9789178230709

SKOLGÅRDSLÄRARE

GUSTAV SUNDH GER ER

SKOLGÅRDENS LÄRANDE Skolgarden_omslag_bestruket_A5_W1.indd 1

2019-08-27 10:11

Nyckeln till skolgårdens lärande ISBN: 9789178230709 © 2019 Gustav Sundh och Bonnierförlagen Lära Projektgrupp: Marie Carlsson, Anna Granlund, Eva Skarp Redaktion: Jenny Brink Form omslag och inlaga: Jenny Skogvoll Omslagsfoto och författarporträtt: Stefan Tell Foto: Gustav Sundh s. 11, 22, 38, 49, 62, 95, 107.

Getty Images s. 28 - Annie Otzen, s. 45 - Sturti , s. 84 - fstop123. Övriga foton från Shutterstock.

Produktionsledare: Merete Lind Första upplagan 1 Tryck: Livonia, Lettland 2019

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 3

2019-08-27 11:44

GUSTAV SUNDH

Nyckeln till skolgårdens lärande

BONNIERFÖRLAGEN LÄRA

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 5

2019-08-27 11:44

6

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 6

Nyckeln till skolgürdens lärande

2019-08-27 11:45

INNEHÅLL 1. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 9 2. Skapandet av en skolgårdskarta . . . . . s. 23 3. Observera, kartlägga och statusbedöma lekzoner . . . . . . . . . . . . . s. 27 4. Rollernas unika funktion . . . . . . . . . . . s. 46 5. Exempel ur verkligheten hur rollfördelningen sker . . . . . . . . . . . s. 67 6. Systematisk rollfördelning och planering utifrån kartläggningen . . . . s. 74 7. Utformandet av pedagogiska miljöer och aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . s. 85 8. Utmaningar i verksamheten och praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 99 9. Normmedvetet arbete i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 101 10. Mina tankar kring ledarskap på skolgården. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 109 11. Några ord på vägen vidare . . . . . . . . . s. 117

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 7

7

2019-08-27 11:45

INLEDNING

8

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 8

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

JAG HETER GUSTAV SUNDH och har under 16 års tid arbetat som fritidspedagog. För ungefär 8 år sedan började jag lägga större delen av min samverkanstid med skolan på rasterna, eller som jag hädanefter kommer att benämna det, utevistelsen. Under dessa år har jag sakta men säkert byggt upp en skolgårdsverksamhet med fritidshemmets pedagogik som utgångspunkt. Leken, det situationsstyrda lärandet och balansen mellan trygghet och utmaningar, har varit några av verksamhetens grundstenar. Mitt strävansmål har varit och är, att alla barn oavsett förutsättningar ska lyckas, känna trygghet, våga utmana sig själva och få uppleva rörelseglädje och fördjupade kreativa lekprocesser.

I fritidshemmets verksamhet har vi länge jobbat i team. Vi har samarbetat med varandra och tillsammans jobbat för barnens rätt till att få landa i någon form av lekprocess/lärandeprocess.

Därför har det varit en naturlig del att hela tiden dela med mig av min kunskap, mina idéer och observationer med kollegorna ute på skolgården och inne på fritidshemmet.

En väl fungerande fritids- och skolgårdverksamhet slutar aldrig att utvecklas. Den är i ständig förändring med elevernas intressen, behov och erfarenheter som utgångspunkt. Det trygga i samspel med det utmanande.

Vi lever dock i en verksamhet där bara ungefär hälften är utbildade fritidspedagoger/lärare i fritidshem eller har annan pedagogisk utbildning. Detta har under åren ökat kravet på oss med utbildning att handleda och coacha de kollegor som saknar utbildning in i yrket och dess verksamhet.

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 9

9

2019-08-27 11:45

FÖRSTA MÖTET Sommarfritids.

Sexåringens första möte med fritids, skolan och skolgården.

Från förskolans välkända 80 kvm, 30 barn till dessa okända 8000 kvm och 900 barn.

Första inskolningsdagen.

Pappa har vinkat hejdå.

Nervositeten.

Det är nu det gäller.

Sexåringen får låna en skateboard av mig från boden, börjar trevandes försöka.

En av mina gamla elever som ska börja fyran och går på fritidsklubben kommer fram.

Nu blir jag nyfiken.

Vad kommer hända?

Det här skeendet blir spännande att observera.

Jag spanar på avstånd och upptäcker: 1. Fjärdeklassaren hjälper sexåringen knäppa hjälmen ordentligt, rättar till den.

2. Därefter fortsätter hen att hjälpa sexåringen en lång stund att hitta balansen, går med, hjälper till.

Efter en stund när sexåringen står på egna ben, kan ta fart själv, så lånar fjärdeklassaren en egen bräda och hjälm.

Sen börjar de åka tillsammans.

Upp och ner, fram och tillbaka över skolgården.

Så håller de på fram till mellanmålet.

Ibland faller sexåringen, får ett skrubbsår. Jag avvaktar, ser hur oerhört fint och empatiskt fjärdeklassaren tröstar, peppar. ”Upp igen, nu kör vi. Ramlar gör man, det ingår liksom.”

De tittar på varandra och skrattar.

3. Sen äter de tillsammans vid samma bord på mellanmålet.

Det lyser i sexåringens blick av beundran för sin nyfunne, äldre och trygga vän. Hjälmarna har de fortfarande på sig.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

10

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 10

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Det första mötet med skolan kommer sexåringen minnas för all framtid.

Fjärdeklassarens pappa fick höra vilken fantastisk människa barnet är.

Så genuint omhändertagande och schysst.

En fin dag för ungefär exakt ett år sedan.

En dag för Skolgårdsläraren att minnas.

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 11

11

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 12

2019-08-27 11:45

* * *

HUR MÖTS VI OCH BJUDER IN HELA TEAMET TILL EN GEMENSAM PLATTFORM DÄR ALLA FÖRSTÅR?

r p k a m S * *

v o

Precis som ett lag inom idrottsvärlden måste vi som arbetar i fritidsverksamheten dra åt samma håll, kommunicera under matcherna och analysera både våra snedsteg och lyckade insatser systematiskt. Vi måste även reflektera, dra slutsatser och ständigt förbättra vårt samarbete kollegor emellan.

I ett väloljat team känner sig alla delaktiga och jobbar gemensamt mot samma mål. Varje individ är en unik källa till kunskap för verksamheten genom viktiga avgörande observationer, idéer, tankar och analyser. Att tydliggöra och konkretisera hur vi samarbetar och vilka roller vi har och skapa en kommunikativ atmosfär, är en av fritidshemmets största utmaningar.

Jag fick för några år sedan en tanke kring vilka olika roller vi faktiskt axlar när verksamheten är på topp, utan att vi reflekterar över det. När det går riktigt bra arbetar alla på olika nivåer i olika roller. Vi samspelar med varandra för att skapa de optimala förutsättningarna för lek, skapande, rörelse, trygghet och gemenskap.

Det som krävs för att nå dit är att alla i personalgruppen, oavsett yrkeskategori, förstår de roller vi som pedagoger antar och hur dessa roller samspelar. Tänk om det går att sätta ord på detta?

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 13

13

2019-08-27 11:45

Dessa roller vi har när verksamheten är på topp. Går det att skapa en gemensam begreppsbank och ett eget yrkesspråk? Ett språk som alla på ett enkelt sätt begriper och kan agera utifrån rakt in i verksamheten?

Med dessa frågor började jag tillsammans med mina dåvarande kollegor att sakta utmejsla och praktiskt pröva att teoretiskt diskutera dessa roller under våra planeringsmöten. Vilken funktion har varje unik roll och hur samspelar dessa olika roller med varandra? Vi började testa rollerna under fritidsverksamhetstiden inomhus och varje vecka reviderade vi vår rollfördelning. Upptäckten att vi tillsammans teoretiskt kunde prata om varandras roller och vilken funktion vi fyllde för eleverna, är nog den enskilt mest lyckade pedagogiska metod jag prövat i min yrkeskarriär.

Alla i teamet förstod plötsligt. Vi kände oss professionella, stolta och kunniga. Framförallt kände vi en gemenskap i ledarskapet och ju tydligare och säkrare vi kände oss i våra roller, desto mer sammansvetsade blev vi som team. Dessutom bidrog det till en markant ökad trygghet för eleverna med mer fördjupade, ostörda lekprocesser och glädje.

Detta material är tänkt som ett stöd i att konkretisera våra roller som pedagoger i fritidsverksamheten, framförallt under utevistelsen som utgör en stor del av verksamheten.

Materialet kommer på ett systematiskt sätt att lära er varför vi ska utföra observationer och vad vi ska observera. Utifrån vilken roll vi befinner oss i. Därefter kan vi i kollegiet dra slutsatser av våra gemensamma observationer och planera framåt.

Genom att maximera alla pedagogers funktion i verksamheten skapas förutsättningar både för elevernas utveckling och vår utveckling som team, verksamhet och pedagoger.

När samspelet är på topp, när vi förstår och reflekterar över samma händelser i verksamheten, när vi använder oss av samma begrepp för att beskriva – då ökar känslan av tillhörighet. Dessutom får vi tydligt ett fokus på vårt huvuduppdrag.

För att lyckas väl i användningen av detta material krävs en kontinuerlig kartläggning, dialog och avstämning av nuläget under

r p k a m S * *

* * *

v o

*

14

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 14

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

utevistelsen. Hur har det utvecklats under veckan och vilken framåtsyftande rollfördelning bör ske?

För det är just exakt där vi lyckas: när vi ligger steget före och möter upp barnens behov av rörelse, trygghet, utmaningar och lärande.

Det som krävs för att komma dit är inget enmans- eller tvåmansuppdrag. En eller två av oss kan inte springa på alla puckar och händelser överallt. Alla behöver inta en roll för att helheten ska fungera. Framförallt kommer vi över tid att märka hur konflikter ersätts av noga avvägda aktiviteter och ett innehåll som möter elevernas lust och intressen.

v o

VARFÖR BENÄMNA DET UTEVISTELSE?

r p k a m S * *

* * *

Den viktigaste anledningen att jag använder ”utevistelse” är att det är det officiella begreppet som används i Lgr 11 för att beskriva den tid då undervisning i fritidshemmet bedrivs utomhus.

Ja, det är faktiskt undervisning som kan skapas under den tiden barnen vistas utomhus mellan skolans lektioner. Kanske är detta den viktigaste och mest komplexa formen av undervisning för att skapa framtida goda samhällsmedborgare. Det är här informella möten mellan elever sker och normer och värden skapas. Vi som pedagoger har här en unik roll i att både leda och handleda eleverna i deras samspel och lärande.

Tiden som eleverna i de lägre årskurserna har utevistelse utgör ungefär en tredjedel av den tid de tillbringar i skolan och på fritids.

Begreppet i sig är också en viktig markering, för att visa att det är en pedagogisk genomtänkt verksamhet och undervisning som pågår. Det är inte ett tomt, öppet vakuum där barnen är lämnade åt sitt öde att själva skapa normer och regler, så som det historiskt sett emellanåt har varit under utevistelsen Allt som sker under utevistelsen påverkar eleverna, både på individ- och gruppnivå.

Hur de olika yrkeskategorierna på skolan väljer att se på sin roll i förhållande till utevistelsen kan ha en helt avgörande effekt på hur eleverna mår i skolan. Framförallt är det som jag tidigare nämnt avgörande för eleverna hur vi samspelar med varandra.

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 15

15

2019-08-27 11:45

UNDERVISNING PÅ FRITIDS?

I det första stycket av kapitel 4 i Lgr 11 står det: ”Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet”. För mig är utevistelsen under förmiddagen och efter lunchen en optimal plattform för fritidspedagogiskt lärande. Det vi lär ut, de sociala färdigheterna vi hela tiden tränar eleverna i, de aktiviteter och de lekmiljöer vi skapar, kan på ett naturligt sett hänga ihop med eftermiddagens utevistelse. På samma sätt kan det vi gör på eftermiddagen hänga ihop med förmiddagens och lunchens utevistelse. Likväl kan vi under eftermiddagens utevistelse sätta igång processer som vi lyfter vidare in i förmiddagens och lunchens utevistelse. Genom detta ger vi eleverna en upplevelse av sammanhang och helhet. Vi kan därmed befästa de praktiska kunskaper och erfarenheter vi i vår planering haft som mål med verksamhetens aktiviteter. Turtagning, socialt samspel och att kunna acceptera lekens spelregler och ramar tränas. Oavsett kön eller ålder kan alla delta på lika villkor och framförallt ingår man i ett sammanhang.

r p k a m S * *

* * *

v o

HUR KOMMER DETTA MATERIAL ATT HJÄLPA OSS?

Min erfarenhet är att det många gånger kan uppstå en tyst irritation kollegor emellan. Jag kanske förväntade mig något: ”Hen borde ha sett det där ..., varför var jag ensam här och hur kunde vi missa denna situation?”

I dessa lägen är det lätt att hamna i personliga konflikter istället för att analysera själva rollfördelningen av oss som pedagoger. Vi bör istället dra lärdom utifrån snedsteget, så att vi är förberedda till nästa gång. Hur vi fördelar oss som pedagoger, vilken aktiv roll vi har samt att vi förstår den rollen, blir det som avgör hur väl verksamheten fungerar oavsett om vi är ute eller inne. Lägg sedan till det viktigaste: en välplanerad verksamhet skall finnas för att eleverna skall kunna landa i en lärande situation. Det blir som ”kluster” som pedagogerna sedan kan röra sig emellan, alternativt leda lekprocessen i. Metoden i boken kommer att hjälpa er att lyfta

*

16

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 16

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

er ifrån personkonflikter och istället fokusera på hur rollfördelningen mellan er samspelar, samt hur ni på bästa sätt skapar förutsättningar för lek.

När något inte fungerar är det därför mycket enklare att med gemensam kraft analysera och förändra rollfördelningen. Vi går från person till sak, från allmänt tyckande till professionella analyser och smarta, konstruktiva beslut. Vi hjälps åt att hela tiden sträva mot att mejsla fram den optimala verksamheten och finjusterar våra insatser för att nå detta.

Det absolut viktigaste är barnet, elevens rätt till att varje dag kunna gå in i en meningsfull fördjupad lekprocess präglad av trygghet, utmaningar, omsorg, utveckling och lärande.

Med hjälp av metoden kommer hela personalgruppen att tillsammans bedriva ett kvalitativt utvecklingsarbete över tid. Förutsättningarna för att aktivt motverka diskriminering, mobbning, otrygghet och utsatthet kommer markant att öka.

På sikt kommer den gemensamma utvecklingsprocessen som alla är delaktiga i, att leda till ökad arbetsglädje, yrkesskicklighet och en tillfredställelse som personalgrupp.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 17

17

2019-08-27 11:45

REFLEKTIONSSIDA

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 18

2019-08-27 11:45

INKÖPSRESAN EN STUDIE I MEDMÄNSKLIGHET, SAMARBETSFÖRMÅGA, OMTÄNKSAMHET OCH VILJAN ATT VARA SITT BÄSTA ”Hur gammal är du egentligen? Vad heter dina barn? Varför har du skägg?

Vad heter din fru?”

Alla dessa frågor var egentligen dagens upplevelse när jag tog med mig nitton elever från årskurs 4 på en inköpsresa.

Som de hade väntat.

Träffade en tårögd förälder i entrén samma morgon som bara ville berätta hur mycket deras barn hade sett fram emot detta.

Alla elever hade fått en lapp i handen med information till sig själva och vårdnadshavarna. ”Samling 8.50 vid mitt kontor”, stod det överst. I två veckor hade de alla dubbelkollat tiden med mig: ”Är det 8.50?”

Samma morgon satt 19 elever utanför mitt kontor.

8.30.

De är alla elever av olika kaliber och samtidigt har de en sak gemensamt.

De vill något mer, de är lojala mot skolgårdsverksamheten och de törstar efter ledarskap.

Förstå mig rätt här, det har ingenting med klassiskt auktoritärt ledarskap att göra. De vill ha någon de kan lita på, någon de kan visa upp sina förmågor för. En människa/pedagog som bryr sig på riktigt. Någon som har höga förväntningar, ger dem ett personligt bemötande och samtidigt ställer höga krav på dem.

Eftersom de alla var tidiga och jag bottnar mycket i specialpedagogik gick jag steg för steg igenom exakt alla övergångar utflykten skulle innebära, samt alla mina förväntningar.

Framförallt berättade jag om mig själv och min personliga status. Oj som de lyssnade! ”Jag har sovit dåligt i natt, tänkt på alldeles för många knepiga saker.

Jag har bråkat med två av mina tre barn i morse. Mitt tålamod är aningen ansträngt. Jag kan lätt bli arg, så jag ber på förhand om ursäkt för det.”

38 ögon tittade på mig. Det var knäpptyst i ljushallen.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 19

19

2019-08-27 11:45

”Nu går vi”, sa jag.

Det var en dämpad, vänlig, mysig skara elever som jag sakta gick med till bussen.

De gick ändå ungefär i den konstellationen pedagoger ibland skriker på sina elever att gå.

Framme vid busstationen var vi tidiga.

Inte en fråga kring: ”När kommer bussen?”

Det var snöstorm.

Efter 15 minuter, utan ett ord från mig eftersom jag noga gått igenom mina förväntningar, tassade 19 elever på bussen.

Vi märktes inte.

Det kom på en äldre man efter tre stationer, fem elever erbjöd sig direkt att hjälpa farbrorn med både rollatorn och sittplats.

Fyra elever satt längst fram eftersom vi redan på genomgången fått fatt i att de var lite åksjuka.

