9789177414278

Page 1

stefan sandström svårt och omfattande problem som får allvarliga konsekvenser ekonomiskt, socialt, yrkesmässigt och i nära relationer. De flesta spelmissbrukare lider dessutom av såväl alkohol- eller narkotikamissbruk som psykiatrisk samsjuklighet och annan problematik, till exempel trauma, adhd, personlighetssyndrom, kriminalitet, depressioner, ångesttillstånd och bristfällig mentaliseringsförmåga. Den här boken ger en bred kunskapsbas om fenomenet spelberoende – dess omfattning, förutsättningar, särdrag och likheter med andra beroenden. Författaren synliggör att den omfattande samsjukligheten har en viktig praktisk betydelse för både behandling och bemötande. Andemeningen är att spelmissbruket sällan kan behandlas som ett isolerat problem och att man i stället bör behandla hela personen. Andra områden som berörs är biologiska aspekter, relationer och medberoende och det så kallade losersyndromet som är en viktig faktor för att utveckla spelberoende. Boken vänder sig till yrkesverksamma som kommer i kontakt med spelmissbrukare, till exempel inom socialtjänst, psykiatri och HVB. Den kan också läsas med behållning av frivilligorganisationer, personer med spelberoende och anhöriga till desamma.

transaktionsanalytiker med mångårig erfarenhet av arbete med beroendeproblematik. Han driver i dag egen verksamhet med fokus på utbildning, handledning och behandling. Stefan Sandström är författare till ett flertal böcker, bland annat Missbruk, trauma och samsjuklighet (Gothia Kompetens, 2019). foto: david neman

ISBN 9789177414278

9 789177 414278

stefan sandström

stefan sandström är leg. psykolog, sociolog och

spelmissbruk beroende av spel om pengar

beroende av spel om pengar – hasardspelsyndrom – är ett

SPELMISSSPELMISS BRUK beroende av spel om pengar



O Fortuna*

Överskuggande

Föränderlig

Och beslöjad

Som månen

Du söker också mig

Ständigt växande

Nu genom spelet

Eller så avtar du

På naken rygg

Osmakliga liv

Bär jag ditt brott

Nu är det svårt

Frälsningens öde

Och sedan lättare

Och dygd

Jag spelar sinnets spel

Möter mig nu

Fattigdom

Det är en känsla

Kraftigt

Ett misslyckande.

Som is.

Ständigt pågående

Öde och

I denna timme

Tomt

Utan dröjsmål

Du är ett rullande hjul

Det sprider sig starkt

Usla tillstånd

Rör vid själva hjärtslagen

Fåfänga frälsning

Alla sörjer med mig.

Ständigt sönderfallande

Dikten som handlar om lyckans skiftningar under spelandet är skriven på 1200-talet och återfanns i ett kloster i Bayern. Den tyske kompositören Carl Orff tonsatte den och inkluderade den i sitt stora körverk Carmina Burana som komponerades mellan 1935 och 1936. *lyckans gudinna i romersk mytologi


Innehåll inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Bokens upplägg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Termer och benämningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Författarens tack. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

1. hasardspelsyndrom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Omfattning och definition.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Hasardspelets historia.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

2. hasardspel i sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Spellagstiftningen – reglering av spelandet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Vem tjänar på spelandet?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Swelogs (The Swedish longitudinal gambling study). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Hur spelandet säljs.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Kriminalitet och spelmissbruk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

3. diagnos och nationella riktlinjer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 DSM-5 och ICD-11. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Problem gambling severity index (PGSI). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Nationellt kunskapsstöd för behandling vid spelproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

4. spelberoende, andra beroenden och samsjukligheter. . . . . . . . . . 36 Beroenden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Spelberoende och substansmissbruk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Spelberoende och trauma. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Ångestsyndrom och depression. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Annan psykiatrisk samsjuklighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Slutsatser av samsjukligheten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

5. spelaren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Spelmissbrukets demografi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 I huvudet på en spelberoende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Spelbeteendets utveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Kognitiva förvrängningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Bubblan.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Spelberoende hos unga.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57


6. losersyndromet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Spelmissbruk och förlorande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Varför föräldrar uppfostrar barn till att bli förlorare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Det som motiverar en person att vara en loser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Grader av misslyckande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Favoritsystemet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

