9789177953302

ISBN 9789177953302

www.bokforlagetpolaris.se

ISBN 978-91-7795-330-2

9 789177 953302

liselotte roll

liselotte roll är journalist, krönikör och författare. Hon har bland annat gett ut spänningsromaner som sålts till flera länder samt flera faktaböcker inom naturområdet. Hon har ett brinnande intresse för odling och djur i alla storlekar. I flera år har hon odlat för insekter i sin egen trädgård.

Odla fÖr insekter

har du någon gång legat på en äng så vet du att det myllrar av insekter runt dig. En nyckelpiga vajar lojt på ett strå och en humla surrar vid kamomillen. Men bin, humlor, fjärilar, flugor och andra insekter minskar kraftigt och forskarna varnar nu för att insekterna är på väg att dö ut. Men än kan vi hjälpa dem – och därmed även oss. Det här är en bok om hur du bäst väljer blommor, bygger insektsbon och räddar småkryp precis där du bor, och på så sätt gör en värdefull insats.

Dessutom finns det knappt något mer rogivande än att ligga på en filt en solig sommardag och kika in på arbetande insekter i blomsterhavet. Studera dem en och en och fundera på hur de tänker. För till och med en liten insekt har en plan, en idé om hur den vill leva. Den behöver bara förutsättningarna att få göra det.

insekter Odla för

polaris

liselotte roll

insekter Odla fรถr

l i s e lo t t e r o l l

polaris stockholm 2020

Bokförlaget Polaris, Stockholm 2020 © Liselotte Roll, 2020 Design omslag och inlaga: Eva Jais-Nielsen Omslagsfoto: Wiveka Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: GPS Group Printed in Slovenia 2020 Repro: Italgraf ISBN 9789177953302 www.bokforlagetpolaris.se

Denna bok tillägnas min dotter Tove, som tagit münga av de fina bilderna i boken och alltid har helt lysande idÊer.

Innehåll Förord 8 Varför odla för insekter? 12 Pollinering 18

del i : Insekter Vilka blommor är mest populära?

De viktigaste pollinerarna Naturliga fiender

28

38

72

Insekter som bryter ner

82

del ii: Odla för insekter Skapa en insektsäng

90

Skapa en insektsrabatt

106

En örtagård för människor och insekter Odla grönsaker för mer insekter Gerillaodling och fröbomber

6 / Odla för insekter

168

164

148

del iii: Miljöer och bon Vatten Ljus

174

181

Bygga bon till insekter

183

Insektsprojekt i världen

190

Trädgårdskalender för insektsträdgården

193

Tack 205

insekter / 7

Förord h a r d u n å g o n g å n g legat på en äng så vet du att det myllrar av insekter runt dig, en nyckelpiga vajar lojt på ett strå, en humla surrar vid kamomillen.

Bin, humlor, fjärilar, flugor och andra insekter minskar kraftigt och forskarna varnar nu för ett insekternas harmageddon, främst på grund av intensivt jordbruk, klimatförändringar och insektsgifter. Men än kan vi hjälpa de flesta insekter – och därmed även oss.

Det här är en bok om just det, hur du bäst väljer blommor, bygger insektsbon och räddar småkryp precis där du bor, och på så sätt gör en värdefull insats.

Jag kan inte tänka mig att leva utan natur, djur och odling. Intresset har resulterat i några djurböcker, för många år sedan började jag också så smått odla blommor för att locka insekter till trädgården. Pollineringen var urusel och mina chilis utvecklades inte som jag ville, jag fick flytta runt vissa krukor till andra mer lockande växter för att få bina att ens lägga märke till dem. Det blev början på något nytt. En tanke om att göra hela trädgården till ett surrande insektsparadis.

Till en början blev det bara några sporadiska blommor som inte såg mycket ut för världen, men det började ändå dyka upp väldigt många humlor och bin som jag aldrig tidigare sett. Jag började räkna dem, pricka av dem på listor och läsa allt jag kom över. Ibland hamnade jag fascinerad framför en blomma där en rund humla 8 / Odla för insekter

insekter / 9

målmedvetet snurrade runt för att få upp allt pollen. Jag började läsa stort och smått, en del fastnade direkt som att humlor »ruvar« på sina ägg och att vissa insekter faktiskt kan ha individuella särdrag som inte kan liknas vid annat än personlighet, annat tog längre tid att få grepp om. Men intresset för insekter var fött och snart började även mina rabatter se bättre ut, det fladdrade och surrade som aldrig förr och det märktes att bin, humlor, fjärilar och flugor gjorde skillnad på blommor och blommor.

