9789178230761 by Smakprov Media AB

Gro Wollebæk Mona Vilberg

LÄRARHANDLEDNING

Det Spirar NO är en serie inom naturvetenskap för åk F–3.

Uppgifterna och aktiviteterna är utformade så att eleverna får diskutera, skapa enkla hypoteser, granska, samarbeta, skapa, spela, läsa, rita och skriva. Den stora variationen täcker in olika lärstilar.

Det S P I RAR NO B

Det Spirar NO innehåller enkla faktatexter med ökad svårighetsgrad, enkla forskningsaktiviteter och uppgifter som ger eleverna variation i arbetet.

Lärarhandledningen är en hjälp för dig som lärare att arbeta systematiskt och grundligt med de olika teman som finns i Det Spirar NO B. I handledningen hittar du naturvetenskapliga förklaringar till bokens olika teman, samt praktiska och konkreta tips till varje uppgift och aktivitet i elevboken.

t e D

S P I RAR! NO B

LÄRARHANDLEDNING

Dessutom innehåller varje kapitel ytterligare förslag på enkla, praktiska aktiviteter som man kan göra tillsammans med eleverna. Sist i handledningen finns kopieringsunderlag.

DET SPIRAR! NO B passar främst för årskurs 1 och 2. I denna del får eleverna bl.a. lära sig om havet, fåglar och fiskar, om småkryp, svampar och bär, om potatis, sädesslag, frukt och grönsaker och om skog, barrträd, kottar och rovdjur. De får experimentera med densitet, vatten och optik, lära sig om skelettet, blodet och ögat samt lära sig om växter och insekter vid tjärnen.

Svensk bearbetning: Mattias Ljung

ISBN 978-91-7823-076-1

9 789178

O Det spirar LH B.indd 1

230761

2020-11-23 07:30

Gro Wollebæk Mona Vilberg

LÄRARHANDLEDNING

Det

S P I RAR! NO B

Svensk bearbetning: Mattias Ljung

GAN Aschehoug

I_Det spirar LH B.indd 1

2020-11-20 13:07

Till Läraren Välkommen till ”Det spirar”-världen! De yngsta eleverna har en inneboende nyfikenhet för allt levande omkring sig. I ”Det spirar” utmanar och stimulerar vi eleverna genom att kombinera stoffet i boken med enkla försök och aktiviteter. Eleverna får läsa, diskutera, ställa enkla hypoteser, samarbeta, skapa, rita och skriva. ”Det spirar” möjliggör varierande arbetssätt och de praktiska uppgifterna kräver inte mycket utrustning eller förberedelse. De praktiska uppgifterna har en låg tröskel och engagerar eleverna. ”Det spirar” har också en ökande progression i läsning och skrivning och tillgodoser alla grundläggande färdigheter. Elevböckerna kan användas som ett komplement till andra läromedel som du redan har, men de kan också användas helt på egen hand. Genom systematiskt arbete med böckerna kommer eleverna att uppfylla kunskapsmålen för de naturorienterande ämnena enligt Lgr 11. Varje uppslag i elevböckerna har tydliga inlärningsmål. Det är en god idé att gå igenom dessa med eleverna innan arbetet startar. Uppslagen innehåller olika moment med olika arbetssätt och kommer därför ta olika lång tid. En del av aktiviteterna kan eleverna göra på egen hand eller i små grupper efter en genomgång av läraren. Andra aktiviteter kräver mer arbete. Tips på förberedelser och utrustning/materiel finns i lärarhandledningen. Lärarhandledningen är tänkt som en hjälp för dig som lärare att arbeta systematiskt och grundligt med de teman som finns i ”Det spirar”.

Lärarhandledningen är strukturerad på följande sätt: DEL 1: Generellt Här hittar du generella tips för undervisningen, till exempel vad som är bra att tänka på inför experiment och försök. DEL 2: Handledning till elevbokens kapitel Förslagen till årsplanering visar hur du kan lägga upp bokens olika teman över skolåret. I varje kapitel i handledningen hittar du konkreta och praktiska tips till varje uppgift och aktivitet genom hela elevboken. Det finns även korta faktatexter om bokens olika teman. I början av varje kapitel står det aktuella centrala innehållet från kursplanen. Det finns även mer konkreta inlärningsmål angivna, samt fördjupningsmål om du vill utöka kapitlet till ett större projekt. DEL 3: Kopieringsunderlag I den här delen finns en mängd kopieringsunderlag med uppgifter och elevaktiviteter som kan användas som extrauppgifter, för repetition eller som hemläxor. Vi hoppas att du kommer ha stor glädje av boken, och att den kommer bidra till en spännande och levande undervisning!