7. hjärnan och spelandet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Genetik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Hjärnans belöningssystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Kickberoende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Stress. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Faktorer som leder till impulsivitet och försämrad kontroll. . . . . . . . . . . . . . . . . 81

8. relationer och medberoende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Att leva med spelmissbrukare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Medberoende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Symbiotiska beroendemönster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Psykologiska spel.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

9. behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Anknytningsproblematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Trauma. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Depression. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Losersyndrom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Behandlingsmål.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 KBT och MI. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Medicinering mot spelmissbruk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Behandlingsorganisationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Självhjälpsgrupper. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Onlineresurser för spelare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Självhjälp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Avslutning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

källförteckning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115


Inledning Enda sättet att tjäna pengar på spelande är att vara en bookmaker (Mark Twain).

Den här boken riktar sig till dem som genom sitt yrke kommer i kontakt med spelmissbrukare. Efter lagändringarna i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen 2018 ligger det ett särskilt ansvar på socialtjänst och hälso- och sjukvård att erbjuda hjälp åt spelmissbrukare. Men även spelare och anhöriga till spelare kan förhoppningsvis ha intresse av boken. Boken tar inte upp ett begränsat program för att bota spelmissbruk utan förhåller sig till en realistisk situation där de flesta spelmissbrukare också lider av alkohol- eller narkotikamissbruk samt dessutom en omfattande psykiatrisk samsjuklighet. Om man ska bota spelmissbruk i praktiken är det en sådan situation man ska förhålla sig till. Förutom denna större grupp av spelmissbrukare finns det den mindre gruppen som inte har någon eller endast marginell samsjuklighet och där behandling med ett begränsat spelberoendeprogram kan vara lämpligt. Min egen erfarenhet av att behandla spelare började i mitten av 1980-talet när jag arbetade på behandlingshem för vuxna missbrukare. Vi riktade oss till substansmissbrukare men det fanns flera som även visade sig ha ett spelmissbruk. När jag senare blev aktiv i egen verk-

6


samhet har jag studerat missbruk av spel och dataspel och haft behandlingar av spelare liksom utbildningar i ämnet. När jag nagelfor mig själv personligen inför uppdraget kom jag fram till att jag och hustrun har en ständig lott i Postkodlotteriet. Hittills har vi vunnit en cykel, ett lager engångslampor och en vacker duk. Om man ska se till vad det har kostat kan man säga följande: det blev inte billigt. Och det är väl symtomatiskt.

Bokens upplägg Här följer en kort beskrivning av bokens nio kapitel och deras innehåll. Kapitel 1 innehåller en definition av spelberoende och en betraktelse över förutsättningarna för spel. Fyra olika benämningar på spelproblem som Socialstyrelsen använder presenteras. Därefter följer en kort presentation av spelandets historia samt nya trender inom spelande. I kapitel 2 tas lagar upp som behandlar spelande och behandling av spelmissbrukare. Resultat från Swelogs, ett pågående forskningsprojekt i Sverige och en av världens mest omfattande studier som bland annat granskar relationen mellan spelmissbruk och mental hälsa, presenteras. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om kriminalitet och spelmissbruk. I kapitel 3 presenteras den psykiatriska diagnosen hasardspelsyndrom utifrån de diagnostiska manualerna DSM-5 (Diagnostic and statistical manual of psychiatric disorders) och ICD-11 (International classification of diseases). Ett annat sätt att bedöma problemspelande och dess svårighetsgrader är med frågeformuläret PGSI (problem gambling severity index). Efter detta presenteras Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för behandling av spelproblem med dess råd och rekommendationer. Kapitel 4 rör spelberoende, andra beroenden och samsjukligheter. Spelberoende och andra beroenden har många likheter som är viktiga. Samsjukligheten mellan olika beroenden, framför allt alkohol- och drogmissbruk, är också mycket omfattande. Även andra viktiga samsjukligheter och problem som inte är diagnoser och som kopplas till spelberoende presenteras. 7


