Tone Ahlborg LUST OCH SAMLIV GENOM HELA LIVE LIVET
B o D fรถrlag 1
Författaren Första upplagan 2019 Granskning: Malin Hansson Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland
ISBN 978-91-7785-332-9 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING BARNDOMEN
7
Vad behöver ett litet barn?
7
Anknytning – vad är det?
7
Är barnet en sexuell varelse?
8
TONÅRSTIDEN
9
Vad kan prägla tonårstiden?
9
Hur kan vi vuxna låta unga bejaka sin sexualitet?
9
Kondomanvändning – vad kan hindra den?
10
Vad finns det för fördelar med kondom?
12
Vad kan hända på Internet?
12
Tittar ungdomar på pornografi?
13
PARRELATIONEN - ANKNYTNING I VUXEN ÅLDER
14
Har vi olika förutsättningar att hantera vår parrelation?
14
Påverkar anknytningsmönstret vårt sätt att kommunicera?
15
Påverkar anknytningsmönstret vår sexualitet?
16
PARRELATIONENS UTVECKLING
17
Förändras alla parrelationer över tid?
17
SEXUALITETEN
18
Vad är vanliga sexuella problem?
18
Vad kan bidra till sexuell olust?
18
Hur skapas variation och lite spänning i samlivet?
20
Är vi olika när det gäller vår sexuella lust?
20
Vad kan en göra när sexualiteten känns kravfylld och ger t.ex. erektionssvikt?
21
3
Vad är Sensualitetsträning?
21
Vilka är våra erogena zoner?
22
Samlagssmärta
23
KÄRLEK UTAN PARTNER
24
FÖRÄLDRASKAP
25
Behöver jag tänka på samlivet nu?
25
Är jag en tillräckligt bra förälder?
25
Kan en utvecklas av föräldraskapet?
25
Är det bra att vara olika varandra som partners och föräldrar?
26
FÖRÄLDRASKAP OCH PARRELATION
26
Ändras parrelationen mer när en fått barn?
26
KOMMUNIKATION I PARRELATIONEN
27
Varför är kommunikationen viktig?
27
Vad gör det extra svårt att kommunicera som nybliven förälder?
28
Vad är ”raka jag”-budskap?
29
Vad är att lyssna?
30
Hur löser vi konflikter?
31
INTIMITET I PARRELATIONEN
32
Vad är intimitet?
32
Påverkas intimiteten av hur en upplever föräldraskapet som nybliven förälder?
32
Hur kan missförstånd påverka sensualitet och sexualitet?
33
Är män och kvinnor lika beträffande behov av sensualitet och sexualitet?
33
4
Är svartsjuka vanligt hos nyblivna pappor/medföräldrar?
35
Längtar mamman också efter sex?
35
Hur ofta har nyblivna föräldrar sex?
36
Hur ofta har småbarnsföräldrar sex?
37
Är trötthet en vanlig orsak till att inte ha sex?
38
Är det hälsosamt för kroppen och relationen att ha sex?
38
Hur kan man hinna och orka med att ha sex?
38
Gör det något om barnen ser när man har sex?
39
Hur ska jag som mamma till små barn känna sexuell lust?
40
Påverkar amningen den sexuella lusten?
41
Hur länge brukar det dröja innan par återupptar sexuellt samliv efter förlossning?
41
Bekräftar föräldrar med små barn varandra sensuellt?
42
Hur kan en stärka sin samhörighet som småbarnsföräldrar till vardags?
43
Varför är bekräftelse av varandra så viktig?
44
Är otrohet vanligt när en blir förälder?
45
Är det vanligt att skiljas eller separera?
45
Vad kan bidra till att par separerar?
46
Kan en uppleva brist på gemenskap, fast en har ett nyfött barn ihop?
47
Hur kan jag få vara både förälder, yrkesarbetande och partner?
47
SAMMANFATTNING – FÖRÄLDRASKAP
49
Vad kan du göra för att må bra i din parrelation?
49
5
SEXUALITETEN VID MOGEN ÅLDER OCH SOM ÄLDRE
50
Är det en myt att kvinnans lust försvinner i klimakteriet?
50
Vad menas med ”äldre”?
50
Hur kan en avhjälpa erektionsproblem?
50
Hur viktig är den sensuella och sexuella gemenskapen för välbefinnandet?
51
Hur kan en nå gemenskap och samhörighet för sitt välbefinnande?
52
Hur ska en acceptera kroppens gradvisa förändring?
52
På vilket sätt kan sexlivet förändras när en blir äldre?
52
Är det negativt att ejakulationen dröjer?
53
Hur kan en underlätta det sexuella samlivet som äldre?
53
Finns det knep att öka den sexuella känsligheten och upplevelsen för mannen och kvinnan?
55
Hur kan man hitta en sensuell och sexuell gemenskap som äldre, oavsett partnerns kön?
55
Kan en bli förälskad på ålderns höst?
56
6
BARNDOMEN Vad behöver ett litet barn? Förutom mat och torra blöjor är det viktigaste för ett litet barns överlevnad att någon människa ger svar på barnets signaler och bekräftar det. Det handlar om tid och kärlek. Ett litet barn kan inte skämmas bort! Ger vi det mycket kärlek och bekräftelse, känner det tillit och kan bli ett tryggt barn, som tidigt kan utvecklas till en självständig individ. Om barnet har en grundtrygghet kan det undersöka världen utan rädsla och det ger barnet självtillit, enligt den s.k. anknytningsteorin.