Lycka till! Författarna

I_Det spirar LH B.indd 2

2020-11-20 13:07

Innehåll DEL 1 • Generellt

DEL 2 Handledning till ”Det spirar – NO B” • Årsplanering

• Livet vid havet

• På marken i skogen

• På bondgården

• Frukt och grönsaker

• Skogen

• Försök

• Kroppen

• Tjärnen

DEL 3 Kopieringsunderlag • Innehållsförteckning

• Kopieringsunderlagen

I_Det spirar LH B.indd 3

2020-11-20 13:07

Generellt Naturvetenskap är både ett praktiskt och teoretiskt ämne. Ämnet innehåller mycket allmänbildning som är viktig att ha för att kunna förstå sammanhang i naturen och samhället. För att skapa motivation och nyfikenhet för ämnet bör undervisningen utnyttja olika “inlärningsarenor”, till exempel fältarbete, experiment och utflykter till muséer. Oavsett hur man väljer att förmedla ett tema så kommer man långt med bra planering och entusiasm. Här är några generella tips som kan bidra till att skapa en bra grund för undervisningen i naturvetenskap. Planera året • Gör en plan för läsåret. I lärarhandledningen finns förslag på hur man kan lägga upp året. Tänk på helheten och arbeta gärna ämnesöverskridande.

* **

• Vilken utrustning behövs till experiment och praktiska uppgifter? Gör inköp och beställningar i god tid innan ett nytt tema påbörjas.

• Vilka utflykter eller besök kan vara aktuella att göra? Kolla med kommunen, muséer eller andra aktörer om de har något att erbjuda skolklasser, till exempel tävlingar, nyhetsbrev, tidningsprenumerationer eller liknande.

V O

Utrustning och införskaffande av utrustning. • Basutrustning som saxar, lim, kritor, häftapparater, hålslag, papper i olika färger, snöre, etc. bör alltid finnas lättillgängligt i klassrummet.

R P K A

• Ha en utflykts-låda redo. Då sänker du tröskeln för att komma ut på spontana utflykter i skogen eller liknande. Utrusningen i lådan kan vara luppar, förstoringsglas, plastmuggar, tomma plastlådor med lock, etc. • Be föräldrarna att samla in sådant som kommer att behövas, till exempel tomma konservburkar eller tomflaskor. Skriv detta i veckobrevet eller motsvarande kommunikationskanal. • Använd en lektion till att samla olika saker från naturen, till exempel stenar med olika former, kottar, grenar, bark eller liknande. Eleverna kan samla in det och sortera det i kartonger. Detta är saker som kan plockas fram och användas när man ska bygga olika saker kopplade till olika teman.

M S * **

• Se till att ha den utrustning som behövs för olika försök och experiment.

Genomförande av försök och experiment Var förberedd och ha all nödvändig utrustning färdig i förhand. Planera hur eleverna ska vara grupperade, beroende på hur aktiviteten ser ut. Om det behövs mycket utrustning och elevgruppen är stor så kan det vara klokt att utse en gruppledare i varje grupp som ansvarar för att hämta och lämna tillbaka utrustningen. Lägg tid på att förklara vad det är som ni ska undersöka. Gå igenom försöken med eleverna i förväg, så att de har klart för sig vad de ska göra. Innan de kommer igång är det en god idé att fråga dem om deras hypoteser. Hypoteserna kan användas när försöket sammanfattas och det lär eleverna att bekräfta/förkasta hypoteser. Och kom ihåg: Ett misslyckat försök är också ett försök. Läsa naturvetenskap Att kunna läsa, avkoda och förstå naturvetenskapliga texter förutsätter att man förstår begreppen. Gå därför alltid igenom nya begrepp och ord som dyker upp i texterna. En metod att få eleverna delaktiga i begreppsinlärningen är att be dem sätta streck under ord som de tror att andra kanske inte förstår. Då är det troligt att de även sätter streck under ord som de själva inte förstår. Ha en naturvetenskaps-avdelning i klassrummet där ni hänger upp centrala ord och begrepp på väggen. Använd begreppen aktivt när ni jobbar med temat. Var uppmärksam på hur eleverna använder begreppen och red ut eventuella missförstånd.

