Innehåll
Tack till min fru Sara för alla uppmuntrande ord under skrivprocessen. Tack också till mina föräldrar, som genom hela mitt liv har stöttat varje dröm, stor som liten. Och tack till mina barn Noel, Vincent och Vera för att ni finns.
Introduktion
beslutets vägar och bokens syfte
Varje dag fattar vi beslut. I våra privatliv: direkt på morgonen när vi bestämmer vilka kläder vi ska ha och vad vi ska äta till frukost. På våra arbetsplatser: vilken arbetsuppgift vi ska börja med, hur länge vi ska arbeta med den, vem vi ska mejla och vilket innehåll mejlet ska ha. Vissa beslut är små och vardagliga, andra får långsiktiga konsekvenser. Men beslutsfattande är sällan så rationellt som vi önskar och vill tro. Det påverkas av allt ifrån mentala filter, känslor och normer till maktförhållanden, förväntningar och sammanhang.
Den här boken ger en djupare förståelse för varför beslut blir som de blir, men också för vad som krävs för att fatta klokare, mer medvetna och bättre förankrade beslut. Boken är uppdelad i fristående men sammanhängande avsnitt, som tillsammans ritar upp en karta över beslutsfattandets landskap. Innehållet bygger både på forskning och praktiska erfarenheter från mina närmare 25 år som organisationspsykolog.
Som organisationspsykolog är en av mina främsta uppgifter att främja både prestation och trivsel i arbetslivet. Det handlar om att förstå, analysera och utveckla samspelet mellan människor. Med andra ord hur vi påverkar varandra, hur psykologiska faktorer formar vårt agerande och hur organisatoriska strukturer kan stödja
eller hindra oss. I praktiken innebär det att jag arbetar med ledarskap, teamutveckling och organisationsutveckling.
Denna bok fokuserar på ett visst område som genomsyrar allt detta: beslutsfattande. Hur beslut faktiskt går till, vilka hinder vi snubblar på och vilka faktorer som kan främja kloka och hållbara beslut. Boken syftar till att visa beslutsfattandets fallgropar och möjligheter genom att beskriva effekten av vissa individuella psykologiska mekanismer – men framför allt gruppers dynamik och organisationers kontextuella ramar. Gällande den individuella delen kan rädsla för att inte duga eller räcka till trigga mer destruktiva beteenden. En medarbetare som är rädd för att inte bjudas in till ett viktigt möte kan till exempel undvika att nämna positiva kompetenser hos sina kollegor för att på det sättet försöka öka sina egna chanser.
Alla dessa nivåer kan påverka beslutsfattandets förutsättningar. Som läsare kommer du också att få ta del av olika tankefällor som försvårar beslutsprocessen samt en rad relevanta socialpsykologiska påverkansfaktorer. Boken tar hänsyn till det rationella liksom det emotionella hos människan.
Vi börjar med att titta på några viktiga psykologiska behov: tilllit och psykologisk trygghet. När dessa behov är uppfyllda finns förutsättningar för god kommunikation och friktionsfritt informationsutbyte. Därefter går vi över till hinder för kloka beslut, hur vi påverkas av vår hjärnas sätt att tänka både snabbt och långsamt, av sociala lojaliteter, av rädsla för konflikt eller behov av kontroll. Vi utforskar hur känslor färgar våra val, och varför information som påverkansverktyg i en grupp ofta är bristfälligt och behöver kompletteras med andra metoder. Vi ser på betydelsen av kontext, språk och legitimitet och varför det inte alltid är den klokaste rösten som får genomslag, utan snarare den som råkar tala med rätt tonalitet i rätt ögonblick och som av olika skäl i stunden har större legitimitet i en grupp.
Vidare följer en serie fiktiva fallstudier, om än i allt väsentligt
10
Beslutets vägar och bokens syfte
baserade på verkliga erfarenheter, som illustrerar hur några olika beslutsmekanismer utspelar sig i praktiken.
