HENRIK LENNGREN VASALOPPE T 90 KVINNOR & MÄN I FÄDERS SPÅR
10
|
VASALOPPET:
DEL 1
VARFÖR?
MOTIVATIONEN 1. L ARS-ERIK PERS SON
» När kroppen protesterar intalar jag mig själv att jag bara är lite lat«
J
på den analoga klockan, högt placerad på ett uppställt trästaffli, tickar obönhörligt långsamt. underhålla kroppen och konditionen Sorlet från en och annan nyfiken röst och ljudet av rispande är en sak. stavspetsar mot asfalten är det enda som stör en annars kompakt Att ta 770 varv runt kvarteret en tystnad. helt annan. Det har börjat skymma över stadsdelen Porsön utanför Luleå, och även om Lars-Erik Persson fördriver tiden genom att sjunga en och För Lars-Erik Persson, »den tokige annan folkvisa syns det i hans ansikte att tröttheten tagit över. professorn i Luleå«, är det viktigt att För varje timme som gått under dagen har hans glasögon glidit allt inte nöja sig med halvmesyrer. längre ner på nästippen. Varvräknarna har samtidigt haft fullt sjå att hålla koll på det viktigaste av allt – räkningen. Den runda på Adjunktvägen som huvudpersonen tragglar sig igenom är 260 meter lång, och för att komma upp i 20 mil – som är målet för dagen – måste han genomföra 770 varv. För nöjes skull, alltså. Har man åkt 72 Vasalopp (inklusive ett gäng Öppet Spår) behöver man nya äventyr i vardagen. Och äventyr för Lars-Erik denna dag är att greja motsvarande ett Nordenskiöldslopp på rullskidor hemma i Porsösundet. När han slutligen går i mål tackas han av med hurrarop, kransar och fascinerade blickar. »15 timmar och 50 minuter, det är faktiskt inte så väldigt dåligt«, säger Lars-Erik. »Jag tycker att det är helvetes bra. Mycket bättre än någon annan i kvarteret«, kontrar en granne. Lars-Erik ser belåten ut när han med möda stapplar in i huset.
Att ta ett varv runt kvarteret för att
12
|
VASALOPPET: VARFÖR?
U L I 2016. S E K U N D V I S A R E N
13
|
MOT I VAT IONEN
salopp. Sedan 2006 har jag exempelvis aldrig använt glidvalla på Vasaloppet. Jag bara stålsicklar skidorna och har det bästa glidet i de bakre regionerna.« När Lars-Erik 2016 genomförde sina 770 rullskidsvarv runt kvarteret var grannarna ändå överens om att gränsen mellan galenskap och motivation allt som oftast är hårfin. Men själv tänkte han varken på smärta och värk eller leda och mentala plågor. Vad är väl trevligare än att tillbringa en heldag på rullskidor? »När kroppen protesterar intalar jag mig själv att jag bara är lite lat. Jag sänker farten en aning, dricker en skvätt och sjunger en trudelutt. Sedan blir allt lättare igen. Faktum är att man rent fysiskt orkar mycket mer än man tror. Det är de negativa tankarna som sätter stopp. Denna enkla taktik har hittills fungerat perfekt för mig. Jag har aldrig tvingats bryta något lopp varken i skidåkning, löpning eller orientering.« »Men hur fick du tanken att åka 20 mil på en 260-meterssträcka?« »Är man lite kreativ, och dessutom forskare, måste man ju hitta på något nytt. Året innan åkte jag ett Vasalopp runt kvarteret, totalt 314 varv. Det gick bra och när Norden skiöldsloppet kördes 2016 över 18 mil låg det nära till hands att komma på tanken att även det kanske skulle gå. Det var ju bara drygt två Vasalopp.« »Vad säger grannarna om dina påhitt?« »De är mycket förtjusta. De tillhör min fanclub, speciellt de mindre barnen som brukar vara ute och heja när jag är ute och kör runt kvarteret. Jag brukar bjuda dem på glass efteråt.« ge upp, att aldrig någonsin ge upp, grundlades redan när Lars-Erik växte upp i lilla Svanabyn i Västerbotten, där vardagen var kärv och livet karaktärsdanande. »Jag skulle egentligen ha haft åtta syskon, men bara jag överlevde mirakulöst tack vare en legendarisk läkare. Det var något fel med blodgrupperna på mor och far som gjorde att barnen dog. Läkaren och min fantastiska mor Dagmar är hörnstenarna i min positiva och envisa karaktär som jag har begåvats med. Detta tillsammans med den unika klassresa jag senare fått vara med om är avgörande för att jag har det där speciella drivet.« På träskidor av märket SixJe Elit (efter Sixten Jernberg) debuterade Lars-Erik i fäders spår 1971. I mål kom han, på knappt nio timmar, men utan klister för nollfören i bakfickan fick han kämpa hårt för att ta sig framåt i det bakhala föret. »Det kändes som att jag mest gled i sidled på några iskD R I V E T AT T I N T E
»Men inte tror jag att det blir någon dans på stan efter loppet som jag lovat dig«, säger han till sin fru Lena innan dörren går igen. Mot den svalnande asfalten hörs inte längre det bekanta ljudet av rispande stavspetsar. I Vasaloppssammanhang är Lars-Erik Persson förknippad med sin flitigt använda skiddräkt. Själv kallar han sig själv för »den tokige professorn«, med distinktionen att han »inte är tokig i vanlig mening«. »Jag är bara tokig i en positiv betydelse, det vill säga att jag vågar försöka mig på nya saker både i forskningssammanhang (Lars-Erik har publicerat gemensamma vetenskapliga uppsatser med 170 forskare från 39 olika länder och varit handledare för 64 personer med doktorsexamen) och på VaOK TOBER 2020.
