ANDRA UPPLAGAN
Maria Nygre N r a M o N a K ra N t z
BAR N SKÖTARE
at t frä M ja utvec K l i N g och lära N d e
INNEHÅLL
GRUNDVERKSAMHETEN –FÖRSKOLANS VARDAG
Grundverksamheten kan enkelt förklaras som förskolans vardag. Grundverksamheten bidrar till att skapa en trygghet hos barnen, är en garanti för vårdnadshavare som blir tillfreds när barnen kommer hem nöjda och glada och fungerar som stöd för pedagoger (Krok & Lindewald, 2015).
Med grundverksamhet menar vi:
• Förskolans rutiner
• Förskolans lek- och lärandemiljöer
• Förskolans umgänge.
I varje förskola finns dessa tre hörnstenar som bildar grundverksamheten, även om det säkert kan se olika ut hur väl genomtänkt det är. Förskolan behöver enas om hur grundverksamheten ska vara på just deras förskola och skriva ner vilka rutiner, vilka lek- och lärandemiljöer det finns samt hur förskolans umgänge ser ut, det vill säga vilka normer och värden som förskolan prioriterar. När allt finns nedskrivet är det viktigt att hela arbetslaget arbetar aktivt och genomför grundverksamheten. Den ska ligga som grund hela tiden i utbildningen, men den behöver fokuseras extra på och introduceras
vid terminsstarter, efter introduktioner och efter längre ledighet. Vinsten med en tydlig och välfungerande grundverksamhet är att den bidrar till att skapa lugn hos pedagogerna och trygghet bland barnen genom att de vet vad som förväntas av dem. Den skapar även trygghet hos vårdnadshavare. Ibland kanske vi i förskolan upplever att vår barngrupp spretar iväg, att det är svårt att fånga barnen. Då behöver vi fundera på hur vår grundverksamhet är. Har vi introducerat den på ett bra sätt eller tror vi bara det? Har barnen lärt sig våra rutiner? Vet de vilka lek- och lärandemiljöer som finns och hur de används? Vet de hur vi ska vara mot varandra?
När grundverksamheten i förskolan planeras och genomförs utifrån läroplanen kan barnen utvecklas i den riktning som läroplanen förespråkar. Det är sedan vid utvärderingen av grundverksamheten som pedagogerna kan säkerställa att den stämmer med läroplanen.
Nedan beskriver vi kort hur vi på vår arbetsplats arbetar med de tre hörnstenarna.
Förskolans rutiner
I förskolan har vi varje dag många rutiner som barnen behöver ta till sig. Dessa rutiner kan till exempel vara:
• Av- och påklädning
• Lunchen
• Vila
• Styrda aktiviteter.
Rutinerna som vi har behöver vara tydliga för barnen och vi pedagoger behöver vara konsekventa och ha en samsyn kring dem. Vi kan se att när barnen börjar komma in i förskolans rutiner blir de trygga, kan lära sig och blir självgående.
Exempel: Trygghetsskapande rutiner
Varje dag efter lunchen sover de yngsta barnen i sina egna vagnar utomhus. Den här dagen har Holger ett år och nio månader ätit färdigt och det har blivit hans tur att duka bort. Han klättrar ner från sin stol, tar sin sked och lägger i lådan där de smutsiga besticken ska vara. Han går tillbaka till bordet, tar sin tallrik och går till vagnen. Först behöver han skrapa av lite mat som finns kvar innan han kan ställa den i högen av tallrikar. När han ska skrapa av tallriken får han hjälp av en barnskötare som är placerad vid vagnen. Till sist går han och hämtar sitt glas och ställer på vagnen. Barnskötaren frågar Holger vad han ska göra nu, varpå han går till skötrummet och tvättar sina händer. Därefter går han ut till sitt skåp i tamburen för att hämta sitt gosedjur och sin filt för att sedan gå ut till sin vagn.
I det här exemplet är det en rutin där vi tydligt kan se hur ett barn har blivit självgående. Holger i det här fallet har gått i förskolan i tre månader. Han visade tidigt ett intresse för att få duka bort själv och att han visste hur det skulle gå till. En bidragande faktor till att han har fått denna förståelse för rutinen är pedagogernas tydlighet och samsyn. Pedagogerna har diskuterat hur de olika rutinerna ska vara och varför genom att koppla de olika rutinerna till läroplanen.
”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.”
