9789177958598

andra tankar

katarina frostenson

polaris

O_Frostenson_A_135x200_TITELSIDOR.indd 1

Frostenson_A_inlaga_2.indd 3

2021-09-29 13:57

2021-10-01 13:24:27

Bokförlaget Polaris, Stockholm, 2021 © 2021, Katarina Frostenson Omslag av Nina Ulmaja Första upplagan, första tryckningen Tryckt hos Scandbook AB Printed in Sweden 2021 ISBN : 978-91-7795-859-8 www.bokforlagetpolaris.se

Frostenson_A_inlaga_2.indd 2

2021-10-01 13:24:27

Po och Pro Nästa gång skriver du ett träd, sa hon vännen som gjorde dikter av sitt liv. Jag stod i rummet med en bok i handen Den var gul och svart: en kolsvart skrift mot starkgul fond. Sju grenar hette boken Och jag mindes orden kom tillbaka. Tänkte att det lät som en kritik en antydan till anklagelse … som att det inte var nog med grenarna i luften – sviterna om lagen kärleken om tiden, släkterna och staden – Som att det inte räckte – var för spretigt att ändå saknades en sak. Något syntes saknas för vännen som skrev hänförd ack, så stadig poesi. Stammen stammen saknades. Det var hela saken. Det som håller upp och samman saknades – Dikter var det!

Dansande i luften var det. Det var poesi 5

Frostenson_A_inlaga_2.indd 5

2021-10-01 13:24:27

av luft! Av andan och av språnget kommen. Dikt – är du för den skull tunn, och bräcklig – nej, en otålig lagd för det tillfälliga fjärilsrörelsen som för att vidgas – andas – ryttla – Lyfta!

Kan du rymma allt?

Det var frågan Kvist av silver, våg av luft och sällan jord, som prosan, den som plöjer eller vandrar, steg för steg en träl, nej – städet är den, prosan Tygel eller flod var tanken och som Po och Pro ett par av hästar, en vill gå en annan flykta nästan flöda I poesi kan rader skälva, prunka, lysa själva fräsa till – försvinna sen som rena sinnet. Lättingen! En fjärilslek – i prosa är det inte nog. Marina T 6

Frostenson_A_inlaga_2.indd 6

2021-10-01 13:24:27

Ryskan Tvse-ta-jeva skrev att den som lämnar poesin för prosan låter sitt kläde purpurn falla, ja, som kejsaren, ger den till havsdjupen Står naken, det är hela saken. Tala!

Världen kräver det ibland. Tål dikten Världen? Hela världen. Å, den kan bärga stort men tänka är det främmande för den för själva mig – Så gick den, tanken av den frågan eller utsagan att … Nästa gång skriver du ett träd. Bestäm dig tänkte jag. För vad? Att välja väg. Sen: varför det, vad är en väg mer än dina steg. Och sen, att välja, varför det: du är väl inte ren och handlingar är gester – människan är vad det handlar om det talas alltid här om hennes val om handlingar och ansvaret. Ja ja, jawohl! Men nej, här väljes ej – en stam, ett träd, en gren och flera grenar vatten flödar 7

Frostenson_A_inlaga_2.indd 7

2021-10-01 13:24:27

den som lever får väl se – men kom till saken! Säg. Vart vill du komma?

Ingenstans, men röra mig så fort jag kan först nu och jämt, och vara händelse en gren, i blåst, ibland tänka jord och stam och sedan gå så långt det går att gå för språket lika högt, som kärleken och lika lågt djupt eller vad ni nu vill kalla det som sker. Det sker är hela saken – och det finns gränser och det får vi ta en annan gång

8

Frostenson_A_inlaga_2.indd 8

2021-10-01 13:24:27

En hand sa Pro. Och andan säger Po En grusväg och en flod Ett städ, en våg en väg av taggar strödd och ljudets pälsdjur genom kropp och rader allt erinrar och lever nära minneslöst och ömt Hon drog sin varma hand med de korallfärgade naglarna genom mitt lena, kortklippta hår, smekte hjässan, över pannan och sa lågt lekfullt, spefullt, och så – kärleksfullt: Katinka, kan tänka tänk mitt barn, det kan du, kan jag tänka – då, för länge sen, och handen den som sa det den är här

9

Frostenson_A_inlaga_2.indd 9

2021-10-01 13:24:27

Tanken går viker om hörnet kan den vara trogen, tanken, och har någon den fjäriln har den berget har den det är hela saken här det är så underligt

10

Frostenson_A_inlaga_2.indd 10

2021-10-01 13:24:27