Alla hade tagit av sig jackorna eftersom jag berättat att det skulle vara varmt på bussen.

Några satt längst bak och brassade loss på telefonerna. ”Hörni”, säger jag. Mest för att kolla. ”Jag gick igenom detta också. Om ni hör min röst lägger ni ner telefonerna för då vill jag säga något.”

10 elever kollade åt mitt håll på en sekund, telefoner i knät. ”Skulle bara kolla så att ni mår bra.”

Lite senare satt en elev i någon form av videofyrpartssamtal liknande FaceTime med tre kompisar från skolan. Hen bjöd in alla till gruppen som var med på bussen och visade alla hur man gjorde.

En av eleverna sa: ”Du var i Skåne och föreläste på en skola va? Min farmor jobbar där!”

Halva gruppen längst bak började gå igång kring att jag skulle vara en ”kändis” osv. ”Mjae”, sa jag. ”I skolvärlden kanske.”

Några som satt närmast började ställa frågor kring min person. Efter 16 år i yrket har jag lärt mig att hantera detta professionellt, för en lekman kan det te sig obehagligt med tioåringars helt raka, nyfikna frågor.

Allt om min levnadssituation, mycket om mitt yttre.

Jag svarade väldigt personligt, dock absolut inte privat.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

20

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 20

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

Stor skillnad.

Klart som fanken de var nyfikna. De ser mig varje dag, nästan mer än mamma och pappa.

Jag svarade artigt på alla frågor.

Mig till gagn, tänkte jag. Nu står vi varandra ett steg närmare. En bra pedagog börjar alltid med sig själv.

Det började bli dags att gå av.

Nästan viskande sa jag: ”Nästa station”, (bara en gång).

Nitton elever klev av och ställde sig ungefär 2 och 2.

Det tog cirka sju sekunder att räkna in dem.

Eftersom vi var lite tidiga började vi med fikat på restaurangen bredvid sportaffären. ”Hon tappade 20 kronor på bussen så jag bjuder och så får hon bjuda tillbaka”, sa en av eleverna i havet av elever framför kassan.

Två elever som kanske inte alltid drog jämt. Den ene kom från tuffa förhållanden.

Någonstans där kom den första tåren.

Efter fikat drog vi igång letandet inuti sportaffären efter de saker de på förhand planerat att vi skulle köpa.

Efter ungefär 20 minuter samlas de alla, utan ett ord från mig, i mitten av sportaffären.

Någonstans under samlingen hade jag sagt: ”Om detta moment går bra kommer det en överraskning”.

Planen var 30 minuter. De var klara på 20 minuter.

De hade fått ihop saker för 998 kronor till vår verksamhet.

Vi hade en rekvisition på 1000 kronor.

Jag släppte bomben.

Jag tog fram rekvisitionen på ytterligare 1000 kronor.

19 gapande barn som snabbt började spekulera i vad detta skulle ge oss för möjligheter.

Vid kassan landade det på 1996 kr.

19 elever hade räknat extremt praktisk matematik i grupp, samarbetat, analyserat, vänt och vridit och röstat demokratiskt helt på egen hand.

Jag bar inte en enda sak på vägen hem.

Väl framme i skolan, i matsalen, bad jag om alla elevers uppmärksamhet.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 21

21

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

”Betyg övergångar, 10/10.

Betyg på restaurangen 11/10.

Betyg i sportaffären, 10/10.” ”Kommer vi åka på en sån här resa igen?” frågade en av eleverna, på ett väldigt fint och längtande sätt. ”Kanske det kanske”, sa jag. ”Ni har ju alla frivilligt valt att gå vidare mot diamantkortet.”

I denna berättelse har jag försökt sätta ord på alla de fina mirakel som sker när man får jobba med en grupp elever över tid. Hur det hjälper dem att ta extra ansvar, engagera sig och bli extremt motiverade. Hoppas denna berättelse kan sporra andra pedagoger därute i vårt avlånga land till liknande fritidspedagogiska insatser för våra barn och vår framtid.

Jag misstänker att det skapar minnen för livet.

Fina minnen.

*

22

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 22

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

SKAPANDET AV EN SKOLGÅRDSKARTA

* * *

För att alla i ert team/arbetslag ska nå en gemensam förståelse kommer er skolgårdskarta att vara ett viktigt visuellt hjälpmedel.

Denna karta är grunden till ert arbete. De yttre och inre ramarna i kartan kommer att ligga fast. Däremot kan årstider, barns kreativitet och era riggade lärmiljöer att leda till en del tillägg och förändringar över tid.

Det som definitivt kommer att vara rörligt i kartan är hur ni statusbedömer lekzoner, även hur ni drar analyser och utifrån dessa utvecklar er rollfördelningsförmåga.

Börja med att rita upp de yttre ramarna av skolgården:

r p k a m S * *

v o

VÅR SKOLGÅRD

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 23

23

2019-08-27 11:45

När detta är klart är det dags att placera ut själva fritids/skolbyggnaden där barnen går ut och in. Har ni en skolgård som går runt byggnaden, kan det vara bra att placera denna en bit fram.

Om eleverna får vistas även bakom byggnaden, har ni plats för att planera även där.

VÅR SKOLGÅRD

r p k a m S * *

* * *

v o

*

När dessa två grunder är klara placerar ni ut de lekområden där eleverna på just er skola ofta landar: Gungor Utlåningsbod Multiarena/fotbollsplan Sandlådor Kingrutor Klätterställning Berg Bänkar Skogsparti Avskilda platser och vrår Annat

24

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 24

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

VÅR SKOLGÅRD

r p k a m S * *

* * *

v o

Det absolut viktigaste är att ni gör det till er egen karta och sätter ut de hållpunkter och aktiva lekytor som för er känns relevanta.

De flesta platser jag listat är så kallade ”öppna platser”. Sätt ut de hållpunkter och aktiva lekytor som känns relevanta för er. Det är också på dessa platser vi oftast hittar oss själva, förhoppningsvis. Elever som leker och vistas på dessa platser är medvetna om pedagogernas närvaro, dels genom att de ser oss i fysisk person, dels eftersom vi ofta interagerar med barnen på dessa platser.

Avskilda platser och vrår kan vara platser där eleverna drar sig undan för att leka ostört och för att vara själva. Kojor i ett angränsande skogsparti, bänkar runt ett hörn av skolbyggnaden och andra hörn av skolgården. Det kan vara mycket värdefullt att få fatt i var dessa platser finns, detta för att de har upptäckts och skapats av eleverna själva utifrån ett fundamentalt behov – behovet att få leka ostört och avskilt och verkligen hänge sig åt leken på djupet. Hela kollegiet bör vara medvetna om dessa platser och vrår. De kan utgöra en potentiell zon för händelser som eleverna,

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 25

25

2019-08-27 11:45

på gott och ont, inte vill att vi vuxna skall känna till. Känner vi till dessa kan vi också bedöma om det där förekommer kränkande behandling eller trakasserier. Framförallt kan vi förhindra att sådant uppstår genom att med jämna mellanrum signalera vår närvaro. Eleverna skall vara medvetna om att vi vet var de är: dock med en respektfull fingertoppskänsla, tillsammans med nyfikenhet och förståelse för att de ibland har behov av att skapa lekar avskilt.

Redan här kan ni göra en analys om det överhuvudtaget finns platser för avskildhet just på er skolgård. Blir resultatet av den analysen ”nej”, så är detta ett utmärkt tillfälle att fundera över om det är möjligt att skapa ett utrymme som möter upp detta behov hos eleverna. Finns inte den möjligheten på er skolgård är utflykt till en närliggande skog ett substitut. Skogen är en sådan plats: tyst, lugn, fantasistimulerande, kuperad terräng och ofta en massa löst öppet material som kan bli exakt det barnen vill att det ska vara i deras lek.

Syftet med att kartlägga både öppna och avskilda platser är för att ni ska få en helhetsbild av just er skola. En nulägesanalys att utgå ifrån vidare i arbetet. Redan här har ni påbörjat ert utvecklingsarbete. Från och med nu kommer ni att se skolgården med nya ögon: en plats med både öppna och avskilda platser.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

26

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 26

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

OBSERVERA, KARTLÄGGA OCH STATUSBEDÖMA LEKZONER HOT SPOTS

* * *

v o

På alla skolgårdar finns det lekar och aktiviteter som just för tillfället är ”heta”. Det är här det händer. Många elever dras dit för att det är lustfyllt, spännande och stimulerar deras behov av fysisk aktivitet. När en plats drar till sig elever med olika förutsättningar och i olika åldrar, uppstår det emellanåt friktion och missförstånd. Viljor och önskemål stöts och blöts så det sprakar och gnistrar.

Däremot är ett vanligt problem att vi pedagoger ibland avstår från att vara vid just dessa platser. När vi inte upplevs närvarande som naturliga trygga ledare, tar inte alltför sällan ”flugornas herre”-principen över. Några få, starka barn börjar snabbt tävla om makten, ofta genom att trycka ner de svagaste i leken. Här är det vårt uppdrag att i ett tidigt skede utveckla och bygga upp leken i ett tryggt och demokratiskt samspel med eleverna.

Med rätt stöd från oss vuxna kan detta vara den optimala platsen för lärande.

För att vi i fortsättningen ska vara överens om vad vi menar, kommer jag att benämna dessa tillfälligt attraktiva och potentiellt friktionsfyllda platser för ”Hot spots”: en lekzon på skolgården fylld av åsikter, diskussioner och emellanåt konflikter, där barn med olika förutsättningar möts i någon form av aktivitet

r p k a m S * *

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 27

27

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

och lek. Hot spots kan finnas kring gungorna, i den där populära klätterställningen, i rutschkanan, i kingrutan, den hala backen eller på fotbollsplanen. Med tiden kommer en Hot spot även att kunna vara er rastaktivitet eller ert lära-kluster. När ni observerar, analyserar och möter upp elevernas behov och intressen så kommer ni att bli bra på att skapa dessa.

Ett viktigt förtydligande här är att Hot spots inte är av ondo. Det är ingenting vi ska ta bort, eller för den delen någonsin kommer att kunna ta bort, eftersom det innehåller lärande och socialt sampel elever emellan. Dessa platser kommer alltid att uppstå på grund av att olika elever möts i olika sammanhang i leken. Med rätt förberedelser, förhållningsätt och gemensamt pedagogiskt arbete är det just vid dessa platser vi kommer att lära eleverna mest.

Det vi behöver göra är att röra oss från ”vaktens” ingripande till pedagogens genomtänkta deltagande i denna undervisningssituation genom vårt handlande i det dagliga arbetet. Vi kommer också på sikt att bli skickliga på att skapa Hot spots genom att utgå ifrån barnens starkaste intressen och behov. När vi har en gemensam bild i lärarteamet och samma förståelse för vad en Hot spot är, kommer det att bli avsevärt mycket lättare att leda och handleda

*

28

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 28

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

leken. Lyckas ni genomföra arbetet väl kommer era Hot spots att sakta transformeras till fantastiska, trygga och brinnande kluster av lärande.

FÖRSTA GEMENSAMMA KARTLÄGGNINGEN AV HOT SPOTS

Ta tre minuter individuellt i ert team/arbetslag och skriv upp tre platser ni i nuläget bedömer som Hot spots, utan att snegla på varandra.

Stäm därefter av i teamet/arbetslaget och jämför era svar. Var de flesta lika? Var det någon av er som bidrog med en ny upptäckt av en Hot spot?

Om ni identifierat några Hot spots på er skola, vad har ni då hittills gjort för framåtsyftande pedagogiska insatser där?

Placera därefter ut era Hot spots på skolgårdskartan.

r p k a m S * *

* * *

v o

VÅR SKOLGÅRD

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 29

29

2019-08-27 11:45

REFLEK

DA:

TIONSSI

HOT SPOTS PÅ VÅR SKOLGÅRD

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 30

2019-08-27 11:45

COOL SPOTS

Precis som Hot spots är ”Cool spots” lekzoner där många elever möts, en plats där lek och lärande och möten mellan elever uppstår. Det som skiljer dem ifrån varandra är att vid Cool spots sker det i mindre utsträckning missförstånd och diskussioner.

Det finns vanligtvis tre typer av Cool spots. Den första är en lekzon där reglerna och ramarna är så pass självklara att eleverna begriper och förstår det mesta. Ett exempel skulle kunna vara sandlådan där eleverna gräver och bygger tillsammans. Självklart kan konflikter uppstå även här, men platsen är oftast en friktionsfri zon fylld av fokuserade elever som tillsammans leker eller bygger mot ett gemensamt mål. Det kan också vara några bänkar eller utemöbler där elever sätter sig och helt enkelt snackar eller spelar spel med varandra.

Den andra varianten av Cool spot kan vara en plats där vi aktivt gjort en pedagogisk insats över tid. Vi har tillsammans med eleverna mejslat fram den där optimala gemensamma förståelsen kring turtagning, spelets/lekens regler och ramar. Vi som pedagoger både deltar och underhåller dessa goda förutsättningar. Ett exempel kan vara gungorna, kingrutan eller fotbollsplanen.

Den tredje kan vara en plats i miljön där vi pedagoger medvetet konstruerat ett ”felsäkert läge” på leken/aktiviteten. Ett exempel är uppmålade tre i rad/luffarschacksrutor. Ofta har eleverna spelat spelet inne på fritids, eller så har de spelat det i sanden på en badstrand. Få enkla regler och nästan inget utrymme för missförstånd eller konflikter.

Ibland kan det till och med vara svårt att begripa hur en Cool spot skapats, men det bästa ni kan göra är att sätta er in i lekzonens framgångsfaktorer och försöka ta reda på hur de har uppkommit. Finns det någonting i denna ram som vi kan applicera på en annan plats?

Ett viktigt förtydligande är att Cool spots absolut inte är platser som är ”färdiga” lekzoner som vi kan släppa. Tvärtom, dessa lekzoner är utmärkta platser för elever med svårigheter i socialt

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 31

31

2019-08-27 11:45

samspel och med att tolka lekkoder. Dels för att eleverna på grund av de tydliga ramarna får möjlighet att lyckas, dels för att aktiviteterna där är relativt öppna för nya lekdeltagare.

Allt är dock föränderligt, något ni genom systematisk observation blir medvetna om. En lekzon som länge har varit en Cool spot, kan beroende på vilka elever som deltar och hur väl lekens regler etablerats förvandlas till en Hot spot.

* * *

FÖRSTA GEMENSAMMA KARTLÄGGNINGEN AV COOL SPOTS

Ta tre minuter individuellt i ert team och skriv upp tre platser ni i nuläget bedömer som Cool spots, utan att snegla på varandra.

Stäm därefter av i teamet/arbetslaget och jämför era svar. Var de flesta lika? Var det någon av er som bidrog med en ny upptäckt av en Cool spot?

Om ni identifierat några Cool spots på er skola, vad har ni då hittills gjort för framåtsyftande pedagogiska insatser för att skapa dessa lekzoner?

Sätt därefter ut era Cool spots på skolgårdskartan.

r p k a m S * *

v o

* 32

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 32

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

REFLEK

DA:

TIONSSI

COOL SPOTS PÅ VÅR SKOLGÅRD

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 33

2019-08-27 11:45

WOW!-ÖGONBLICK

När vi börjat inta de roller som vi i nästa kapitel systematiskt går igenom och allt samspelar och vi som team är varma i kläderna, kommer det efter en tid att hända.

Våra gemensamma insatser kommer att ge resultat.

När alla bidrar i sin unika roll och funktion kommer vi så småningom kunna börja samla guldkorn. Jag kallar dem för ”WOW!-ögonblick”. När leken eller aktiviteten verkligen klickar med eleverna, när samspelet fungerar oväntat väl eller när en specifik elev lyckas. Det kan också vara en kollega som fick till ett oerhört fint samspel med eleverna och som du som kollega noterade under veckan.

Att samla på dessa observationer och löpande dokumentera dem i bild eller text blir er uppgift framöver.

Varför ska ni göra det?

Den största anledningen är att ni verkligen lär er se hur ert arbete ger resultat och hur era insatser gör skillnad på både gruppoch individnivå. Framförallt ska ni under era planeringar lyfta fram dessa och märka ut dem på er skolgårdskarta. Ni ska dessutom fundera över vägen dit och hur ni framöver kan underhålla den fantastiska stämning som gjorde att guldkornet dök upp.

Det är också gruppstärkande för teamet/arbetslaget att kollektivt lyfta goda pedagogiska insatser.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

34

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 34

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

REFLEK

DA:

TIONSSI

MINA WOW!-ÖGONBLICK

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 35

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 36

2019-08-27 11:45

HOPPRÄKNERSKAN ”Jag gillar inte matte”, sa hon.

Till en början stod jag där själv vid glasväggen med whiteboardpennan.

Skrev upp namn, skrev antal hopprepshopp och plussade på. Redan vid andra rasten stod hon helt plötsligt där. ”Vad gör du?” ”Tja, lägger ihop siffror”, svarade jag. ”Åååååh, matte. Sjukt tråkigt”, sa hon. ”Hur menar du?” sa jag. ”Asså, det är svårt och så. Svårt att sitta länge och tänka.” ”Meh, perfekt! Nu står du upp! Då kommer det att gå lättare! Är du bra på att skriva?” ”Jaaa!” utbrast eleven. ”Får JAG skriva på glasrutan? På riktigt?” ”Japp! Jag säger talen, du skriver, funkar det?”

Alla elever som kom farandes med andan i halsen meddelade sedermera mig, som gav talet vidare till flickan. När det efter en stund blev många tal utspridda över hela väggen såg hon förbryllad ut, la pannan i veck.