14
|
VASALOPPET: VARFÖR?
nabbar. Men jag gav givetvis inte upp utan fortsatte att halka mig fram. Mitt i bedrövelsen stötte jag på det första riktigt stora undret i min Vasaloppskarriär. Jag stannade vid en privat kontroll där några personer hjälpte mig att lägga på Rodes röda klister under skidorna. När jag ställde mig på skidorna kände jag direkt att jag hade perfekt fäste. De sista milen åkte jag som i trans med ett brett leende på läpparna.« Med hopp om bättre utrustning, och vallor i bakfickan, manades Lars-Erik på att anmäla sig till ett andra lopp. Att prova igen blev drivfjädern, att förbättra tiden ett mål. Det tredje året åkte han under sju timmar. »Den positiva utvecklingen och erfarenheten från de första åren gav mersmak. Och den förstärktes av den fantastiska atmosfär och positiva stämning jag kände råder även för oss motionärer i Vasaloppet. Allt detta medverkade till att jag redan tidigt blev lite förgiftad av den speciella atmosfär och myt som omringar Vasaloppet.« När det trettionde loppet var avklarat blev det en sporre och avstamp till att fortsätta mot nya äventyr. I dagsläget (2020) har Lars-Erik genomfört 72 Vasalopp: 46 »vanliga« Vasalopp och 26 som öppna spår. »Jag har ännu inga funderingar på att nöja mig med det. Det kanske är möjligt att åka hundra Vasalopp…« Drömmen kunde dock ha fått ett abrupt slut 2018, då Lars-Erik efter söndagens Öppet Spår tyckte att allt kändes lite tyngre än vanligt, ja så tungt att han snabbt konstaterade att det inte fanns en chans att åka Öppet Spår på nytt dagen därpå. »Ingenting hände den natten men påföljande natt vaknade jag vid tvåtiden med bröstsmärtor. På akuten konstaterades det att jag drabbats av hjärtinfarkt och jag fick åka i ilfärd med ambulans till Falun. Operationen gick bra men jag var mycket svag efteråt och första tiden var det till och med svårt att gå ett par kilometer. Men Vasaloppsdrömmen levde vidare och steg för steg lyckades jag träna upp mig så att jag kunde genomföra Vasalopp plus ett Öppet Spår både 2019 och 2020. Jag är övertygad om att just denna Vasaloppsdröm hjälpte mig i min snabba återhämtning.« Lars-Erik påpekar att det finns ett par saker som han inte kan avstå från: julen, barnens, barnbarnens och hustruns födelsedagar och – naturligtvis – Vasaloppets vintervecka. »Vasaloppet har utvecklats till att bli något mycket viktigt i mitt liv. Numera delar jag inte in året bara i jul, påsk och midsommar, utan den viktigaste indelningen av tiden är tiden före och efter Vasaloppet.« »Vad vill du säga till andra vasalöpare som tvekar att ge sig ut och träna när det är maj och sol, oktober och snöregn eller januari och snöbrist?« »Att de bör se Vasaloppet som en naturlig del av sina liv; en livsstil, en morot och extra krydda i livet som får dem att må bra, träna och äta naturligt året runt. Om det regnar eller är dåligt väder så är mitt tips att genomföra träningspasset även om det blir kortare och annorlunda än vad du först planerat. Och viktigast av allt: det gäller att vara positiv och berömma sig själv efter varje träningspass oberoende hur kort det blev.«
15
|
MOT I VAT IONEN
Kuriosa Norrköpingsbon Karl Luttu åkte Vasaloppet 28 gånger. Tränade gjorde han dock mest vintertid i födelsebyn Hedenäset i Norrbotten. En dag åkte han det lokala elljusspåret (1,5 kilometer) 60 varv för att uppnå en hel Vasaloppsdistans. Hans syster som bodde i närheten av spåret servade med mat och dryck under dagen. 1990 uppmärksammades Karl i Runners World. I stället för att jämföra sina tider i Vasaloppet berättade han här om sin strävan efter att minska antalet isättningar med stavarna. 1989 räknade han 22 831 tag med vänsterstaven, vilket skulle betyda drygt 45 000 tag med båda stavarna. Det ska jämföras med en bit över 52 000 staktag vid hans Vasalopp 1998. »Att han räknade stavtagen var för att få tiden att gå så att han kunde koncentrera sig på något samtidigt som han skidade fram«, berättar sonen Oskar Luttu.