Mot slutet av boken riktar vi blicken framåt mot vad som faktiskt kan hjälpa oss att fatta bättre beslut och hur vi kan omsätta kunskapen i praktiken. Vår värld blir alltmer komplex, vilket gör klokt beslutsfattande både viktigare och mer utmanande. Du kommer att få ta del av modeller och verktyg som kan underlätta beslutsfattandet, men också andra grundläggande förutsättningar som behöver vara på plats, exempelvis ett reflekterande förhållningssätt. Ledarskapet spelar här en nyckelroll genom att skapa de strukturer, förutsättningar och den kultur som gör det möjligt för medarbetare att bidra till mer hållbara beslut.
Den här boken är inte en manual. Snarare är den tänkt att fungera som ett slags ömsesidigt samtal mellan psykologi, ledarskaps- och organisationsteori, filosofi och praktik. Mellan dig som läser och mig som skriver. Min förhoppning är att boken kan användas som ett diskussionsunderlag för individer, arbetsgrupper och ledningsgrupper som vill vässa sin förmåga att fatta bra beslut. En annan förhoppning är att den inspirerar och väcker tankar inte bara om hur vi fattar beslut, utan också om hur vi vill leva och leda tillsammans i en komplex värld.
På ett mer personligt plan har drivkraften att skriva boken vuxit fram under de senaste åren. I mitt arbete har jag förmånen att möta människor i många olika kontexter, ofta med en gemensam nämnare: de vill ha stöd för att utvecklas i sitt arbete. Ibland handlar det om att hjälpa ett team i svår konflikt, andra gånger om att stötta individer eller grupper som vill ta nästa steg för att öka både trivsel och prestation. Jag upplever också att medvetenheten om gruppers dolda potential har ökat de senaste åren. Vetenskapen bakom beslutsfattande har mycket att tillföra våra moderna arbetsplatser när det gäller samarbete, effektiv kommunikation samt väl utförda processer för beslut.
Beslutets vägar och bokens syfte 11
Frågorna kunderna ställer är ofta desamma: Hur kan vi förbättra vårt samarbete? Hur kan vi kommunicera tydligare? Vad kan vi göra för att vässa vårt beslutsfattande? Och vad är svaren på dessa frågor? Förhoppningsvis klarnar bilden under läsningen av den här boken.
Det finns också en moralisk orsak till att boken skrevs. Vi definieras av det vi gör. Men vi ser inte vilka tankegångar och känslomässiga processer som ligger bakom det andra gör och inte gör. Föreställ dig en situation där en person trakasseras på ett jobb och flera kollegor bevittnar händelserna. Hos kollegorna runt omkring sker ett inre processande av känslor som empati, omtanke samt risker kopplade till att konfrontera den som trakasserar. Den här typen av situationer leder ibland till att någon träder fram och säger ifrån, men ofta ser omgivningen bara på. Många tiger och undviker att öppet ta ställning. Det moraliska syftet med boken är därför att bidra till att åtminstone i någon grad synliggöra de sociala hindren för bra beslutsfattande – och att guida läsaren till olika faktorer som kan underlätta detsamma.
Ett annat starkt skäl till att skriva den här boken var min fascination över hur snabbt kloka och erfarna individer kan förändras när de träder in i en grupp under vissa omständigheter. Jag har sett hur ofta enkla beslut blir onödigt komplicerade, medan svåra beslut ibland hastas igenom. Känslor och tillfälligheter påverkar vårt beslutsfattande mer än vi vill tro, något som gång på gång har förundrat mig.
Genom åren har jag samlat tankar och anteckningar från många möten med chefer och medarbetare i både små och stora organisationer. De allra flesta jag möter är ansvarsfulla, kloka och motiverade i sitt arbete. När de bjuder in mig i sin arbetsvardag och delar med sig av sina utmaningar lär de mig oerhört mycket. De ger mig ett förtroende jag känner stor tacksamhet och ödmjukhet inför. Nu hoppas jag kunna förvalta dessa insikter och förmedla dem vidare till dig som läser.
