JAG HETER FARDUS och jag gillar att läsa.
Och att umgås med folk! Det är tur, för hos oss är det alltid många hemma. Här är några av dem som brukar vara hemma hos mig: · Mina syskon: storasyster, storebror. · Deras kompisar. Och mina kompisar. · Två föräldrar. · Deras kompisar. · Min lillkusin Abdi (ibland). · Mormor. · Annan släkt. 9
Jag kan leka och ha kul med de flesta. Är de dessutom mina kompisar, och inte släkt, är det extra bra! Leila, till exempel, är min nya bästis om man bara räknar tjejer. Sedan finns min riktiga bästis, Malte, om man räknar alla. Honom kan jag leka med nästan hur mycket som helst utan att tröttna. Dels tänker vi lika. Dels bor han väldigt nära. Så här nära: man öppnar dörren, springer upp en trappa, går förbi några vindsförråd, och så ner en trappa igen. Vips! så står man utanför Maltes dörr.
Malte påstår att han i sitt rum kan höra min mormor sjunga. (När vi gick i ettan knackade han ”Godnatt Far-dus” i väggen om kvällarna. Det var mysigt. Tyvärr fick han sluta med det, för mormor blev galen och skällde ut mamma. Som om det var mammas fel att Malte knackade!)
Trots att det bara är en liten vägg mellan våra lägenheter säger Malte att sova över bara är onödigt. (När det gäller ridläger i Tölle, däremot, då är det plötsligt väldigt nödvändigt att sova borta. Ja, han tjatar till och med om det.) Malte och jag kan olika saker. Och ibland kan vi samma saker. På fotbollsplanen är vi lätt bästa teamet.
I skolan skriver jag svaret i kanten på Maltes skrivbok när han inte kan frågan. Små bokstäver, så att fröken inte ska se. Men tydliga, så att Malte kan läsa dem. En skillnad mellan mig och Malte är att han kan behöva sällskap medan jag behöver lugn och ro. Särskilt när jag läser eller funderar på en bok. Eller när jag övar mig på att bli en sådan som tipsar om böcker eller skriver. (Som Siri på biblioteket, inte det i skolan utan det stora. Jo, hon jobbar med att tipsa om böcker! Ibland läser Siri en bok och tänker: ”Den här skulle vara något för Fardus!” Och hon har nästan alltid rätt.)
Jag kan sitta tyst och läsa hemma hos Malte, utan att han blir sur, eller tycker att jag är tråkig. Det är faktiskt ett jätteplus med Malte, att han är så förstående. Och att han kan spela fotboll. Det enda tråkiga är när han vill leka djurlekar. Och att han så gärna vill åka på ridläger i Tölle.
MALTE OCH JAG går i samma klass.
Vår klass går i Paviljongen. Klassrummet har runda bord där man sitter och jobbar. I hyllan står våra egna lådor och ganska många böcker. Jag är den enda i klassen som läser alla innan fröken byter ut. Inte för att jag läser så snabbt. Utan för att jag läser så gärna. Så fort jag ser en bok vill jag läsa den. I alla fall om den verkar bra. Jag skriver upp alla böcker som jag har läst i en skrivbok, lite vad de handlar om och vad jag tyckte. På tidningsspråk kallas det för recension. Men egentligen är det ett boktips. 15
Läs mer om Camilla Ceder och Hanna Granlund på bonniercarlsen.se
© FARDUS & M ALTE – PAPEGOJK AOSET
© text: Camilla Ceder 2021 © bild: Hanna Granlund 2021 En originalproduktion från Bonnier Carlsen bokförlag, Stockholm Typsnitt: Indigo Antiqua Pro Text och Providence Tryckt i Polen av Interak Printing House, 2021 ISBN 978-91-7803-887-9 www.bonniercarlsen.se