I_Det spirar LH B.indd 4

2020-11-20 13:07

Att skriva naturvetenskap/Textskrivande med remsor Eleven ska kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt i naturkunskap, och detta kan vara tufft. För en del elever kan det kännas som en omöjlig uppgift att skriva en längre text. Då kan det vara en bra metod att använda textremsor. Klipp pappersremsor. På varje remsa ska eleven skriva en mening. Eleven skriver så många meningar de kommer på om det aktuella temat. Sortera remsorna under aktuella överskrifter, till exempel utseende, mat och bostad. Remsorna kan sedan limmas fast på ett större papper så att de bildar en hel text. För många elever är detta en mer överkomlig metod, jämfört med att börja med ett helt tomt papper. Metoden tränar även eleven på att sortera fakta och disponera en text.

* **

Utvärdering av elevens kunskaper Varje kapitel i ”Det spirar” börjar med en översikt över vilka mål eleven jobbar med, och avslutas med enklare utvärderingsfrågor där eleven, tillsammans med läraren eller hemma, kan skatta sin kunskap. Tanken är inte att detta ska vara en avslutande värdering. Kunskapsmål kommer att följa eleven genom hela skolgången, och dessa frågor ska bara fungera som en avstämningspunkt och en sammanställning av vad eleven jobbat med. Syftet är att eleven tidigt ska bli medveten om vilka mål hen arbetar för att uppnå, samt att träna på att utvärdera sitt eget lärande baserat på detta. I den här processen är det viktigt att eleverna får dokumentera sitt lärande genom olika elevarbeten och genom att ta bilder av experiment, etc. Häng upp bilder, ha utställningar och låt eleverna prata om vad de lärt sig.

V O

R P K A

I ”Det spirar NO B” ligger alla utvärderingsfrågorna samlade på sista sidan i temat. Man kan gå igenom frågorna tillsammans i klassen, i smågrupper eller med eleverna en och en. Efter att man gått igenom de olika frågorna kan läraren, eller eleven själv, sätta kryss, färglägga, rita smileys, sätta klistermärken eller på liknande sätt markera cirklarna.

M S * **

I_Det spirar LH B.indd 5

2020-11-23 14:34

V O

* **

R P K A

M S * **

I_Det spirar LH B.indd 6

2020-11-20 13:07

Det Spirar NO B - Årsplanering Översikten är vägledande. Månad

Tema

Sida

Kopieringsunderlag

Augusti

Havet Fågel och fisk

2, 3 4, 5

2 Försök! 4 På havets botten!

September

Småkryp vid havet Småkryp! Svampar Bär

6, 7 8, 9 10, 11 12, 13

1 2 3 4 5 6

Oktober

På bondgården Potatis och spannmål Roboten kommer!

14, 15 16, 17 18, 19

November

Frukt eller grönsak? Grönsaker Var odlas den?

V O

M S * **

26, 27 28, 29

* **

1 2 7 8 9

Mitt djur Försök! På bondgården Var kommer den ifrån? Boskap

2 10 11 12 13 14

Försök! Frukter och grönsaker Grönsaker Kakaons resa Pass Vi reser till ...

R P K A 20, 21 22, 23 24, 25

Mitt djur Försök! Vem är jag? På havets botten! Leta! Svamp/bär-bingo

December

Skogen Barrträd och kottar

2 Försök!

Januari

Rovdjur

30, 31

Februari

Arkimedes Snett ljus Bygg ett flygplan

32 33 34

Mars

Vi är olika

36, 37

17 Vi är olika!

April

Skelett och blod Ögat

38, 39 40, 41

Se handledningen för tips på praktiska aktiviteter.

Maj

Tjärnen Insekter vid tjärnen

42, 43 44, 45

1 Mitt djur 18 och 19 Grodans utveckling

Juni

Optik Växter Det spirar-spelet

35 46, 47 48

2 Försök! 20 Tjärnen Frågekort och spelregler finns bland kopieringsunderlagen.

1 Mitt djur 15 Rovdjur 16 Guldlock och de tre björnarna 2 Försök!

I_Det spirar LH B.indd 7

2020-11-20 13:07

Svampar Elevboken sida 10 och 11

Centralt innehåll Året runt i naturen

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Mål (övergripande)

Lära sig om svampar.

Mål (detalj)

Lära sig vad svampens delar heter. Lära sig namn och kännetecken på några ätliga svampar. Lära sig namn och kännetecken på några giftiga svampar.

Mål (fördjupning)

Svampar och vidskepelse förr i tiden.

V O

Förslag till uppstart av temat Gå igenom målen tillsammans med eleverna. Skriv ner dem och häng upp dem i klassrummet.