Lpfö 18 rev 25
När vi pedagoger tror på att barnen kan och ger dem tid kan de utvecklas. Allt
Har ni bara lekt i dag?
Vi har ofta fått frågan från vårdnadshavare vid hämtning om vi bara har lekt i dag. Att bara leka är så mycket viktigare än vad många tror. Därför behöver vi skapa förståelse för leken och vad barns lekande faktiskt medför i barns välmående, utveckling och lärande.
I vår förskola har vi under ett flertal föräldrakvällar haft en diskussion om just påståendet ”bara lekt”. Vårdnadshavarna har då tillsammans i små grupper fått diskutera hur de ser på lek och vad lek är för dem. Diskussionerna har gett blandade resultat mellan de olika gångerna och olika grupperna. När grupperna fått lagom med tid att diskutera har vi med hjälp av en projektor tagit fram en stor bild med ord på vad som ingår i barnens lek. Många av vårdnadshavarna får en tankeställare och en del uttrycker även ”jaha, är det såhär mycket som är lek”. Under dessa kvällar har vi även kopplat flertalet av delarna som ingår i leken till mål utifrån läroplanen.
Ett annat sätt som vi valt att synliggöra leken på är att vi hängt upp några av dessa ord i en gren som hänger i taket. Vårdnadshavarna blir då påminda om vad lek faktiskt är och kan reflektera över dem innan de ställer frågan om vi bara lekt.
Något som vi börjat med på senare år är även att vid hämtning lägga mer fokus på att berätta vad vi gjort under dagen, inte bara säga att vi har lekt. Om vi till exempel haft vattenlek på förmiddagen väljer vi att säga till vårdnadshavarna: ”I dag har vi utforskat matematik med hjälp av vatten genom att ösa och hälla i olika föremål.” Vid ett utvecklingssamtal där vi pratar om barnet i fokus och de olika delarna som utbildningen ska ge kan vi också påpeka vad leken faktiskt innebär. Genom leken hos barnen kan vi bättre förstå deras tankar och känslor. De
Har ni bara lekt i dag?
Hänsyn
Flexibilitet
Självständighet
Problemlösning
Kroppsuppfattning Drama
Uppmärksamhet Trygghet
Besvikelse
Koncentration Normer Glädje Konfliktlösning
Fantasi Tänka Kommunikation
LEKEN
Identitet Regler Frigörelse Finmotorik
Sinnesförnimmelse Planering
Inlevelse
Rumsuppfattning Grovmotorik
Iakttaga Bearbetning Vänskap Kreativitet
Begreppsbildning Språk Självbehärskning
Vad lär sig barn i leken?
bearbetar tankar och känslor genom olika lekar.
Ibland kommer det tankar och åsikter från vårdnadshavarna kring förskolans lekmaterial eller brist på det. Och frågor som ”blir de inte oense om sakerna när det finns så få?” och så vidare.
Många barn leker sina vardagliga händelser eller något de upplevt eller varit med om. Oftast är det inte sakerna att leka med som i sig blir det viktiga. Med leken utvecklas deras fantasi och de finner sin förmåga att kunna samspela med andra.
Psykologen Margareta Öhman menar att genom leken förstår barnen sin omvärld, de leker och lär sig samtidigt som de kan bearbeta olika händelser i livet. Man kan säga att lek är den bästa förberedelsen för det fortsatta livet. Ju mer barn leker och får möjlighet att utveckla sina lekar, desto bättre rustade är de för att gå vidare i livet. Händelser som barnen bearbetar i leken kan vara att gå till tandläkaren eller frisören, att packa en väska, köra saker eller att klä ut sig. Det är många som benämner barns lek
som den fria leken och tänker att vi pedagoger inte ska störa. Vi tänker istället att vi som barnskötare ska vara närvarande och medforskande i leken. Vi får då möjlighet att se de barn som har det svårt att ta sig in i leken och genom olika infallsvinklar hjälpa dem in.
När barnskötaren är närvarande i leken har vi även stora möjligheter att observera och dokumentera det som händer. Det finns många olika observationsmodeller att använda sig av beroende på vad syftet med observationen är. För att ta reda på var barnen väljer att leka kan vi till exempel använda oss av en plats- och lokalobservation (Rubinstein Reich & Wesén, 1986). Inför utvecklingssamtal och reflektionstillfällen är det bra att kunna ta med sig dessa observationer och dokumentationer. Öhman (2019) lyfter att när man följer och deltar i barnens lek bygger man både relationer och ges möjlighet att få en inblick i vad barnen hittar på, hur de tänker, vad de är intresserade av och vad de är nyfikna på. När vi observerat detta kan vi stimulera och utmana barnen vidare genom att tillföra något material eller att leda leken. Vi kan här se att våra erfarenheter om att vara närvarande pedagoger är viktiga i barnens lek. Öhman (2019) beskriver även att om man observerar en lek på avstånd är det inte lätt att se vad barnens handlingar innebär, utan vi kanske bara ska konstatera att de leker något.