12
Beslutets vägar och bokens syfte
Kapitel 1
Kobraeffekten – när lösningen blir problemet
Titeln på boken och det här kapitlet, ”Kobraeffekten”, är vald för att illustrera en särskilt klurig aspekt av beslutsfattande: när vi försöker lösa ett problem, men oavsiktligt förvärrar det. När vi har agerat i god tro och med goda intentioner, men med otillräcklig förståelse för sammanhanget vi försöker påverka. Det är just därför beslutsfattande är en färdighet som kräver mer än analys. Det kräver även förståelse för sammanhang, för oförutsedda konsekvenser och för hur människor tenderar att agera utifrån incitament: att vi gör saker som är bra för oss men samtidigt inte alltid är medvetna om eller tillräckligt engagerade i vilken effekten blir på andra. Begreppet kobraeffekten härrör från ett historiskt exempel som ofta nämns i sammanhang där goda intentioner får oönskade bieffekter. Den tyske ekonomen Horst Siebert använde termen i boken Der Kobra-Effekt: wie man Irrwege der Wirtschaftspolitik vermeidet (2001). Under kolonialtiden oroade sig den brittiska regeringen i Delhi för antalet giftiga kobror i staden. Som ett incitament för att minska problemet utlyste man en belöning till alla som kunde uppvisa en död kobra. Det fungerade till en början, mängden kobror minskade. Men efter ett tag började några driftiga invånare att föda upp kobror enbart i syfte att döda dem och kvittera ut belöning.
När myndigheterna insåg vad som hänt drogs programmet tillbaka.
Vad blev följden? Jo, att uppfödarna då släppte ut sina värdelösa kobror i frihet. Problemet med kobror blev större än det varit från början.
Ett liknande exempel kommer från det på den tiden franskkoloniserade Hanoi i början på 1900-talet. Där försökte man bekämpa råttor genom att betala för varje insänd råttsvans. Men man fick aldrig in några döda råttor, bara svansar. Det visade sig att människor klippte av svansen och släppte råttan fri igen för att den skulle kunna föröka sig och ge ännu fler svansar.
Och detta känner många igen – inte nödvändigtvis i form av kobror och råttor men i projekt, styrsystem och policyer där det blir tydligt i efterhand att lösningen har lett till nya eller större problem. Inte för att någon har varit dum, utan för att komplexiteten i situationen inte tagits i beaktande. För att beslutsprocessen inte hållit måttet.
Exempel: Från skolans värld
Här följer ett exempel hämtat från skolan som berör betygssystemet. Under lång tid har det funnits en ambition att öka rättvisan i betygssättningen, bland annat genom att lärarnas kursbetyg ska spegla elevernas faktiska kunskaper snarare än enskilda prov. Intentionen har varit god: att ge en mer nyanserad bild av elevens prestationer över tid.
Men i praktiken har systemet, enligt bland andra Jonas Vlachos (2024), professor i nationalekonomi, lett till en växande diskrepans mellan resultaten på nationella prov och slutbetygen, det som kallas betygsinflation. När skolor och huvudmän samtidigt pressats att visa goda resultat har det skapat incitament att sätta högre betyg än vad kunskapsnivån egentligen motsvarar.
Effekten har blivit att vissa elever kommer till universitetet med svagare förkunskaper än vad deras betyg antyder. Den
Kobraeffekten – när lösningen blir problemet
ursprungliga ambitionen, en rättvis och tillförlitlig betygssättning, har delvis urholkats av styrningen och de incitament den skapade.
Exempel: Kvantitetsfokus i offentlig handläggning
I flera offentliga verksamheter har digitalisering lyfts fram som en nyckel till att effektivisera administration och frigöra tid till kärnuppdraget. Men i praktiken har fokus ofta kommit att hamna på det som är enkelt att mäta, exempelvis ärenden per timme eller antal klick, snarare än på kvaliteten i mötet eller långsiktiga lösningar. En studie från Umeå universitet kring digitalisering inom socialtjänsten och LSS-handläggning bekräftar bilden av att en god intention har fått oönskade konsekvenser (Nilsson & Wedin, 2023).