Följaktligen började jag forska vidare, vilka blommor var egent10 / Odla för insekter

ligen mest populära? Hur kunde jag få ännu fler småkryp i trädgården? Ur nyfikenheten, och en ilska över att insekterna håller på att dö ut, föddes den här boken. Eftersom jag på inga sätt är entomolog har några av Sveriges helt underbara insektforskare fått faktagranska texten och komma med egna idéer och synpunkter.

Min önskan är att fler börjar lyssna på deras varningar så att insekterna kan få en rimlig chans. När en expert på skalbaggar skrev till mig att djuren dör ut i en hastighet som är tusen gånger den normala och insekterna långt fortare var jag tvungen att gråta vid diskbänken en stund. Men skam den som ger sig. Det är bara att ta tag i det man kan. Och både ni och jag kan odla, så låt oss göra det hej vilt och pang på. Det gör inget om det blir rörigt, blommor är alltid vackra och för små insekter spelar det ingen roll om det inte ser ordnat ut som i en park, tvärtom, de vill bara bada runt i färgglada, väldoftande blommor, krypa i kvarlämnade löv och mysa i ruttnande träd. Det behöver inte vara jobbigt att hjälpa dem med det, för det innebär egentligen att lämna naturen som den är och bara tillföra blomning.

Om många odlar gör det dessutom stor skillnad. Insekter är små och de flesta rör sig inte långt under sitt liv, din trädgård är nästan oändlig. På en kvadratmeter äng kan det finnas runt femtio arter av insekter, i en varierad och blommande trädgård kan hundra arter av solitärbin trivas. Så låt det blomma! En trädgård full av insekter innebär finare frukter, bär och grönska.

Dessutom finns det knappt något mer rogivande än att ligga på en filt en solig sommardag och kika in på arbetande insekter i blomsterhavet. Studera dem en och en och fundera på vad de tänker. För till och med en liten insekt har en plan, en idé om hur den vill leva. Den behöver bara förutsättningarna att få göra det. li selotte r oll

Förord / 11

Varför odla för insekter? n ä r ja g va r t i o fick jag en röd Crescent, jag kommer precis ihåg hur den högtidligt täcktes av i köket i vår lilla lägenhet och hur jag försiktigt rörde vid det svarta gummikladdiga bockstyret. Jag älskade den där cykeln och trampade fortare än vinden i backarna bakom höghusen – eller åtminstone kändes det så när vinden piskade mot kinderna. Ofta gällde det att knipa igen munnen eftersom insekter lätt kunde åka rakt ner i svalget med en hostattack till följd. Ibland hamnade det småflugor i ögonen som min mamma under stor noggrannhet fick pilla ut.

Nu när jag cyklar kan munnen gapa vidöppen. Insekterna har nämligen minskat drastiskt, om hundra år menar forskarna att de, med några undantag, kan vara helt borta, åtminstone om de fortsätter att försvinna i samma takt som nu. Bara extrema krafttag mot det expansiva jordbruket, bekämpningsmedel och klimatförändringar verkar kunna hejda utvecklingen. I media rapporteras om ett sjätte massutdöende på jorden, hur människan och dess matdjur trängt undan de vilda djuren så att bara fyra procent återstår. Men de är inte bara däggdjuren som försvinner. Insekterna minskar på många ställen åtta gånger snabbare. Hårdast drabbade är de flygande insekterna som till exempel bin, fjärilar och halvvingar, men även insekter som lever i blöta miljöer har råkat illa ut. När det gäller våra 12 / Odla för insekter

viktigaste pollinerare, bin och humlor, tror forskarna att en fjärdedel kan vara borta redan om tio år. Och vi utgår inte från ett ultimat läge, arterna har redan minskat ett bra tag. I England har till exempel hälften försvunnit sedan sjuttiotalet och i tyska naturområden syns en minskning på runt sjuttiofem procent under de senaste tre decennierna. I en stor forskningsrapport som nyligen presenterades i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation larmar forskare att fyrtio procent av världens insekter minskar. Det är förstås mycket illa.