* **

Låt eleverna prata två och två om vad en svamp är och vad de vet om svampar. Låt grupperna presentera vad de kommit fram till. Hitta en jordfläck utomhus. Gräv en bit ner i jorden tills de vita trådarna dyker upp. En gammal, ruttnande stubbe är också ”vit” inuti. Det vita är mycel.

R P K A

Om ni hittar hattsvampar så bör eleverna inte plocka dem. Lär eleverna att de inte bör ta på svampen om de inte är helt säkra på vilken svamp det är. Elevboken sida 10 Text: Svampar Prata om bilden på sida 10. Kan eleverna beskriva svamparna? Hur ser de ut på denna bild? Varför är de så många? Läs texten tillsammans med eleverna.

M S * **

Förklara nya ord och begrepp: hattsvamp, svamp, fruktkropp, häxring. Ställ frågorna ovan en gång till. Jämför fruktkroppen med exempelvis ett äpple. Soppen skapar fruktkroppar för att sprida sina sporer. Äppelträdet skapar frukt för att sprida sina frön. Vad heter delarna? Fruktkroppen består av hatten och stammen. Eleverna kan använda bilderna på sida 11 när de ska färglägga svampen, men de kan också titta på bilder av hattsvampar i svampböcker. På www.svampguiden.com/ finns det bilder på ätliga svampar. Svampburk Eleverna kan ta med tomma glasburkar hemifrån. Alla storlekar och former på burken fungerar. Bilden i elevboken visar en giftig röd flugsvamp och en ätlig stensopp. Eleverna kan måla som det är på bilden eller hämta inspiration från svampböcker. Använd täckande färg. Ha en svamputställning och visa upp svamparna som ni tillverkat!

I_Det spirar LH B.indd 18

2020-11-20 13:07

Elevboken sida 11 Text: Är den giftig? Ett centralt mål i detta kapitel är att göra eleverna uppmärksamma på att svampar kan vara ätbara, men också mycket giftiga. Rädslan att plocka giftig svamp har gjort att färre och färre plockar svamp. Istället köper man svamp i matbutiken. Lär eleverna om de säkra svamparna, så att svampplockandet kan hållas vid liv. Använd de fyra svamparna i elevboken som utgångspunkt. Kantarell och taggsvamp är lätta att känna igen och passar bra för nybörjare. Prata om vad illustrationen visar. Vilken svamp plockar flickan? Vad har hon framför sig? Vad lägger hon svampen i? Läs texten tillsammans med eleverna. Prata om begreppet ”giftig”. Vad betyder det att något är giftigt? Känner eleverna till något annat som är giftig? Visa eleverna flaskor med rengöringsmedel där man kan hitta giftsymboler och andra varningar. Prata med dem om att svampen i skogen inte har någon giftsymbol. Istället måste man lära sig vilka som är ätliga och vilka som ska undvikas.

* **

Studera bilderna på de olika svamparna. Låt eleverna beskriva dem. Vilka kännetecken har de olika svamparna? Taggsvamp har taggar på svampen och hatten står ofta på sned. Kantarell har fin, gul färg och ofta flikar under hatten. Fårtickan är en vit, gråbrun svamp som breder ut sig på marken. Den blir knallgul när man steker den. Tegelsoppen är en rörsopp och har hål under den rödaktiga hatten. Stammen har svarta fläckar och ser ”orakad” ut. Den blir svart när man skär och steker den.

V O

Både röd och vit flugsvamp är mycket giftiga. De har en ring på stammen under hatten. Toppslätskivling är en liten svamp som har en spetsig, brunbeige hatt. Giftspindling är en helt brun svamp med ganska platt hatt. Den är inte lika vanlig som toppslätskivlingen.

R P K A

Om klassen ska på svamptur så bör föräldrarna informeras i förväg. Se till att svampen kontrolleras efter turen. Svamp till middag? Till höger om svampbilderna finns det plats att limma in en bild av en till ätlig och en till giftig svamp som är vanlig i närområdet. Eventuellt kan eleverna rita en giftsymbol vid de giftiga svamparna och en glad smiley vid de ätliga. Spela Svamp/bärlotto (kopieringsunderlag 6) för att träna utseende och namn på de olika svamparna och bären.

M S * **

Hitta rätt svamp Rätt ord är giftspindling, flugsvamp, kantarell och tegelsopp. Dessutom behöver eleverna hämta information från texten samt färglägga/kryssa i rätt ruta. Häxring! Se information under ”Fakta till kapitlet” på sidorna 22-23.

Materiel

Svampböcker. Tomma rena glasburkar, penslar och täckande, vattenbaserad färg.

