LINDA HOLTBY
Den lilla farmen i stan
INNEHÅLL
7 Förord Allt började med ett litet frö
EN BERÄTTELSE OM HÅLLBARHET 11 kapitel 1 Stadsfarmen 25 kapitel 2 Hitta stadsbonden i dig 37 kapitel 3 Det moderna självhushållet 51 kapitel 4 En hållbar framtid
EN BERÄTTELSE OM ODLING OCH SJÄLVHUSHÅLLNING 63 kapitel 5 Krukodlingen 81 kapitel 6 Örtagården 97 kapitel 7 Bärodlingen 111 kapitel 8 Odlingslådorna
123 kapitel 9 Växthuset 137 kapitel 10 Åkern 153 kapitel 11 Fruktlunden 163 kapitel 12 Inomhusodlingen 175 kapitel 13 Djuren 187 kapitel 14 Komposten och gödselstacken 199 kapitel 15 De ätbara blommorna 211 kapitel 16 Naturen flyttar in 221 Kapitel 17 Skogens skafferi
233 Den hållbara framtiden finns nära 237 Tack!
Förord
Allt började med ett litet frö
A
llt började med ett litet chilifrö som viskade till mig att jag skulle stoppa det i jorden och sedan vänta. Ta ned tempot. Strosa förbi. Se hur de första bladen utvecklades och dag för dag följa hur de växte sig fler och större till den dagen då jag höll i en planta. Då viskade plantan att den ville komma ut i solen och värmen och att jag skulle få något riktigt gott i min hand om jag bara fortsatte att vattna och vårda den ömt. Och det gjorde jag. Dag ut och dag in. Snart kunde jag skörda min första chilifrukt. Men då började tankarna. Jag hade ägnat dagar, som blivit till veckor, med att driva upp min chiliplanta. Jag hade investerat i växtbelysning och näringslösning. Det var inte billigt. Så hur kunde chilin i min mataffär kosta 2,91 kronor när den odlats och transporterats ända från Spanien? Det var ju mindre än frimärket på ett vykort! Jag började googla. Lärde mig mer om hur vår mat odlas, besprutas och transporteras kors och tvärs över jorden. En chockerande stor del blir dessutom till svinn. Slängs! Vad var det för värld jag levde i? Svaret jag fann på frågan var att jag inte levde det liv jag ville leva och heller inte i den värld jag önskade leva. Efter många år utan återhämtning befann jag mig i ett tillstånd av utmattning och insåg att jag behövde staka ut en ny mer hållbar väg framåt. Mitt gamla sätt att leva fungerade uppenbarligen varken för mig själv eller för miljön. Så jag sade upp mig från mitt stressiga jobb, klev ur ekorrhjulet och började anlägga en åker och odla grönsaker till försäljning i min trädgård. Men när en chili från Spanien kostar 2,91 kronor säger det sig självt – man blir inte rik av att odla mat. Jag sökte mig vidare och vägen ledde till en ny karriär som miljöinformatör. Då föll Allt började med ett litet frö | 7
pusselbitarna på plats. Jag kunde odla min egen mat och lycka hemma, och på jobbet inspirera fler till att leva mer hållbart. Den här boken är för dig som vill odla dig till ett hållbart liv i stan. Samtidigt som jag guidar dig till skapandet av din egen stadsfarm får du ta del av mina bästa odlingstips, favoritrecept och både dråpslag och framgångshistorier. År 2021 genererade vår lilla stadsfarm 224 kg frukt och grönt – på mindre än 100 kvadrat odlingsyta. Även om du bor i ett helt vanligt bostadsområde eller till och med i lägenhet går det alltså att producera en hel del ätbart hemma. Vårt område består av ett hundratal L-formade kedjehus från slutet av 1960-talet med en liten trädgård på framsidan och en något större plätt på baksidan. Och i stället för gräsmatta nyttjar vi tomten till att odla vår egen mat. Här finns krukor med okra, mangold och paprika. I odlingslådorna växer sparris, jordärtskocka och pepparrot och i växthuset klättrar tomater. Vi har en örtagård, en fruktlund och en bärodling, och kanske än