Jag föreslog att hon skulle skriva upp dem ovanpå varandra, med tillägget att siffrorna längst till höger måste vara exakt under varandra.

Det kunde hon. Därefter gick jag långsamt igenom nästa steg. ”Titta här. Ental i den raden, tiotal i nästa, sen kommer ...” ”Hundratal!”

Snabbtänkt rackare, tänkte jag. ”Du, jag måste gå ett varv och kika lite, kan du vara chef över det här?”

På avstånd spanade jag hur hon jobbade, tog in antal hopp, flög mellan de färdighoppade och tavlan. Hon var minst sagt skolgårdens mest engagerade och fokuserade elev, mitt i en orkan av hopprepshoppande ungar.

Hon behöver en formell utmärkelse, tänkte jag.

Väl tillbaka fick hon den, hoppräknarvästen. ”Så, nu vet alla att det är du som är ansvarig. Lägg pennorna däruppe sen.

Ropa om det är något.”

Nästa dag var det två till framme vi tavlan.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 37

37

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

”Vi vill också vara chef!” ”Ah, vänta”, sa jag.

Efter fem minuter hade de två nyanlända räkneintressenterna utrustats med varsin egen väst. Varje dag därefter var det likadant. Tom skolgård, tre väntande barn vid hopprepsstationen. ”Har ni inte ätit lunch?” ”Asså, vi åt snabbt, vi ville inte att nån annan skulle hinna före, vi vill väldigt gärna skriva.”

Imorgon är det sista dagen.

De ska alla tre få kliva in på insidan av glasväggen, klättra upp på stegen och skriva den totala summan.

Summan som de tre under veckan på helt frivillig basis räknat fram.

Innan jag gick hem stod där 69 458. Mycket skriva, mycket räkna.

Fritidshemmets pedagogiska kärna är framförallt en sak: att omsätta förvärvade kunskaper i ett praktiskt och för barnen meningsfullt sammanhang.

Imorgon ska jag fråga dem om just det.

Om de känt sig meningsfulla när de under fem dagar samlat ihop över 600 elevers muntligen överlämnade tal och sammanställt dem.

Att känna sig viktig, behövd, få ansvar och göra verkliga saker på riktigt.

Det skapar bra människor, tänker jag.

*

38

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 38

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

OBSERVERA, REFLEKTERA, ANALYSERA, PLANERA OCH AGERA

* * *

Att ”se” barnen är inte samma sak som att veta och förstå i vilket skeende och form en lek befinner sig i. Historiskt sett har vi många gånger gjort och tänkt fel som pedagoger på skolgården och agerat ”närvarande frånvarande”, i syfte att ”vakta” barnen på skolgården.

r p k a m S * *

v o

SKRÄCKSCENARIOT SKULLE KUNNA SE UT SÅ HÄR: Vi går till de platser där barnen leker, ”vaktar” på avstånd, kanske pratar med en annan pedagog, eller är upptagna med att tänka på något annat.

Vi tar också rast.

Rakt framför våra ögon kan någon bli utsatt för en kränkning eller en subtil gliring, eller så kan en konflikt ligga och puttra under ytan. Denna konflikt kan så småningom eskalera utan att vi vuxna ens anar att den är på gång.

Helt plötsligt står vi kanske där och försöker desperat dela på två elever som båda är i ett aggressionsladdat tillstånd och utom kontroll av sina egna impulser. ”Det gick så fort”, säger vi till oss själva efteråt. Här vill jag påstå att det inte alls gjorde det. Eleven eller eleverna började redan för en stund sedan att stöta sina åsikter emot varandra. Det som till en början var ett engagerat samtal slår kanske snabbt över i en fysisk konflikt eller en hård ordväxling. Det önskvärda för elevernas skull hade här varit en delaktig pedagog med förmåga att i ett tidigt skede kliva fram och inta en handledande roll. Därmed hade han eller hon lotsat eleverna

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 39

39

2019-08-27 11:45

igenom deras annalkande konflikt innan det ens var en konflikt.

Hjälpt dem att resonera sig fram till en hållbar lösning som även funkar för framtida bruk.

Det vi i förväg måste veta är var det potentiellt kan uppstå friktion mellan elever. Det här är något vi ofta bara hastigt noterar och i efterhand kanske förargas över i personalrummet. ”Att barnen alltid ska bråka på den där fotbollsplanen” eller ”kring de där gungorna”. Exakt, vi vet detta. Däremot gör vi sällan en systematisk kollektiv pedagogisk och konstruktiv insats för att handleda och stödja barnen i deras lärande. För det är just det, ett lärande, när elever testar sina åsikter mot varandra vid en specifik plats.

Vi har inte planerat med målet att eleverna ska lyckas i sitt samspel och lärande, och det är vårt uppdrag, oavsett om undervisningen sker i klassrummet eller på skolgården.

r p k a m S * *

* * *

v o

DRÖMSCENARIOT SKULLE KUNNA SE UT SÅ HÄR: Vi har i förväg kartlagt de platser där barnen leker och detta utifrån vår för stunden tydliggjorda roll (alla roller förklaras från sidan 44 och framåt). Antingen observerar vi skeendet i leken/ spelet som Helikopter, lotsar en elev in i sammanhanget som Lots eller är i lekens mitt, antingen som medskapare eller ledare, i rollen som Djupdykare. I efterhand delger vi kollegiet våra observationer, eller så är vi den som en kollega delar sin observation med.

Vi är väl medvetna om vilken skillnad vår insats gör i stunden för lekens utveckling och elevernas samspel. Vi vet också att vi kommer att få med oss viktig information att delge våra kollegor om lekzonens nuläge och status.

Helt plötsligt anar vi i ögonvrån att två elever börjar tycka olika kring en regel i spelet eller leken. Du eller din kollega snappar direkt upp situationen, kliver in och handleder dem igenom den så att båda känner sig sedda. Tillsammans kommer ni fram till en för eleverna konstruktiv lösning. Ni tar upp situationen på planeringsmötet och bestämmer er tillsammans för att markera ut lekzonen som en Hot spot.

Kommande vecka är just denna lekzon alltid bemannad av

*

40

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 40

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

någon/några av er ur teamet/arbetslaget och leder/leker/spelar/ tillsammans med barnen i rollen som Djupdykare. Ni sätter er väl in i lekens/spelets komplexitet och kritiska ögonblick och lyfter tillbaka detta vid nästa planeringsmöte. Ni utgår ifrån detta för stunden starka intresset och skapar en aktivitet med barnens lek som utgångspunkt. Över tid ser ni att er insats börjar ge resultat. Då kan ni backa ur leken/spelet och låta eleverna mera självständigt få lösa de situationer som uppstår. Samspelet med eleverna har gjort det möjligt att ta er över de svåraste pucklarna i leken/spelet.

Ni släpper dock aldrig helt. Ni håller kontakten via ett osynligt/ symboliskt gummiband. Nära om ni ser ett behov, längre bort när ni inte ser ett lika stort behov. Samtidigt följer ni kontinuerligt upp att eleverna både behärskar och bemästrar lekens spelregler och ramar.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 41

41

2019-08-27 11:45

REFLEK

DA:

TIONSSI

EGNA EXEMPEL ATT DISKUTERA KRING

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 42

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 43

2019-08-27 11:45

BARNEN SOM ALLTID BRÄNNER SINA BROAR INNAN LOV De har alltid funnits där. Jag har bara bemött dem olika. I början av min yrkesbana med hög röst, förmaningar och dömande ord. De ska veta hut, tänkte jag.

Det har ju ändå funkat någorlunda under terminen, varför spårar det ur nu? Måste eleven börja agera utåt precis dagarna innan avslutningen? Eleven förstör allt vi har kämpat för. Varför sabbar de sina kompisrelationer?

Oron ökar stegvis nu.

Skolan lägger gärna in schemabrytande förändrade skoldagar just kring slutet på terminen.

Långa dagar som inte är som vanligt.

Jag tänker tvärtom.

Förutsägbarhet, begriplighet och trygghet.

Så utformar jag min verksamhet. Är extra vaksam, spanande och uppsökande efter elever som visar tecken på oro. De tysta barnen som vänder sig inåt bränner också broar. Det tar sig ett annat utryck bara. De vägrar vara med. Ställer sig på sidan. ”Det här som är så KUUUL!” De behöver samma bemötande.

Avledning.

Andrum.

Annat att tänka på.

Fråga dem om favoritdjur, skoja med dem.

Humor, det starkaste vapnet.

Vet ni? För vissa barn är skolan den tryggaste punkten i livet. Just därför vågar de visa känslor.

Uttrycka sin frustration.

Rutiner, trygghet förutsägbarhet, allt det där rycks undan för eleven.

För många barn väntar en stor härlig ledighet, ett jullov!

För andra, ett stort öppet ovetande.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

44

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 44

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

För några är själva förändringen i sig rätt upprivande.

Kommer mina föräldrar bråka igen under julen?

Har vi råd med allt till julen?

Hoppas jag får en julklapp.

Kommer vi få bo kvar i vår tillfälliga lägenhet vi delar med andra familjer eftersom vi flytt från ett krig?

Försök ha förståelse och empati med de elever som har allt detta i huvudet. Ta det som världens största beröm att ni pedagoger är deras tryggaste punkt i livet.

Lyssna. Ställ frågan: ”Kan du berätta om ...” och bara lyssna. Rätt vad det är kommer de kanske kunna dela sin oro med dig.

Då är du den viktigaste människan på denna planet.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 45

45

2019-08-27 11:45

ROLLERNAS UNIKA FUNKTION***

r p k a m S * *

v o

* 46

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 46

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

HELIKOPTERN

* * *

Minst en pedagog på skolgården under utevistelsen bör inta rollen som Helikopter. Beroende på verksamhetens storlek kan det ibland vara nödvändigt att två av pedagogerna tar på sig rollen och rör sig över stora ytor på skolgården. De får på så sätt en helhetsbild, en översikt över var alla elever leker och befinner sig.

Genom att ständigt vara i rörelse och observera kan Helikoptern fånga upp signaler i leken och förebygga konflikter. ”Jasmine, Lisa, Kalle och Amir är uppe på kullen och bygger koja”, kan vara ett exempel på kommunikationen mellan Helikoptern och Utcheckaren.

Helikopterns roll innebär att vara i ständig rörelse och att aktivt kommunicera med föräldrar som hämtar sina barn och att veta ungefär var de barnen befinner sig. Denne pedagog fångar genom observation av händelser och lekprocesser upp viktig information till hela pedagoggruppen: ”Har ni sett hur bra det har funkat kring klätterställningen denna vecka!” I tät kommunikation med de två rollerna som jobbar närmare eleverna (Lotsen och Djupdykaren), ger Helikoptern fortlöpande tips och idéer kring vilka leksammanhang de bör kliva in i, alternativt ta med någon elev ”in i”.

Till skillnad från Utcheckaren, är Helikoptern administrativt lösgjord och kan därför ha ett mötande och uppsökande kommunikativt förhållningsätt gentemot vårdnadshavare.

Kanske har hen under dagen lyckats fånga upp ett tillfälle där ett särskilt barn lyckades i en aktivitet eller upptäckte något nytt?

Då är detta ett perfekt tillfälle att lyfta eleven i samband med hemgång, antingen till barnet som går hem själv eller till vårdnadshavaren. Eller absout bäst; i samspel för att göra ett fint avslut på dagen med en stolt förälder och en självförtroendestärkt elev. Dessa

r p k a m S * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 47

47

2019-08-27 11:45

stunder, när elev och vårdnadshavare lämnar vår verksamhet på topp, bidrar till en god samverkan med hemmet och ger goda uppåtspiraler. När vårdnadshavaren talar väl och förtroendefullt om verksamheten tar eleven med sig den synen tillbaka till skolan och pedagogerna.

HELIKOPTERNS UNIKA PEDAGOGISKA UPPDRAG

Innehar du rollen som Helikopter är ditt uppdrag att observera helheten: ha koll på översiktsbilden och veta hur de olika delarna av skolgården används och till vad.

* * *

v o

• Vilka är i nuläget våra Hot spots och Cool spots?

• Hur ser behoven ut vid dessa lekkluster?

• Är vi pedagoger optimalt fördelade över skolgården?

• Vilka lekområden används inte? Varför?

• Kan vi skapa nya, fria lekområden någonstans?

• Är det möjligt att skapa en lekmiljö eller initiera en lek för att locka och utmana eleverna till denna plats?

• Är många barn på ett ställe, vilket skapar onödiga konflikter och friktion?

• Går det att skapa flera alternativa aktiviteter för att ge eleverna utökade möjligheter till olika former av lek?

r p k a m S * *

*

När det börjar bli mörkt eller när verksamhetens dag lider mot sitt slut kan det vara Helikopterns roll att stänga ner lekområden – eller att inte göra det. När elev- och personalantal glesnar är det Helikoptern som bestämmer och gör bedömningen. Pågår det exempelvis en givande och fördjupad lek, kan det finnas skäl att låta den fortgå en stund till.

48

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 48

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LEK ”Det är du som kör aktiviteter va?” ”Hmm. Jooo. ...” ”Aktiviteter” är toppen av ett isberg av förhållningssätt, observationsförmåga, fingertoppskänsla och att utifrån det kunna dra slutsatser och forma innehållet så att det är anpassat för just din egen grupp och situation.

Annars faller det platt. Trust me.

En verksamhet är ett mycket bättre begrepp. Jag kallar det skolgårdsverksamhet eftersom oavsett tidpunkt på dagen så förhåller jag mig likadant. Även barnen. De gör ingen skilllnad på ”rast” eller ”fritids”.

På Glömstaskolan kallar vi det utevistelse. Ett begrepp jag älskar.

r p k a m S * *

* * *

v o

Sen var det detta med aktiviteter. Det finns ingen ”quick fix” med färdiga aktiviteter. Ingen mall att ta fram och bara köra utifrån.

Man kan genom praktisk erfarenhet hitta lyckade sammanhang och lekar som man kan köra många gånger. Det är dock aldrig en garanti för att det kommer att funka i en ny situation. Stoffet att jobba utifrån är ALLTID barnens kreativitet och behov.

Det finns egentligen bara ett endaste uppdrag: Skapa förutsättningar för lek. ALLT bygger på att noga observera. Följa flödet av barn. Snappa upp potentiella lärsituationer i sekunden. ”Hmm, det där kanske skulle kunna bli något att jobba utifrån”, tänker jag ungefär sju gånger om dagen.

Eftersom varje barngrupp, skola och situation är unik måste allt börja med medvetna spaningar. Där måste det börja.

Ut och speja!

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 49

49

2019-08-27 11:45

REFLEK

DA:

TIONSSI

HELIKOPTERROLLEN PÅ VÅR SKOLGÅRD

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 50

2019-08-27 11:45

LOTSEN

* * *

Under alla utevistelser har elever olika lätt för att kliva in och delta i lekar och sociala samspel, såväl pedagogledda som elevinitierade. Lotsens uppdrag är att aktivt observera och söka efter de elever som kan behöva hjälp och stöd att komma in i något leksammanhang. Helikoptern delger Lotsen helhetsbilden över vilka öppna leksammanhang som finns runt om på skolgården.

En metod är att promenera runt tillsammans med eleven/eleverna och beskriva de olika platser där lek pågår samt ge eleverna idéer och uppslag till lek. En annan är att styra dessa elever till ett pedagoglett leksammanhang, där Djupdykaren leder eller deltar i någon form av lek/aktivitet.

Lotsens roll kan också innebära att följa och stödja elever som under en tid möter svårigheter i det sociala samspelet: allt från att komma in i leken till att följa lekens spelregler eller förstå vad de andra har för förväntningar på eleven när denne deltar i leken.

r p k a m S * *

v o

*

LOTSENS UNIKA PEDAGOGISKA UPPDRAG

Som ovan beskrivet agerar Lotsen sökande efter de elever som verkar sakna sammanhang eller inte riktigt har förmågan att komma in i en lek. Ibland kan dessa elever bara behöva ett tips på vägen. Ofta behöver de fångas upp i samtal och ges olika förslag för att kunna gå vidare.

Lotsen kan också behöva underhålla och handleda friare former av lekar där eleverna testar gränser, antingen fysiska med varandra, eller individuellt. ”Här får alla vara med och leka!” kan enligt min tanke bli kontraproduktivt för den elev vi försöker stödja. Det är ett ganska trubbigt och osmidigt sätt att forcera in en individ i Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 51

51

2019-08-27 11:45

ett socialt samspel, utan att ta reda på premisserna i just det unika sammanhanget.

• Hur länge har leken pågått?

• Vad behöver eleven som vill delta begripa?

• Vilka regler och ramar består leken av?

• Vad kan eleven bidra med som för leken vidare?

* * *

Alla dessa frågor är däremot, om de ställs av Lotsen, gynnsamma för både eleven vi försöker hjälpa och ett sätt för de lekande eleverna att gemensamt sätta ord på det som pågår. Här kan vi låtsas vara hur korkade som helst! Ställ gärna en massa motfrågor och stäm av reglerna, helst några gånger för mycket, tänk Mr. Bean.

Eleverna är nästan alltid intresserade av att beskriva sin aktivitet eller lek. De blir ofta glada och känner sig sedda av våra nyfikna frågor.

Lotsens observationsuppdrag är sammanfattningsvis att fånga upp vilka elever ni ser som är i behov av stöd, både in i leken och inuti leken, samt delge detta till alla i kollegiet. Då kan ni tillsammans möta upp just dessa barns behov på skolgården.

r p k a m S * *

v o

* 52

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 52

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

DET BOLLRÄDDA BARNET Våra blickar möts. Han är livrädd, nästan gråtfärdig, skrämd och samtidigt anar jag en vilja att prova. ”Jag vill titta en stund.” ”Kom in! Såklart du ska titta.”

