9789177954071 by Smakprov Media AB

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 1

Isabelle Bervenius

Ecstasy

bokförlaget polaris

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 2

Citat s. 43 ur Konsumtionsliv av Zygmunt Bauman (Daidalos, 2008), övers. Sven-Erik Thorell.

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 3

 J ag l i gger med en kille som rakar benen oftare än jag. Han balanserar med ena foten på badkarskanten medan han synar smalbenet efter hyvelns framfart. Byxorna och kalsongerna ligger på hallgolvet. Övergivna, likt kvarlevor efter en orm som har ömsat skinn. Han har bokstavligen klivit ur dem, till skillnad från hur han brukar göra. Vika sina kläder i prydliga högar. Cykelkillen sträcker sig efter duschmunstycket. – Bladen är slöa. Du borde köpa nya, säger han och sköljer bort löddret. – Du kan ju ta med dig egna. Det är första gången jag lånar ut min rakhyvel till någon av motsatt kön. – Jag kommer snart, säger han. – Uppfattat, säger jag. Jag kämpar för att inte låta stött. Han drar igen dörren och vrider på kranen. Han vill väl inte känna sig övervakad. Jag sjunker ner i soffan och scrollar mobilen medan jag hör vattnet forsa på andra sidan väggen. Klädhögen på golvet får mig att tänka på en utställning med Christian Boltanski som jag och Moa såg på Grand Palais för sex år sedan. Vi hade åkt till Paris för att fira hennes nittonårsdag och sedan dess har vi hunnit återvända flera gånger. Det första man fick syn på inuti konsthallen var ett gigantiskt klädberg med en gripklo hängande ovanför. Den plockade upp och släppte ner 3

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-08 09:17 Sida 4

textilierna, mekaniskt och förstrött. Moa antog att det skulle illustrera livets förgänglighet. Förutom att beskåda konsten kunde man interagera med den också, till exempel genom att spela in sina hjärtslag och donera ljudspåren till verket Les Archives du Cœur som senare fick sin hemvist på en ö utanför Japan. Jag minns inte vad som var själva tanken bakom arkivet, men föreställer mig ett mausoleum där spillrorna från svårartade hjärtekrossar ligger begravda. En plats där man kan stanna och lyssna på skärvorna som ligger och skallrar i hjärtkamrarna. Moa fnös bara åt min tolkning. Någon borde spela stråkar i bakgrunden, sa hon ironiskt och gick vidare till nästa rum. Hon hade just lämnat det akuta stadiet bakom sig (efter att Ossian gjorde slut) och inträtt i den hatiska fasen. Hon hade inte mycket till övers för fjompighet och romantik, alltså skred hon genom salarna och fortsatte orera om Lögnen. Köttets lustar sammanfaller sällan med kärleken, sa hon, trots den starka lobbyismen för att det ska funka så. Numera är det jag som står för nihilismen medan Moa har stadgat sig med Joel och väntar hans barn. Hon är så illa tvungen att försvara konceptet livslång kärlek. Det är länge sedan hon slutade avsky Ossian och hon funderar sällan på existensen längre. Cykelkillen ropar något, men jag hör inte vad. – Badsaltet? frågar han genom dörrglipan. – Jag ställde påsen i skafferiet. På väg tillbaka från kokvrån läser jag högt från förpackningen. – Epsomsalt. Rent magnesiumsulfat. Avslappnande för ömma muskler. – Tack, säger han och roffar åt sig den. Han skyler sig med draperiet, som om jag aldrig har sett honom naken förut. – Det står att det är detoxifying. Du tror väl inte på sånt? – Jag struntar i vilket, bara det hjälper mot träningsvärken. Han låser dörren igen. Jag står kvar en sekund och vill säga något. 4