mer överraskande – vi har en hönsgård, gödselstack och till och med en åker innanför staketet till vår lilla stadsträdgård. Och då har jag inte ens nämnt att jag odlar både svamp och annat ätbart i garderoben inomhus. Jag är absolut inte ensam på den här resan. Självhushållning har blivit en livsstil för både min man och mig. Jag drömmer, han förankrar drömmarna i verkligheten. Jag driver upp plantor, han anlägger odlingsbäddar. Jag skördar – och så äter vi tillsammans. Våra barn är med så mycket som de själva vill och orkar i stunden. Vår bondkatt håller efter skadedjuren. Hönsen ger ägg och gödsel. Från grannarna får vi gräsklipp till vår täckodling i utbyte mot vitlök och vi byter vindruvsblad mot färdiglagade dolmar. Och utan fantastiska Linda Eliasson som med sin kamera fångar både min och trädgårdens berättelse skulle den här boken ha saknat en viktig dimension. I en värld där klimatpåverkan kommer göra det allt svårare att importera mat behöver vi ställa om – och var finns potentialen om inte hemma hos dig och mig? Min förhoppning är att den här boken ska få dig att se möjligheterna där du bor och ge både inspiration och verktyg när du skapar ditt hållbara liv i stan, både för dig själv och för planeten.
Förord | 8
EN B ERÄT T ELSE OM HÅLLBARHE T
F ö r o r d | 10
kapitel 1
Stadsfarmen I det inledande kapitlet får du en översikt över stadsfarmen och den viktiga roll den kan spela i dagens samhälle. Mitt mål är att så det där första lilla fröet, som kapitel för kapitel ska växa sig till ett litet självhushåll.
Stadsfarmen | 11
M
änniskan har odlat sin egen mat i ungefär 12 000 år, ända sedan övergången från jägar- och samlarsamhället till jordbrukssamhället. Odling har varit avgörande för överlevnaden. Det är först de senaste åttio åren som något hänt. Som ett resultat av den industriella revolutionen har vår levnadsstandard ökat i Sverige, vi importerar alltmer och vår konsumtion har ökat drastiskt. Antalet svenska bönder minskar, samtidigt som importen och halvfabrikaten ökar. Men det här är egentligen en parentes i historien. Stadsodling är ingen ny företeelse. Under 1900-talets första hälft odlades det fortfarande för fullt i både koloniträdgårdarna och i egnahemsträdgårdarna, det som vi idag kallar för villakvarteren. Där fanns fruktträd, bär, blommor, örter och grönsaker och man odlade både för hälsans och den egna ekonomins skull. Under världskrigen odlades dessutom städernas parker upp. I Sverige kom sedan trädgården att förvandlas till en plats för vila och avkoppling, och odlingen tog ett steg tillbaka från våra stadsträdgårdar i takt med att gräsmattorna bredde ut sig. Under bara några årtionden försvann mycket av den kunskap och det engagemang för odling som tidigare hade överförts från generation till generation. Idag upplever jag att allt fler börjar få upp ögonen för det ohållbara samhälle vi skapat och efter en tid med gröna gräsmattor tycks odlingen vara på väg tillbaka in i våra hjärtan och trädgårdar. Pallkragar dyker upp i var och varannan villaträdgård och vi pratar ekologisk odling och lokalproducerad mat igen. Allt fler verkar vilja återskapa den personliga relationen till maten de äter och det är här stadsfarmen får sin betydelse.
STADSFARMENS ROLL I DAGENS SAMHÄLLE Stadsfarmen kan skänka både välmående och mat, men vi får också något mer på köpet. För min man och mig har vår lilla farm kommit att bli vägen till ett mer hållbart liv, inte bara för oss som individer utan för vår planet. Här får du fyra exempel på hur självhushållning i stan kan bidra till en bättre framtid.