Praktiska aktiviteter som man kan knyta till temat Torka svamp: Plocka/köp matsvamp och torka dem i ugnen i max 50 °C med luckan öppen. Lägg den torkade svampen i svampburkarna som ni tillverkat. Spara burkarna till jul och ge bort dem som julklappar. Om eleverna vill bevara en fin svamp så kan den sättas i en skål med sand i ugnen för att torkas. Man kan också torka den i frysen.

Modellera-svamp: Låt eleverna forma egna svampar av modellera. Sätt svamparna på en träplatta. Sporer: Hitta en stor, färsk svamp och ta in den i klassrummet. Skär av stammen och lägg hatten med botten nedåt på ett papper. Om det är tillräckligt varmt i klassrummet kommer svampen att släppa ut sporerna.

Aktuella berättelser och sånger Läs Bullen plockar svamp av Ulf Sindt. Läs Tomtebobarnen av Elsa Beskow. Sjung Champinjon ur Majas alfabetssånger av Lena Andersson. Sjung Zvampen av Lasse Åberg och Janne Schaffer.

Kopieringsunderlag 6

I_Det spirar LH B.indd 19

2020-11-20 13:07

Rovdjur Elevboken sida 30 och 31

Centralt innehåll Året runt i naturen

Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Mål (övergripande)

Att bli bekant med de fyra stora svenska rovdjuren.

Mål (detalj)

Lära sig namn och kännetecken för de fyra stora svenska rovdjuren. Lära sig vad de olika rovdjuren äter.

Mål (fördjupning)

Fotavtryck.

V O

* **

Elevboken sida 30 Text: Rovdjur Börja med att prata runt illustrationerna. Är de någon som kan namnen på djuren? Har någon sett något av djuren i verkligheten, och i sådana fall var? Är djuren vilda eller tama. Kartlägg vilka kunskaper eleverna har. Läs texten. Vad är ett rovdjur? Vad är motsatsen till rovdjur? Förklara också för eleverna vad en radiosändare är. Varför vill människorna veta var djuren är?

R P K A

Vem är jag? Detta är fyra faktatexter formulerade som gåtor som eleverna ska lösa med hjälp av de olika illustrationerna. Förklara nya ord.

M S * **

Elevboken sida 31 Text: Vems fotspår? Dra streck. Låt eleverna försöka resonera sig fram till vilket djur som har vilket fotspår. Vad kan de lista ut genom att bara titta på illustrationerna på sida 30? Fråga eleverna om de ser att ett av fotavtrycken skiljer ut sig från övriga. Lodjuret är det enda rovdjur som inte har klor på sina fotspår. Fotspåren är: björn, järv, lodjur och varg (uppifrån och ner). Guldlock och de tre björnarna. Läs äventyret om Guldlock och de tre björnarna innan ni gör försöket. I detta försök ska eleverna reflektera över och undersöka det som beskrivs i äventyret. Läs därefter uppgiftstexten i elevboken. Vad är det de ska undersöka? Skålarna som gröten serveras i har olika storlekar. Guldlock märker också att maten har olika temperatur. Eleverna ska ta reda på hur temperaturen ändrar sig över tiden i de tre ”grötskålarna”. För enkelhets skull använder vi vatten i försöket, men det går så klart att använda gröt. Använd kopieringsunderlag 16. Använd skålar av samma material i försöket. Om man har skålar av olika material så kommer de leda bort värmen olika bra. Se också till att det är ordentlig skillnad i storlek hos de tre skålarna. Genomför försöket i helklass eller grupper. Om ni gör försöket i grupper så får eleverna samarbeta med att mäta och sammanställa temperaturen i de olika skålarna. Det varma vattnet kommer kylas av snabbast i den minsta skålen. Det beror på att det är mindre massa som håller värmen. Ju mer vatten, desto längre håller det sig varmt. I sagan blir gröten i den mellanstora skålen sval först. Detta stämmer inte, och det är det som eleverna ska upptäcka. Försöket kan göras flera gånger med skålar av andra material. Tiden det tar vattnet att svalna kommer då kanske ändras, men det är fortfarande den minsta skålen som svalnar först.