86
|
VASALOPPET: VARFÖR?
DEL 2
FÖRE
87
|
K V I N N LIGA PIONJÄRER
ORK I VARDAGEN 27. KNUT L ARS SON
» Vasaloppet enkel match – jag har längre väg till affären« När »Blixten från Lillselet« skulle
Å
R E T Ä R 1970 och på Per Byl-gården längst
ner i fäboden vid Risbergskontrollen råder stor förvirring. Först i kön till skidorna till affären, en nätt liten tur bordet med blåbärssoppa står en man som på nio mil. ingen tycks känna igen. Därför var det med en axelryckning Funktionärerna får ingen rätsida på situationen. De vankar oroligt fram och tillbaka med Knut Larsson högst oväntat tog startlistor i händerna. Till sist frågar de vem ledningen i världens äldsta långlopp mannen är, och varifrån han kommer. 1970. För inte yvas man väl över 85 »Knut Larsson heter jag, och jag bor en bit kilometer (den tidens distans) i spårad ifrån Jokkmokk«, säger den okände mannen. »Jokkmokk? Vart ligger det?« frågar en funkterräng ? tionär och kliar sig i huvudet. På sin arbetsplats i Jokkmokk, 90 mil nordost om Mora, skruvar Maj-Britt Kvickström (som senare kom att bli Knuts fru) upp ljudet på radion. En person från trakten leder självaste Vasaloppet, före favoriter som Lars-Arne Bölling, tysken Gerhard Grimmer och Sören Linder. Själv tar huvudpersonen det hela med ro. Han skidar vidare mot Evertsberg i hopp om att erövra det för året nyinstiftade Bergspriset. Men det är något som gnager inom honom. Skidorna beter sig inte riktigt som han vill.
fylla på skafferiet fick han vackert ta
88
|
VASALOPPET: FÖRE
89
|
ORK I VAR DAGEN
2 0 2 0 . T R O T S AT T många år har passerat sedan Knut Larsson, sjuttionio, slutade tävla kallas han fortfarande för »Blixten från Lillselet«. Med fyra segrar i Vargrännarloppet och tre segrar i Nordenskiöldsloppet i bagaget är han den främsta skidlöparen genom tiderna i Jokkmokks kommun. Men någon Vasaloppsseger blev det aldrig. Han fick nöja sig med en 19:e plats i sitt andra lopp. »Nog får man väl vara nöjd med det, men jag hade inte de rätta skidorna«, säger han. Det hörs på hans röst och det syns i hans ansikte att valladebaclet fortfarande grämer honom. Han skakar på huvudet när han blickar tillbaka. »Jag hade lyssnat för mycket på folk från Mora, som visste hur föret brukade vara längs spåret, och inte vallat som jag hade tänkt. Hade jag tagit en annan valla och inte lagt på så tjockt hade det gått bättre. Men distansen, den var inga problem. Det var ju bara fem timmars jobb«, säger Knut. När han efter sitt Vasalopp blev intervjuad av Bo Söderberg, Aftonbladets utsände, drog kvällstidningen till med en klassisk rubrik:
90
|
VASALOPPET: FÖRE
»Vasaloppet enkel match – jag har längre väg till affären«. Femtio år senare bekräftar han att det hela stämde ganska bra; att det faktiskt inte var ovanligt att han på vintern fick åka nio mil bara för att handla mjölk, bröd och konserver på Strömbäcks Livs (numera ICA Rajden). »För oss som bodde i Lillselet var ju skidor det enda sättet att färdas på under vintern. När vi provianterade fick vi frakta det på skidkälkar som vi drog bakom oss från vägen och upp till byn. Eller med lantbrevbärarens häst och släde.« Knut växte upp, ligger i ett väglöst land med nio mil till tätorten Jokkmokk där affärerna finns. »När vi skulle till skolan efter jullovet fick vi åka skidor eller om vi hade tur, hästskjuts, över Karatssjön och ner till byn Karats där vägen börjar. Sedan fick vi åka turbil till Jokkmokk. När snöskotern kom blev allt mycket lättare«, berättar Knut. I skogen tog han sig i regel fram på Tegsnässkidor. Men om det var riktigt kallt var det helbjörksskidor – ej limmade – som gällde. »Min vardag var träning i och med att jag jobbade som timmerhuggare och arbetade i skogen. Jag blev erbjuden jobb i Mora, vilket säkert hade hjälpt mig som skidåkare. Men jag hade ju fått jobb här, så inte ville jag flytta. Det var här i Jokkmokk jag hörde hemma.« L I L L S E L E T, B Y N D Ä R