För att ge en bild av vem spelaren är inleds kapitel 5 med att presentera demografiska fakta. Spelbeteendets utveckling beskrivs i nio stadier exemplifierade från två spelhistorier. Därefter följer ett avsnitt om spelberoende hos unga. Kapitel 6 beskriver losersyndromet, ett fenomen som innebär att man mer eller mindre ständigt misslyckas. Det är mycket vanligt förekommande vid substansmissbruk men kan också förekomma hos individer som inte har något missbruk. I kapitlet beskrivs även favoritsystemet, ett förvrängt system av känslor, tankar och beteenden som är självförstärkande. I detta sammanhang skapar det ett spelmissbruk. Kapitel 7 handlar om biologiska aspekter på spelberoende. Här avhandlas i tur och ordning genetiska aspekter, hjärnans belöningssystem, ”kick”-beroende och stressens betydelse. Kapitel 8 handlar om relationer och medberoende. Relationer utsätts för svåra påfrestningar av spelmissbruket som ofta kan leda till separationer. Många närstående blir också på olika sätt medberoende till dem som har spelberoende. Slutligen beskrivs de dramatiska interaktioner som kallas för psykologiska spel och hur dessa kan te sig vid spelmissbruk. Fokus i kapitel 9 är behandling av spelmissbruk. Nästan alla behandlingsalternativ som låter höra om sig riktar sig till den lilla gruppen som troligen utgör de flesta av dem som aktivt söker vård för spelberoende – de som ”bara” har spelmissbruk. Den större gruppen med en mycket omfattande samsjuklighet kommer troligen snarare i kontakt med behandling och myndigheter på grund av missbruk av alkohol och narkotika, kriminalitet, andra psykiska problem och orosanmälningar till socialtjänsten. Med tanke på att en så stor andel av spelmissbrukare är alkohol- eller narkotikaberoende tycks det lämpligt att dessa behandlas av sådana som redan behandlar substansberoende. Kapitlet beskriver ett sådant innehåll. Här listas också befintliga behandlingsalternativ som snarast riktar sig till den lilla gruppen samt onlinealternativ med liknande innehåll.

8


Termer och benämningar När det gäller val av terminologi är jag fullt medveten om att en del skyr termen ”spelmissbruk”, men detta är termen som används till exempel i lagtexterna och den måste därför betraktas som saklig. Jag tror inte att man visar någon särskild respekt för människor genom att byta namn på deras yrken eller diagnoser. Det finns också en skala mellan problemspelande, spelberoende med mera som jag heller inte har intresserat mig för. Så snart någon har tappat kontrollen över spelandet är det för mig samma problem. Vill man ha en gradering av problemet erbjuder DSM-5 (kapitel 3) en bra modell för det. Jag använder alltså dessa termer godtyckligt som utbytbara för att variera språket.

Författarens tack Tack till excellent högskolelärare Camilla Siotis Ekberg och socialpedagog Kerstin Sandström för hjälp med bokens färdigställande.

9


1 Hasardspelsyndrom I detta kapitel läggs problemet med spelmissbruk fram. Hasardspel är ett omöjligt projekt eftersom chansen att förlora alltid är större än den att vinna, och den flitiga spelaren kommer ständigt att närma sig den statistiska sannolikheten för vinst och förlust ju mer hen spelar. Spelmissbruk definieras och fyra vanliga benämningar presenteras. Efter detta följer en kort historia över spelandet i världshistorien, som börjar i Kina och Mesopotamien och slutar med de senaste moderna trenderna och speluppfinningarna i dagens värld. Vi börjar med ett exempel från Spelberoendes Riksförbunds webbplats där Staffan berättar sin spelhistoria: Det började som en kul och rätt så oskyldig hobby. Jag småspelade lite ibland när jag kände att jag hade råd och kunde hantera det bra till en början. Sen hände något och jag sjönk ner i ett mörker. Jag gick in i väggen och landade i en depression som höll mig nere i månader. Jag var livrädd för jag visste inte vad som hände med mig. Jag visste ingenting alls, men det jag visste var att det inte alls skulle kännas så. Allt som en gång kändes roligt och meningsfullt blev plötsligt helt värdelöst för mig. Inget betydde något för mig. Allt blev verkligen nattsvart över en dag och jag kände mig tvungen att göra något för att kunna leva med alla hemska och mörka tankar som fyllde upp mitt liv. Jag orkade inte känna så där. Så jag tog till det enda som för en stund kunde lätta på alla demoner … Spelandet. Och nu räckte det inte längre med lite spel här och där med små insatser. Nu måste jag ha det mer och mer och ökade insatserna för att desperat uppnå ett euforiskt rus som dämpade all ångest. Och det funkade verkligen,

