__MAIN_TEXT__

Page 1

Julkalendern genom tiderna Caroline Cabot

P OL A RIS | STOC KHOL M 2 02 0

INL_JULKAL_172 x 210 till tryck.indd 3

2020-10-05 11:54


Bokförlaget Polaris, Stockholm 2020 © Caroline Cabot, 2020 Boken är utgiven med tillstånd av Sveriges Television AB Design omslag och inlaga: Eva Jais-Nielsen Första upplagan, första tryckningen Tryck: GPS Group Printed in Latvia 2020 Repro: Italgraf ISBN 978-91-7795-389-0 www.bokforlagetpolaris.se

INL_JULKAL_172 x 210 till tryck.indd 4

2020-10-05 11:54


Innehåll Inledning 7 1960 Titteliture 10 1961 Julbåten Juliana 16 1962 Tomtefamiljen i Storskogen 19 1963 Den tänkande brevbäraren 22 1964 Lill-Stina på reportage i Sagoskogen 24 1965 Farbror Pekkas handelsbod 27 1966 En småstad vid seklets början 29 1967 Gumman som blev liten som en tesked 34 1968 Klart spår till Tomteboda 39 1969 Herkules Jonssons storverk 42 1970 Regnbågslandet 47 1971 Broster Broster! 50 1972 Barnen i Höjden 54 1973 I Mumindalen 57 1974 Rulle på Rullseröd 60

INL_JULKAL_172 x 210 till tryck.indd 5

1975 Långtradarchaufförens berättelser 62 1976 Teskedsgumman 66 1977 Fem myror är fler än fyra elefanter 67 1978 Julius Julskötare 71 1979 Trolltider 74 1980 Det blir jul på Möllegården 80 1981 Stjärnhuset 84 1982 Albert och Herberts jul 88 1983 Lille Luj och Änglaljus i Strumpornas hus 91 1984 Julstrul med Staffan och Bengt 96 1985 Trolltider med trollkalender 101 1986 Julpussar och stjärnsmällar 104 1987 Marias barn 107 1988 Liv i luckan med julkalendern 110 1989 Ture Sventon, privatdetektiv 114 1990 Kurt Olssons julkalender 118 1991 Sunes Jul 122

2020-10-05 11:54


1992 Klasses julkalender 127 1993 Tomtemaskinen 131 1994 Håll huvet kallt 136 1995 Jul i Kapernaum 139 1996 Mysteriet på Greveholm 144 1997 Pelle Svanslös 150 1998 När karusellerna sover 156 1999 Julens hjältar 161 2000 Ronny & Julia 165 2001 Kaspar i Nudådalen 170 2002 Dieselråttor och Sjömansmöss 174 2003 Håkan Bråkan 178 2004 Allrams höjdarpaket 181 2005 En decemberdröm 186 2006 LasseMajas detektivbyrå 188 2007 En riktig jul 192 2008 Skägget i brevlådan 196

INL_JULKAL_172 x 210 till tryck.indd 6

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Superhjältejul 199 Hotell Gyllene Knorren 203 Tjuvarnas jul 208 Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst 213 Barna Hedenhös uppfinner julen 216 Piratskattens hemlighet 219 Tusen år till julafton 223 Selmas saga 229 Jakten på tidskristallen 233 Storm på Lugna gatan 236 Panik i tomteverkstan 239 Mirakel 242

Tack 245 Tryckta källor 246 Bildkällor 247

2020-10-05 11:54


Inledning GLIMRANDE ADVENTSLJUS, doften av hyacinter och förvänt­

ningar i luften. Den första december varje år drar den igång. En berättelse i tjugofyra delar som pågår hela vägen fram till jul­ afton. En förtrollad värld att kliva in i när mörkret är som tätast. Ett drama som inte bara håller sig inom ramarna för tv-rutan, utan spiller över i vilda diskussioner i sociala medier, i tidningar, på skolgården och på arbetsplatsen. Julkalendern. Med sina många år i tablån har det här programmet blivit ett av de äldsta i Sveriges Televisions historia. År 2020 fyller jul­ kalendern sextio år, och det måste firas. I boken får du följa med på en resa bland tv-kalendrar genom tiderna, hela vägen från starten 1960 fram till i dag. En nostalgi­ tripp genom varje julkalenders handling, kryddad med kuriosa och kommentarer från kreatörerna själva. Samlade röster från manusförfattare, skådespelare, regissörer, illustratörer, kompo­ sitörer och svansoperatörer. För varför säger Teskedsgumman just ”Göta Petter”? Vem styrde robotsvansarna på katterna i Pelle Svanslös? Och spökar det på Greveholms slott – på riktigt? Traditionen tar form