Genom att vara närvarande i barnens lek kan vi fånga upp intressen och omvandla aktiviteten till en spontan undervisning. Ett exempel på detta skulle kunna vara om ett barn hittar en insekt på golvet. Då kan vi snabbt vara där och ställa frågor som utmanar barnen i deras tankar. Vi kan se deras förförståelse och vad vi behöver tillföra för att utveckla deras tankar. Vad är det för något? Var tror ni den lever? Vad tror ni att den äter? Tillsammans med barnen forskar vi om fakta. Efter undervisningstillfället kanske det är ännu mer spännande att hitta insekter i
både ute- och innemiljön. Som vid det tillfället i barngruppen när ett barn ute på gården hittade en mask.
Exempel: Spontan undervisning genom närvarande pedagog
Det var på den yngsta avdelningen. En flicka, snart två år, hittade en mask och tittade fascinerat på den när den sakta kröp fram i gräset. En barnskötare satte sig nära och undrade vad hon hittat. ”Titta en mask” svarade hon. ”Ja en mask” bekräftade barnskötaren. Sedan lyfte hon på en kabeltrumma som stod strax intill och bad barnen titta om de hittade något mer. Där under var det fullt av olika djur och insekter. Det var gråsuggor, maskar, tusenfotingar och myror. Några barn reagerade med att ta ett steg tillbaka, andra med att krypa närmre för att se bättre. Barnskötaren undrade om de visste vad det var för djur. Något barn kände igen myrorna och flickan som hittat masken såg att det fanns fler maskar under kabeltrumman. Istället för att berätta för barnen vad det var mer för djur och insikter hämtade barnskötaren en liten faktabok om insekter. Tillsammans bläddrade de i boken och hittade några av djuren de sett under kabeltrumman. Hon berättade nu för barnen vad de hette.
Efter den dagen ville barnen alltid lyfta på kabeltrumman när de kom ut på gården. Inne blev boken om insekter väldigt populär och barnen tittade ofta i den, framförallt flickan som först hittade masken. När hon arbetade med lera eller play-do-deg skapade hon ofta maskar.
Barnskötaren ska i sitt uppdrag i förskolan främja barns utveckling och lärande vilket innebär att vara en tydlig del i barnens l ärprocesser och medverka i undervisningen. Detta förutsätter att man som barnskötare är insatt i läroplanen, förstår sitt uppdrag och är delaktig i planering och utvärdering av utbildningen.
I den här boken möter vi två erfarna och professionella barnskötare. Utifrån egna erfarenheter hämtade från mötet med barnen i vardagen belyser de barnskötarens uppdrag kopplat till läroplanen, Lpfö 18 rev 25. Vad säger läroplanen om barnskötarens roll i undervisningen och det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser barnskötarens uppdrag ut jämfört med förskollärarens och vad innebär ett professionellt förhållningssätt? Det är några frågor som författarna diskuterar. Boken ger praktiska råd om till exempel kommunikation i mötet med vårdnadshavare, kollegor och barn. Den ger också exempel på hur arbetslag kan arbeta med kollegialt lärande.
Författarna vill stärka barnskötare i deras yrkesroll och höja statusen för barnskötaryrket, ett yrke med det viktiga uppdraget att ge alla barn i förskolan en bra start i livet. Denna andra upplaga är uppdaterad enligt läroplanen Lpfö 18 reviderad 2025.
Boken vänder sig till såväl erfarna barnskötare som till dem som är nyutbildade eller som funderar på att utbilda sig till barnskötare. Den kan med fördel användas på barnskötarutbildningen.
Maria Nygren är utbildad barnskötare med vidareutbildningen Den lärande förskolan på högskolenivå.
Ramona Krantz är utbildad barnskötare och har gått Skolverkets Påbyggnadsutbildning för barnskötare.
Maria och Ramona har arbetat i förskola i över 20 år både i kommunal och privat regi.
ISBN 9789177416111
9 78917 74 16111