10


om bara för stunden, men det hjälpte. Jag blev fast i det där på en gång. Det blev min snuttefilt och min livlina. Jag spelade oftare och alla pengar jag kunde nå bara försvann medan jag blev alltmer destruktiv. När pengarna tog slut började jag lura min familj på pengar och spelade upp även dom. Sen hittade jag guldådern som gav mig möjligheten att spela hela tiden: mobillånen. Jag lånade och lånade så mycket jag kunde. Jag lånade tills jag blev spärrad och inte kunde låna mer. Och allt, precis allt spelade jag upp på nolltid. Mobillån är det värsta som finns för en med ett spelmissbruk. Några knapptryck och du har pengarna på kontot. Det blev som ett eget litet beroende som gav ett rus även det. Men det är livsfarligt för vilken missbrukare som helst att få tillgång till pengar så lätt och snabbt.

Omfattning och definition Hasardspelsyndrom är ett svårt och omfattande problem i dagens Sverige. Det räcker med att man ser den ständigt återkommande reklamen för nätkasinon i olika medier för att förstå att det rör sig om en mycket omfattande marknad med rika och mäktiga intressenter. Hasardspel är så kallade nollsummespel vilket betyder att någon alltid förlorar när någon annan vinner. Och spelföretagen förlorar naturligtvis aldrig i det långa loppet. Spelet är riggat så att spelarna alltid har väsentligt mindre chans att vinna. Enligt Merapengar.org är det långsiktigt statistiskt omöjligt att vinna på: • • •

Roulett.

Enarmad bandit. Tärningsspel.

Vanliga turspel där vinst är möjlig men osannolik är: • • •

Lotto, där mindre än hälften av insatserna går tillbaka till spelarna. Joker, där mindre än hälften av insatserna går tillbaka till spelarna. Keno, där 56 procent av insatserna går tillbaka till spelarna.

11


Stryktips och poker kan spelas både som turspel (om man inte är insatt i spelet) och som skicklighetsspel. För dem gäller: • •

Stryktipset, där 65 procent går tillbaka till spelarna. Poker, där 90–95 procent går tillbaka till spelarna.

Varför ger sig en individ då in i en sådan verksamhet där hen med all sannolikhet kommer att förlora sina pengar, särskilt på sikt då sannolikheten tenderar att hamna på den statistiska som ju innebär en påtaglig nackdel för spelaren? Det är vanligt att människor spelar någon gång. Man kanske har en stående rad på lotto eller stryktips för några kronor i veckan eller köper en trisslott då och då – mest för nöjet av att drömma om vad man skulle göra för vinstsumman om lyckan var framme. Men en väsentligt mindre andel av befolkningen spelar ett mycket hårdare spel. Fyra procent av de spelande står för hälften av omsättningen på spelmarknaden och 20 procent av spelarna står för 80 procent av omsättningen (Folkhälsomyndigheten, 2023c). Detta på en marknad som år 2022 omsatte 27,4 miljarder kronor (Folkhälsomyndigheten, 2023a). I den här boken definieras hasardspelsyndrom som att det förekommer när spelandet är tvångsmässigt och allvarligt skadar personen ekonomiskt, socialt, yrkesmässigt och/eller hens relationer utan att personen för den skull slutar spela. Ett annat sätt att definiera spelmissbruk är genom de psykiatriska diagnoser som presenteras i kapitel 3. I Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för behandling av spelmissbruk (2018a, s. 12) skiljer man på fyra olika benämningar: Spelproblem är en term som ofta används i forskningssammanhang för att beteckna när spelaren har bristande kontroll över sitt spelande och när spelandet ger upphov till påtagliga negativa konsekvenser. Spelproblem är ingen psykiatrisk diagnos utan ett allmänt begrepp som kan antas innefatta både de som uppfyller kriterierna för hasardspelssyndrom (se nedan) och personer med mindre omfattande problem.