Den biologiska mångfalden En tredjedel av all mat vi äter behöver pollineras, alltså befruktas. Det sker med hjälp av humlor, bin, fjärilar och andra insekter som för med sig pollen från en växt till en annan och på så sätt möjliggör att vi kan få till exempel äpplen, hallon, pumpor och bönor. Tyvärr minskar den biologiska mångfalden drastiskt. Humlorna är bara en grupp som drabbats av de ökade temperaturerna och de riskerar att utrotas, enligt en studie vid Universitetet i Ottawa (2020). Samtidigt försvinner arter när människan skapar urbana betongdjungler av hus och vägar på det som tidigare varit en variationsrik k a p i t e l 1 | 12
landsbygd med olika typer av blommor, träd, gräs och mark. Ju mer ensidig miljö, desto mindre mångfald. Det säger sig självt att en grönskande stadsfarm har mycket mer att erbjuda pollinatörerna än en trädgård som består av en enda stor gräsmatta eller ett trädäck. Stadsfarmen kan erbjuda mat, gömställen och vatten. Biologisk mångfald är viktig eftersom den upprätthåller en balans i naturen. Nyckelpigor äter bladlöss och spindlar jagar allt från myggor till jordloppor. Rubbas den här balansen finns risken att varken pollinerarna eller de som äter våra skadedjur finns kvar i våra odlingar. Och vad som händer när det inte finns någon naturlig fiende är mördarsnigeln ett bra exempel på – då får vi plötsligt svårbekämpad konkurrens om våra grönsaker.
De blå zonerna.
Hälsa Det finns fem platser på jorden som har utmärkande många människor över 100 år. Dessa fem områden ligger i Grekland, Japan, Italien, Costa Rica och USA och kallas för de blå zonerna. När tidningen Må Bra 2021 listade sina bästa hälsotips baserade på livsstilen i dessa zoner hamnar faktiskt »skaffa en trädgård« högst upp. Före både sex och socialt umgänge. Tidningen menar att odling som aktivitet kräver fokus i nuet. Som odlare förstår jag vad som menas. Plantan tar sin tid. Jag kan titta till den och sköta om den, men jag kan inte skynda på utvecklingen. I en värld som går allt snabbare mår vi bra av växternas eget tempo. Även forskningen stödjer påståendet att naturen har en positiv effekt på hälsan. I Västra Götalandsregionen har det under många år forskats om grön rehabilitering av långtidssjukskrivna med stressrelaterade diagnoser. Resultatet visar att naturen har en lugnande och läkande effekt på hjärnan. Vi människor mår helt enkelt bra av att ha ett band till naturen, oavsett om det är till det vilda eller det odlade. Stadsfarmen | 13
Men det är inte bara mot stress som odling kan vara en del av lösningen på dagens hälsoproblematik. Antalet människor som lider av fetma ökar, vilket innebär en större risk för bland annat diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Skulle det göras en kartläggning av odlares välmående är jag övertygad om att ett flertal positiva saker skulle framträda. Det jag märker hos mig själv är att jag inte bara får vardagsmotion av att påta i trädgården, jag äter också betydligt mer näringsrikt och varierat när jag äter sådant som jag odlat själv. Ska jag vara ärlig åt jag knappt grönsaker innan jag började odla och min repertoar bestod länge av isbergssallat, gurka, vitkål och morot, vilket förvånar många som träffar mig idag. Odlandet har fått mig att både våga prova nya smaker och upptäcka grönsaker jag aldrig tidigare hade hört talas om. Det har fått mig att inse att bönor och majs kan vara riktigt gott, bara de inte kommer i en tetra eller konservburk :).
Resiliens Idag transporteras tomater från Spanien och äpplen från Chile trots att det går alldeles utmärkt att odla både tomater och äpplen i Sverige. År 2019 var endast 17 procent av tomaterna och 21 procent av äpplena från Sverige (fransverige.se) och Sveriges självförsörjningsgrad är i dagsläget så låg som 50 procent, enligt Lantbrukarnas Riksförbund. Det här innebär att vi är beroende av import för att kunna mätta våra magar. Men vad gör vi om torkan drabbar Europas bönder och överskottet uteblir, eller om vinden vänder och det inte längre anses etiskt riktigt att importera bananer från Costa Rica, avokado från Israel eller ris från Thailand? Vad äter vi då? När vi odlar vår egen mat stärker vi vår resiliens, vår motståndskraft. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ( MSB ) definierar resiliens som »förmågan att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas« (msb.se). När vi bygger ett starkt lokalsamhälle blir vi mindre sårbara, helt enkelt. Om kassasystemet slutar fungera i mataffären eller extrema väderförhållanden ställer till det i omvärlden, vet jag att jag har resurser hemma som gör att jag klarar mig fint. Ett tag i alla fall.