Anknytning - vad är det? Ett älskat barn växer upp med tillförsikten att inte bara föräldrarna, utan också andra människor i deras omgivning, tycker att det är värt att bli älskat. Barnet vågar knyta an, skapa nya relationer och lita på personer i sin omgivning. Känner barnet trygghet och hopp, blir det självständigt redan som litet barn och vågar ta initiativ i förskoleåldern. Du kan bekräfta ditt barn genom att vara vänlig men bestämd och verkligen visa din kärlek till barnet. När ens barn blir något större behöver inte kärleken vara helt kravlös längre utan du kan börja sätta gränser och överföra dina värderingar om vad du uppfattar som rätt och fel till ditt barn. Vi återkommer till anknytningens betydelse för möjligheten att skapa relationer i vuxenlivet.
________________________________________________________ Lästips: Broberg,
A, Granqvist, P, Ivarsson, T & Risholm Mothander, P.
Anknytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm, Natur och Kultur, 2006. 7
Lästips: Broberg, M, Hagström, B & Broberg, A. Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. Natur och Kultur, 2012.
Är barnet en sexuell varelse? Ja, sexualiteten finns i oss redan som spädbarn. Hos en liten pojke är den omedveten, när hans lilla snopp reser sig vid beröring i samband med blöjbyte och tvätt. Det beror på att erektionscentrum sitter i korsryggen och hjärnan då inte är inkopplad. Men han kanske upplever det lite lustfyllt. När han blir större pillar han gärna på snoppen, för att det känns skönt. Det är helt naturligt. Motsvarande gäller förstås även flickor, som gärna vill smeka sin snippa, när de har hittat den. Ibland kanske föräldrarna tycker att det blir lite väl ofta och mycket framför allt när andra är i närheten. I så fall kan ju föräldrarna förklara att du får gärna leka med snoppen/snippan, men du kanske kan göra det i din säng om du vill, eftersom det är din privata ensak. Onanera är ett bra sätt för individen att lära känna sin egen sexualitet.
8
TONÅRSTIDEN Vad kan prägla tonårstiden? Det handlar mycket om den unges självkänsla. Funderingar över vem jag är och om jag duger är vanliga och normala frågor. Det är naturligt att individen vill pröva sig fram, är nyfiken på sig själv och personer i omgivningen. Att våga pröva sig fram är förenat med risk för att bli sviken eller kränkt istället för stärkt i sitt självförtroende. Tonårstiden handlar om att våga skapa nya relationer. Individens relationer kan utvecklas från ensamhet till tvåsamhet eller ibland även flersamhet. Det är inte alltid som könsidentifieringen, d v s det kön en själv upplever att en har, stämmer överens med det biologiska och juridiska könet. Detta kan vara förvirrande och tonårstiden präglas ofta av ett sökande efter identitet och bekräftelse. Under denna period har anknytningsmönstret betydelse i kontakten med personer i individens omgivning. Med ett tryggt anknytningsmönster är det lättare att våga skapa relationer med andra unga personer i ens omgivning. Däremot vid ett s.k. ängsligt/ambivalent anknytningsmönster har den unga personen för lite självförtroende, svårt att känna efter och uttrycka vad hen själv vill och har svårt att säga nej. Då finns risken att den unga personen blir utnyttjad för att få ömhet och bekräftelse. Hen kanske upplever sig som värdelös och följden kan i värsta fall bli ett självdestruktivt beteende. Läs mer om olika anknytningsmönster på sidan 14.
Hur kan vi vuxna låta unga bejaka sin sexualitet? I mötet med en ung person, kan vi stötta hen att utforska sin sexualitet och bejaka den. Det vi då kan göra är att samtidigt påtala konsekvenserna av sexuellt umgänge med en partner. Det finns ju risker för oönskad graviditet och könssjukdom. Med information kan vi ge frihet under ansvar och förmedla att du är unik och värdefull! Det innebär att den unge/unga 9
personen uppmanas känna efter – Vad vill jag själv? Det handlar om att våga säga det! Kanske vill du vänta med samlag? Det är i så fall helt OK! De flesta debuterar vid 16 års ålder, men många mycket senare – allt är inom normalvariationen. En del väntar med samlag av kulturella skäl. Men till den som testar sin sexualitet med andra behöver vi förmedla: - Njut men var lyhörd för dina egna och andras behov och var rädd om din kropp och sexualiteten!
Kondomanvändning – vad kan hindra den? Kondom är killens enda sätt att skydda sig mot ofrivillig graviditet och könssjukdomar (STI) och tjejens enda sätt att skydda sig mot STI. (Det finns även en ”kvinnlig” kondom, som klär insidan av slidan, s.k. Femidom att beställa via RFSU:s hemsida och den kan användas även vid anala samlag). När någon träffat en ny partner vid ”one night stand” eller om de inleder en relation, så bör paret använda kondom i tre månader tills de båda kan testa sig för könssjukdom. Detta kräver ansvarstagande, att en är rädd om sig, vilket grundas på god självkänsla. Men även om de vet detta och viljan finns, så används kanske inte kondom i alla fall – varför då? Det finns många skäl – här är några: - Pinsamt - att fråga om kondom upplevs mer pinsamt än att ha samlag! - Partnern kan ju tro - att jag tror - att hen inte är fräsch! * - Upplevs oestetiskt och oromantiskt - De vill inte avbryta ett påbörjat samlag - Killen vill inte fumla eller tappa erektionen – han har kanske inte tränat att ta på kondomen hemma i badrummet först… - En är alldeles ”för kär” för att tänka rationellt**
10