Undervisning, metoder och strategier
Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
Undervisning, metoder och strategier
© 2024 Författaren och Gothia Kompetens AB
ISBN 978-91-7741-448-3
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.
Redaktör: Cecilia Lindvall
Omslag och grafisk form: Anna Söderberg, annasoderberg.com
Illustrationer: Getty Images
Första upplagan, första tryckningen
Tryck: Publikum, Serbien 2024
Gothia Kompetens
Box 22543, 104 22 Stockholm
Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se
Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.
Därför behöver vi arbeta språkutvecklande i alla ämnen
Genom språket visar vi vad vi kan och vet, vad vi lärt oss och vad vi förstått. Språket är på så sätt vårt viktigaste verktyg för lärande. Kunskapsutveckling i ett ämne är också starkt förknippat med språket. Eleven ska kunna läsa, skriva, tala och lyssna i ämnet. Det innebär att eleven ska ha ett brett ordförråd med vardagliga, skolspråkliga och ämnesspecifika ord, men också kunskaper om hur man läser och skriver i det specifika ämnet. Detta gäller alla elever: infödda svenska, andraspråkstalare, nyanlända, språksvaga och språkstarka elever samt elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utan språk är det helt enkelt svårt att bedöma en elevs kunskaper i ämnet.
Även grundskolans läroplan (Lgr22) betonar språket och ställer språkliga krav på undervisningen som läraren ska organisera och genomföra så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
Därför behöver vi arbeta språkutvecklande i alla ämnen 39
Om vi tittar närmare på syftet med exempelvis kursplanen i matematik ser vi många språkliga krav även där. Samma typ av krav ställs också i andra ämnen. Fetstil i rutan nedan handlar om just språkliga krav.
Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
• förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
• förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
• förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Vi kan alltså inte vänta genom att utveckla elevernas språk först och ta ämneskunskaperna därefter. Det skulle varken vara särskilt effektivt eller meningsfullt för eleven. Dessutom vore det fel mot våra styrdokument. Hur vi än vrider och vänder på det behövs det förstärkning av elevernas språk och det stödet kan inte enbart komma från svensklärarna. Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande är med andra ord ett faktum som är här för att stanna. Det finns dock inte helt tydliga definitioner på vad som är språkutvecklande undervisning, men Hajer och Maastringe (2014, s. 13) skriver i sin enkelhet på följande sätt: ”En språkinriktad undervisning innebär att eleverna lär sig att använda det ämnesspecifika språket muntligt och skriftligt.”
40 Därför behöver vi arbeta språkutvecklande i alla ämnen
Vardagsspråk, skolspråk och ämnesspråk
Nyanlända elever brukar lära sig vardagsspråket relativt snabbt. Det tränas interaktion i mer vardagliga situationer, speciellt utanför klassrummet (till exempel i matsalen och på rasterna) men också utanför skolan. Efter ett par år i Sverige märker inte alla att eleven kanske inte har ett så starkt språk. Det är med andra ord lätt att luras av elevens konkreta, vardagliga språk och tro att elevens språk är starkare och djupare än det är. Parallellt med skol- och ämnesspråket behöver vardagsspråket ändå tränas i undervisningen. Det görs genom att utgå från det vardagliga för att sedan gå till det mer abstrakta och svårare ”formella” språket.
För att vardagsspråket ska utvecklas är det viktigt att hela tiden använda språket aktivt och kräva mycket språk i varje situation. Det sker oftast genom att sätta ord på det man gör och ser. I de situationerna är det viktigt att även försöka nyansera orden så mycket som möjligt för att bredda språket. I undervisningen är det till exempel bra att integrera språkinlärning i ämnesundervisningen genom att koppla det nya vardagsspråket till ämnesrelaterat innehåll. Exempelvis kan visualisering genom vardagliga filmer, bilder och konkreta exempel stödja elevens ämnesspecifika språkutveckling. Då ska du som lärare använda de vardagliga orden och begreppen tillsammans med de ämnesspecifika. För ju mer ord eleven får höra och använda, desto större ordförråd utvecklar hen.