I_Det spirar LH B.indd 44

2020-11-20 13:07

Gör djurmasker av papper! Björn: Rita en stor cirkel på brun papp (21 cm i diameter) och en mindre oval på grå papp (15 cm). Klipp ut cirkeln och ovalen. Ovalen är nosen och limmas i nederkant på den stora cirkeln. Klipp ut en ”tårtbit” från punkterna A och B in mot centrum av den stora cirkeln. Tryck A mot B så att nosen blir lite spetsig. Häfta ihop i punkten där A och B möts. Klipp ut öron och limma fast dem på masken. Rita, limma eller klipp ut hål som ögon. Använd svart färg eller tusch för att måla nos och mun. Fäst en elastisk tråd i varje sida av masken så att man kan ha den på sig. A

Jag vet! Se inledningen för tips på hur utvärderingarna kan användas och genomföras. Använd också Det spirar-spelet på sida 56 som sammanfattning och utvärdering.

V O

Praktiska aktiviteter som man kan knyta till temat Spårjakt och gipsavtryck: Leta efter fotavtryck från djur i skogen. Leta även efter andra tecken, som avföring eller sovplats. Gör gipsavtryck om ni hittar tydliga fotavtryck. Sätt en ring av papper som en ram runt spåret. Blanda gipspulver och vatten. Häll försiktigt blandningen i ringen. När gipset har stelnat kan man lyfta upp avtrycket.

* ** B

R P K A

Toarulledjur: Rita ett av rovdjurens ansikten på papp. Färglägg och klipp ut. Måla toarullen och låt den torka. Vik in lite av toarullen i den ena änden. Ansiktet ska limmas på den vinklade bit som bildas. Limma dit tassar och svans.

Mitt djur: Använd kopieringsunderlagen som utgångspunkt. Eleverna skriver en faktatext om ett eller flera av de fyra stora svenska rovdjuren. Eleverna kan göra en bok med rubriker och texter, samt teckningar av djuret och djurets spår. Gör en utställning och låt eleverna berätta för varandra vad de har lärt sig.

M S * ** Materiel

• Tre skålar av samma material men i olika storlek. • Tre termometrar och något att ta tid med. • Färgad papp, tusch, färg, häftapparat och elastisk tråd.

Aktuella berättelser och sånger Läs Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum. Läs Rovdjursboken: de fyra stora av Bisse Falk. Läs Mirre och Björnen av Lars Rudebjer. Sjung Björnen sover.

Kopieringsunderlag 15 och 16

I_Det spirar LH B.indd 45

2020-11-20 13:07

V O

* **

R P K A

M S * **

I_Det spirar LH B.indd 6

2020-11-20 13:07

Översikt över kopieringsunderlag DEL 3 1 Mitt djur (används flera gånger) 2 Försök! (används flera gånger) 3 Vem är jag? 4 På havets botten! 5 Leta! 6 Svamp/bär-bingo 7 På bondgården 8 Var kommer den ifrån? 9 Boskap 10 Frukter och grönsaker 11 Grönsaker 12 Kakaons resa 13 Pass 14 Vi reser till ... 15 Rovdjur 16 Guldlock och de tre björnarna 17 Vi är olika 18 Grodans utveckling, sida 1 19 Grodans utveckling, sida 2 20 Tjärnen Det spirar-spelet

V O

R P K A

M S * **

68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88

* **

Det spirar NO B – Lärarhandledning • 9789178230761 • ©Bonnierförlagen Lära • Kopiering tillåten 67

I_Det spirar LH B.indd 67

2020-11-20 13:07

1 Mitt djur

Namn:

Här kan du skriva allt du vet om ett djur eller ett småkryp. Rita eller klistra in en bild i cirkeln i mitten. Ta reda på allt du kan om djuret/smådjuret/småkrypet i böcker och på Internet.

Utseende

Mat

V O

* **

R P K A

M S * **

Fortplantning

Schema till Småkrypsafari sida 9, Mitt keldjur sida 15 och Rovdjur sida 30 i elevboken. 68 Det spirar NO B – Lärarhandledning • 9789178230761 • ©Bonnierförlagen Lära • Kopiering tillåten

I_Det spirar LH B.indd 68

2020-11-20 13:07

6 Svamp/bär-bingo

V O

R P K A

M S * **

* **

TAGGSVAMP

GIFTSPINDLING

KANTARELL

TOPPSLÄTSKIVLING

TEGELSOPP

RÖD FLUGSVAMP

HALLON

LINGON

BJÖRNBÄR

BLÅBÄR

HJORTRON

ORMBÄR

Det spirar NO B – Lärarhandledning • 9789178230761 • ©Bonnierförlagen Lära • Kopiering tillåten 73

I_Det spirar LH B.indd 73

2020-11-20 13:07

15 Rovdjur Vilket svar stämmer?

Läs i arbetsboken på sida 30. Kryssa i rätt svar.

Björnen ...

Vargen ... ... är det minsta rovdjuret.