Klimatet I Sverige använder vi enorma mängder energi, samtidigt som vi köper nytt och kastar som aldrig förr. Vi överkonsumerar jordens resurser. Den självhushållande livsstilen däremot går tvärt emot den rådande överkonsumtionen och betydligt mer i linje med ett klimatvänligt liv. I takt med att jag började intressera mig för odling och självhushållning förändrades också mina värderingar och mitt tankesätt. Odlandet fick mig att upptäcka att vi kan använda oss av det vi har hemma i högre utsträckning i stället för att alltid köpa nytt och att det vi har räcker längre om vi hushållar med det. k a p i t e l 1 | 14
SKAPA DIN EGEN STADSFARM Tanken med den här boken är att ge dig verktyg och inspiration för att skapa en stadsfarm som passar dig, din livsstil och dina drömmar. Det finns inget facit för vad som ska finnas på en stadsfarm och heller inga måsten. Nej, stadsfarmen är kort och gott det hållbara självhushåll du själv väljer att skapa. Innan vi går vidare vill jag ge dig en kort översikt över bokens olika kapitel så att du vet vilka byggstenar du har till förfogande. De första fyra kapitlen ger en bakgrund och introduktion till stadsodling, självhushållning och hållbarhet:
KAPITEL 1: Stadsfarmen I det inledande kapitlet får du en översikt över stadsfarmen och den viktiga roll den spelar i dagens samhälle. Mitt mål är att så det där första lilla fröet, som kapitel för kapitel ska växa sig till ett litet självhushåll.
KAPITEL 2: Hitta stadsbonden i dig Nu är det dags att fundera över en odling som passar just dig. Vi går in djupare på dina förutsättningar – hur mycket tid har du? hur stor yta bor du på? –men först tittar vi närmare på ditt »varför«, alltså anledningen till att du vill odla. Det avgör nämligen inte bara vad du kommer att odla, utan också hur. Här får du också ta del av hur det kom sig att jag började odla och hur mitt »varför« förändrats under resans gång.
KAPITEL 3: Det moderna självhushållet I det tredje kapitlet är det dags att bredda perspektivet och titta närmare på vad självhushållning faktiskt innebär. Odling är en stor och viktig del, men som självhushållare behöver vi också lära oss att hushålla med våra resurser samtidigt som vi uppskattar styrkan i att göra saker själva, som att lappa och laga, lära oss grunderna i konservering, ta till husmorsknep mot smuts eller bygga egna spaljéer.