Hela tiden har jag eleven i ögonvrån, ser hur eleven noga följer spelet. ”Du är gult lag”, säger jag efter noga övervägande. Eleven nickar tyst som svar, tar bandet och även fast jag ser hur det tar emot kliver han ändå med bestämda steg in i spelet. ”Häääär passa mig, hallå ingen passar!”

Så låter det i laget. Lååångt bort står den bollrädda eleven.

Jag blåser av, samlar laget. ”Okej, du som är lagkapten, ditt lag uttrycker att ingen passar. Hur gör vi nu?” ”Okej, vi ska passa.” ”Det här är Johan, han har aldrig spelat förut. Vad behöver ni tänka på när ni spelar med någon som gör det för första gången?”

Jag märker så väl att allt detta hänger på en skör tråd, den bollrädde är en millimeter från att backa ur och inte våga längre.

Jag tar Johan i handen och går emot målet. ”Du och jag är målvakter. Kom nu!”

Där står vi, bollen kommer.

Miss. ”MÅLVAKTENS BOLL!” vrålar jag.

Jag ger bollen till Johan. ”Nu försöker du kasta bollen till den som är långtifrån motståndarna, den som är fri.” ”HÄÄÄÄR JOHAAAAN passa mig! Hääär passa mig!”

Fem vrålande barn, allt fokus på Johan, som kastar ett relativt bra kast för att vara nybörjare.

Saken upprepar sig igen. ”MÅLVAKTENS BOLL!” Johan kastar ut.

Bollen kommer tillbaka, återigen målvakternas boll.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 53

53

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

Detta sker många, många gånger efter varandra.

Efter en stund smyger jag försiktigt bort från målet. ”Johan och du är målisar”, säger jag till min kollega som byter av mig i idrottstältets dörr. ”Aaah!” Han fattar direkt, tar min plats i målet.

Jag går ut på skolgården, går ett varv, möter Johans pappa. ”Du! Jag måste visa en sak!”

Vi står tillsammans i dörren in till idrottstältet och tittar in.

Framför oss står Johan. Nu själv i målet. Lite rakare i ryggen.

Det gråtfärdiga ansiktet är förändrat. Blicken är några grader självsäkrare nu. Han tittar på pappa, ler och vinkar.

Jag sneglar på Johans pappa som bara står där, mungiporna högt uppdragna och blanka ögon.

Att bygga elevers självkänsla är en komplicerad vetenskap. Det finns inget facit, inga mallar och ingen mirakellösning som alltid funkar.

Det handlar om fingertoppskänsla, precision, lyhördhet och beprövad erfarenhet.

Att som Lots fånga upp eleven och vägleda denne in i sammanhang.

Att därefter i rollen som Djupdykare gå in på djupet och förstå vad som kan vara möjligt och försiktigt pröva sig fram.

Finaste fredagen på länge.

*

54

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 54

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

REFLEK

DA:

TIONSSI

LOTSROLLEN PÅ VÅR SKOLGÅRD

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 55

2019-08-27 11:45

DJUPDYKAREN Pedagogen som innehar Djupdykarrollen kan helt släppa översynen på helheten. Djupdykaren kan istället maximalt hänge sig åt att delta i och leda en lek/aktivitet tillsammans med eleverna. Här är vi närmast leken både som ledare, medutforskare och deltagare. Denna roll möjliggörs endast om de andra rollerna är bemannade av våra kollegor – framförallt är det Helikoptern som bäst vet var Djupdykaren behövs om inte Djupdykaren leder någon form av aktivitet. När pedagoger verkar på insidan av leken eller leder en aktivitet skapar det trygghet och lärande hos eleverna.

r p k a m S * *

* * *

v o

DJUPDYKAREN ÄR MÖJLIGGÖRAREN

Om den som innehar rollen som Djupdykare får fullgöra sitt uppdrag kommer fler och fler elever att dras till leksammanhanget.

Djupdykaren är lekmagneten som drar till sig elever, både socialt säkra och osäkra, för att skapa sociala sampel och möten genom lek och aktivitet. Den som innehar rollen som Djupdykare har ett uttalat uppdrag som alla kollegor vet om. Att skapa trygga sammanhang som är öppna för många oavsett ålder eller kön. Det kan både vara en planerad aktivitet och en medveten pedagogisk insats, exempelvis vid en Hot Spot där eleverna behöver tydliga ramar och pedagogstöd – allt för att det ska skapas ett tryggt klimat.

Vi är faktorn som skall skapa det trygga, öppna, meningsfulla leksammanhanget för eleverna att landa i.

Till en början kan det vara bra att jobba i par som Djupdykare och tillsammans leda aktiviteten eller delta i leken för att verkligen förstärka och befästa känslan av ett aktivt, tydligt ledarskap.

Det är också bra att vara två som fångar upp observationer och spaningar inuti aktiviteten eller leken. Ser vi samma sak? Ser vi

*

56

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 56

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

olika saker ske? Vi kan både bekräfta, förstärka och komplettera varandra. Vi kan också inta två olika roller, en som leder och en som deltar i leken/aktiviteten.

DJUPDYKARENS UNIKA PEDAGOGISKA UPPDRAG

I rollen som Djupdykare gör vi viktiga observationer kring stämningen och samspelet på insidan av aktiviteten/leken. Pedagogen kan också i dialog med eleverna handleda dem kring olika former av utmaningar i form av regler, samt hur leken ska utvecklas och så vidare.

Rollen innebär också att pedagogen genom sin närvaro och sitt deltagande aktivt motverkar mobbning och utsatthet och tidigt kan fånga upp signaler eller tendenser kring detta. Vi är också närmast eleverna i deras samspel och ser vad som ”händer på riktigt”. Vi kan också fånga upp potentiella framtida relationer, upptäcka elever som hittat varandra i samspelet och jobba vidare med att stärka den relationen. Det är viktigt att djupdykaren kommunicerar sina observationer kring samspelet och hur hen har agerat. När någon annat i teamet antar rollen som Djupdykare kommer denne att kunna bygga vidare på informationen.

Utmaningen i rollen som Djupdykare kan vara att inte lämna leken/aktiviteten när man upplever att ”det är lugnt”. Här gäller det att bestämma sig för att hålla ut en hel rast eller en hel lekomgång extra. Försäkra dig om att samspelet sker på lika villkor, att stämningen är god och att alla behandlas rättvist och med respekt.

Annars riskerar allt att falla tillbaka till ruta ett.

Sammanfattningsvis gäller det att Djupdykaren kan vara en pedagog som innehar ett uppdrag att leda skolgårdsaktiviteter. Det kan också vara en pedagog som aktivt kliver in i leken och deltar, noga observerar vilka framgångsfaktorer som ledde fram till ett lyckat, tryggt samspel eleverna emellan och försöker sätta ord på det i kollegiet.

Vi behöver båda, anser jag, både pedagoger som driver och utmanar eleverna genom att skapa nya aktiviteter och pedagoger som kliver in i barnens egeninitierade lek.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 57

57

2019-08-27 11:45

:

ONSSIDA

TI REFLEK

DJUPDYKARROLLEN PÅ VÅR SKOLGÅRD

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 58

2019-08-27 11:45

DE GODA FÖREBILDERNAS SKAPELSE ”Jag tror att Lisa vann!” ”Varför tror du det?” ”Jo, hon spelar schysst, påpekar aldrig när någon blir kullad, är ärlig och kliver alltid av själv när hon blir träffad, så domaren behöver aldrig säga till.”

Vid lunchen spekulerades det hejvilt om vilka jag utsett till vinnare i gagabollsfairplayfinalen.

Det hela började någonstans för två veckor sedan.

Jag vaknade en morgon med en snilleblixt. Det kanske går att skapa en sån där gagarink med våra sargdelar?

Jag prövade teorin i praktiken och det klaffade.

Tidigt under de första dagarnas spel upptäckte jag två saker som på sikt skulle komma att skapa dålig stämning.

Eleverna spelade inte ärligt och tog inte ansvar för sin egen del i spelet.

Vidare var den vanligaste kommunikationen i spelet: ”DU ÅKTE UT!” Ah. Här fanns två beteenden att jobba med och forma till något mer önskvärt och mer i linje med de normer och värdegrunder som skolan ska vila på. ”Vilka värdegrunder då?” tänker ni nu. Jo, för er som inte känner till det så har skolans läroplan två överordnade kapitel: 1. Skolans värdegrund och uppdrag.

2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen.

Alla som jobbar i skolan, oavsett om man är resurspedagog, vaktmästare, rektor, förskollärare, städare, fritidspedagog, lärare eller kökspersonal, har ett uppdrag att förkroppsliga och förmedla dessa normer och värden:

r p k a m S * *

* * *

v o

*

SKOLANS UPPDRAG ”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.”

Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016.

(2016). 2. uppl. sid.8 Stockholm: Skolverket

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 59

59

2019-08-27 11:45

Alltså: kompetenta, ansvarskännande, omtänksamma och generösa människor ska skapas.

Bryter vi ner det till min gagarink så innebär det att målbilden blir att eleven själv ska känna ansvar för sina egna handlingar och vara kompetent nog att inte racka ner på andra.

Således införde jag två nya regler: • det enda man får säga i rinken är: ”Jag blev träffad, jag går ut.”

• kommentarer som: ”DU ÅKTE UT!” leder till att deltagaren själv åker ut.

Med dessa två regler försvann gapigheten på rekordtid och ersattes av bollens studsande och de snabba fotstegen.

Något att gå vidare med, tänkte jag.

Eftersom många elever önskat någon form av tävling i gagaboll formades en tanke.

En ärlighetsfinal.

Finalaffisch gjordes, tydligt formulerad om att vinnaren skulle vara den ärligaste och mest fairplayspelande deltagaren.

Under en vecka hade jag observerat spelet och gjort små anteckningar, en ”kvallista” till finalen. ”Hur går det för mig? Är jag på listan?”

Det fick jag nog höra 10.000 gånger den veckan.

Varje gång gav jag små personliga feedbacksvar. ”Du är på rätt väg!” ”Du behöver tänka på att ...”

Jag betraktade spelet på avstånd och noterade noga de som endast spelade schysst i min närvaro.

Till finalen gick således de som konsekvent, oavsett min närvaro, faktiskt aktivt bidragit till en bra stämning.

Hur vinner man i omtänksamhet och ärlighet?

Man kan göra på samma sätt som man i fotboll delar ut ett grönt kort till någon i motståndarlaget som utmärkt sig på ett schyst sätt. Vi kanske har någon elever som gjort det där lilla extra som kanske inte alltid syns, men som är oerhört eftersträvansvärt.

Dessa värden vill vi lyfta så att våra barn kan ta med sig det ut i livet.

Under finalspelet var jag väldigt noga med att förklara en sak.

Det är inte den som är kvar sist som vinner.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

60

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 60

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

Vinnaren är den som spelar ärligast, mest fairplay, och bidrar till god stämning.

Under själva finalspelet var det så många som verkligen med hela sitt allt visade sin bästa sida.

Ramlade någon var nio där direkt.

Knuffades någon av misstag kom det på en millisekund ett: ”OJ, FÖRLÅT, DET VAR INTE MENINGEN, HUR GICK DET?” Beslutet om vem som hade vunnit visade sig så pass svårt att jag istället kom att få utse en vinnare i varje årskurs.

Efter finalen undrade alla vilka som vunnit? ”Vinnarna kommer att anslås på entrédörren imorgon fredag”, blev mitt svar.

Väl hemma satte jag mig ner med mina anteckningar.

Jag bestämde mig för följande: Eleven som personligen frågat mig kring detaljreglerna för att hen verkligen ville spela ärligt.

Det var samma elev som lämnade den glödheta finalen för att leta upp sin ryggsäcken till en gråtande kompis.

Eleven som skrattade högt och bidrog med en fantastisk stämning och inte hängde läpp för att hen ofta fick kliva ut tidigt. Det var lika roligt att heja på sina kompisar som att spela.

Den tystaste eleven av alla deltagare, som länge har haft svårt att landa i något sammanhang på grund av språksvårigheter. Hens ödmjukhet, försiktighet med sina medspelare och det där leendet jag aldrig förut sett.

Den där eleven bland de andra väldigt gapiga och skrikiga i sin årskurs som hade roligast och ibland klev av även om hen var osäker på att hen blivit kullad.

Eleven som ALDRIG ifrågasatte något domarbeslut. Någonsin. Vid varenda träff, en blick på mig och klev ut.

Den där problematiska, explosiva eleven med tendens till att se svart och börja slåss. I spelet, lugn som Ferdinand. Efter varje gång hen blev kullad sa hen högt med ett leende på läpparna och händerna uppsträckta: ”JAG GÅR UT!” Utanför mitt kontor satte jag upp diplomen på glasrutan med texten utåt.

Vid skoldagens slut fylldes ljushallen av nyfikna elever.

Vinnarna fick personligen var och en komma in på mitt kontor och höra sin personliga motivering.

Utanför väntade alla kompisar som inte vunnit något pris. Jag hörde

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 61

61

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

många imponerade kompisar fråga: ”Vann man inget mer?”

Vinnarna svarade: ”Det var 78 deltagare och endast 6 diplom. Jag har ett av dem i mina händer. ” Hur skapas goda förebilder?

Hur etableras goda och eftersträvansvärda beteenden?

Jag trevar mig fortfarande fram där.

Det här var ett exempel på hur undervisning i normer och värden kan försöka förankras i en för barnen både begriplig, meningsfull och relevant kontext.

Jag ser med ödmjukhet och tillförsikt fram emot det eventuella framtida resultatet och att fortsätta rikta undervisningen åt detta håll.

*

62

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 62

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

UTCHECKAREN

(ENDAST UNDER FRITIDSEFTERMIDDAGAR)

* * *

Alla fritidshem i Sverige har någon form av system för att hantera barnens närvaro och när de går hem. Vi kan kalla det ”att checka ut sig”. För att säkerställa tillsynen och elevernas säkerhet sköts detta ansvarsområde och den rollen oftast av en av pedagogerna.

Hit kommer föräldrarna och meddelar när barnet går hem och de äldre eleverna som går hem själva meddelar rutinmässigt också denne pedagog.

Som Utcheckare är du i behov av kommunikation med den pedagog som för tillfället agerar Helikopter för att veta var eleverna befinner sig. Utcheckaren är den enda som inte aktivt kan observera barnens lekprocesser och hur barnen rör sig. Däremot vänder sig vårdnadshavarna till denne pedagog för att checka ut barnen för dagen.

När du har rollen som Utcheckare blir du med största sannolikhet säkrare på barnens för- och efternamn, vilka som är syskon eller eventuellt kusiner. Detta är något som kan vara en oerhörd styrka i framtida möten med eleverna. Vi både inger förtroende och skapar relationer genom att kunna namn och syskonrelationer i vårt omsorgsuppdrag. Det är framförallt i Utcheckarrollen vi möter flest vårdnadshavare och skapar tillit i relationen till dem.

En annan funktion som Utcheckaren kan ha är att vara den som eleverna kan checka in hos när de väljer olika aktiviteter på fritids. Är en elev till exempel ute och leker och vill gå in på digitaliseringsaktiviteten eller den skapande verksamheten kan en lista skapas digitalt eller analogt för att fylla denna funktion.

r p k a m S * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 63

63

2019-08-27 11:45

:

ONSSIDA

TI REFLEK

UTCHECKARROLLEN PÅ VÅR SKOLGÅRD

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 64

2019-08-27 11:45

SAMSPELET OCH KOMMUNIKATIONEN ROLLERNA EMELLAN

r p k a m S * *

* * *

v o

SKOLGÅRDEN

*

Ovan har jag illustrerat de kommunikationsvägar och samspel som sker mellan pedagogerna under utevistelsen (pilarna).

Helikoptrarna har en översiktlig bild (blåa trianglar) över vilka sammanhang barnen befinner sig i. Detta kommunicerar de med Utcheckaren. De gör observationer kring de elever som behöver fångas upp och ledas in i något form av leksammanhang och delger detta till Lotsarna. Lotsarna i sin tur tar med sig dessa elever och letar upp öppna leksammanhang där Djupdykarna är mitt inne i att skapa förutsättningar för lek och lärande.

När Djupdykarna skapar aktiviteter och lekprocesser som många elever dras till skapar de över tid trygga lekkluster.

Eleverna upplever oss pedagoger som tydliga, närvarande och Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 65

65

2019-08-27 11:45

trygghetsskapande. Det blir också enklare för Lotsarna att verkligen se de elever som har svårigheter att komma in i leksammanhang och lekprocesser samt ge dem stöd i detta. Med Helikopterns förmåga att överblicka helheten blir samspelet mellan pedagogerna som team optimalt.

Exempel ur verkligheten – hur rollfördelningen sker

Varje skolgård är unik. Eleverna på just er skolgård har unika behov, intressen och erfarenheter som hela tiden förändras. Följer ni och fångar upp dessa samt ser dem som en resurs och använder dem som utgångspunkt i arbetet känner eleverna i större utsträckning meningsfullhet, lust och delaktighet. Om ni hela tiden utvecklar innehållet i verksamheten, då utvecklas eleverna.

Förändringen av elevernas intressen kan ske långsamt och över tid. Vissa intressen kan vara konstanta och andra svänga från vecka till vecka, eller till och med på några dagar.

Eleverna har också ett behov av att erbjudas nya upptäckter. De behöver utmanas i att pröva saker som de inte gjort förut för att få nya erfarenheter och ytterligare utvecklas i sitt sociala samspel och sin fysiska förmåga.