äter inte kött.

väger nästan ett ton.

jagar helst på natten.

äter bär, fisk och kött.

äter mest döda djur.

Järven ...

V O

Lodjuret ... lever i vattnet.

R P K A

är det minsta rovdjuret. har en svart svansspets.

* **

har tofsar på svansen. jagar helst i flock. är ett kattdjur.

M S * **

Läs i arbetsboken på sida 30. Svara på frågorna. 1 Hur mycket väger en björn?

2 Vilket rovdjur jagar i flock?

3 Vilket djur kan tugga på ben?

4 Vad gillar lodjuret att äta?

5 Vilken slags fågel är kungsörnen?

82 Det spirar NO B – Lärarhandledning • 9789178230761 • ©Bonnierförlagen Lära • Kopiering tillåten

I_Det spirar LH B.indd 82

2020-11-20 13:07

Det spirar-spelet

r Bä

Ske l och ett blo d

Ög

Vi är olika

sak

g r ö nsa k er

ön

as dl ro Va n?

Frukt eller grönsak?

Tjä

er n e ekt Ins tjärn vid

M S * **

Roboten kommer!

Frukt och

u t lj

Växter

R P K A

Optik

V O

* **

n rne Tjä

Skog en

Skogen

t imen r e p Ex

nd o b n På rde gå is tat nn Po spa och l må

Bar och rträd kot tar

Sva

t ve

den dgår bon På

l oc

Småkryp vid havet

e Fåg fisk Ha

Småkryp

havet d i tv e Liv

På mark en i sko ge n

Ni behöver • varsin spelbricka • en tärning • spelregler • frågekort

K r o p pen

Spelvarianter 1. Spela på tid. Bestäm innan hur länge ni ska spela. Den som fått flest kort efter t.ex. 20 minuter har vunnit.* 2. Den första som fått t.ex. 10 kort har vunnit. 3. Den som först fått ett kort från varje tema (färg) har vunnit (8 kort). * Man kan spela hela cirkeln eller välja ut delar av den.

Spelregler • Man kan vara 2–4 spelare. • Bestäm innan vilken variant ni ska spela. • Du bestämmer själv vilket tema du vill börja på. • Du bestämmer själv vilket håll du går åt på spelbrädet. • Du ska svara på en fråga om temat som du landar på. Du behåller kortet om du svarar rätt. Sedan är det nästa persons tur. Frågor med olika svårighetsgrad finns i lärarhandledningen. Här hittar du också flera spelvarianter och tips om hur spelet kan användas för sammanfattning eller utvärdering.

I_Det spirar LH B.indd 89

2020-11-20 13:08

Hva på saltvann Vad er är forskjellen det för skillnad på og ferskvann? saltvatten och sötvatten?

Vad omdudularlåter ett Hva händer skjer hvis et glass glas med stå saltvatten ståuker? i ett saltvann i ro noen par veckor?

Genavnet namnet saltvattenSi påpå tretre saltvannsfisk. fiskar.

Si navnet påpå minst tretre sjøfugler. Säg namnet minst sjöfåglar.

Hvilken fisksimmar svømmer i stim? Vilken fisk i stim?

Hvordan kan du kjenne Hur man igen en torsk? igjenkänner en torsk?

Hvilke småkrypkan kandu duhitta vid Vilka småkryp finne i vannkanten? strandkanten?

Hvor ligger Norges eldste Var finns Sveriges äldsta fyr? fyrtårn?

Hva Vad er är en en standfugl? stannfågel?

Hva är er en en flyttfågel? trekkfugl? Vad

Hvorfor boreremitkräftan eremittVarför bor i ett krepsen i skjell? tomt snäckskal?

Hva har sjøstjernen under Vad har sjöstjärnan på underkroppen sin? sidan av kroppen?

V O

* **

R P K A

Når byggdes ble Norges eldste äldsta fyrtårnfyr? När Sveriges bygget?

Vad med Dødehavet? Hva är er speciellt spesielt med Döda havet?

Hvordan ser flyndren Hur ser rödspättan ut?ut?

Hvilkenfågel fugl flyger flyr frafrån Nordpolen Vilken Nordtil Sørpolen hver høst? polen till Sydpolen på hösten?

M S * **

Hvorbor boreremitkräftan? eremittkrepsen? Var

Hvor finner du øynene til Var sitter sjöstjärnans ögon? sjøstjerna?

Säg minst tre saker som du kan Si navnet på minst tre ting hitta vidfinne strandkanten? du kan i vannkanten.

Vilken slags vatten är det i en Hvordan er vannet i en innsjø? insjö?