KAPITEL 4: En hållbar framtid Vad händer när man börjar odla sin egen mat och ha en självhushållande livsstil? I det här kapitlet tar jag med dig bakom kulisserna av min omställningsresa – och hoppas kunna inspirera dig till att starta din egen. För det går! Det går att odla mat, hälsa och biologisk mångfald, även om man bor i stan. Om de första 4 kapitlen utgör ramen handlar de nästkommande 13 om att måla själva tavlan. Du kan se dessa kapitel med sina 13 olika teman som möjliga resmål där du själv väljer de stopp som passar dig. Något stopp Stadsfarmen | 15
kanske du bara skummar igenom då det inte alls motsvarar dina drömmar. Någonstans kanske du blir totalt förälskad, eller finner ditt lugn. Och jag kan nästan lova att du kommer att äta gott på vägen. Liknelsen med en resa är inte bara en liknelse för min man och mig, utan vår faktiska resrutt. Steg för steg har vi byggt vår farm, ett kapitel i taget. När någon hälsar på hos oss för första gången brukar den initiala reaktionen alltid vara densamma, att det känns som att kliva in genom grinden till en stadsträdgård men hamna mitt ute på landsbygden. Denna första reaktion följs ofta upp med en fråga: »Planerar ni inte att flytta ut på landet?« Men svaret är nej. Vi trivs bra på vår lilla stadsfarm och för oss är det här det bästa av två världar, allt det som är bra med stan, och en liten smak av landet. Jag tror inte heller att lösningen på en mer hållbar framtid ligger i att alla ska flytta ut på landet, det är snarare vi stadsbor som behöver göra stan lite grönare. Grönare och godare. Och nu är det din tur. Här följer de pusselbitar du har möjlighet att använda när du skapar din stadsfarm:
KAPITEL 5: Krukodlingen Välkommen till en plats som erbjuder både enkelhet och närvaro. Att odla i kruka är lätt och allt du behöver är egentligen ett odlingskärl, jord och fröer eller en planta. Det är något du med andra ord kan komma i gång med ganska snabbt. Krukodlingen är väl värd att utforska för dig som har en trädgård eller balkong med hårt underlag som sten eller grus, eller varför inte maximera odlingsytan genom en hängande trädgård från pergolan? Det är i alla fall vad jag ser när jag tittar i min kristallkula och blickar några år framåt i tiden: Västerås hängande trädgårdar, en ampelträdgård full med jordgubbar.
KAPITEL 6: Örtagården Denna nästan bortglömda skatt är full med både smaker och en uråldrig kunskap om växter. I örtagården finns kryddor till matlagning, ingredienser till te och växter för att skapa ett eget hushållsapotek. Den drar till sig bin, humlor och andra pollinatörer och älskas av både hemmakocken och odlaren som vill strosa omkring, vidröra och känna sommarens dofter och smaker nära inpå.
KAPITEL 7: Bärodlingen Bär är tacksamma att odla. De kräver endast lite tillsyn och skötsel, är lätta att föröka och ger oftast god avkastning. Bären kan förvandlas till gelé, sylt, saft och marmelad eller träs på strå och ätas som de är. Det jag framför allt gillar med bärodlingen är att den ger en oerhört intensiv smakupplevelse k a p i t e l 1 | 16
och kombinationen av bär i mat är magisk. Har du provat jordgubbar i salladen eller tranbär i sconesen? Om inte, kanske det här kapitlet kan få dig att se på bär med nya ögon.
KAPITEL 8: Odlingslådorna I var och varannan trädgård dyker pallkragar och odlingslådor upp och det är inte konstigt att de blivit så uppskattade – de är både praktiska och gör odlandet enkelt. I odlingslådorna kan du plantera allt från bärbuskar till örter och grönsaker. Möjligheterna är oändliga! Dessutom blir skörden oftast lyckad då jorden i lådan är fin och väldränerad. Nuförtiden finns det lådor i alla möjliga material, färger och former vilket gör att du med enkla medel kan sätta din egen estetiska prägling på odlingen.
KAPITEL 9: Växthuset Nu tar vi oss till värmen. Den som vill ha en lång odlingssäsong eller som älskar det lite mer exotiska anlägger ett växthus, men det passar lika bra för tomatälskaren som vill ha en rik skörd även om den svenska sommaren är kall. Tror du inte att du har plats för ett växthus så tänk om. Växthuset behöver inte vara stort utan kan lika gärna rymmas på fönsterbrädan.
KAPITEL 10: Åkern På åkern växer våra grönsaker, och fullt med dem. Potatis, morötter, lök och pumpor. Grönkål och bondbönor. Svartrot och kålrot. Så mycket mat, så många råvaror. Välkommen till hemmakockens paradis och din egen grönsaksbutik!
KAPITEL 11: Fruktlunden Den välplanerade odlaren inleder sin resa med ett stopp i fruktlunden. Ofta tar det nämligen några år innan du får en bra skörd, men när träden väl börjat ta fart skapas snabbt ett överflöd. Precis som bärhörnan kan fruktlunden bevara sommarens smaker i hemgjorda produkter, och idag finns det både traditionella fruktträd och så kallade svagväxande träd som gör att du kan få plats med en hel fruktlund även i en liten trädgård eller till och med i krukor på en balkong.