blir han påmind om med ojämna mellanrum. Sin vana trogen använder han inga överord när han minns tillbaka till den där söndagen då han var i ensamt majestät. »Vi var ju flera som följdes åt. Inte var jag väl chanslös, men inte åkte jag och tänkte på eller drömde om att vinna.« I dag åker Knut Larsson bara skidor från TV -soffan. Sista gången han åkte var 1996. »Min dotter Sanna skulle ha en sådan där friluftsdag på skolan och hon skulle på skoterutflykt, men vi lämnar ju skotrarna i Vuojat. Jag tog en ryggsäck på ryggen med lite proviant och en torr skjorta och tog på mig mina pjäxor och löparskidor och åkte längs skoterleden upp till Vuojat. Sedan körde jag skotern ner till Jokkmokk. Det blev väl som en femmil lite drygt.«
1 9 7 0 Å R S VA S A L O P P
I 1970 års Vasalopp slutade Knut Larsson på 19:e plats på tiden 5:23:29. Jämtlänningen Jan Halvarsson, en mästare på att diagonala, var först till Evertsberg och vann Bergspriset. Jokkmokk och Vasaloppet har ett visst samröre, även bortsett från »Blixten från Lillselet«. 1927 vann lastbilschauffören Konrad Pettersson, bosatt i just Jokkmokk även om han tävlade för Luleå SK, Vasaloppet efter en svårvallad historia.
91
|
ORK I VARDAGEN
❝ Efter fem mil tänkte jag: Dra åt helvete, fyra mil kvar! Det kändes som en hel evighet. ❝ Torgny Mogren, om sin debut i Vasaloppet 1992, då han kom på 20:e plats. Året därpå vann Torgny femmilen vid VM i Falun.
174
|
VASALOPPET: FÖRE
DEL 3
UNDER
17 5
|
N ERV E RNA
EN MORGON I MARS 54. TOMMY COLLE T T
» Han berättade att han hade slumrat till inne i bajamajan«
1
som första kvinna genomförde Vasaloppet, var det under en riskerar att bli en flaskhals i tidsepok då vattenklosetter inte var något Vasaloppet. När solen går upp och man tog för givet i Sverige. I mitten av 1930klockan närmar sig 08.00 trängs talet hade bara en av fem bostäder tillgång till nödiga åkare med varandra – i hopp vatten och avlopp inomhus, enligt Statistiska centralbyrån. om att kunna uträtta sina behov innan Margit Nordin kunde alltså inte förvänta sig äventyret drar igång. någon lyx när hon strax före start behövde uppTommy Collett ansvarar för söka »damernas«, även om det förstås inte stod skitgörat som är ett måste vid »damernas« på någon dörr. »En skogsarbetare, en stor bjässe, erbjöd startområdet. sig att vakta dörren åt mig när jag behövde gå på dass. ›Det är upptaget – jäntan är där inne‹, hörde jag honom säga åt någon utanför. De var alla väldigt artiga«, sa Margit Nordin i en intervju efteråt. Nu för tiden finns det 347 evenemangstoaletter utställda i Vasalopps arenan, från startområdet till målet i Mora. Vasaloppet har börjat fasa ut sina egna toaletter och i stället sköts verksamheten av ett företag från Mora som i princip har ensamrätt på bajamajamarknaden. »Bara vid starten har vi 150 toaletter och 40 urinoarer. Beräkningarna bygger på att minska köerna, inte på kapaciteten hos toaletterna«, säger
Det är inte bara startbacken som
176
|
VASALOPPET: U NDER
923, NÄR MARGIT NORDIN