Men först och främst: hur föddes egentligen idén om att varje dag sända ett avsnitt ur en berättelse som pågår under nästan en hel månads tid? Det hela började med en kaka. Eller snarare tjugofyra stycken. Enligt legenden tar adventskalenderns historia sin början i Tysk­

Inledning / 7

INL_JULKAL_172 x 210 till tryck.indd 7

2020-10-05 11:54


land, en vinter på 1880-talet då en liten pojke gick och längtade efter att det skulle bli julafton. För att göra väntan lite lättare för sin son, hittade hans mamma på idén att lägga ut tjugofyra kakor på en bit färgglad kartong. En kaka om dagen fick han äta, hela vägen fram till julafton. Pojken hette Gerhard Lang och som vuxen blev han delägare i ett tryckeri. Inspirerad av hans mammas ”kak-kalender” presen­ terade han år 1903 vad som anses vara den allra första advents­ kalendern för barn. Kalendern var tillverkad i papper och bakom varje lucka fanns ett vackert motiv att glädjas åt, som skulle för­ korta väntan på julen. Traditionen med en tryckt adventskalender spred sig interna­ tionellt, bland annat till Sverige, och många år senare skulle den anta en annan form, just här. Närmare bestämt en dag i oktober år 1957, när radioproducenten Rolf Bergström besökte en bok­ handel. Samtidigt som han var där fick nämligen butiken besök av en försäljare som sålde just adventskalendrar. Då slog det ho­ nom att man kanske kunde göra en serie barnprogram i radio på samma tema. Den första söndagen i advent, som också råkade infalla den för­ sta december år 1957, var det premiär för den allra första radio­ kalendern. I studion hade Rolf Bergström samlat en skara barn, och tillsammans pratade de i lekfull ton om julen. Vad de syss­ lade med för förberedelser, vad de önskade sig i julklapp och hur de fördrev tiden i väntan på dopparedagen. Det sjöngs också jul­ visor. Till sist öppnade man en lucka i adventskalendern och pra­ tade om bilden som fanns där bakom. Programmet kallades kort och gott för Barnens adventskalender och avsnitten var inte mer än fem minuter långa. Gensvaret från lyssnarna blev enormt och uppskattande brev strömmade in från hela landet. Redan nästa år publicerade Sveriges Radio en egen papperskalender tillhö­ rande programmet med luckor att öppna, och ett par år senare

8 / Julkalendern genom tiderna

INL_JULKAL_172 x 210 till tryck.indd 8

2020-10-05 11:54


var det dags för tv att plocka upp idén. År 1960 sändes den första tv-kalendern, Titteliture. Sedan dess har formatet spridit sig, och egna versioner av programmet produceras numera i både Norge, Danmark, Finland och vissa år även på Island. Precis som alla andra traditioner är julkalendern i ständig för­ ändring. Allt från antal luckor till temat för berättelsen har varie­ rat genom åren. Tittar man tillbaka kan man se hur julkalendern speglar sin tid. Från fokus på jultraditioner och folkbildande geografilektioner de första åren, till att introducera en mer rea­ listisk trend med höghus i betong och hot om vräkning under 70-talet, som sedan 80-talet och framåt gått mer mot en under­ hållande ton som vänder sig till hela familjen. Det som började som en nedräkning till julafton med en tryckt papperskalender har nu snarare blivit en upptrappning i tv-drama som når sin kul­ men på dopparedagen. Men oberoende av tid och plats har alla kalendrar en sak ge­ mensamt: att det behövs många entusiastiska människor för att skapa dem. I den här boken finns några av deras röster samlade. Följ med på en resa bland julkalendrar genom tiderna, och ta en titt bakom luckorna tillsammans med kreatörerna själva. God läsning!

