© Text: Sara Ohlsson 2022 © Bild: Lisen Adbåge 2022 Utgiven av Lilla Piratförlaget ab Tryckt hos Livonia Print, Lettland, 2022 isbn:www.lillapiratforlaget.se978-91-7813-362-8Läsäven: Frallan är bäst! Frallan räddar världen Frallan och kärleken Frallan har en hemlighet Frallan möter Frallan
Jag längtar så himla mycket. Jag längtar efter min kusin Hanna och hennes farfar Klaus som bor i Tyskland. Och efter mormor, för vi har inte träffats på hela
Jagdagen.längtar efter att skolan ska börja, för då kan jag och mina bästisar göra roliga saker på rasterna. Nu har jag sommarlov och då har man inga raster.
Och jag längtar efter att bli större så att jag får bestämma mer. Och vara ensam hemma. Och stå på en scen och sjunga i mikrofon.
Allra mest längtar jag till imorgon, för då ska vi ha övernattningskalas hemma hos mormor.
Förresten längtar jag efter att sluta skolan också, för då är man vuxen. Jag ska jobba med att bygga robotar.
Mamma är mer en sån som tycker att man bara ska ha kalas när någon fyller år. Det är tur att mamma inte får bestämma allt. En av de som kommer på kalaset är Ester. Hon är min första bästa vän. Den andra som kommer är Frasse. Han började
8
Vi skulle vilja att det var kalas varje dag.
Först skulle vi bara sova över, men sen kom mormor på det där med kalas. Mormor och jag älskar kalas! Då gör man bara roliga saker, och så får man tårta.
Eller så ska jag sälja pizzor med specialbra saker på, som potatis och falukorv och popcorn och annat gott.
På vår skola är det bara stora barn som får göra det.
Om man inte räknar mormor, förstås. Hon är en jättebra och rolig kompis, så man kan nog egentligen säga att jag har tre bästisar. Jag tycker att tre är alldeles lagom många.
9 i vår klass i våras, men då kallades han för Frallan. Precis som jag. Det var första gången jag träffade en annan Frallan så det var spännande. Men det var jobbigt också. Vi blev osams och jag ville att han skulle flytta tillbaka till sin gamla skola. Det vill jag inte längre, för nu är han min andra bästa vän. Det är därför han har fått ta över mitt superhjältenamn Frasse. Man kan ha flera bästisar, kanske tio eller hundra. Men jag har bara två.
Jag längtar till exempel efter att vara hemma hos mormor. Och så längtar jag efter att äta frukost tillsammans med Ester och Frasse, för det gör jag aldrig annars.Frasse längtar mest efter att få vara vaken länge på kvällen.
Ett vanligt kalas tar slut när man har ätit tårta och kanske haft skattjakt eller något annat roligt. Gästerna säger hejdå och sen är det som en vanlig kväll.
11
Men ett övernattningskalas fortsätter hela kvällen och Esternatten!ochFrasse och jag har pratat mycket om allt vi ska göra på kalaset.
Det bästa med övernattningskalas är att ingen går hem.
12 Ester vill mest leta efter spöken. Mormor känner flera spöken så det är extra bra att leta hemma hos henne.Sen är det ganska mycket mer. Jag sitter i min säng och skriver en lista så att vi inte ska glömma bort allt kalasigt vi längtat efter: hitta på egna sånger och sjunga, äta tårta, få en överraskning, leka Katten Strof. Katten Strof är Esters, Frasses och min bästa lek. Den går ut på att man ska säga så många katastrofer och läskigheter som möjligt. Vi älskar katastrofer och läskigheter!
Ester kom på Katten Strof en gång när vår lärare Mark sa att det är viktigt att prata om sånt som man är rädd för. Från början hette leken Katastrof, men när Esters pappa hörde det sa han att vi absolut inte får leka katastrof. Han är ganska rädd av sig och lyssnade inte när vi sa att det bara var en pratlek. Det var Frasse som kom på att vi skulle kalla leken Katten Strof istället. Inte ens Esters pappa är rädd för att leka katt! De flesta vuxna är som Esters pappa. De vill bara prata om sånt som är roligt och lyckligt. Men Ester och Frasse och jag tycker om att skrämmas och tänka på katastrofer. Jag kan bli så rädd att det känns i hela kroppen. Då blir jag varm i ansiktet och så stel i benen att jag knappt kan röra mig. Ibland sticker det till och med i fingrarna! Men sen får jag nästan alltid skrattbubblor i magen
13
– Men hur snart? frågar hon.
Nu till exempel ska jag bara skriva upp fyra saker till och det går fort: berätta spökhistorier, rita monster, leka zombies och leta efter spöken.
– Snart, säger jag för tredje gången. Sluta tjata.
Exakt så brukar mamma säga till mig, när det är jag som vill göra något. Fast när mamma säger snart är det alltid en lång tid. När jag säger snart är det alltid en superkort tid.
– När är du klar? frågar mamma.
– Snart, säger jag igen.
– Jag vill tävla, säger hon. När är snart?
14 och de jagar bort det sticksiga. Då blir jag mjuk och fnissig istället. Det är som att jag blir extra glad efter att jag har varit rädd! Jag skriver upp bada och ha skattjakt på kalaslistan.
– Snart, svarar jag.
Det kommer bli världens bästa övernattningskalas, med massa läskigheter!
16 Mamma ligger på soffan. – Jag är klar nu, vad ska vi tävla i? frågar jag. – Ingenting, säger hon utan att ens titta upp från sin–telefon.Mendu sa ju att du ville tävla, säger jag. – Jag har inte tid, säger hon. Det är typiskt mamma. Hon orkar inte ens vänta på mig en kort stund!Jag bestämmer mig för att gå in på mitt rum och fundera ut nya saker att säga i Katten Strof. Men just när jag vänder mig om ser jag att det rycker lite i mammas ena mungipa.