Orsakerna till insektsdöden är som sagt flera, men här i Norden anses en av de främsta bovarna vara jordbruket och dess gifter. Stora åkrar gynnar inte mångfalden och insektsgifter som används mot skadeinsekter, som till exempel bladlöss, dödar även andra insekter, direkt eller indirekt genom att störa reproduktions- och lokaliseringsförmågan. Odling av foder till kött och mjölkdjur är extra problematisk då det är ett ineffektivt sätt att få fram mänsklig föda på. Foderodlingarna kräver enorma mängder mark och vatten och resulterar i högre koldioxidutsläpp jämfört med att odla grönt för direktkonsumtion. Med en växande befolkning på jorden är det helt enkelt inte hållbart att äta så mycket animalier som vi gör. Men betesdjur då? Är inte det bra för insekterna? Jovisst, i måttliga mängder. Frågan är dock inte okomplicerad. I USA anses exempelvis större delen av betesmarkerna förstörda av överbetning.

Att odla en och samma gröda på en stor yta är också negativt för insekter som vill ha mångfald. Det gynnar däremot en del skadeinsekter som lätt förökar sig när det finns obegränsat av deras favoritmat.

Jordbrukets svar blir ofta gift, vilket leder till obalans i ekosystemen.

Som ett exempel på hur en sådan obalans kan skapas bör Miami nämnas. För ett antal år sedan började de spruta ut bekämpningsmedel mot mygg som de hade alldeles för många av. De flesta av myggen dog naturligtvis, men det gjorde även de rovinsekter som livnärde sig på dem. Myggen hade dock inte särskilt svårt att komma igen, de lägger ju mängder med ägg, men det var svårare för rovinsekterna, de Varför odla för insekter? / 13

­ aturliga fienderna. Resultatet blev snart en ny myggexplosion långt n värre än den första eftersom det inte fanns några naturliga fiender kvar. En explosion som besvarades med ännu mer gift, och så var det igång. Nu sprutas gift regelbundet och balansen är förstörd.

Skördetid inom jordbruket kan även det vara ett aber för insekterna, dels för att många grödor skördas innan de hinner blomma och ge pollen och nektar, dels för att all mat, om grödan hinner blomma, försvinner i ett slag.

Men så kommer vi till det som får många att ångestfyllt snurra runt i svettiga lakan om natten, klimatförändringarna. De är ett gigantiskt problem, men än så länge ses effekterna på insekter mest i tropiska och varma områden, som i Puerto Ricos djungel där 98 procent av de marklevande insekterna dött ut under de senaste trettiofem åren, eller i USA där fjärilsdöden varit markant. Dave Karlsson, entomolog och stationschef på Station Linné på Öland, berättar att insekterna på norra halvklotet nu rör sig snabbt norrut från de södra delarna av världen, uppemot en meter i timmen, året runt, det leder till en utarmning av insekter i de tropiska områdena, men kommer initialt leda till fler insekter här, även av invasiva arter. Naturen är i obalans och vi vet inte vad det kommer att leda till.

Förändringar i klimatet gör också att vissa växter och insekter inte hinner anpassa sig till de nya förhållandena och slås ut. Vissa anpassningsbara insekter kan förstås gynnas, men de täcker inte upp för förlusten.

Ordet insektsapokalyps som ibland syns i tidningarna är alltså ingen underskattning. Men vad betyder det, egentligen? Klarar vi oss om insekterna försvinner? Svaret är utan tvekan nej. Om insekterna dör ut finns inga som effektivt kan pollinera vår mat, bryta ner vårt biologiska avfall, utgöra mat till mindre djur i ekokedjorna eller hålla nere antalet skadeinsekter på våra odlingar. Växterna som vi känner dem kommer att dö ut, jorderosion och öknar öka. Grönskan, däggdjuren och vi är då, precis som insekterna, i fritt fall.

14 / Odla för insekter

Honungsbi på en pollen och nektarrik vitklöver. Bin som besöker en hektar av dessa blommor kan ge omkring 75 kg honung.

insekter / 15

Insekter finns överallt, ibland där man minst anar det.