Balansen mellan dessa två komponenter, att både utgå från elevernas intressen samt utmana dem till nya upptäckter, är något som vi hela tiden bör sträva efter.

Det finns dock ett fenomen som tycks vara relativt konstant oavsett vilken skolgård du än befinner dig på i Sverige – fotboll.

Det vill säga om skolan har en angränsande multiarena eller fotbollsplan.

Fotboll som sport har ett stort antal aktiva utövare runt om i landet, både tjejer och killar. Trots det ser könsfördelningen oftast rätt snedvriden ut på skolgårdarnas fotbollsplaner.

Jag har föreläst på många olika platser runt om i landet och under varje föreläsning har jag ställt frågan: ”Var är er skolgårds otryggaste plats?” Det vanligaste svaret är ”multiarenan” eller ”fotbollsplanen”.

Multiarenan var också platsen där jag startade mina pedagog-

r p k a m S * *

* * *

v o

*

66

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 66

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

ledda aktiviteter för ungefär 8 år sedan. Genom observationer och diskussioner med kollegor fann vi relativt omgående skolgårdens hetaste Hot spot. Den hade legat fast över tid och hade fått finnas till länge utan att vi som pedagoger hade gjort några medvetna insatser. Reglerna var otydliga och de starkaste eleverna med mest informell makt hade tagit över ledarskapet över platsen.

Här krävdes ett långsiktigt arbete för att återskapa känslan av en tydligt pedagogisk närvaro och trygghet. Framförallt behövde vi skapa en tillgänglighet för alla elever på skolan oavsett ålder och kön. Vår insats blev att dela planen på hälften. På ena halvan erbjöds det olika former av lekar där utgångspunktera var behovet av rörelse, skapande av nya sociala relationer, samarbete och känslan av delaktighet. På andra planhalvan spelades det fotboll.

Förutsättningarna för dessa typer av aktiviteter var goda på denna plats, eftersom det både fanns staket som avgränsade och mjuk konstgräs som underlag. En perfekt öppen yta samtidigt som mjuka bollar och annat inte flyger kors och tvärs. Vi rollfördelade in två Djupdykare. En spelade och deltog i fotbollsspelandet på den ena sidan och på den andra sidan ledde någon av oss pedagogledda aktiviteter.

På resten av skolgården hade vi en cirkulerande Helikopter, en Djupdykare och flertalet Lotsar som aktivt fångade upp ensamma elever och ”lotsade” in dem i våra aktiviteter.

Insatsen började sakta men säkert över tid att ge resultat. Allt oftare under veckorna upplevde vi ”WOW!-ögonblick” i olika former.

Det kunde handla om den där eleven som sällan deltar i styrda aktiviteter, som hittar glädjen i samspelet med många nya kompisar. Kompisar som började återkomma varje dag.

Eller hur eleven som ofta misslyckades i klassrummet visade en tidigare oupptäckt empati och förmåga att lyckas i samspelet med andra elever i våra aktiviteter.

Under vinterhalvåret var planen ofta isig och obrukbar. Då förändrades hela kartan och andra Hot spots uppstod i olika former ute på skolgården. En av dessa var en ”herren på täppan”-lek som

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 67

67

2019-08-27 11:45

uppstod på en ganska flack kulle. I första skedet gick jag och min kollega in i denna plats i rollen som Djupdykare. Genom deltagande och observation ville vi både skapa trygghet och se vad det fanns för intressen och behov i denna lek.

Fanns det någonting att utgå ifrån?

Vad ville vi förändra?

Det vi observerade var att platsen i sig drog till sig väldigt många, samtidigt som lekens form med väldigt oklara regler och ramar ofta orsakade konflikter och missförstånd. Utifrån behovet att utmana varandra fysiskt i kombination med intresset för rörelse erbjöd vi vid denna Hot spot olika typer av stafetter runt kullen och olika typer av kull-lekar. Vi testade oss fram och eftersom eleverna var trygga med oss som ledare deltog väldigt många och accepterade i stor utsträckning det vi erbjöd. Vid utvärderingen efter några veckor kunde vi se att både tryggheten, delaktigheten och rörelseglädjen ökade. Även elever vi sällan sett delta i aktiviteter på skolans multiarena deltog. Vi pedagoger tog mandatet över situationen. Vi erbjöd ett innehåll som lockade till sig majoriteten av de elever som tidigare hamnat i ogynnsamma situationer i ”herren på täppan”- leken.

Någonstans här började vi också förstå vinsten i att på ett mer medvetet sätt kontinuerligt observera och kartlägga resten av skolgårdens potentiella Hot spots. Vi blev genom detta bättre på att mera medvetet och genomtänkt välja platser för våra pedagogledda aktiviteter.

När jag började på mitt nuvarande jobb var multiarenan också efter någon veckas observation skolgårdens hetaste Hot spot.

Minst antal medvetna pedagogiska insatser och flest konflikter och missförstånd skedde på denna plats – dock inte i samma utsträckning som på mitt tidigare jobb, vilket berodde på att skolan var helt ny och så även multiarenan. Otryggheten som norm hade ännu inte riktigt etablerat sig i samma utsträckning, vilket var en fördel.

Någonstans måste pedagogledda aktiviteter initieras och även på denna multiarena var förutsättningarna rent fysiskt optimala.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

68

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 68

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

Konstgräs, stor öppen yta och staket runtom. Här började jag och min kollega inta Djupdykarrollen och erbjuda en mängd alternativa aktiviteter utifrån olika behov och intressen. Vi började med bredden: att varje dag erbjuda någonting nytt, något annorlunda än föregående dag.

Utifrån min beprövade erfarenhet delade vi multiarenan i två delar. På den ena planhalvan djupdök jag eller min kollega in i fotbollsleken och på den andre arrangerades olika former av aktiviteter nästan varje dag. Ibland arrangerade vi olika former av lekar över hela planen, mycket för att utmana de som alltid valde fotbollslek att prova något nytt.

Parallellt med att vi hade två Djupdykare kring denna Hot Spot varje dag antog en tredje kollega (eller jag) rollen som Helikopter, detta för att förstå flödet av elever över hela skolgården, vilken var mycket större än den jag arbetat med tidigare. Angränsande skogspartier, en parkourbana och många skrymslen och vrår fanns att observera utifrån elelperspektivet. Eftersom vi i ett tidigt skede gick in och arbetade proaktivt med trygghet och pedagogledda aktiviteter började vi sakta och genom Helikopterrollens perspektiv se hur skolgårdens multiarena, vår Hot spot, över tid transformerades till en Cool spot.

Multiarenan var nu en plats där både killar och tjejer vistades och genomförde en mängd olika lekar, både med boll och utan boll. I och med detta gjorde vi om vår rollfördelning till att vara en Djupdykare och en Lots vid vad som numera var en Cool spot, både för att underhålla den positiva stämningen och samtidigt fortsättningsvis erbjuda olika typer av lekar och aktiviteter.

Samtidigt observerade vi, med Helikopterns roll som hjälp, att skolgårdens hetaste Hot spot nu förflyttades till det angränsande skogspartiet. Här uppstod vilda och fantasifulla lekar där man jagade varandra med pinnar och byggde läger – det här var platsen där det hände.

Efter att vi diskuterat våra observationer i teamet rollfördelade vi in två Djupdykare och en Lots till skogspartiet. En av oss antog rollen som Djupdykare mitt i kojbyggarnas och de pinnfäktande

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 69

69

2019-08-27 11:45

elevernas lekar. Vi skapade förutsättningar för att utveckla leken genom material och hjälpte till med konstruktion och hållbarhet.

Tillsammans med Lotsen handledde Djupdykaren eleverna. Dessutom diskuterades gynnsamma förhållningsätt med pinnar, rätten att få bygga sin koja ostört och medlande i ”de har tagit våra pinnar!”- diskussioner.

Den andre Djupdykaren ledde styrda aktiviteter och lekar som funkar bra i en skog: dunken (burken), ”catch the flag” och trädkull.

Allt eftersom tiden gick upptäckte fler elever skogens kojor och potential. Fler lekar elevinitierades. Lekar såsom hästhoppning, restauranglek och ännu fler kojbyggen. Efter en tid gav den systematiska rollfördelningen och vår insats resultat även här. Dock låg vi kvar med en Lots kring kojbygget, där eleverna många gånger kan behöva pedagogisk handledning både kring konstruktion och socialt samspel.

Utmaningen på senare tid har varit att vi i och med en nybyggnation blev av med vår multiarena och halva skolgården. Mycket mindre yta, men samma antal elever. ”Vad händer nu?” tänkte vi.

Många kollegor var oroade över att multiarenan försvann och att skolgården blev mindre. Jag valde medvetet att se det som en utmaning och började i ett tidigt skede planera kring miljön för att möta den stundande förändringen.

En observation jag gjorde under våren innan bygget påbörjades var att intresset för ”King” plötsligt ökade. Kingrutan kom att bli nästa Hot spot.

Här uppstod initialt en del konflikter och missförstånd varvid vi rollfördelade in Djupdykare vid två av rutorna. Inför höstterminen målade jag även upp fem ytterligare rutor som en proaktiv insats utifrån elevernas starka intresse och behov, och för att bredda kingspelandet till så många som möjligt. Min tanke var att om det finns sju olika kingspel att ansluta till kommer friktionen och konflikterna att minska. Köandet kommer dessutom att bli mindre och flödet i spelet kommer att öka.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

70

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 70

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

Avsaknaden av en multiarena blev väldigt intressant. De första två veckorna såg vi en skara vilsna tidigare fotbollsspelande elever hänga läpp – därefter hittade även de på olika former av lekar. De upptäckte klätterställningen, gungorna, studsmattorna, kingrutorna, bandy och en mängd andra lekar och aktiviteter.

Vintern kom med snö och is. Elevernas erfarenheter från föregående vinters snöbacksåkning anade jag skulle utvecklas till skolgårdens Hot spot. Här hann vi först! Vi rollfördelade två Djupdykare under planeringsmötet. En uppe i backen och en längst ner för att hålla i åkandet. Utöver det rollfördelade vi två Lotsar för att handleda och stödja eleverna i hur vi åker, vart vi åker och handleda eleverna i turordning. Vi madrasserade stolpar och tog fram lånehjälmar, stjärtlappar, åkmattor och stora spadar att bygga hopp med.

Under en fyraveckorsperiod var runt 200 elever under varenda utevistelse mitt i detta lekkluster, oerhört fysiskt aktiva och djupt inne i lekprocesser av olika slag. Vi tillförde även ett klätterrep som i sig självt blev en enormt populär och välbesökt aktivitet.

Det fina samspelet som skapades trots att så många elever deltog samtidigt var fantastiskt att beskåda. Under flera veckor fick vi se och uppleva ”WOW!-ögonblick”. Den där äldre årskusen med elever som ofta var i konflikt med varandra åkte nu tåg tillsammans och skrek av lycka. Eleven som ofta hade svårt att kliva in i leken var delaktig i åkningen varenda rast. Det skapades olika former av snurråkning. Den där eleven som kämpade under lektionstid med olika former av svårigheter och under två veckor fick lyckas som projektledare för snöhoppsbygget varenda utevistelse.

Sedan började snön att smälta, vilket innebar att vår Hot spot med största sannolikhet skulle dö ut och det skulle uppstå en ny någon annanstans.

I dagsläget har vi ingen konstant ”skolans hetaste Hot spot”, utan den förändras ständigt utifrån väder, intressen och framförallt elever och pedagoger.

Vår förmåga att i ett så tidigt skede som möjligt koda av elever-

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 71

71

2019-08-27 11:45

nas för tillfället starkaste intressen och behov och därefter skapa aktiviteter utifrån det avgör ofta hur mycket det lyfter och hur många som visar intresse för aktiviteten i sig.

Ett mål är att vi i samspel, genom lyhördhet och observationer, fångar upp signaler på otrygghet och konflikter vid olika platser och i olika lekprocesser. Då kan vi ta med oss detta tillbaka till planeringen och rollfördelningen inför kommande vecka.

r p k a m S * *

* * *

v o

* 72

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 72

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

REFLEKTIONER KRING SAMSPEL

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 73

2019-08-27 11:45

SYSTEMATISK ROLLFÖRDELNING OCH PLANERING UTIFRÅN KARTLÄGGNINGEN

* * *

Att landa i och förstå de olika rollerna tar tid och måste få ta tid.

Alla pedagogiska verksamheter är unika och har sina utmaningar, förutsättningar och resurser. Därför kommer jag här nedan att gå igenom ett förslag, en idé, ett sätt att stegvis börja pröva rollerna och dess samspel sinsemellan. Eftersom det är vanligt att man veckovis har gemensam planering så löper rollfördelningen per vecka. Vid utvärderingen av insatsen och rollfördelningen stämmer vi av och reviderar planen.

r p k a m S * *

v o

FÖRSTA FASEN:

Det första vi gör är att gemensamt titta på skolgårdskartan och göra följande: • Placera ut skolgårdens Hot spots på skolgårdskartan.

• Placera ut skolgårdens Cool spots på skolgårdskartan.

*

Nu är det dags att tillsätta två i teamet som axlar rollen som Djupdykare mitt i den hetaste Hot spoten. Det är alltid enklare att börja avgränsat med en sak i taget.

Finns det redan en etablerad skolgårdsverksamhet där en eller två engagerade pedagoger bedriver genomtänkta aktiviteter så är kanske just deras aktiviteter redan skolgårdens Hot spot.

Har vi ännu inte kommit igång med att leda aktiviteter måste ni börja där det händer, detta för att förstå vilka behov och intressen och erfarenheter som ska vara er utgångspunkt när ni framöver skapar era aktiviteter. Allt det finner ni just där, mitt i skolgårdens Hot spot.

74

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 74

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

Rollen som deltagare och medutforskare inuti er skolgårds för tillfället hetaste Hot spot kommer att bli en utmaning i sig.

Här är det viktigt att alla kollegor känner till och är medvetna om vem som för tillfället har rollen som Djupdykare och vikten av att få fullfölja den. Det kan under veckan ske ett skifte, en transformering, av vår hetaste Hot spot och då följer Djupdykarna den transformeringen noga.

Steg två är att tillsammans funderar över vilka av medlemmarna i teamet som redan sedan tidigare har mest erfarenhet och kunskap av Helikopterrollen. Mitt förslag är att låta just dessa två kollegorna axla rollen under den första veckan.

Varför börja med att bara rollfördela in Djupdykare och Helikoptrar?

r p k a m S * *

* * *

v o

Den viktigaste anledningen är för att ni måste utforska och mejsla fram vilka roller ni behöver komplettera de två Helikoptrarna och de två Djupdykarna med. De som inte på förhand har en given roll kan röra sig mellan de olika rollerna och utforska dem i samspel med Helikoptrarna och Djupdykarna. Kanske märker ni under veckan att ni behöver komplettera med minst en till Djupdykare någonstans. Med största sannolikhet kommer ni även att förstå och inta Lotsens roll och funktion.

En annan viktig tanke från min sida är att ni får uppleva skillnaden mellan att i grova drag ha planerat rollfördelningen innan ni går ut jämfört med att framöver tydligt och i förväg ha planerat sin egen och alla kollegors roller och dessutom planerat vilka funktioner kollegorna har.

Framförallt kommer ni utifrån denna första vecka att förstå hur många av varje roll ni behöver på just er skolgård i dagsläget.

Två frågeställningar ska ni specifikt reflektera över under veckan och ta med er till kommande planeringsmöte: • De som inte har förutbestämda roller, vilka roller intar de?

• Vad händer när någon intar Djupdykar-, Lots- och Helikopterrollen under veckan?

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 75

75

2019-08-27 11:45

REFLEKTIONER FAS 1

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 76

2019-08-27 11:45

ANDRA FASEN

Börja även här med en gemensam titt på skolgårdskartan och placeringarna av Hot spots och Cool spots som ni gjorde under förra mötet.

Därefter diskuterar ni följande frågor: • Vilka roller antog ni som inte hade en fast roll under veckan?

• Vilka roller bör ni komplettera Helikoptrarna och Djupdykarna med?

• Har er hetaste Hot spot förflyttats eller kommer den troligtvis även nästa vecka att vara på samma ställe?

• Vilka behov, intressen och erfarenheter ser vi hos barnen som är mitt i skolgårdens Hot spot?

• Har ni någon idé om en aktivitet som kan möta dessa intressen, behov och erfarenheter?

• Har ni upptäckt några fler Cool spots eller Hot spots? Vilka är nya? Vilka ligger kvar?

r p k a m S * *

* * *

v o

När ni har diskuterat dessa frågor använder ni era slutsatser och beslutar hur rollfördelningen bör se ut kommande vecka.

Nu behöver ni på riktigt tänka till. Hur många av varje roll behöver ni placera ut på skolgårdskartan?

Börja återigen med Djupdykarna. Behöver ni fler än två? Ska förra veckans Djupdykare fortsätta i sina roller för att fördjupa sin kunskap kring det som sker inuti skolgårdens hetaste Hot spot?

Eller ska dessa skapa och leda en aktivitet utifrån sina observationer?

Därefter pratar ni om Lotsen/Lotsarna. Vilka områden av skolan ska den/de röra sig kring? Hur många ska ni börja med?

Sist men inte minst: placera ut Helikoptern/Helikoptrarna. Diskutera vilka områden den/de behöver röra sig över för att förstå och kunna observera helheten.

Nu kör vi på riktigt!

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 77

77

2019-08-27 11:45

REFLEKTIONER FAS 2

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 78

2019-08-27 11:45

TREDJE FASEN

Efter den andra veckan är det återigen dags att göra analys och justeringar inför kommande vecka under er planering. Ni börjar som tidigare veckor med att gemensamt titta på skolgårdskartan.