Hon skojar bara! Hon har visst tid! Mamma kastar sig upp ur soffan och viftar med ena handen i luften. – Du gick på det! vrålar hon. Erkänn att du gick på –det!Bara lite, säger jag. – Ett-noll till mig, sjunger mamma. Ett-noll till mig i lurtävlingen! – Jag visste inte ens att det var en lurtävling, säger jag.
– Du, säger hon och börjar gå efter mig. Frallan, förlåt!När mamma lägger en hand på min axel, vänder jag mig om och skrattar. – Lurad! ropar jag. Jag är glad! Ett poäng till mig!
18 Jag säger det med min suraste röst. Fast egentligen är jag glad, för jag älskar att tävla. Jag börjar gå mot mitt rum. Mamma slutar sjunga. – Du blev väl inte sur? frågar hon. Jag svarar inte, jag fortsätter bara att gå. Fast jag går långsamt, med myrsteg. Jag vill att mamma ska hinna blir riktigt lurad innan jag har hunnit fram till rummet.Ochdet blir hon.
Men när det är lurtävling ska man vara som vanligt och göra vanliga saker. Sen gäller det att klämma in så mycket smart lur som möjligt mitt i allt det vanliga. Jag går in på mitt rum och sätter mig vid skrivbordet. Det är en vanlig sak som jag brukar göra.
Mamma följer efter. Det är en vanlig sak som hon brukar göra.
19
Som när man springer ikapp eller har kitteltävling eller tysta leken. Då bara springer man eller kittlas eller är tyst tills tävlingen är slut.
Lurtävling är en av mammas och mina roligaste tävlingar, men den är svår. Vanliga tävlingar är enkla för då gör man ingenting annat än det man tävlar i.
Jag tror att det är lur. Men jag vet inte exakt vad mamma har gjort varje sekund hela dagen, så jag säger inget.
20
– Det har jag, säger mamma.
– Har du pratat med mormor idag? frågar hon.
– Ser du? säger mamma. Jättemycket pengar! Jag zoomar in i bilden och ser att mamma har rätt. Krukan är fylld av guldtior!
– Mormor har städat bilen och vet du vad hon hittade? säger mamma och håller upp telefonen.
På skärmen syns en bild på en kruka, en sån kruka som mormor har i sitt växthus. Men den här är inte fylld med jord eller någon växt. I den här krukan ligger något som skimrar.
– Mormor är så slarvig, säger mamma. Tänk att hon har tappat alla de här pengarna i sin egen bil. Det är verkligen knasigt, mormor har blivit rik bara av att städa! Undrar var jag skulle kunna städa och hitta pengar? Jag har nästan inga pengar så det
Jag skakar på huvudet.
vore väldigt roligt att bli lite rik. Mamma kanske också har tappat en massa guldtior? Jag borde nog städa hennesMammabil. lutar sig mot dörrkarmen och ser nöjd ut. Hon kanske förstår vad jag tänker? Och tror att hon ska få alla pengar som jag hittar? Mamma vet att jag är superbra på att städa. Jag är till och med bättre än mormor! Fast det är inte så svårt för mormor hatar att städa. När jag tänker på att mormor hatar att städa förstår jag varför mamma ser nöjd ut. Hon luras förstås! – Den där bilden kommer inte alls från mormor, säger jag. – Tror du inte? frågarHonmamma.serfortfa-
22 rande ganska nöjd ut, men jag är säker på att jag har rätt.– Mormor har inte alls städat sin bil för mormor hatar att städa, säger jag. – Sjuttsingen också, säger mamma. Hon brukar säga sjuttsingen när hon egentligen villFastsvära.sen skrattar hon. – Erkänn att du nästan gick på det, säger hon. Men jag tänker inte alls erkänna. Jag tänker vinna lurtävlingen.
– Jag ska packa till övernattningskalaset, säger jag. – Har du redan gett upp i tävlingen? frågar mamma. Jag visslar lite men säger ingenting. Vissla är ett bra knep om man inte vill svara på en fråga. – Du kommer aldrig hinna vinna innan läggdags, säger mamma. Men jag fortsätter bara vissla. – Enkel match, sjunger mamma och vickar på rumpan. Det är hennes segerdans.
24 – Vadå trodde du på det? säger jag. Jag har inte alls gett Mammaupp!slutar dansa. – Men … , säger hon. – Två-ett till mig, säger jag. Mamma suckar och går ut från mitt rum. Det betyder att hon vill vara i fred en stund. Det vill jag också.Jaghar tre väskor: en ryggsäck, en regnbågsväska och en silvrig handväska som jag har fått av en tant i vårt hus.Den silvriga handväskan är pytteliten och regnbågsväskan är bautastor. Men rygg säcken är alldeles lagom för en övernattningspackning.Jaglägger ner min favoritpyjamas, alla tuschpennorna och ficklampan.
Just när jag ska stänga ryggsäcken kommer mamma och ställer sig i dörröppningen. Hon har tydligen tröttnat på att vara i fred. Precis som jag hade hoppats på.
25 Sen går jag ut i köket och kollar lite i kylskåpet. Längst ner hittar jag en stor påse potatis, jag tar med den och packar ner i väskan.
– Slit inte sådär i väskan, säger mamma.
– Det måste gå, säger jag. Jag har bara packat viktiga saker.
lägger jag baddräkten och simglasögonen.Sistläggerjag
Mormor har egen potatis, så det är egentligen onödigt. Jag packar bara ner den för att lura mamma.Ovanpå
ner min gosedjursgiraff Raffa.
Väskan är överfull så det går inte att stänga dragkedjan. Jag låtsas att jag tar i mitt hårdaste.