KAPITEL 12: Inomhusodlingen En hel del av det vi äter hemma hos oss odlas inomhus, särskilt under vintermånaderna. Svamp växer i garderoben, örter i fönstret och groddar i köket. Purjolökens stump sätts i vatten och får växa upp på nytt. Till inomStadsfarmen | 17
husodlingen hör även självhushållets hjärta: köket och skafferiet där vi tar tillvara och förvarar skörden.
KAPITEL 13: Djuren Det går att föda upp djur för att få mat även när man bor i stan. Nu pratar vi kanske inte kor och grisar men däremot höns, vaktlar och bin. Djur i stan kräver noggranna förberedelser, eftersom olika kommuner har olika regler och bestämmelser – men likväl är det en fantastisk upplevelse. Tänk bara att kunna gå ut i trädgården och hämta in egna ägg!
KAPITEL 14: Komposten och gödselstacken Gödslet från djuren behöver tas om hand och här har vi en riktig guldgruva eftersom bajset är fullt med näring. Näring skapas även i komposten, både inom- och utomhus, där avfall blir till ny jord och sluter kretsloppet. Vi låter naturen sköta nedbrytningen och tar sedan hand om vår egen näringsrika jord där nya grönsaker kan växa upp, vissna ned och läggas på komposten.
KAPITEL 15: De ätbara blommorna De ätbara blommorna odlas kanske inte i första hand för att mätta hungriga magar men de är finliret som sätter guldkant på tillvaron. En liten äng med ätbara blommor gläder insekterna i vår trädgård samtidigt som de livar upp våra tårtor och sallader. Dessutom använder jag dem som ingredienser i mina egna hälsoprodukter. Lite till mig, lite till bina.
KAPITEL 16: Naturen flyttar in Att locka in naturen i sin trädgård har många fördelar. Förutom att vi bidrar till en ökad biologisk mångfald får vi hjälp med våra odlingar. Bina pollinerar våra grödor, larverna blir mat till hönsen och regnet vattnar våra plantor. Genom att samarbeta med naturen, snarare än att försöka kontrollera den, får vi lite hjälp på traven och skapar en rikedom inte bara för oss själva utan för alla andra varelser som vi delar vår planet med.
KAPITEL 17: Skogens skafferi Om du har tur har du kanske en liten skog eller sjö i närheten av ditt hem. I det här kapitlet lär vi oss om några av alla de resurser som finns där, som vilda örter, svamp, bär och fisk. Det blir ett alldeles utmärkt tillskott till stadsbondens självhushåll.
k a p i t e l 1 | 18
Rita upp din stadsfarm Nu när du har tagit del av stadsfarmens olika delar är det dags att börja fundera över din egen farm. När vi flyttade till vårt hus bestod trädgården mestadels av gräsmatta och det var inte självklart var de olika delarna skulle placeras. Mycket har fallit på plats allt eftersom genom att vi tagit ett steg i taget, och det är ett sätt att göra det på, att välja ut en av pusselbitarna och helt enkelt börja där. Ett annat sätt är att redan nu börja fundera över helheten. Då skapar du dig en översikt över samtliga pusselbitar du vill fylla din stadsfarm med. Svårigheten brukar vara att få plats med allt man drömmer om, men där har jag ett knep som stavas »compact farming«.
Compact farming
Så här såg vår baksida ut
För den som odlar på en balkong eller i en liten trädgård kan det kännas extra utmanande att få plats med alla de delar man vill ha på sin stadsfarm. I det lilla hemmet pratar man om compact living för att ta tillvara hemmets alla kvadratmetrar. I trädgården skulle motsvarande kunna kallas för »compact farming«, och även om det inte ger dig mer odlingsyta kan det
när vi flyttade in 2016.
