.16 Maskot/Getty Images, s.25 Henrik Montgomery/TT, s.28 Jessie Casson/Getty Images, s.36 ivanastar/Getty Images, s.37 Milos Dimic/Getty Images, s.59 Hulton Archive/Getty Images, s.62 Ariel Skelley/Getty Images, s.64 Jose Luis Pelaez Inc/Getty Images, s.82 Hero Images/ Getty Images, s.84 Imgorthand/Getty Images, Övriga foton: Shutterstock illustratör: Sandra Fröjd produktionsledare: Merete Lind Första upplagan 1 tryck: BALTOprint, Litauen 2020

Om författaren…

MARIA BJÖRSELL arbetar deltid som speciallärare. Övrig tid ägnar hon åt att driva läsfrämjande projekt som pedagogisk influencer, föreläsare och författare. Hennes mål är att alla barn och ungdomar – oavsett socioekonomiska förutsättningar och geografisk hemvist – ska få läshunger med längtan efter att läsa och lyssna på böcker.

Maria har mött många barn med olika behov och lärstilar som hon inspirerat genom att utveckla traditionella skoluppgifter till roliga lärande lekar. Hon har tidigare skrivit boken ”En sagolik gåva – från sagostund till läsglädje” och flera läromedel kring språkutveckling och språklekar för Bonnierförlagen Lära.

»Ju mer jag arbetar med barn och deras läsvanor, träffar föräldrar, pedagoger, bokbranschen och beslutsfattare, ju mer övertygad blir jag om hur viktigt arbetet med att öka barn och ungdomars läsglädje är.«

Läscoachens ABC – Att bygga och coacha fram läshunger tar avstamp i forskning om läsförståelsestrategier, språkutveckling och ”läsande klassrum”. Boken ger inspiration, kunskap och konkreta tips på hur du som pedagog kan bidra till att stimulera språkutveckling, utveckla läsförståelse och coacha fram läslust.

Boken tar även upp hur du kan kommunicera detta viktiga budskap till elevernas föräldrar.

Maria Björsell vill entusiasmera alla pedagoger runt våra barn att vara läscoacher. Läscoacher som ger framtida generationer nyckeln till det ”förtrollade landet där man kan hämta den sällsammaste av all glädje”. (Astrid Lindgren, Vi husmödrar 1956:10)

ISBN 978-91-7823-082-2

9 789178

230822

LÄSCOACHENS ABC ••• Maria Björsell

De senaste 10 åren har upplevelseindustrin och samhället förändrats i en rasande fart. En fantastisk utveckling som är välkommen. Tack vare ny teknik finns nu bra verktyg som hjälper bland annat barn med läs- och skrivsvårigheter. Men den nya tekniken ställer också högre krav på förskolans och skolans kompensatoriska uppdrag. För samtidigt som forskning visar vikten av samtal och högläsning för barns språkutveckling, växer 2/3 av våra elever upp i hem utan högläsning. Den pedagogiska utmaningen är inte längre att lära eleverna att läsa – det är att få eleverna att vilja läsa. Det är en utmaning som alla pedagoger, oavsett årskurs eller ämne, måste anta.