• Har er hetaste Hot spot förflyttats eller kommer den troligtvis även nästa vecka att vara på samma ställe? Vilka behov, intressen och erfarenheter ser ni hos barnen som är mitt i skolgårdens Hot spot? Kan ni skapa en aktivitet utifrån de intressen och behov ni ser i denna Hot spot som lockar eleverna? Behöver ni fler Djupdykare någonstans?

• Har ni upptäckt några fler Cool spots eller Hot spots? Vilka är nya? Vilka ligger kvar?

• Helikoptern/Helikoptrarna berättar om observationer kring helheten den/de gjort under veckan. Har rollfördelningen varit optimal? Är det något ni bör förändra?

• Lotsen/Lotsarna berättar om sina observationer och insatser från veckan.

• Djupdykarna berättar om sina observationer och insatser från veckan.

• Känner ni som team att ni vill ligga kvar i de roller som ni varit i under veckan?

r p k a m S * *

* * *

v o

*

När ni har diskuterat dessa frågor använder ni era slutsatser för att placera ut rollfördelningen på kartan inför kommande vecka.

Börja återigen med Djupdykarna. Behöver ni fler än två?

Därefter Lotsen/Lotsarna. Vilka insatser och observationer gjordes under veckan och vad ska ni fortsätta med för insatser?

Sist men inte minst, placera ut Helikoptern/Helikoptrarna. Diskutera vilka områden denne/de behöver röra sig över för att förstå och kunna observera helheten.

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 79

79

2019-08-27 11:45

REFLEKTIONER FAS 3

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 80

2019-08-27 11:45

FJÄRDE FASEN

Under den tredje veckan och kommande veckor gör ni samma analys som tidigare. Ni utvärderar era insatser och rollfördelningen, analyserar, drar slutsatser och placerar ut era roller på skolgårdskartan. Under den första tiden är det för helhetens och samspelets skull enklast att låta rollerna ligga relativt fasta. Med tiden kommer ni som team att bli mer flexibla i rollfördelningen utifrån elevernas behov och intressen.

Ni börjar som tidigare veckor alltid med att gemensamt titta på skolgårdskartan.

* * *

v o

• Har er hetaste Hot spot förflyttats eller kommer den troligtvis även nästa vecka att vara på samma ställe? Vilka behov, intressen och erfarenheter ser vi hos barnen som är mitt i skolgårdens Hot spot? Kan ni skapa en aktivitet utifrån de intressen och behov ni ser i denna Hot spot som lockar eleverna? Behöver vi fler Djupdykare någonstans?

• De övriga eleverna som inte deltar vid skolgårdens hetaste Hot spot – vad har de för behov, intressen och erfarenheter?

Har ni under veckan gjort några observationer kring elevinitierade lekar? Hur kan ni utforma en eller flera aktiviteter utifrån detta?

• Har ni upptäckt några fler Cool spots eller Hot spots? Vilka är nya? Vilka ligger kvar?

• Helikoptern/Helikoptrarna berättar om observationer kring helheten den/de gjort under veckan. Har rollfördelningen varit optimal? Är det något ni bör förändra?

• Lotsen/Lotsarna berättar om sina observationer och insatser från veckan.

• D jupdykaren/Djupdykarna berättar om sina observationer och insatser från veckan.

• Känner ni som team att ni vill ligga kvar i de roller som ni varit i under veckan?

r p k a m S * *

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 81

81

2019-08-27 11:45

När ni har diskuterat dessa frågor tar ni med er era slutsatser för att besluta hur rollfördelningen skall se ut de kommande veckorna.

Börja återigen med Djupdykarna. Behöver ni fler än två?

Därefter Lotsen/Lotsarna. Vilka insatser och observationer gjordes under veckan och vad ska ni fortsätta med för insatser?

Sist men inte minst, placera ut Helikoptern/Helikoptrarna.

Diskutera vilka områden denne/de behöver röra sig över för att kunna förstå och observera helheten.

Elevernas intressen och erfarenheter är utgångspunkten i våra aktiviteter. Etableringsfasen av detta systematiska arbete tar därför olika lång tid beroende på hur väl ni tidigare lyckats möta elevernas behov av ledarskap och förståelse. Ju bättre ni som team blir på att möta elevernas intressen och behov, desto fler elever kommer att landa rätt i era riggade miljöer och pedagogledda aktiviteter. Målet i sig är inte att alla måste delta. Dessutom är det en omöjlighet och inte heller önskvärt. Det måste ges utrymme och förutsättningar för den fria leken och för att nya lekar skall kunna utvecklas. Däremot är målet att eleverna upplever att det finns tydliga leksammanhang med närvarande och deltagande pedagoger och att så många elever som möjligt deltar.

r p k a m S * *

* * *

v o

* 82

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 82

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

REFLEKTIONER FAS 4

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 83

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

* 84

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 84

Nyckeln till skolgürdens lärande

2019-08-27 11:45

UTFORMANDET AV PEDAGOGISKA MILJÖER OCH AKTIVITETER

* * *

v o

Målet är som jag tidigare nämnt att över tid fånga upp olika intressen, behov och erfarenheter och utifrån dessa utforma aktiviteter i verksamheten. Får vi in fler elever i olika sammanhang är vi på rätt spår: sammanhang som för dem upplevs som meningsfulla, stimulerande och någonstans bottnar i analysen av deras intressen och behov.

En bra balans mellan pedagogiska miljöer för eleverna att utforska och pedagogledda aktiviteter är enligt mig något att hela tiden sträva efter. Vi bör också förhålla oss till, och i vårt arbete förstå, hur dessa två företeelser hela tiden samspelar.

Eleverna initierar lekar och aktiviteter. Vi observerar skeendet och förhåller oss nyfikna, intresserade och möjliggörande. ”Behöver ni något?” Kanske är det en större hink, ett snöre eller en bättre plats att vara på? Här kan vi ta vara på lekens ramar och innehåll. Det i sig kan bli en ”styrd” pedagogledd aktivitet utförd av en eller två Djupdykare under kommande vecka, eller redan under samma eftermiddag.

Vi kan också testa att initiera helt nya lekar och aktiviteter för eleverna. På de sättet utmanar och inspirerar vi dem till nya upptäckter. Dessa upptäckter blir nya erfarenheter och leder till skapande och vidareutveckling av egna lekar och aktiviteter.

r p k a m S * *

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 85

85

2019-08-27 11:45

EXEMPEL PÅ UTFORMANDET AV RIGGADE PEDAGOGISKA MILJÖER

På skolgårdar finns ofta stora möjligheter att med små medel rigga enkla pedagogiska miljöer så att eleverna kan skapa egna lekar.

En utlåningsbod där lekmaterial för utomhusbruk förvaras är en utomordentligt och central plats på skolgården. Den möjliggör elevernas egna initierade lekar och aktiviteter. Har skolan inte en sådan i nuläget bör möjligheterna för att ordna en omedelbart ses över. Får vi igång ett fungerande utlåningssystem som bygger på elevernas delaktighet och ansvar kan det bli skolgårdens hjärta – den mest centrala punkten och en viktig komponent i en välfungerande skolgårdsverksamhet. Bollar av olika slag, sandleksaker i olika former, hopprep, bandyklubbor, målburar och annat, stimulerar många elever till att själva konstruera lekar och aktiviteter.

På många skolgårdar finns redan från början miljöer i form av sandlådor, klätterställningar, gungor, kingrutor, multiarenor och annat. Det vi behöver göra som pedagoger är att genom kontinuerlig observation se över vad vi utöver det kan tillföra. Kan vi i förväg ”rigga” dessa miljöer med material som ser lockande ut för eleverna?

Med hjälp av en markeringsvagn/linjemålare kan man måla upp fler kingrutor, cykelbanor, hopphagar, kubb-banor och annat som vi ser behov av. Finns det ett angränsande skogsparti är detta också en utmärkt plats där man kan tillföra hästhoppnings- och kojbyggematerial i form av lastpallar, större stockar och pinnar i olika former.

Vi kan också utgå ifrån årstidernas nyckfulla omslag – ett rejält regnvänder kan vara en fantastisk utgångspunkt. Då skapas det med största sannolikhet gigantiska vattenpölar någonstans på skolgården. Har vi god kontakt med köket och kökspersonalen har de med största sannolikhet ett lager av större vita hinkar som de kan avvara till verksamheten. En mängd riktigt stora hinkar och hinkar i olika storlekar stimulerar oftast till de mest fantastiska vattenlekar.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

86

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 86

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

UTFORMANDET AV PEDAGOGLEDDA AKTIVITETER – VARFÖR?, HUR?, VAD?

Frågan ”varför” är enligt mig den första vi ställer oss när vi står inför att arrangera pedagogledda aktiviteter. Det finns en lång tradition inom fritidshemmet att efterkonstruera våra intentioner med aktiviteter i verksamheten. Vi behöver istället bli betydligt bättre på att börja med funderingen ”varför” istället för att avsluta med den. Vi kartlägger utifrån observation elevernas behov, intressen och erfarenheter. Det vi vill tillföra eller skapa större utrymme för eller vidareutveckla blir vårt ”varför” i utformandet av våra aktiviteter.

Exempel på ”varför” är det vi vill att eleverna ska få uppleva och erfara genom vår aktivitet. Tror vi till exempel att många elever kommer mötas i samspel, samarbete och fysisk aktivitet i vår aktivitet? Vill vi öppna upp för en större bredd av möten mellan elever i olika åldrar och kön? Har både vi och eleverna lyckade erfarenheter av denna aktivitet och vill testa om det fortfarande är så (alltså en beprövad erfarenhet)? Om vi är i startgroparna av en skolgårdsaktivitet kan vårt ”varför” vara att eleverna skall känna ökad tillit och trygghet med oss som pedagoger och ledare när de vistas på skolgården.

När vi har hittat vårt ”varför” behöver vi enligt mig även fundera över vårt ”hur”. Det ”hur” jag tidigare beskrivit som metod är att kliva in i eller modifiera skolgårdens hetaste Hot spot i syfte att skapa trygghet, glädje och förebygga konflikter. Det är viktigt att i ett tidigt stadium arbeta proaktivt med det eleverna visar intresse för.

Strategins första fas, att kliva in i och agera medskapare av lek och delta i det eleverna visar störst intresse för, skapar en medkultur snarare än den traditionella motkulturen vi ibland kan hamna i när det gäller vår relation till eleverna. För att förtydliga: någon eller några där inne i skolgårdens hetaste Hot spot äger mandatet och den informella makten om inte vi som pedagoger gör det. Vi kan omöjligt hoppa över detta första steg. Det största klustret av elever måste känna tillit, trygghet och förtroende för oss

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 87

87

2019-08-27 11:45

som ledare och pedagoger. När vi känner att vi har eleverna med oss och har etablerat ett mandat bland dem kan vi således initiera olika former av aktiviteter vi tror möter upp vårt ”varför”.

Nedan kommer jag att lista några framgångsfaktorer, några ”hur”, oavsett aktivitet: • Begriplighet: eleverna ska kunna förstå relativt snabbt • Alla ska vid behov kunna hoppa in och hoppa ut • Oavsett ålder eller kön ska alla kunna delta • Alltid blanda lagen efter en stund (om inte aktiviteten i sig gör att eleverna hela tiden blandas) • Alltid på frivillig basis • Få enkla och tydliga regler för alla • Fokus på processen, inte resultatet • Eleverna ska kunna göras delaktiga genom olika roller.

r p k a m S * *

* * *

v o

När vi som Djupdykare över tid tagit oss in i olika former av Hot spots är vårt nästa steg att utforma och erbjuda aktiviteter utifrån våra observationer. Vi vet ”varför”, vi vet ”hur”, så ”vad” kan vi erbjuda för stimulerande alternativa lekar eller aktiviteter vi tror att eleverna skulle uppskatta?

När vi initierar lekar och aktiviteter av olika slag är Djupdykarens närvaro och förmåga att leda avgörande. Varje aktivitet kräver under processens gång sin unika undervisning, och exakt vad kan vi på förhand aldrig fullt ut veta.

Däremot finns det vissa framgångsfaktorer i vårt förhållningssätt om vi vill inkludera så många elever som möjligt. Det beteende som vi pedagoger väljer att belysa och förstärka i vårt ledarskap, kommer också eleverna att visa upp och sträva efter.

Belyser vi kraftigt och medvetet förmågan att samarbeta och bidra med god stämning som det viktigaste i en aktivitet blir det också eftersträvansvärt bland eleverna.

Ger vi, med fingertoppskänsla, positiv feedback till de elever vi ser möter störst utmaningar i en aktivitet, stärker vi inte bara just dessa elevers självkänsla utan riktar även fokus på att alla

*

88

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 88

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

har olika förutsättningar. Alla har samma rätt till att lyckas. Dessa elever kommer också i större utsträckning att både vilja och våga delta igen.

DE TRE FASERNA I PEDAGOGLEDDA AKTIVITETER

1. INITIERINGSFASEN

* * *

Någonstans måste vi börja med vår aktivitet. Som jag tidigare nämnt bör vi ha ställt oss frågan ”varför?” och ha det som utgångspunkt. Vi vill till exempel att fler elever ska få prova något nytt.

Därför hittar vi en ny, lämplig, spännande och utmanande aktivitet vi vill testa.

r p k a m S * *

v o

• Var på skolgården är den optimala platsen? Hur ska vi locka dit så många elever som möjligt?

• När vi testat första gången bör vi direkt göra en avstämning och revidering av aktivitetens placering. Var det ett lyckat val av plats? Kan vi förändra något till det bättre för att locka fler deltagare?

• Vi bör också utvärdera aktivitetens flöde. Fastnade det någonstans? Kan vi bygga bort hindret för att öka flödet och smidigheten i aktiviteten?

*

När vi initierar en ny aktivitet bör vi efter varje genomförande ställa oss dessa frågor. Vid behov bör vi även forma aktivitetens placering och flöde. Olika lekar tar olika lång tid att initiera. En del av dem funkar inte alls och det blev absolut inte som vi tänkte.

Intresset var kanske inte vad vi hoppats på. Då får vi tänka om och tänka nytt. Det kan också visa sig att det verkligen mötte upp både ett behov och intresse hos eleverna och är på väg att bli en Hot spot! Då går vi vidare till nästa fas.

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 89

89

2019-08-27 11:45

:

ONSSIDA

TI REFLEK

INITIERINGSFASEN

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 90

2019-08-27 11:45

2. ETABLERINGSFASEN Under denna fas är vårt viktigaste uppdrag som pedagoger att etablera, förstärka, fokusera på och underhålla eftersträvansvärda mål i aktiviteterna – detta enligt läroplanen. Förmågor som att kunna samarbeta, kommunicera, kompromissa och kunna förstå någon annans perspektiv, nå samförstånd, följa turtagning och regler bör därför ges störst fokus. Dessa förmågor bör positivt förstärkas på ett medvetet, tydligt och för eleverna synligt sätt. Detta är kanske det mest avgörande. Hur vi som pedagoger medvetet väljer att se och tydligt bekräfta när eleverna gör ”rätt” kommer med tiden att överskugga när eleverna gör ”fel”. Dessutom agerar vi som viktiga förebilder genom att uppmärksamma och förstärka det positiva, det som eleverna lyckas med. Exakt där implementerar vi tydliga normer och värden i samspel med eleverna.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 91

91

2019-08-27 11:45

:

ONSSIDA

TI REFLEK

ETABLERINGSFASEN

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 92

2019-08-27 11:45

KEYSER SÖZE-PEDAGOGIKEN Att vara en tydlig ledare som fritidspedagog i barns lek och aktiviteter är viktigt. Till en början.

Jag har under åren utvecklat en helt egen metod kring hur man stegvis bygger bort sig själv ur lekar och aktiviteter.

Igångsättaren, möjliggöraren, är de första två rollerna man antar. Man fångar upp skeenden, sandkorn av lek i förbifarten och omforma dem till en aktivitet.

Därefter förvandlas jag till ”Etableraren”. Den som etablerar leken. Gör så att leken växer sig stark i sin egen form, blir synlig för många och blir begriplig för alla. Därefter kommer det svåraste.

Man måste med kirurgisk precision och fingertoppskänsla veta exakt när det är dags att backa undan. Låta barnen kliva fram. Annars stagnerar lärandet för barnen precis då sprickan öppnar sig, gluggen till den proximala utvecklingzonens ljus blir synligt. Lärandet i lekens dimension öppnar sig. Lyser som ett eldklot. ”Vi vill låna stafettpinnarna och megafonen, kan vi låna bandspelaren också?” ”Ja, kommer om en stund, ska bara hämta en sak, ni behöver koner också.”

Därefter smyger jag långt, långt bort från leken där ingen ser mig och ser det magiska hända. Jag har skapat leken, som nu är deras, och ingen vet var jag är. Ändå vet alla vem jag är. Verkar i det fördolda.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

”Who is Keyser Soze?

He is supposed to be Turkish. Some say his father was German. Nobody believed he was real. Nobody ever saw him or knew anybody that ever worked directly for him, but to hear Kobayashi tell it, anybody could have worked for Soze. You never knew. That was his power.

The greatest trick the devil ever pulled was convincing the world he did not exist. And like that … he is gone.”

Att bli Keyzer Söze*. Dit ska vi. * Keyser Söze är en rollfigur i filmen ”De misstänkta”. Enligt filmens huvudperson Roger ”Verbal” Kint (Kevin Spacey) har Söze en legendarisk, nästan mytisk status hos både kriminella och poliser. (Wikipedia) Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 93

93

2019-08-27 11:45

KINGRUTANS MAGISKA HEMLIGHET De flesta som under de senaste trettio åren gått i skolan i Sverige har stött på den. Den vitmålade kvadraten med ett kors på skolgården. Ibland är det en romb i mitten, ibland en cirkel.