Effektivitet mäts ofta i volym, medan kvalitetsstyrda värden som delaktighet, kommunikation och empati riskerar att marginaliseras. Resultatet blir att fler enklare ärenden avslutas snabbt, medan komplexa fall där klientens behov kräver mänsklig kontakt och tolkning riskerar att falla mellan stolarna. Ambitionen var god: att göra offentlig service mer tillgänglig genom automatisering. Men fokus på mätbara volymer bidrar paradoxalt nog till ett nytt slags ineffektivitet, där ytliga lösningar ökar utan att de verkliga behoven tillgodoses.
Kobraeffekten – när lösningen blir problemet 15
Kapitel 13
Att leva med besluten
Att skriva en bok om beslutsfattande är som att gå vilse med flit. Det är som att medvetet ge sig in i det som inte är helt begripligt eller kontrollerbart. Beslutsfattande är inte en linjär process, inte ett verktyg, inte ens alltid något vi gör medvetet. Det är en väv av intryck, relationer, sammanhang och historia, som i slutändan ska leda till ett agerande. Och trots all forskning, alla modeller och strukturer som försöker fånga beslutsfattandets kärna återstår alltid något mer. Något som är svårt att sätta ord på.
När vi talar om kobraeffekten, idén att lösningen ibland skapar ett ännu större problem än det vi försökte lösa från början, handlar det i grunden om människans oförmåga att överblicka komplexa system. Det betyder inte att vi är dumma, tvärtom. Vi letar efter orsak och verkan, förenklar, kategoriserar och agerar ofta snabbt. Det är inte fel, det är nödvändigt. Det är mänskligt.
Men i vissa lägen behöver vi något mer. Vi behöver förstå vad som påverkar oss utan att vi märker det, bland annat i form av förväntningar, kulturella normer och förutbestämda narrativ. Vi behöver kunna stanna upp, spegla våra tankar i andra och våga se det som skaver.
Vi har i den här boken bland annat rört oss mellan det praktiska
och det teoretiska, från fallstudier, komplexitetsteori, tillit och kollektiv intelligens till vikten av att hantera grupper i samspel med hjälp av reflektion, facilitering och processledning. Förhoppningsvis har du fått en rikare bild av vad det innebär att fatta beslut i dagens arbetsliv.
Vi har också sett hur legitimitet fungerar olika beroende på situationen, hur förväntningar kan skapa konflikt om de inte uttalas och hur psykologisk trygghet inte är en mjuk bonus, utan en avgörande faktor för om vi vågar tänka tillsammans. I slutändan handlar det om att skapa miljöer där människor kan bidra med sina perspektiv utan rädsla – för det är då kollektiv intelligens blir mer än en idé, det är då den omvandlas till handling.
Några enkla men förhoppningsvis hjälpsamma tankar, som vi kan ta med oss:
• Sök inte alltid den perfekta lösningen, sök en riktning som fungerar här och nu.
• Fundera inte bara på vad som är rätt val, utan på hur du skapar förutsättningar för kloka beslut, i dig själv och i din omgivning.
• Reflektera regelbundet, på egen hand och tillsammans. Först då ser vi vad vi annars missar.
• Stanna upp när du upplever att det skaver i en grupp. Ofta finns där något relevant, som behöver tid och fokus för att komma fram.
• Var nyfiken, inte dömande.
Minns Søren Kierkegaards citat från tidigare i boken, om att osäkerhet är en del av livet. Vi kommer att fatta dåliga beslut. Det ingår. Det är en del av att vara människa, att pröva, tveka, hoppas och ibland ångra sig. Men om vi lär av besluten, delar dem och försöker förstå vad som låg bakom bär varje val något mer än bara sin konsekvens. Det bär på lärande.