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 5

– Du får öppna om jag blir kissnödig, ropar jag. – Du får hålla dig. Det är omöjligt att avgöra om han skojar eller inte. Han påstår att varma bad främjar muskelåterhämtningen. Behövligt, för någon som cyklar jämt. Till vardags intervalltränar han på spinningcykel och på helgerna kör han långdistanssträckor på landsväg. Han följer ett schema med skiftande intensitet för att undvika förslitningsskador. Eftersom han själv bara har dusch hemma frågade han om han fick komma hit och bada, men trots att vi har träffats ett bra tag (med andra syften) behandlar han mig som en hotellreceptionist och vill helst inte bli störd medan han ligger i blöt. Han påstår att han utövar mindfulness. Vi träffades på Under Bron på juldagen förrförra året och började hångla i baren. Han hade blivit ditsläpad av sina kompisar medan jag var där med Moa. Det var på den tiden hon fortfarande ville umgås på kvällstid, alltså innan hon plussade på stickan. Faktum är att det gick nästan lika snabbt för Moa att bli på smällen med Joel som att skaffa en ny kille efter Ossian, även om hon också har hunnit avverka några andra däremellan. Jag messade Moa hejdå innan jag drog med mig Cykelkillen hem, hon hade försvunnit från dansgolvet och fastnat i toakön. Cykelkillen verkade rådvill när vi stod vid garderoben för att hämta jackorna, men det handlade bara om att han hade fått i sig för många öl för att minnas var han hade parkerat cykeln. Det är så han vill förklara det i efterhand. Jag vet inte vad jag ska göra medan han ockuperar badrummet. Jag känner mig redundant. Det var likadant förra gången, det går liksom inte att tänka bort hans närvaro. Jag vattnar mina få växter och diskar det som har samlats i diskhon, disk som annars hade blivit stående i minst en vecka. Arrangerar skorna i skohyllan och tänder ljusen i fönstret och på bordet. En iscensatt hemtrevlighet. Jag återgår till soffan och öppnar kursboken. Kapitlet handlar om en 5

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 6

kanadensisk antropolog som har uppfunnit en modell som syftar till att förklara sociala interaktioner. Perspektivet kallas för Den symboliska interaktionismen. Gubben heter Erving Goffman. Orden han använder är lånade från teatervärlden och livet beskrivs som ett strategiskt rollspel med kulisser och skådespelare på scenen. Individen (aktören) försöker påverka det som är synligt utåt (fasaden) för att styra intrycket som överförs på omgivningen. Jag undrar bara varför Goffman inte kallade de yttre attributen för dräkten eller kostymen istället. Jag blåser ut ljusen, alla utom lyktan i fönstret. Det verkade bara tillgjort att låta allihop brinna. Efter en stund börjar min självmedvetenhet släppa och tillåter mig att slumra till på soffan. Cykelkillens medvetna närvaro måste vara väldigt stillsam, med tanke på att inte minsta plask hörs inifrån badrummet förrän jag en stund senare vaknar av det kärvande dörrhandtaget. Det tar en sekund innan jag minns att jag har sällskap. Boken har halkat ner bland kuddarna och jag skyndar mig att vika ett hundöra. – Då var man som ny igen, säger han. Håret är kammat i en spikrak sidbena. – Hann inte vattnet kallna? frågar jag. – Jag fyllde på lite. – Vilken miljöbov du är. Det är en grundlös beskyllning. Cykelkillen är exemplariskt ekologisk enligt alla parametrar och kan nog kosta på sig att vara dekadent med varmvattnet. Han knölar ner necessären och den blöta handduken i sportbagen. – Vi tillhandahåller rena badlakan på det här hotellet, säger jag. – Tack, säger han. Next time. Han kysser mig lätt på pannan.