Inledning / 9

INL_JULKAL_172 x 210 till tryck.indd 9

2020-10-05 11:54


1960 Titteliture

ÅR 1960 VAR DET DAGS. Den 27 november klockan 18 inträffade

Victoria Kahn som Titteliture.

urpremiären för det som har blivit en av våra mest älskade tv-­ traditioner: adventskalendern. Titteliture hette den allra första kalendern. Avsnitten ingick i ett timmeslångt barn- och familje­ program som sändes om kvällarna. Och så här kunde det se ut: Det ligger julstämning över studion. Bland snö och rimfrost finns ett adventshus, en stor kuliss med dörrar och fönster som fungerar som kalenderluckor. Titteliture (Victoria Kahn) heter den lilla tomtenissen i pälsärmad tomtedräkt som i varje pro­ gram får öppna en ny lucka – och där bakom kan vad som helst dölja sig. En gäst, ett äventyr eller kanske en gåta. Ofta med anknytning till dagens namnsdag, som den 16 december då Titteliture följer en lös trådända och träffar katten Assar, som råkar vara namnet för dagen. Den 1 december bjuder Oskar på korsord och på Malindagen blir det en rebus att klura ut. Också många av de namn med ursprung i Bibeln, som Abraham och Isak, kommenteras och förklaras. Det bjuds även på sånginslag, dockteater och sagor. På julafton är det stor final med musik och dans kring julgranen.

10 / Julkalendern genom tiderna

INL_JULKAL_172 x 210 till tryck.indd 10

2020-10-05 11:54


Kalenderns namn / 11

INL_JULKAL_172 x 210 till tryck.indd 11

2020-10-05 11:54


Manus skrevs av Gösta Knutsson, kanske mest känd som för­ fattaren till böckerna om Pelle Svanslös. De tjugofyra avsnitten speglade hans kluriga pedagogik. I julaftonsavsnittet medverkar han själv på ett hörn, där han sitter vid ett torgstånd och säljer leksaker. Numera känns det kanske som en självklarhet att julkalendern alltid börjar sändas den 1 december och har tjugofyra avsnitt fram till julafton. Men så har det inte alltid varit. Vid den här ti­ den tyckte man att det passade bättre att inleda kalendern första advent. Så under många år kunde adventskalendern dra igång mellan den 27 november och 3 december. Med åren blev det van­ ligare att börja den 1 december, men det är en regel det tummats på ända in på 1990-talet. Men Titteliture fick faktiskt tjugofyra avsnitt, trots att pro­ grammet hade premiär redan den 27 november. Anledningen var en riktig tidsmarkör. Det hade gjorts en del provsändningar, men den officiella starten för tv-sändningar i Sverige hade ägt rum bara fyra år tidigare, år 1956. Trots att tv-apparaten blivit alltmer vanlig i de svenska hemmen, var många fortfarande kritiska. Det snabbt ökande tv-tittandet hade lett till färre be­ sökare på biograferna och studiecirklar och även andra fritids­ sysslor tappade deltagare. Det fick politikerna att oroa sig för svenska folkets hälsa. Speciellt tyckte man att barnen kunde ta skada av att se för mycket på tv. För att lugna kritikerna be­ stämde man sig därför år 1960 för att införa en tv-fri kväll i veckan, så under ett och ett halvt år sändes inte tv på onsdagar. Dessa tv-fria onsdagskvällar var alltså anledningen till att Titteliture sändes i tjugofyra avsnitt. Victoria Kahn är skådespelare, regissör och sångerska. Hon var bara sex år gammal när hon fick huvudrollen som Titteliture.

12 / Julkalendern genom tiderna

INL_JULKAL_172 x 210 till tryck.indd 12

2020-10-05 11:54

Profile for Smakprov Media AB

9789177953890  

9789177953890  

Profile for smakprov