Sett ur ett skolperspektiv med skolämnen i fokus skulle man kunna tänka att barnen lär sig matte här. Kanske det.

I verkligheten lär de sig så mycket mer varje dag.

Om vi vuxna förhåller oss till skeendet på rätt sätt.

En gång hade jag ett studiebesök på min förra skolgård. ”Va? Hur kommer det sig att ni har fem kingrutor och inga konflikter någonstans? Varför har ni inte vuxna vid varje ruta? Var har ni reglerna?

HAR NI INGA REGLER?” Jo. Eftersom regler är något vi vuxna konstruerar i hopp och tro om att allt nu kommer att lösa sig. Skönt för oss.

Då tror vi att barnen inte kommer att utveckla leken.

Och att barn inte alls kommer att utvecklas.

Vill man lyckas ska jag berätta hemligheten för er.

Först: spela länge med barnen.

Länge.

Genom deltagandet kommer du att få upptäcka och få fatt i ett antal nycklar i form av framgångsfaktorer som gör att spelet flyter.

Lyft dessa nycklar med de äldsta barnen.

Förstärk just de bitarna.

Försök få dem att sätta ord på just de detaljer som gör att spelet lyckas bli bra för alla.

Prata bemötande.

Vad är okej? Vad är inte okej?

Vad gör någon ledsen?

Hur gör vi när vi tycker två olika saker? Hur löser vi det snabbt så spelet kan gå vidare?

Be sedan de äldsta barnen om en tjänst.

Att lära så många som möjligt hur man på bästa sätt får spelet att flyta och hur man har roligast.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

94

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 94

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

Sen: underhåll detta. Peta inte i det. Spana. Delta. Låt nu BARNEN verkställa samtalen ni haft.

Observera i och utanför spelet. Är det något som inte fungerar, ta samma gäng av de äldsta barnen och dra det ett varv till. Samma frågor.

Kan bli många varv.

Så småningom gör du det viktigaste av allt.

Backa ur. Lita på barnens förmåga.

Rätt var det är så har du också 5 kingrutor och 70 barn som samspelar, kompromissar, lär sig av varandra och framförallt skapar regler i realtid som barnen bemästrar och agerar utifrån själva. Som har ett reellt värde.

På riktigt. Lätt va?

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 95

95

2019-08-27 11:45

3. DELAKTIGHETSFASEN När vi känner och upplever att vi som pedagoger lyckats etablera ovan nämnda positiva stämning, när de flesta förstår och i relativt stor utsträckning börjar visa förmågor av den karaktär som jag nämnt innan, kan och bör eleverna försiktigt göras delaktiga. Hur detta skall gå till beror helt och hållet på aktiviteten i sig. Ofta kan vi delegera ledarskapet – elever kan få axla rollen som den som ”startar” leken, den som släpper bollen eller blåser i visselpipan.

Vi bör alltid befinna oss i bakgrunden och stötta, så att inte elever hamnar i knepiga domslut eller konflikter.

Vi kan också medvetet och med fingertoppskänsla välja delaktighet/roller i våra aktiviteter, allt utifrån elevernas förmåga. Det kan till exempel röra sig om en elev som ogärna vill delta, ofta leker bredvid och samtidigt passar utmärkt i någon funktion eller roll. Även elever som vi tycker behöver träna sig i att ta andras perspektiv kan med vårt stöd få axla rollen som ledare och förebild.

Vissa lekar och aktiviteter har efter en tid blivit så etablerade och självgående att äldre elever med fördel kan ges möjlighet att träna sin förmåga att leda andra och ta ansvar för material. I förlängningen kan de systematiskt göras till ledare av aktiviteter genom handledning och stöd från oss pedagoger.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

96

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 96

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

INSPIRATION TILL AKTIVITETER

För att hämta inspiration och idéer till olika typer av aktiviteter som ni tycker skulle möta upp ert ”varför” finns det en mängd sidor på nätet där ni kan hitta inspiration. Det vill säga de aktiviteter som ni vill erbjuda.

Här kommer några ställen på Internet att börja med: FACEBOOKGRUPPEN ”RASTAKTIVISTERNA – RASTEN SOM ALDRIG TAR SLUT” Denna fantastiska grupp har när jag skriver detta 25 524 medlemmar från hela landet som varje dag delar med sig av beprövad erfarenhet i form av olika lyckade rastaktiviteter.

Gruppen har även ett omfattande filarkiv med aktiviteter i olika former och för olika ändamål.

r p k a m S * *

* * *

v o

LEKARKIVET.SE Precis som på rastaktivisternas sida finns här ett filarkiv fyllt med olika former av lekar. Här kan ni välja utifrån syfte och mål grundat på de observationer som ni har gjort.

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 97

97

2019-08-27 11:45

:

ONSSIDA

TI REFLEK

EGNA IDÉER

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 98

2019-08-27 11:45

UTMANINGAR I VERKSAMHETEN OCH PRAKTIKEN

* * *

Precis som i andra situationer när ni skall omsätta en idé, en tanke eller en metod i praktiken så kommer ni att stöta på utmaningar. Perioder av sjukdom och vård av barn eller förändringar i personalgruppen kommer alltid att förekomma i mer eller mindre utsträckning. Har ni då en gemensam plan kring vilka roller som behöver besättas, vilka nyckelroller som alltid behövs, kan ni på ett konstruktivt och proaktivt sätt möta dessa utmaningar när de kommer. Om ni hela tiden för en dialog kring arbetets utveckling och veckovis stämmer av era insatser och observationer med varandra, skapas en stark riktning framåt. Det skapas ett systematiskt utvecklingsarbete.

Styrkan kommer ligga i er gemensamma idé och kunskap kring arbetet och den ökade gemensamma medvetenheten hos kollegiet kring rollernas funktion och samspel. Allt rasar inte för att ”Lotta” eller ”Lasse” är sjuk idag.

En annan viktig aspekt är att vi gemensamt kartlägger behov och intressen som finns på skolgården. Då är det mycket lättare att rollfördela när vi har vikarier. Då kan också vikarien känna att hen fyller en funktion.

Den absolut största utmaningen har jag nämnt ovan: att över tid hålla i och hålla ut. Förändrings- och utvecklingsarbete tar tid och engagemang och är samtidigt oerhört stimulerande, utvecklande och stärkande för alla i kollegiet. Känslan av att ligga steget före, se hur det gemensamma arbetet påverkar elevernas välmående, ger en känsla av meningsfullhet och glädje. Detta är viktigt att återkommande lyfta i kollegiet. Små, medvetna steg och att

r p k a m S * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 99

99

2019-08-27 11:45

hela tiden stämma av var ni är och vart ni ska leder er framåt.

Arbetet med elever både på grupp- och individnivå sker över lång tid – så även arbetet med att stärka pedagogernas mandat på skolgården. Över tid skapas en känsla av trygghet, meningsfullhet och delaktighet hos eleverna.

Som tidigare nämnt så är en stark rast- och skolgårdsverksamhets viktigaste uppdrag att erbjuda eleverna meningsfulla sociala sammanhang och lekar. Med ett medvetet arbete kommer eleverna med tiden i större utsträckning att landa i våra riggade miljöer och pedagogledda aktiviteter. Det är ett långsiktigt arbete där ni emellanåt stöter på både utmaningar och bakslag varvat med oerhört fina genombrott och ”WOW!-ögonblick”. Ju fler elever ni lyckas fånga upp desto färre konflikter kommer över tid att uppstå. Teamets förhållningsätt kommer vara avgörande precis som förståelsen kring att arbetet inte är gjort på en termin och aldrig egentligen tar slut. Beslutsamhet, kontinuitet, systematisk rollfördelning och observation av elevernas behov och intressen är verkligen framgångsfaktorer.

r p k a m S * *

* * *

v o

* 100

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 100

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

NORMMEDVETET ARBETE I PRAKTIKEN Då jag inledde mitt arbete på skolgården för ungefär 8 år sedan började jag som jag tidigare beskrivit med skolgårdens multiarena – bland annat för att det hade byggts upp mest otrygghet där och utvecklats till skolgårdens hetaste Hot spot. En annan viktig anledning var det uppdrag som vi alla inom skolan, oavsett yrkeskategori, ska arbeta emot. Väl formulerat under rubriken ”En likvärdig utbildning” i Lgr 11:

r p k a m S * *

* * *

v o

”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet”

*

Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016.

(2016). 2. uppl. sid.8 Stockholm: Skolverket

Arbetet kring multiarenan var ingen engångsinsats, utan snarare ett startskott på ett sätt att medvetet börja reflektera kring hur vi ser på eleverna. Framförallt enligt hur det beskrivs i texten i Lgr11 – vilka förväntningar och vilket bemötande eleverna får utifrån kön.

Tidigare under mina yrkesverksamma år upplevde jag att det hade hänt något med elevernas fysiska aktivitetsnivå. Från det att de kom till oss i förskoleklassen och upp till nionde klass såg jag ett återkommande mönster beroende på vilket kön eleverna hade.

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 101

101

2019-08-27 11:45

Det första året i förskoleklassen var skillnaderna inte så stora.

Pojkar och flickor rörde sig och prövade saker i ungefär samma utsträckning. Därefter, efter varje år, blev de lite mer passiva, positionerade och medvetna om vad som förväntades av dem. Det blev med tiden inte längre lika självklart att bara leka med vem som helst. Framförallt flickor blev med stigande ålder passiva åskådare.

De killar som gillade sport fortsatte obekymrat med att leka sportlekar och flickorna tittade på. När de sedan börjar närma sig slutet på mellanstadiet blev majoriteten stillasittande.

Den upplevelsen och känslan har det i efterhand visat sig att jag hade belägg för. 2017 gjordes i Sverige den första stora nationella studien kring barn och ungdomars rörelse i skolan och på fritiden.

Med hjälp av rörelsemätare (accelerometrar) kunde idrottsforskarna mäta hur mycket, och med vilket intensitet, som svenska barn rörde sig under en vecka. Studien genomfördes av Gisela Nyberg, forskare på Karolinska Institutet, på uppdrag av Regeringen i samarbete med livsmedelsverket. 1677 elever från 51 skolor runt om i Sverige deltog i studien.

Resultatet från studien var nedslående. Endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna nådde den dagliga rekommendationen av fysisk aktivitet (60 minuters pulshöjande motion). Mest aktiva var de yngsta pojkarna (årskurs 5). Minst aktiva var flickorna i gymnasiet. Endast 14 procent nådde rekommendationen kring daglig fysisk aktivitet.

Vad hände på vägen? Var gick det fel?

Just den frågan började jag fundera kring.

Från att i förskoleklassen ha kunnat röra på sig och delta i en mängd olika aktiviteter och lekar blir framförallt flickor med stigande ålder passiva åskådare. När jag inledde mitt arbete på skolgården var detta en viktig ingångsvinkel. Hur skapar vi fysiskt aktiva och lekande elever som oavsett kön vågar och testar och framförallt rör sig obehindrat i alla delar av verksamheten?

Det finns två viktiga insatser att göra: vi måste börja tidigt och vi måste jobba medvetet med förebilder.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

102

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 102

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

Om vi tidigt i de första skolåren medvetet skapar förutsättningar för och förväntningar kring att alla elever kan och ska prova så mycket som möjligt etableras en annan medveten rörelsenorm bland eleverna Den vetenskapliga grundstudiens resultat pekar på att flickor över tid blir mer och mer passiva och det är i de tidiga åren vi måste börja.

Hur gör vi då?

Hur börjar vi?

Vad är normer?

r p k a m S * *

* * *

v o

”Makt uppstår när normer fördelas. Idéer om vad som är normalt, önskvärt och sant skapar och återskapar normer och fördelar därmed makt. Normer ska i detta sammanhang förstås som alla föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss människor. Vad som upplevs som normalt och riktigt är också beroende av plats och tid. Om normerna inte bryts är de ofta osynliga. Det gör att den som bryter mot normer ofta upplever friktion, medan den som upprepar normativa beteendemönster kanske blir uppmuntrad, eller inte märker av någonting. För den som aldrig upplevt friktionen kan normerna vara svåra att upptäcka”

*

Skolverket Lärportalen: Normer, normmedvetenhet och normkritik Emilia Åkesson, Amphi Produktion (Martinsson & Reimers 2008:7-30)

Det har länge funnits en svårighet för pedagoger att genomföra normbrytande arbete i praktiken just på grund av att vi inte ens är medvetna om normerna.

Typexemplet har jag tidigare tagit upp i denna bok: Hur vi på nästan alla Sveriges skolgårdar har någon form av bollspel som pågår varenda utevistelse och där majoriteten av de fysiskt aktiva är pojkar, precis som studien visade.

Låt oss leka med tanken att pedagogernas insats för att öka jämställdheten blir att införa en ”bollfri dag” en gång i veckan. Denna Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 103

103

2019-08-27 11:45

typ av insats snarare förstärker normen bara genom begreppet ”bollfri”, eftersom normen då är att bollspel ska ske.

Jag menar att vi måste börja i andra änden, titta på alla de som inte är bollspelande killar. Vad gillar de eleverna? Vad kan vi skapa för motvikt till bollspel så att fokus förskjuts och möjligheterna för alla breddas?

Vi ska aldrig ta bort någonting. Däremot tillföra och skapa lockande, intressanta, utmanande och meningsfulla valmöjligheter för eleverna.

Normmedvetet arbete handlar inte om att upplösa alla normer. Vi ska istället ta reda på vilka normer vi behöver motverka och hur, samt vilka normer vi behöver förstärka och bekräfta.

Bollspel och fotbollskulturen i sig är och har aldrig varit något fel. Däremot kan beteendet som skapas utifrån denna kulturella machonorm bli problematisk.

Vi skall erbjuda en sjudande verksamhet med en mängd olika aktiviteter och lekkluster att kliva in i som elev. Genom detta förändrar och normskapar vi över tid.

Hur vi som pedagoger observerar, kartlägger och hela tiden möter upp elevers intressen, behov och erfarenheter avgör allt.

Vår förmåga att ta tillvara dessa intressen och utifrån dem skapa, tydliggöra och tillgängliggöra de aktiviteter vi utformar kommer också att avgöra allt.

Att skapa, etablera och initiera lekar och aktiviteter av olika slag kommer över tid att bli normen på just er skolgård. Valmöjligheter, variation, nya utmaningar, den där dagsländan ni lyckats fånga upp och skapat en aktivitet av, kommer över tid att göra skillnad.

Det är dock ett långsiktigt, målmedvetet arbete som krävs för att förändra synen på vad som upplevs som okej att göra på en skolgård.

Min metod och strategi har sedan starten varit att jobba med de äldre eleverna som förebilder, framförallt flickor i tredje, fjärde och femte klass. Dessa är oftast helt utan förväntningar från oss pedagoger att lek och rörelseglädje är en självklarhet på skolgården.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

104

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 104

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

Jag lägger därför mycket engagemang på att skapa plats och ge förutsättningar för denna grupp elever och på att genom tät kommunikation och observation hela tiden möta upp intressen och behov.

Jag märker nu med facit i hand att det medvetna förhållningsättet och systematiska arbetet gynnar alla elever oavsett kön. Att som barn kunna röra sig mellan en större mängd olika aktiviteter och lekar förebygger risken för att cementera stereotypa könsroller. Dessutom skapas samtidigt ett större socialt samspel mellan eleverna, oavsett ålder och kön.

Med tiden blir det en självklar norm att mötas i leken eller aktiviteten. Många sociala mötesplatser skapas där erfarenheter och idéer kan utvecklas och utformas genom leken.

Utmaningen är att fånga upp eleverna tidigt i de lägre åldrarna när leran fortfarande är formbar, eftersom normen kring vad som är möjligt för varje år stelnar lite mer och till slut blir fixerad.

Har vi gjort en lyckad insats bär eleverna med sig känslan av att få röra sig över hela skolgården och att obehindrat delta i alla delar i verksamheten även då de blir äldre. Det är då magin uppstår. De yngre, nya eleverna möter denna norm, ser hur de äldre eleverna rör sig obegränsat oavsett kön, och gör därefter. De äldre banar väg för de yngre.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 105

105

2019-08-27 11:45

SKOLANS STÖRIGASTE ELEV Jag hade en gång en elev jag kunde bli galen på.

Så fort vi ville att hen skulle arbeta så började eleven leka kurra-gömma eller strejkade.

En dag kom jag på det.

Hen var kittlig.

Så jag testade.

Kittlade så hen ramlade ihop på marken och skrek av skratt. ”Gör din uppgift så slutar jag”, sa jag.” ”OKEJ, OKEJ, JAG GEEER MIG, JAG SKA JOBBA!” Så höll vi på under ett helt år.

Började hen med något bus, då visade jag bara kittelhänderna. ”Okej, okej jag ska jobba”, sa eleven.

Med tiden släppte jag den gruppen och de blev större. Började mellanstadiet. Jag hälsade, hen var för cool.

Jag fortsatte hälsa.

När eleven kom upp till högstadiet uppstod en mängd problem så hen var ofta nere i entrén till skolan.

Där tog vi åter upp kontakten. Kramades varje gång vi sågs, småkivades.

Alla yngre elever på skolan var lite rädda för eleven och såg förundrat på hur jag kunde få denna för dem lite läskiga varelse att skratta, busa och kramas.