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 7

 När h an h ar gått tvättar jag ansiktet. Jag gillar regnskogskänslan som har uppstått med den smaragdgröna mattan och aloe vera-plantan, även om Cykelkillen inte verkade lägga märke till nytillskotten. Jag köpte dem förra veckan. Försöker att göra det lite ombonat. Jag borde skaffa ett nytt duschdraperi också, kassera det plottriga med palmtryck från ÖoB. Sedan Cykelkillen började komma hit rengör jag kaklet lite oftare och rensar golvbrunnen innan den börjar lukta. Han har ritat en pussmun på badrumsspegeln, ett litet ömhetsbevis jag just hinner se innan imman skingras på glaset. Hyllplanen är fulla av burkar och flaskor med pipett. Bubbelgumsdoftande body butter och kortison mot atopiska eksem, här finns hela skalan från girly till medicinska krämer. Framför spegeln blir jag mitt eget försöksdjur. Vissa dagar tänker jag på smink och hudvård som kreativa experiment och personliga uttryckssätt, en konstform som vilken som helst. Andra dagar känner jag mig bara som ett offer för den kapitalistiska frihandeln, en ytlig person som förpestar samhället med sin shopping. Till vardags lägger jag bara lätt kamouflage men på fest blir det full-on krigsmålning. Youtube har lärt mig allt jag kan, även om jag tappade sugen när alla blev besatta av contouring och grundade hyn som en målarduk för att mejsla fram nya drag ovanpå. Moa framhäver kindbenen (trots att de är vassa från början) med en subtil, brungrå skugga. Tekniken har tillämpats i åratal av dragqueens som vill dölja sin skäggväxt eller höja ögonbryns7

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 8

bågen, berättade hon senast vi pratade i telefon. Det är liksom inget Kim Kardashian har hittat på. När jag är klar med kvällsrutinen ringer hon upp och börjar läsa högt från webben. – Retinol är big no-no eftersom det kan skada fostret. – Du får väl låta bli att laborera med sånt just nu, säger jag. – Ja, nu blir det bara zinkpasta och babyolja. Det är nytt att hon ringer istället för att skriva på Messenger. Hon hör av sig och langar fakta (som det är meningen att jag ska styrka eller dementera) trots att jag inte har en susning om vilka riktlinjer som gäller vid en graviditet. Hon vill rationalisera bort det jobbiga, omvandla neurosen till något pragmatiskt. Visst kan jag försöka stå till tjänst. Efter uppbrottet med Ossian ville hon till exempel bara snacka om allt som var psycho med honom. Det var likadant med efterföljande killar. – Man får inte äta opastöriserad ost eller kallrökt lax heller. – Fransyskor dricker ju vin och äter gorgonzola, säger jag. – Sjukt att råden är så olika, säger hon. – Svenskar är väl extra ängsliga? – Extra försiktiga, rättar Moa. När väninnor skildras på film brukar det ofta finnas en fysisk förtrolighet mellan dem. De gosar och kramas och klänger på varandra, men den sortens närhet har aldrig funnits mellan mig och Moa. Jag har aldrig saknat den heller. Däremot försöker vi alltid vara rättframma. Det kan krävas omvägar ibland, men vi strävar alltid efter öppenhet. Glasnost, som Moa brukar säga. Det är lättare att prata om ytligheter. Folk vi följer på Instagram till exempel, som någon snubbe i Berlin som bor själv i en svulstig vindsvåning. Den är ofantligt stor och till hälften inredd till ateljé. Han kan liksom stänka färg omkring sig som Jackson Pollock utan att oroa sig för 8

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 9

kladd, men det är typ slöseri med yta med tanke på att han bara målar porträtt av sina välskapta bögkompisar. Minutiöst detaljerade bilder i gulblek färgskala. Italienska fresker i modern tappning. Min och Moas konst verkar däremot inte leda någon vart. Konstfack har ditchat oss flera år i rad. Vi borde anstränga oss mer (söka stipendier och sådant) men nu ska Moa bilda familj med Joel istället. Min illvilliga tolkning är att hon bara gör det eftersom hon inte har något bättre för sig. Hon förekommer nästa bakslag genom att låtsas ha en femårsplan. Men inom hudvård finns det alltid något att avhandla. Det är inte minerad mark på samma sätt som konsten och framtiden kan vara. Ibland testar vi produkter som ligger högt på äckelskalan, koreanska masker gjorda på snigelslem eller fuktserum med cellstimulerande bee venom. Giftet plumpar upp huden och orsakar svullnad på samma sätt som ett bi- eller getingstick. Placenta har vi däremot inte provat än, alltså hudkräm gjord på stamceller från moderkaka. I USA har nyblivna mammor möjlighet att dricka sin moderkaka i en smoothie om de vill, men det önskar jag att Moa aldrig hade talat om.