Då elever även ska kunna analysera, resonera, redogöra, förklara och återberätta i olika skolämnen är det inte så konstigt att många upprepar mantrat Alla lärare ska vara språklärare. Men det innebär inte att alla ska bli svensklärare utan syftar till skol- och ämnesspråket. Det är självklart att lärare i till exempel biologi har kunskap om vilka ämnesspecifika begrepp eleven ska kunna. Ofta handlar det om nyckelbegrepp som exempelvis däggdjur, evolution och förökning. Hur väl eleven behärskar ämnesspråket påverkar ändå hens möjligheter att delta aktivt i undervisningen. Men det räcker inte för att kunna göra
Därför behöver vi arbeta språkutvecklande i alla ämnen 41
42 Därför behöver vi arbeta språkutvecklande i alla ämnen sig förstådd i ämnet och nå en bra måluppfyllelse. Eleven behöver även kunna andra typ av ord och begrepp. Se denna korta exempeltext från en bok i samhällskunskap. Det finns ingen exakt gräns för vad som räknas som ämnesspecifika begrepp. Det kan även skilja sig från en kontext till en annan, men de understrukna orden är min tolkning av de ämnesspecifika begreppen i texten.
DOMSTOLAR
De allmänna domstolarna i Sverige har att avgöra brottmål och tvistemål. Tvistemål gäller tvister mellan människor, till exempel arvstvister eller vårdnaden av barn vid en skilsmässa. Brottmål gäller brott enligt brottsbalken.
Vid brottmål ska domstolen avgöra dels om den misstänkte har begått brottet eller inte, dels hur långt straff han eller hon ska ha om han eller hon är skyldig. Det är upp till domstolen att besluta om det ska bli en rättegång över huvud taget.
I Sverige kan vem som helst besöka en rättegång men det finns vissa undantag. När det gäller vissa brott, till exempel där unga eller barn är inblandade, kan domstolen bestämma att rättegången ska ske bakom lyckta dörrar. Då får bara de som är inblandade i rättegången sitta med.
Vi ska nu titta närmare på hur en rättegång går till i ett brottmål. Det är många människor inblandade i en rättegång och vi ska gå igenom vad de har för olika uppgifter.
Ur Utkik 7–9 Samhällskunskap (Gleerups)
Om vi tittar på texten och de ord som är kvar finns det en del vardagliga begrepp där. Orden människor, unga, Sverige och sitta räknar jag till vardagsspråket. De är ord som ofta är konkreta och lärs i ett vardagligt sammanhang. Men sedan? Hur ska eleven som inte är så stark i svenska kunna begrepp som avgöra, gäller, över huvud taget eller dels för att förstå texten? Dessa är begrepp som hör till skolspråket och som vi också ska undervisa om. Skolspråket är det mer formella språket som används i alla ämnen i skolan. Det finns dock ingen klar skiljelinje mellan ett skolspråk och ett ämnesspecifikt språk. Som lärare behöver man pendla mellan vardagsspråk och skolspråk/ämnesspråk. Många utgår från ett vardagligt begrepp men använder det skolspråkliga/ämnesspråkliga begreppet vid sidan om. Oavsett hur man gör är det viktigt att fortsätta använda skolspråket och ämnesspråket för att eleven ska lära sig det.
Exempel:
Vardagsspråk
Björnen sover att plussa
Människor som arbetar
eftersom han kommer från ett annat land
Skolspråk/ämnesspråk
Björnen går i ide att addera arbetskraft på grund av annan bakgrund
Därför behöver vi arbeta språkutvecklande i alla ämnen 43
Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen – undervisning, metoder och strategier
I en allt mer mångkulturell och språkvariationsrik skola ställs lärare inför utmaningen att skapa en undervisning som gynnar alla elever oavsett bakgrund. Nyckeln till framgång är ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Den här boken erbjuder praktiska tips, metoder och strategier för dig som vill utveckla din undervisning för att främja elevers språk- och kunskapsutveckling. Boken tar också upp hur du organiserar lärandet för nyanlända och flerspråkiga elever, bedömer deras kunskaper och integrerar ett interkulturellt perspektiv. Exemplen riktar sig huvudsakligen till grundskollärare men ger värdefulla insikter även för dig som undervisar på gymnasiet.
Tiia Ojala är prisad lärare med en fil.mag. i svenska som andraspråk. Hon är också en uppskattad föreläsare, läromedelsförfattare och legitimerad coach. Tiia Ojala är utvecklare av digitala lärresurser och har mångårig erfarenhet av att arbeta med nyanlända i alla åldrar.
ISBN 9789177414483
9 78917 74 14483