Stadsfarmen | 19
skapa fantastiska möjligheter. För mig betyder compact farming att jag helt enkelt kombinerar olika delar med varandra för att få plats med så mycket som möjligt i min trädgård. Bärodlingen kan till exempel placeras i både odlingslådor och krukor, och en pallkrage kan förvandlas till ett växthus med hjälp av några fönster. Hemma hos oss delar komposter och fruktlund yta med hönsgården och örterna växer i en blomsterrabatt som egentligen är tillägnad bin och andra pollinerare. Gångarna i vår åker är dessutom diken som samlar upp regnvatten och vår klädkammare får tjäna som odlingsrum på våren, örttork på sommaren och skafferi på hösten. När du i slutet av det här kapitlet börjar skissa på din stadsfarm, ha alltså i åtanke att du kan kombinera olika delar med varandra om din yta är begränsad. Tycker du att det är svårt att förstå hur pusselbitarna hänger ihop? Då får du gärna ta inspiration från vår stadsfarm. Fri tolkning och kopiering. Så här ser det ut hemma hos oss. Vår framsida går under namnet köksträdgården. Här kombinerar vi odlingslådor, växthus, krukodling och bärodling med ett stort äppelträd som tronar över en blomster- och örtrabatt och en odlingsyta eller åker i miniatyr. Totalt är ytan 95 kvadratmeter, inklusive plattgången närmast huset. Exempel på en stadsfarm.
Ekorrmatare Bänk Krukodling Bär
Växthus
Tram ps a ten
Äppelträd Odlingslådor
r
Växtvägg på garaget
Odlingsyta
Balkonglådor på staketet
Planteringsbord
Örter och blommor Aroniahäck
Blomsteräng
Huskropp
k a p i t e l 1 | 20
Köksträdgården är skapad för att dels ge avkoppling, dels en del ätbara grödor. Därför är den ganska lättskött med en stor perennrabatt under äppelträdet, bärbuskar och perenna grönsaker i odlingslådorna som kommer år efter år. Krukorna står samlade för att det ska vara enkelt att vattna på kvällen efter en varm sommardag. För att maximera odlingsytan försöker vi hitta ytor som vanligtvis inte används till odling. Vi utnyttjar garageväggen för vertikalodling i form av en växtvägg med sallat eller örter och på planket sitter allt från krukor med paprika till en fågelholk och ekorrmatare. På staketet hänger balkonglådor med ätbar krasse och utanför husväggen odlar vi en liten ätbar blomster äng på allmänningen. Vår stadsfarm fortsätter på vår 146 kvadratmeter stora baksida och här är det soligt. Den största delen av trädgården får sol i minst åtta timmar om dagen, men det finns ett undantag. Längsmed ena kortsidan är det skugga nästan hela dagen och eftersom vi inte kan odla grönsaker där bestämde vi oss för att det i stället fick bli hem åt hönsen. Halva hönsgården ligger i konstant skugga och halva har sol större delen av dagen. I det gynnsamma solläget planterades fruktlunden och i skuggan placerades våra komposter. En paradrabatt med pingstliljor och vallmo pryder gången upp till hönsHuskropp
Vattentunna Krukodling
Guldkanna Äppelallé Jordgubbar
Huskropp
Odlingsbäddar för växelbruk
Havtorn
Fruktlund Hönshus
Komposter
Trädgårdsdamm
Hönsgård
Sandbad Klätterros
Insektshotell
Naturen växer vilt
Fågelholk Stadsfarmen | 21
gården men har fått sällskap av havtorn och jordgubbar. Visst ska det vara vackert, men hemma hos oss vill vi maximera det ätbara. På baksidan har vi avsatt en ganska stor del åt socialt umgänge. För vår familj är det viktigt med en trädgård som passar vår livsstil och då räcker det inte med en yta som bara producerar mat, utan vi vill också kunna ställa till med en riktig skördefest för släkt och vänner. I anslutning till uteplatsen ligger vår åker som är på cirka 60 kvadratmeter. Det är här den största delen av våra 224 kg frukt och grönt odlas och det är också den del som kräver störst arbetsinsats under året. Vårt senaste projekt i trädgården var att anlägga en liten trädgårdsdamm. Den är hem åt bland annat skräddare och dykare och den bjuder humlor, flugor och snabelsvärmare på vatten. Även andra djur är välkomna i vår trädgård. I holkarna bygger fåglarna bo och i det naturliga insektshotellet, ett stenröse, bor fler spindlar än jag kan räkna.