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 10

 S ödertörns förel ä snin gss al ar är rymliga. Det finns ingen anledning till trängsel. Jag kanske borde sätta mig bredvid någon för att lära känna de andra i klassen, men jag är osäker på om jag kommer att orka fullfölja utbildningen. Flera år i skolbänken istället för på konstskola, what a waste. Jag besparar mig ansträngningen så länge. Om jag bara läser färdigt vårterminen kanske jag kan hitta något roligare att göra framåt hösten. Jag köper en havrelatte. Hoppas framstå som en självständig individ genom att stå kvar utanför salen och dricka den, en öppen och spontan person som inte oroar sig för att läraren ska hinna sätta igång innan jag har satt mig. Jag är hypermedveten om allt. En vandrande sociologisk fallstudie som inte lämnar något åt slumpen. Kaffet till exempel, som jag inte kan ta en enda klunk av utan att oroa mig för att svalget ska klucka äckligt. Jag tänker på min hållning. På att hålla munnen stängd medan jag går in i salen, eftersom mina tänder har börjat gulna på sistone. Jag borde köpa whitening tandkräm. Att hela tiden tänka på hur man framstår gör att livet kan kännas som en never ending arbetsintervju, ett inre malande som stjäl energi. Inkapslad frustration, skulle Radiopsykologen säga om jag ringde in till programmet, att jag borde släppa ut känslorna istället för att domesticera dem på det här sättet. Min yogalärare skulle nog anta en annan approach. Förorda någon mer suggestiv metod. Han skulle kanske föreslå att dricka maskroste eller att försöka undvika currykryss. Enligt Moa verkar det kämpigt att leva på helspänn som jag gör. Jag 10

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 11

vet bara inget annat sätt. Om man kunde skifta kropp och medvetande för en dag (eller för alltid) skulle jag vilja vara en chill kille. En slackersnubbe. En glesbygdsgamer. Det kanske bara är att köpa en femma weed och ett Playstation, men det krävs nog något mer än så. Rätt kön och rätt mindset. Jag slår mig ner på en rad långt bak och lirkar av plastlocket från muggen. Kaffe doftar alltid godare än det smakar. Vägarbetet utanför huset kastar ett pulserande ljus över salen. När jag ser något som blinkar tänker jag alltid på katten Moa hade som liten. Ozzy blev sjuk och var tvungen att äta epilepsimedicin, konvulsionerna i den späda kroppen har verkligen etsat sig fast i minnet. Naturens grymhet, menade Moas mamma. Det är inte många här idag. Jag tittar på bonaderna på väggen, någon sorts modern hemslöjd som ska föreställa konst. Kim har slängt upp benen på ryggstödet framför sig. Det borde verka nonchalant, men eftersom hon bär en välstruken skjorta och boots från Hunter kommer hon undan med det mesta. Vi gick och fikade ihop efter uppropet i januari, men märkte snart att vi inte hade mycket gemensamt. På första parkett sitter några sammansvetsade killar i likadana huvtröjor. Minst en av dem kan klassas som chill kille. Inez och Denize (som sitter på andra raden) har jag hälsat på, men inte pratat med än. Alla har så tjusiga namn. Man skulle kunna göra en socioekonomisk analys utifrån vad välutbildade innerstadsföräldrar döper sina barn till. Själv heter jag Miranda efter Shakespeares pjäs Stormen, mamma och pappa gick och såg den medan jag låg i magen. Namnet kommer från spanskan, från latinets mirandus som betyder beundransvärd, men det kan också betyda förvånad eller häpen. Jag önskar att någon ville häpnas av beundran inför mig. Killarna längst fram räknar upp vilka olagliga saker de har gjort bortsett från att måla graffiti. Petter säger att han bläddrade i en motortidning på 11