Tommy Collett, vd för SeBra Event som levererat evenemangstoaletter till Vasaloppet sedan 2014. Köerna ringlar sig ofta långa mellan 06.45 och framåt den första söndagen i mars. Man kan fråga sig om inte nödiga Vasaloppsåkare borde bli bättre på att planera för att undvika tidspress och onödig stress. »Det har blivit bättre sedan alla som startar i led 10 kommer in till starten och kan placera sina skidor före de andra, för att sedan gå till toaletterna i lugn och ro. När de börjar bli klara kommer de övriga«, säger Tommy. En gång upptäckte han en sovande vasalöpare i en evenemangstoalett i Oxberg. »Jag lade märke till en toalett som verkade vara låst hela tiden, och funderade på om den hade gått i baklås som de ibland kan göra. Jag knackade på lite försiktigt och frågade om det var upptaget, men fick inget svar. Till slut öppnade jag utifrån och blev minst lika förvånad som den man som satt där inne. När han senare kom ut bad jag honom om ursäkt. Han berättade att han hade slumrat till inne i bajamajan.«
Visste du? Premiäråret 1922 kom åkarna iväg redan klockan 06.04 på morgonen. Därefter har starttiderna justerats med jämna mellanrum. Sedan 1991 gäller 08.00 som starttid. Vasaloppet har arrangerats den första söndagen i mars sedan 1948 med undantag för 2015. På grund av skid-VM i Falun avgjordes då i stället loppet den andra söndagen (8 mars).
❝ I starten kändes det som om man var med i Sagan om ringen-filmerna, i en masscen när orcherna anfaller. ❝ Maria Gunnarsson om sin debut i Vasaloppet 2011, då hon gick i mål på tiden 9:44:53.
17 7
|
EN MORG ON I MARS
17 9
|
E N MORG ON I MARS
INFÖR VASALOPPETS 100-ÅRS JUBILEUM
» Magisk läsning. Detta är en skatt!« YVET TE HERMUNDSTAD, JOURNALIST
tar frilansjournalisten Henrik Lenngren med oss på en vindlande resa genom det klassiska loppets värld, sedd genom 90 olika människors perspektiv. Vi möter vasa löpare av alla de slag – elitåkare, veteraner, glada motionärer, rikskända profiler och udda förmågor – men får också stifta bekantskap med personer som på andra sätt berörts av Vasaloppet, allt från entusiastiska TV-tittare till omutliga repdragare och luttrade bryt busschaufförer. Niomilafärden från Sälen till Mora är en skådeplats där hela det mänskliga känslospektrat sätts i gungning – glädje och ilska, sorg och resignation, hopp och förtvivlan.
MONICA ERIKSSON, FÖRE DET TA MARKNADSCHEF FÖR VASALOPPET
Evertsberg
Smågan Sälen
» Vilken bok och vilken oerhörd research. Henrik Lenngren har verkligen fångat Vasaloppets själ.«
DEN A ETT L P M O K N GUIDE
Oxberg
Mångsbodarna Risberg
Hökberg
» Av allt jag läst om världens mest kända skidlopp så är detta det mest underhållande, intressanta och ögonöppnande.« ERIK WICKSTRÖM, SKIDCOACH
Tillsammans tecknar de porträtterade personerna en mångfacetterad bild av en livskraftig jubilar, men de bjuder också på mängder av matnyttiga tips och råd till alla som vill mäta sina krafter i fäders spår. Läs om hur du hittar motivationen och håller den uppe, om hur du kan äta och träna inför loppet, och om hur du hanterar de olika utmaningar som väntar längs vägen – sinande krafter och bitande kyla, sugande backar och envisa tankespöken. Bokens experttips vänder sig till alla slags vasalöpare, både till dig som ska ta dig an Vasaloppet för första gången och till dig som redan har några lopp under bältet och söker ny inspiration!
isbn 978 - 91 -7 799 -35 4-4
9 789177 993544
9789177993544_cover.indd 3
Eldris Mora
90
KVINNOR VINNOR & MÄN & ÄN I FÄDERS SPÅR Henrik Lenngren 2021-07-16 07:25