Plötsligt en dag i maj vid kaffeautomaten slinter jag och tappar kaffemuggen som exploderar i skärvor mot diskbänken, jag kör reflexmässigt handen rakt in.

Skär mig djupt, väldigt djupt.

Biträdande rektorn kommer springande, skolsyster kommer på någon minut. ”Det där är allvarligt, du måste sys akut”, säger hon, blek i ansiktet.

Vi springer över gatan rakt in på vårdcentralen.

Försöker få kontakt med de bakom disken.

Blodet rinner längs golvet.

Ingen i väntrummet låtsas som att vi är där.

Innan någon ens dykt upp bakom disken känner jag en hand på min axel. ”EY, VA FAN HAR HÄNT MED DIN HAND?

r p k a m S * *

* * *

v o

*

106

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 106

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

Här ta min lapp. Ta den. Du behöver hjälp fort.

Jag kan vänta. Vill du ha vatten?

HALLÅÅÅÅ, MIN LÄRARE BEHÖVER HJÄLP HÄR FORT!” Där var eleven.

Sju års förtroendekapital till min undsättning.

Skolans störigaste elev. Ärret på handen kommer för evigt att påminna mig om styrkan i förtroendefulla relationer med elever.

Vissa tar lång tid att bygga upp. För eleven ger det en styrka som varar en livstid.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 107

107

2019-08-27 11:45

EGNA REFLEKTIONER

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 108

2019-08-27 11:45

MINA TANKAR KRING LEDARSKAP PÅ SKOLGÅRDEN

* * *

Det finns mycket som gör skolgården till en annorlunda plats än fritidshemmets och skolans miljöer inomhus. Under senare tid har jag vid ett par tillfällen i olika sammanhang, såsom politiska debatter och tidningsartiklar, på nätet och i andra medier, sett och hört vuxna använda metaforen ”som på skolgården”. De vill då beskriva en känsla, en kontext. Man syftar på en otrygg plats, ett informellt sammanhang där mobbning hänger i luften och starkast överlever, där du hela tiden behöver titta bakom axeln så ingen hoppar på dig eller vill dig illa. Det är en plats utan vuxennärvaro där rangordningen och hierarkin hela tiden pågår internt, mellan både tjejer och killar.

Sett ur ett historiskt perspektiv har det nog varit så eftersom vi som nu är vuxna ofta beskriver skolgården på det sättet.

Jag kan i backspegeln efter dessa 8 år och över 6720 timmar (lågt räknat) tydligt se att det till stor del fortfarande stämmer.

Skolgården är fortfarande en plats där starkast vinner och svagast förlorar. Den eller de elever som är mest populära, med högst informell status i gruppen, lyckas bäst. De eleverna som har sämst förutsättningar och lägst status misslyckas fatalt. De flesta, någonstans där mitt emellan, följer den med högst status i gruppen – om det då inte finns några pedagoger som bär högre mandat och med sitt innehåll och sin riktning kan leda eleverna.

Den viktigaste frågan vi måste ställa oss är: Vem behöver ditt ledarskap mest?

Jag har sedan jag tog mitt första steg in i skolans värld studerat och fokuserat på eleverna med lägst status, de som möter mest svårigheter och störst utmaningar. Redan under min praktik på

r p k a m S * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 109

109

2019-08-27 11:45

Lärarhögskolan kom jag till insikten att det alltid är där vi måste börja.

Varför misslyckas de? Hur får jag dem att lyckas?

De trubbigaste eleverna, de som sticker ut, som inte passar i fyrkanten och kommer att utmana ditt ledarskap mest, där ska vi vara först. De kan genom maktspel ha kämpat sig till en hög status, men de kan också av olika orsaker ha svårigheter i sitt sociala samspel och på grund av många misslyckanden i gruppen fått en låg status.

Exakt där ligger vårt arbete: att med vårt ledarskap få dessa elever att lyckas lika väl som alla andra.

Min metod har varit att skaffa mig försprång och insikt i samspel med eleverna samt att bygga tillit över tid. Om vi som pedagoger i ett väldigt tidigt skede tar reda på så mycket som möjligt om dessa individer kommer tillit att skapas. Samtidigt behöver vi över tid ha ett förhållningssätt där vi sakta men säkert bygger upp ett förtroendekapital.

Hur byggs detta kapital upp? Hur lyckas vi få eleverna att lyckas?

Att ge sig sjutton på att hitta något dessa elever kan, är bra på och är intresserade av är en stor del i arbetet. Att genom samtal med eleverna, observationer och samverkan med övriga kollegor skapa så mycket förståelse som det bara går kring dessa individer är en viktig grund.

Förmågan att leda gruppen kommer alltid handla om hur mycket de kan lita på dig i ett skarpt läge – när någon beter sig avvikande, gör något gruppen uppfattar som oacceptabelt eller icke önskvärt. Vi befinner oss i dessa lägen emellanåt: någon elev har gjort något fel som gruppen inte accepterar.

När vi kliver in i denna situation, detta skarpa läge, handlar allt om hur mycket förebyggande arbete vi har ägnat oss åt tidigare och hur starkt förtroende vi har från eleverna: hur mycket tillit gruppen och individen känner till dig som pedagog. Samspelet du byggt upp, regler som förtydligats samt hur delaktig du varit som pedagog avgör också situationen.

Vem litar gruppen på?

r p k a m S * *

* * *

v o

*

110

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 110

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

Jag tror och upplever att gruppen litar på den pedagog som kan hantera även de ”stökigaste” mest utmanande eleverna på ett respektfullt och ödmjukt sätt.

Ser eleverna som grupp att ”oj, han eller hon kan till och med på ett respektfullt sätt leda den där utmanande klasskompisen” får du även gruppens förtroende. Du får mandat och gruppens tillit.

WIN-WIN

* * *

I min vardag möter jag elever från förskoleklass upp till årskurs 9.

Varenda utevistelse, varenda dag finns jag där i mötet med eleverna.

Samtidigt är det med en precision och medvetenhet jag arbetar med att skapa tillit och bygga upp relationskapital, både på individ- och gruppnivå.

Alla barn bär en önskan och en längtan av att bli sedda och bekräftade. Däri ligger också en stor del av mitt dagliga arbete. Det finns olika sätt och knep att få varje elev att känna sig bekräftad och sedd.

Skapandet och uppbyggnaden av en relation är viktig och tillit ännu viktigare. Däremot börjar allting med något så basalt som att hälsa. För att kunna hälsa och inleda det sociala samspelet med elever bär jag med mig en minnesbank innehållande nästan alla elevers för- och efternamn. Definitivt alla i de lägre åldrarna då jag möter elever även i fritidsverksamheten.

Hur upplever du själv bemötandet när någon säger ”öh, du” istället för ditt namn?

Hur upplever vi å andra sidan bemötandet av någon som väldigt snabbt kallar oss och bemöter oss vid namn?

Fundera på det ett tag.

Funderat färdigt?

Fick du känslan av att den individen som både snabbt lägger ditt namn på minnet och bemöter dig med just ditt namn ser just dig, den person du är? Känner du dig sedd och bekräftad?

Precis så tänker jag att eleverna ska uppfatta mitt bemötande.

Jag vill vara någon som ger dem ett personligt, varmt bemötande och som ser och bekräftar dem.

r p k a m S * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 111

111

2019-08-27 11:45

Så inleds en relation och skapandet av ett positivt, väldigt användbart relationskapital mellan dig och varje elev. Bemöter du en eleven både positivt, respektfullt och med värme så blir kapitalet starkare för varje möte.

Någon gång framöver kommer du troligtvis att hamna i ett skarpt läge med en viss elev.

Har du då skapat ett starkt relationskapital hos eleven ökar oddsen att utgången blir positiv och lyckad.

En dag när jag åt mat med våra yngsta elever i förskoleklassen fick jag en rad frågor av ungefär samma intressanta karaktär: ”Är alla saker i skolan dina?” ”Nä, de äger vi tillsammans” ”Var det du som byggde skolan?” ”Nej, det gjorde byggarbetarna och lyftkranarna.” ”Bestämmer du maten på skolan?” ”Nej, det gör kökschefen.” ”Är det du som bestämmer allt på skolan?” ”Nej, det gör rektorn.” ”Du borde vara den som bestämmer allt.”

Vi kan lätt avfärda dessa frågor som lite tokiga och typiska för elever som går i förskoleklass. Däremot började jag tänka på den djupare innebörden och bakgrunden till dessa frågor. Förskoleklassarna är alltså yngst på skolan och i full färd med att avkoda och tolka sin omgivning och dess individer.

De har vistats ute på skolgården i samspel med alla de äldre eleverna och någonstans, vilket känns väldigt hedrande, enligt min tolkning uppfattat mig som en informell ledare med ett starkt mandat, som någon som många känner sig trygg med och känner tillit till.

Utan att själva veta om det gav dessa förskoleklasselever mig det absolut finaste och starkaste kvittot på att mitt ledarskap är på riktigt – väl förankrat hos merparten av skolans elever i det informella sammanhanget som sker ute på skolgården.

Skolans hjärta, navet allt kretsar kring, platsen där alla möts i glädje och gemenskap. Det är vad jag vill att skolgårdsverksame-

r p k a m S * *

* * *

v o

*

112

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 112

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

ten ska vara för eleverna. Att över tid vinna elevernas förtroende och tillit är för mig ledarskapets kärna.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 113

113

2019-08-27 11:45

FLICKAN FRÅN VILDMARKEN Första gången vi möttes var när de äldre eleverna spontant drog igång armbrytning över runda, lite högre ståbord nere i skolans entré. Stämningen var laddad, all uppmärksamhet var riktad mot den obesegrade mästaren. ”Ey Gustav, vågar du utmana henne? Hon klår alla! ALLA!” Klart jag kliver fram.

Där står vi, öga mot öga, hand i hand, över ett bord. ”Klara, färdiga, gå!”

Som jag tog i.

Efter en fem minuter fick jag lägga mig.

Det var den segaste människa jag någonsin brutit arm med.

Efter den händelsen gav jag henne smeknamnet ”Flickan från Vildmarken”.

Vi började hälsa och snacka med varandra nästan dagligen. Några skämt, lite stämma av läget och småprat om livet och skolan.

Något rätt ovanligt vilar över hennes person.

En kombination av sval omedveten coolness och stark integritet.

Ett unikt väsen, väldigt egen.

Just i hennes ålder, högstadiet, är konformitet och att anpassa sig till gruppens rådande normer en oerhört stark kraft att kämpa emot.

Just detta, hennes kamp mot konformiteten, ser jag att hon ofta tampas med, något vi ofta samtalar om.

Vikten av att välja sin egen väg.

Känslan av ensamhet, att uppfattas som annorlunda, udda.

En katt bland hermeliner.

Vi talar ofta om framtiden, att följa sina drömmar och vart hon är på väg. Hon har mer och mer öppnat upp sig, ställt fundersamma existentiella frågor.

Däri har mitt arbete legat: stärka hennes val, möta hennes tvivel och osäkerhet med pepp, positiva, självklara och nyanserade samtal. Vara en trygg vuxen i hennes liv. ”Klart du ska! Det kommer gå hur bra som helst!”

För en tid sedan började hon söka upp mig på skolgården. Utan någon egentlig agenda har hon hjälpt till, burit saker, funnit sig naturligt i att tillsammans med mig förbereda och leda aktiviteter.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

114

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 114

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

Jag har under hösten medvetet och sakta ställt lite högre krav och förväntningar för varje gång, krav som hon hanterat med bravur, sakta växt som ledare.

Så kom hon en dag i höstas med en allvarsam min, jag såg att hon grubblade över något. ”Jag funderar på att gå en domarkurs, vad tror du om det?” ”Vännen, du är som satt på denna planet för att leda! Anmäl dig bums!

Behöver de någon referens kan du hänvisa till mig!”

Hon kisar upp på mig, ler på det där sättet som för henne betyder ”tack”.

Hösten blev vinter och en ny termin har i ett raskt tempo rullat igång.

Varje vecka har hon dykt upp från ingenstans, hjälper med koner, tar på sig en väst, greppar en visselpipa och backar upp pågående aktiviteter, skapar meningsfullhet för de andra.

Utan att fråga, bara läser av vad situationen kräver för ledarskap.

Som en tyst överenskommelse har det utvecklats.

Du har alltid en plats hos mig.

Igår stod jag nere i entrén efter skoldagens slut, mitt i trängseln bland alla eleverna som var på väg hem eller in på mellanmål.

Jag ser hur någon målmedvetet tränger sig fram mot mig bland de övriga eleverna med en fast blick på mig.

Flickan från vildmarken.

Hon strålar av glädje.

Sakta tar hon fram ett litet vitt kort. ”Titta, jag klarade det! Nu är jag certifierad domare!”

Hon ger mig en så ohejdad stark och stor kram. Jag kramar henne hårt tillbaka.

När jag sakta släpper henne från mina armar ser jag hur tårar glittrar i hennes ögon.

Att få vara med och påverka en ung människas självkänsla och tro på sig själv är bland det vackraste jag vet.

Det jag här gav fick jag tiotusenfalt tillbaka.

Tack du, Flickan från vildmarken.

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 115

115

2019-08-27 11:45

EGNA REFLEKTIONER

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 116

2019-08-27 11:45

NÅGRA ORD PÅ VÄGEN VIDARE När man inleder en utvecklingsresa i en personalgrupp sker en förändring: dels hos var och en, dels i kollegernas förhållande till varandra. Det kan skava och kän­nas obekvämt, lite som att ömsa skinn. Att ge sig in i något okänt som man inte prövat tidigare kom­mer aldrig att vara friktionsfritt. Vi känner oss lätt ifrågasatta. Duger vi inte? Är det inte bra som det är? Gör vi något fel?

Det finns en klassisk seriestripp där en grupp människor får frågan: ”Vem vill ha en förändring?” Alla händer sträcks upp i luften. Där­efter kommer frågan: ”Vem vill förändra sig?” De uppsträckta händerna ersätts av sura miner. Den här mekanismen bör man ha i åtanke när man jobbar med förändring, och det är oss själva det handlar om.

En fördel när man jobbar med metoden som beskrivs i den här boken är att förändringen inte kommer ovanifrån som en pålaga.

Det är personalgruppen på just din skola som driver förändringen och utvecklar verksamheten utifrån just era förutsättningar. När ni har jobbat strukturerat med materialet under en tidsperiod, t.ex. en termin, har ni tillsammans etablerat och befäst begrepp för ert arbete. Ni har ett fackspråk och kan beskriva er praktik, ni har sett hur användbar den systematiska kartläggningen är och ni har fått uppleva den gemensamma, kollegiala förståelsen för rollernas funktion. Ni har skapat förutsättningar för att fungera bättre som grupp och för att kunna föra ett professionellt samtal där alla, oavsett hur lång yrkeserfarenhet de har, kan delta.

Hur väl ni kommer att lyckas utifrån det avstampet handlar om uthållighet och samarbete. Ni måste fortsätta att återknyta till modellen och tala om verksamheten utifrån rollerna. Momenten att uppdatera skolgårdskartan, fördela roller och utvärdera kom-

r p k a m S * *

* * *

v o

*

Nyckeln till skolgårdens lärande

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 117

117

2019-08-27 11:45

mer att gå fortare med tiden, men ni ska fortsätta att regelbundet göra det och inte räkna med att ”det sitter i ryggraden”. Metodens styrka ligger i hur den kontinuerligt bollas och knådas i samspel mellan kolleger.

Men vad kommer det här arbetet att utmynna i -- varför gör vi detta? Svaret har flera dimensioner: För att få ett ökat mandat på skolgården och mer kunska­per kring elevernas intressen och behov.

För att öka och skärpa vår observationsförmåga.

För att känna glädjen i en ökad professionalitet och en större ömsesidig förståelse inom personalgruppen.

Det viktigaste svaret av alla är att vi gör det för barnens skull.

När vi arbetar så här skapar vi en bättre skolgårdsmiljö för alla elever – en miljö för rörelseglädje, lust, trygghet och samspel. Vi håller gemensamt i nyckeln till skolgårdens lärande.

r p k a m S * *

* * *

v o

Gustav Sundh

* 118

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 118

Nyckeln till skolgårdens lärande

2019-08-27 11:45

EGNA REFLEKTIONER

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 119

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 120

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 121

2019-08-27 11:45

r p k a m S * *

* * *

v o

*

nyckelntillskolgarden_A5_F.indd 122

2019-08-27 11:45

Nyckeln till skolgårdens lärande hjälper dig att skapa optimala förutsättningar för lek, skapande, rörelse, trygghet och gemenskap i fritidshemsverksamheten.

GUSTAV SUNDH, som blev ”Årets lärare i fritidshem” 2017, är en flitigt anlitad föreläsare och en av de få lärare som får bred mediauppmärksamhet för sitt arbete. För ett par år sedan ledde Gustav ett projekt som i grunden förändrade arbetet i fritidshemsverksamheten.

Projektets metod är enkel och strukturerad och går ut på en steg-för-steganalys där personalgruppen löpande reflekterar över sina roller och skolgårdens fysiska miljö. Boken ger konkreta råd för en fritidshemsverksamhet där all personal, oavsett hur lång deras erfarenhet är, får en ökad arbetsglädje och professionalitet – men det viktigaste är att metoden låter eleverna utvecklas maximalt efter sina förutsättningar i en trygg miljö oavsett ålder och kön.

Den personalgrupp som löpande i sitt arbete fortsätter att referera till metoden i Nyckeln till skolgårdens lärande kommer att uppnå effekter som räcker långt in i framtiden.

ISBN 978-91-7823-070-9

9 789178

Skolgarden_omslag_bestruket_A5_W1.indd 2

230709

2019-08-27 10:11