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 12

Coop en gång precis innan han skulle betala. Först när han kom hem och packade upp maten insåg han att han hade tidningen kvar under armen. – Jag måste ha fått hjärnsläpp. – Men ingen märkte nåt? undrar den blonda killen som jag inte vet namnet på. Petter skakar på huvudet. – Det skulle jag aldrig komma undan med som rasifierad, säger Carlos. Personalen håller alltid ett öga på mig. – Som kritvit medelklass kommer man undan med det mesta, säger blondinen. – Eller också ser du bara fett posh ut? säger Carlos. De garvar åt orimligheten. Petter är ingen svärmorsdröm direkt. Läraren sveper med sin blick över rummet. Den fastnar på väggklockan som har stannat på tjugo över fyra. Tidpunkten när kidsen på San Rafael High School började ses och blaza efter skolan, four twenty. Det som sedermera har blivit ett kodord för att röka gräs. Petter har dessutom på sig sneakers från New Balance (i modellen 420) och en keps med Legalize it-tryck. Alla gillar väl att röka ibland, men att skylta med det känns bara pubertalt. – Idag ska vi prata om klass. Jag kommer att göra en historisk summering först, innan vi går vidare till samtiden. Somliga menar att klassbegreppet saknar relevans idag. Att det skulle vara föråldrat, säger läraren och tittar upp i taket. Men såna filurer ska ni inte lyssna på eftersom de sällan brukar vara samhällsvetare själva. Inte sällan har de egna politiska motiv som gynnas av bilden av att samhället redan skulle vara rättvist konstituerat. Någon tassar ljudlöst in i salen. Dörren går igen med ett vakuumsug. Jag vrider på huvudet. En kille jag inte har sett tidigare. Han är oansenlig vid första anblick, med pepparkaksbrunt hår till axlarna och smala ben i avklippta jeans. Brunbränd. Han måste ha varit utomlands under julen. 12

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 13

När han sveper förbi min stolsrad känns han nästan inte verklig utan framstår mer som ett glimrande ljussken. Effekten liknar Tupacs hologram på Coachella eller andra legender som tillfälligt har återuppväckts från dödsriket. Man skulle kunna tro att laserstrålarna strömmade från projektorn, men de kommer alltså från honom. Från den manliga huldran som sätter sig på raden framför min och lägger sitt block på det utfällbara bordet framför sig. Hans namn står skrivet på framsidan. Adrian. – Jag kommer att lägga upp powerpointen på webben också, men följande punkter måste ni anteckna, mässar läraren. Han matar fram nästa slide på apparaten, en museal manick som kanske har hängt med ända sedan Södertörn öppnade 1996. Adrian känner igenom ryggsäckens ytterfack och ser sig omkring. Jag lutar mig fram och räcker honom en penna. En fånig gest, men han tar emot den med ett leende. Läraren pratar på och går igenom korrelationen mellan utbildningsnivå och medellivslängd. Jag torkar mig i pannan. Den har blivit varm och fet som fondue. Kategorin killar är komplicerad. Jag tycker liksom om att vara ensam. Hittills har jag bara haft självutplånande relationer där singelskap hade varit att föredra, med facit i hand. Min exkille Love var charmig i början, det vill säga tills han började att gaslighta mig. En kväll när vi skulle mötas på Paradiso blev han svartsjuk på grund av att jag satt och småpratade med bartendern när han klev in på restaurangen, trots att det var han som var försenad. En vecka senare hade han bokat bord på Café Nizza. Han ville visa att han hade god smak. Jag fick vänta den gången också, satt och smuttade på vinet när han kom. Det är inte en enda kille som spanar in dig här. Märker du det? sa han och hängde av sig rocken. Du kanske borde färga håret eller något. Släkten är alltid helnöjd när man har en partner. Barnmorskan nickar 13

Ecstasyinlaga 210205_Layout 1 2021-02-05 13:57 Sida 14

gillande medan hon skriver ut nästa omgång p-piller. Det gör inget om man också har råkat få kondylom av samma kille eftersom pojkvän klassas som en förmildrande omständighet. Jag orkar nästan inte tänka på det, däremot undrar jag vem Adrian delar säng med. Han ser i alla fall ledig ut (där han sitter med benen korslagda och ett ljussken omkring sig) men sådant kan man ju aldrig gissa sig till.