16 / Odla för insekter

Vi måste med andra ord rädda småkrypen som nu levt på jorden i närmare fyrahundra miljoner år.

Det är lätt att känna att vi står inför en avgrund och bli passiv, men det tjänar ingenting till.

Att välja eko, äta mer grönt och konsumera mindre är några sätt att bidra, att odla för insekter i sin egen trädgård eller på balkongen ett annat. Du kan nämligen enkelt öka antalet insekter rejält i just ditt område. Det är överraskande hur stor skillnad en insektsvänlig trädgård kan göra. Takodlingar, balkong- och trädgårdsodlingar, bortglömda ängsmiljöer vid järnvägsspår och blommande diken – allt påverkar.

Blommor rika på pollen och nektar, värdväxter för ägg och larver, vattenhål och mysiga bon glädjer inte bara bin, humlor, fjärilar och pollinerare utan även viktiga rovinsekter som håller undan löss och skadedjur. Och det är inte särskilt jobbigt att få det insektsvänligt, småkryp älskar nämligen även ogräs och skräpiga hörnor. Så känner du att det blir för mycket med noggranna planteringar och byggande av insektsbon då kan du med gott samvete ta en paus i hängmattan och istället se hur gräsmattan växer till sig till en prunkande fjärilsäng. Ofta finns det spännande blommor i gräset som bara drömt om att få komma upp. Med några enkla knep kan du dessutom få insekterna att omedvetet jobba för dig med både pollinering och skadedjursbekämpning. Plantera till exempel ringblommor eller kamomill under äppelträden så kommer naturliga fiender som getingar, parasitsteklar, nyckelpigor, rovskinnbaggar och spindlar frodas nedanför. De kommer sedan glatt glufsa i sig allehanda skadedjur, till exempel äppelvecklarlarver, bladlöss och andra skadedjur som påtagligt minskar din äppelskörd. Det finns dessutom många smarta samodlingar du kan göra för att få hjälp av de naturliga fienderna och pollinerarna i ditt trädgårdsland.

Ett litet insektsprojekt i trädgården eller på balkongen kan tyckas som en droppe i havet, men om många andra också odlar händer något. Föreställ dig att mängder med människor i Sverige, Europa och i övriga världen planterar och donar i sina trädgårdar för att stödja insekterna, då har vi snart ett gemensamt insektsupprop. Och bortsett från vackra blommor kommer du även få finare frukt och bär.

Att ligga i gräset och lyssna på insekternas surr tar avslappning till en ny nivå. Du kommer att förundras över hur olika ljuden låter och kanske också upptäcka nya spännande arter som tidigare gått under din radar.

Varför odla för insekter? / 17

Pollinering – kärleksfull befruktning eller lurigt utnyttjande? h a r n i s o m ja g f ö r s ö k t pollinera något på egen hand med en pensel vet ni att det inte är särskilt effektivt, många blommor ramlar av och singlar som vita snöflingor ner på marken. Det är omöjligt att snudda lika fjäderlätt som en fluga, ett bi eller en fjäril. Pollinatörerna är nödvändiga. Det är egentligen ingen nyhet, redan Albert Einstein lär ha påstått att mänskligheten skulle dö ut inom fyra år om bina försvann. Jag vet inte om det är alldeles bevisat att han verkligen sagt så, eller ens om tidsangivelsen på fyra år stämmer, men hur som helst skulle vi vara i rejält trubbel om pollinerarna –fjärilar, tambin, solitärbin, humlor, blomsterflugor, skalbaggar och på sina håll även reptiler, fåglar och fladdermöss – inte fanns.

En tredjedel av allt vi äter i världen är insektspollinerat, det rör sig om bär, frukt, säd och grönsaker, men också kaffe, kakao, oljor, fibrer och bomull. Bland de vilda växterna anses majoriteten insektspollinerande. Pollineringens värde i pengar är förstås enorm, men fram­ förallt är den livsviktig för oss och allt levande. Växterna håller ner koldioxidnivåerna, minskar föroreningar i luft och vatten samt hindrar jord från att erodera och bli till torra och definitiva öknar.

Pollinering innebär att pollenkorn förs från en blomma till en annan blomma av samma sort. Det är nödvändigt för att de flesta växter ska kunna föröka sig och sätta frukt, men även för att frukterna eller 18 / Odla för insekter