Hvor lang kan bli? Hur lång kan entorsken torsk bli?

Hva betyder betyr det å svømme i stim? Vad det att simma i stim?

Hvordan beveger Åt vilket håll krabben seg?går krabban?

Si navnet påpå to två krepsdyr. Säg namnet kräftdjur.

Hvahänder skjer hvis Vad omdu dulegger läggeren en potetbit i saltvann? bit potatis i saltvatten?

Hvorforbehövs trenger vi fyrtårn? Varför fyrtorn?

Hvor finner durödspättans øynene Var hittar man til flyndren? ögon?

Kan du navnet på to Säg namnet på två trutar. måkefugler?

Säg namnet taggSi navnet påpå totvå pigghuder. hudingar.

Hva spiser krabben? Vad äter krabban?

I_Det spirar LH B.indd 93

2020-11-20 13:08

Vattnet förångas. Saltet blir kvar.

Saltvatten innehåller salt, det gör inte sötvatten.

Gråtrut, havstrut, strandskata, silvertärna.

Torsk, sill och rödspätta.

Den har tre ryggfenor. Den har skägg på hakan.

Sillen simmar i stim.

På ön Öja.

Krabba, eremitkräfta, sjöborre, sjöstjärna och småfisk.

Flyttfåglar flyger söderut när hösten kommer.

En stannfågel stannar i Sverige över vintern.

Sugfötter.

Den gömmer sig för fiender och den vill skydda sin mjuka bakdel.

V O

* **

R P K A

Döda havet är så salt att man flyter ovanpå vattnet.

På 1670-talet.

Silvertärna.

Rödspättan är platt och har båda ögonen på samma sida.

M S * ** Längst ut på varje arm.

I tomma snäckskal.

I en insjö finns sötvatten.

Till exempel sjöstjärna, sjöborre, krabba, tång, eremitkräfta, blåmussla, snäckskal, småfisk.

Simma i stim betyder att simma i en grupp.

Torsken kan bli 2 meter lång.

Krabba och eremitkräfta.

Krabban rör sig i sidled.

Fyrar hjälper båtarna att hitta en trygg väg på havet.

Potatisbiten flyter.

Gråtrut och havstrut.

Den har båda ögonen på samma sida.

Krabban äter det mjuka som finns innanför musslans skal eller annat kött den hittar i vattnet.

Sjöborre och sjöstjärna.

I_Det spirar LH B.indd 94

2020-11-20 13:08

Lärare bygger Sverige 42. – ett barn i taget sedan 18

Bonnierförlagen Lära utvecklar alla sina läromedel tillsammans med Lärarpanelen, en referensgrupp som består av undervisande lärare runtom i Sverige. Vill du vara med? Mejla hejlara@bonnierforlagenlara.se och skriv ”Lärarpanelen” i ämnesraden!

Det spirar NO B – lärarhandledning ISBN: 9789178230761 © 2020 Bonnierförlagen Lära Översättning och bearbetning: Mattias Ljung Redaktion: Mattias Ljung och Eva Skarp Form: Allworthy Design, Marit Messing Omslag: Marit Messing Foto och illustrationer i handledningen: Gro Wollebæk och GAN Aschehoug Illustrationer på kopieringsblad: Esra Røise Foto på kopieringsblad: Shutterstock Produktionsledare: Merete Lind Originalutgåva: Spire lærerveiledning grønn/gul Författare: Gro Wollebæk © 2014 GAN Aschehoug, H. Aschehoug & Co (W. Nygaard) AS Första upplagan 1 Tryck: BALTOprint, Litauen 2020

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag: Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.

I_Det spirar LH B.indd 110

2020-11-20 13:08

I_Det spirar LH B.indd 111

2020-11-20 13:08

Gro Wollebæk Mona Vilberg

LÄRARHANDLEDNING

Det Spirar NO är en serie inom naturvetenskap för åk F–3.

Det S P I RAR NO B

Det Spirar NO innehåller enkla faktatexter med ökad svårighetsgrad, enkla forskningsaktiviteter och uppgifter som ger eleverna variation i arbetet.

t e D

S P I RAR! NO B

LÄRARHANDLEDNING

Dessutom innehåller varje kapitel ytterligare förslag på enkla, praktiska aktiviteter som man kan göra tillsammans med eleverna. Sist i handledningen finns kopieringsunderlag.

Svensk bearbetning: Mattias Ljung

ISBN 978-91-7823-076-1

9 789178

O Det spirar LH B.indd 1

230761

2020-11-23 07:30