k a p i t e l 1 | 22
AKTIVITET STADSFARMEN
MINA BÄSTA TIP S LYCKAS MED STADSFARMEN
I slutet av varje kapitel har jag skapat en aktivitet som du kan genomföra för att sätta ord på dina tankar och drömmar, för att på ett mer konkret sätt hjälpa dig att bygga upp din stadsfarm. Till de olika aktiviteterna kan det vara bra med en anteckningsbok eller ett dokument på datorn där du skriver ned dina funderingar och planer, så att du har allt samlat. Så, ta nu fram din anteckningsbok eller ditt dokument. I den här första aktiviteten är uppgiften att börja kartlägga din odlingsyta, samtidigt som du funderar över vad du vill odla.
S Att rita en skiss och planera kan kännas
S Hur ser din odlingsyta ut? Hur många kvadratmeter har du till ditt förfogande? Rita en skiss, gärna skalenlig.
ganska abstrakt. Jag brukar lösa det genom att använda trädgården som min målarduk. Vill jag ta reda på hur stor plats fyra pallkragar tar, om jag också vill kunna köra en skottkärra mellan dem, går jag helt enkelt ut och mäter. Vintertid brukar jag trampa upp spår i snön och sommartid binder vi fast snören i pinnar som vi stoppat ned i jorden. Du kan också använda en vattenslang för att måla upp mjuka former. Då är det lättare att få en uppfattning om hur det kommer att upplevas.
S Glöm inte bort att fundera över odlingsytor inomhus. Kanske har du en klädkammare du inte använder eller ett fönster i bästa solläge?
S Stanna nu upp och observera din tilltänkta odlingsyta. Varifrån blåser vinden oftast och består din mark av jord, lera eller sand? Var är bästa solläget? Finns det någon del som alltid är i skugga?
S Vid första anblick, vilken eller vilka delar känner du dig lockad att bygga din stadsfarm kring? Krukodlingen Bärodlingen Växthuset Åkern Djuren De ätbara blommorna
Örtagården Odlingslådorna Fruktlunden Inomhusodlingen Komposten och gödselstacken Naturen flyttar in
S Var skulle du kunna få plats med stadsfarmens olika delar, hur stor plats ska du ge respektive del och vilka delar skulle du kunna kombinera? Skissa på olika förslag och känn efter vad som skulle kunna passa dig.
S Börja drömma, men dröm långsamt. Ta dig tid att smaka på idéerna och var inte rädd för att skrota vissa och behålla andra. Din plan behöver inte vara klar efter kapitel 1. Tvärtom kan den förändras under lång tid framöver, medan du provar dig fram för att hitta just ditt sätt att odla.
S Vänta inte med att börja odla om du känner dig ivrig. Prova till exempel att så lite sallat i en kruka inomhus i ett soligt fönster. Vill du börja enkelt men utomhus och det är en vacker dag i början av juni, plantera en zucchini. Så länge du undviker att vattna på själva »halsen« (då kan plantan ruttna) är det svårt att misslyckas med zucchini och du får väldigt mycket mat från bara en planta.
S Ta hjälp av en trädgårdsdesigner om du inte blir nöjd med din egen plan.
S Fundera om du behöver inhägna din odling så att du inte börjar odla och sedan inser att rådjuren eller kaninerna ätit upp alla godsaker.
S När översikten är klar, dra ned på tempot. Ta ett kapitel i taget, inte bara när du läser den här boken utan även i din egen odling. Det är lättare att lära sig bemästra en del i taget i stället för att redan från början försöka bli proffs på allt.
S Glöm inte bort att ha roligt på vägen! Stadsfarmen | 23
k a p i t e l 1 | 24