När vi står inför flera alternativ är det lätt att tro att allt hänger på att välja rätt. Men kanske är det minst lika viktigt hur vi förhåller
150 Att leva med besluten
oss till det vi valt. Föreställ dig att du i din ungdom gör ett val mellan tre yrkesinriktningar: ekonom, jurist eller apotekare. Och tänk att det, i någon allvetande värld, visar sig att ekonomi hade passat dig bäst. Men när du väljer vet du inte det.
Kanske kan livet ändå bli både meningsfullt och utvecklande om du väljer juridiken helhjärtat. För det valet kanske väcker delar av dig som annars hade förblivit sovande. Hade du i stället valt ekonomi halvhjärtat, kanske den inriktningen inte alls hade landat rätt.
I den meningen blir det viktigare att leva sitt val till fullo än att gissa sig fram till det mest optimala. Och dessutom – du kan ofta välja om.
Genom att skriva den här boken har jag velat synliggöra att beslutsfattande inte sker i ett vakuum. Det formas av våra hjärnor, våra relationer, våra sammanhang, kulturen och av de tysta regler som styr vem som lyssnas på, vad som sägs högt och vad som förblir osagt. Kloka beslut kräver därför mer än data. De kräver psykologisk förståelse, mod att stanna upp och vilja att lyssna även när det skaver.
Jag hoppas att du som läst känner dig lite mer rustad, inte inför att alltid fatta rätt beslut, men för att navigera med mer klarhet och medvetenhet. Kanske undviker vi inte misstagen helt, men vi lär oss att se dem. Och vi ökar chansen för att fatta beslut vi kan stå för tillsammans.
Tack till Gothia Kompetens för ett generöst, roligt och energigivande samarbete. Jag är glad för att våra vägar möttes. Och ett särskilt tack till min redaktör Kristina Agnér, för din uthållighet, skärpa och omtanke under hela processen med boken.
Patrik Nyström, organisationspsykolog Stockholm, den 24 oktober 2025
Vi fattar hundratals beslut varje dag men trots erfarenhet, analys och goda intentioner blir det ofta fel. Inte för att vi är inkompetenta, utan för att vi är människor. Vi tolkar, förenklar, skyddar oss själva, påverkas av gruppen, stressen, kulturen och tempot. Och ibland skapar lösningen ett större problem än det vi försökte lösa – den så kallade kobraeffekten.
Kobraeffekten ger chefer och ledare en djup och konkret förståelse för varför beslut blir som de blir och hur man skapar bättre förutsättningar för att fatta kloka beslut i en komplex verklighet.
M ed utgångspunkt i 25 års erfarenhet av organisationspsykologi visar Patrik Nyström hur individens psykologi, gruppens dynamik och organisationens strukturer samspelar vid varje beslut. Du får ta del av ny och klassisk forskning om psykologisk trygghet, tillit, intuition, komplexitet, kollektiv intelligens och beslutsmiljöer.
Du får förståelse för centrala mekanismer som
• tolkningar, tankefällor och beslutsbias
• hur status, förväntningar och obearbetade känslor styr dialogen
• hur stress och tidspress förskjuter oss från omdöme till impuls
• varför grupper ofta blir sämre beslutsfattare än individer och hur det går att vända
• hur komplexa miljöer kräver en annan logik än den traditionellt rationella.
Genom konkreta fallstudier får du se hur beslut uppstår i verkligheten – med konflikter, missförstånd, prestigekamp och missade signaler – och vad som händer när ledare lyckas skapa trygghet, tydlighet och bättre strukturer.
Kobraeffekten är för dig som vill navigera säkrare i dagens komplexa arbetsliv och skapa förutsättningar för beslut du kan stå för, tillsammans med andra.
Patrik Nyström är legitimerad psykolog inriktad på organisationspsykologi med erfarenhet av beslutsfattande, ledarskap och grupputveckling i kommuner, myndigheter och företag. Han föreläser, handleder och utbildar chefer och ledningsgrupper över hela landet och driver podden Optimera där ledande forskare inom organisation, ledarskap och organisationspsykologi medverkar.
ISBN 9789177415824