12


Problemspelande. Begreppet används ofta i rapporter som baserar sig på befolkningsstudier från t.ex. Folkhälsomyndigheten. Kategorin problemspelare består av två delar: de som bedöms ha spelproblem och de som anses ha en moderat risk för att ha spelproblem. Spelmissbruk. Termen används ofta för att beskriva negativa konsekvenser av spel, men saknar formell definition. Traditionellt sett har termen missbruk syftat på de negativa sociala konsekvenserna medan beroende har använts för att beskriva biologiska och medicinska aspekter. Spelberoende. Hasardspelsyndrom är den kliniska diagnosen i den psykiatriska diagnosmanualen Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 5th Edition (DSM-5) och avser i allmänhet den grupp som har störst problem på grund av sitt spelande.

Hasardspelets historia Pengaspel har inte alltid och i alla sammanhang betraktats som ett problem. Ett annat synsätt på spelandet har varit att det är underhållande och spännande och dessutom ett sätt att umgås. Många välkända historiska personer har haft intresse för spelande, till exempel Winston Churchill, Charles de Gaulle och Casanova. Den berömde ryske författaren Fjodor Dostojevskij var definitivt en problemspelare, kanske rentav en spelmissbrukare, med en förkärlek för roulett. Dostojevskij skrev också romanen Spelaren som insiktsfullt skildrar kasinomiljön och spelarens tankevärld och som kan rekommenderas för läsning. Hasardspel har alltid haft en lockelse då det erbjuder möjligheten att uppnå snabba och arbetsfria rikedomar som i ett slag fullständigt kan förändra tillvaron för spelaren. De tidigaste formerna av hasardspel som vi känner till härstammar från Ur i Mesopotamien (nuvarande Irak) där man funnit tärningar i 2 500 år gamla lämningar. Även i Egypten, antikens Grekland och Rom och bland Nordamerikas ursprungsbefolkning förekom spelande mycket tidigt. I Kina har spelandet en lång historia där man tidigt ägnade sig åt spel som Mahjong, som väl är vanligare som sällskapsspel i den nutida västvärlden, Pai Gow och Keno, där det sistnämnda fortfarande är ett 13


hasardspel med egen tv-tid i dagens Sverige. Under Tangdynastin från 600-talet startade regeringen egna lotterier för att därigenom bekosta olika projekt. Med undantag för sådana regeringsstyrda lotterier fanns en betydande skillnad mellan den tidens spelande och det moderna i det att det vanligtvis inte fanns någon profitör som arrangerade spelen och tjänade pengar på dem. I vart fall var det vanligt att spela direkt mot någon annan vilket gjorde att vinstchanserna var större då än nu. I dag ska spelföretagen ha sin andel och även staten tar upp betydande summor från sina egna spel och genom beskattning. Under den tidiga perioden var det vanligt med just tärningsspel, kortspel och vadslagning. Kortspelande uppstod i Kina på 1200-talet och kom till Europa ett sekel senare. Vid den tiden sågs spelandet som ett slags underhållning som kunde förekomma på marknader och andra allmänna sammankomster. Samtidigt uppstod ett betydande motstånd från kristenheten i Europa som ledde till att flera regeringar i den här delen av världen började reglera spelandet. Under århundradena efter medeltiden kom lotterispelet och blev inom kort relativt omfattande. Även regeringar i olika länder använde lotterier som en inkomstkälla, men ofta begränsade man också spelandet lagligen. Lotterierna var attraktiva eftersom man med en liten insats fick chansen att vinna stora summor. Rouletten uppfanns av Blaise Pascal på 1600-talet och fann sin väg från Frankrike till Storbritannien på 1700-talet och till USA på 1800-talet. Under 1800-talet blev spelandet allt populärare i Europa och Nordamerika. Man började nu skapa kasinon och spelhus för den allt mer välbeställda medelklassen som började få pengar över när livets nödtorft var betald. Kasinobesökarna skapade den fashionabla bilden av flotta uppklädda och välbeställda spelare som hade råd att förlora och risktagarna som inte hade det. Man klädde sig i smoking och aftonklänning och James Bond är väl ett strålande exempel på detta. På samma sätt som han ständigt riskerar livet riskerar han att förlora då han spelar Chemin de fer eller Black Jack. 14


Många nya spel som var avpassade för kasinon introducerades och blev populära. Den enarmade banditen uppfanns av amerikanen Charles Frey i slutet av 1800-talet. Under 1700- och 1800-talen uppstod det dock en ny opposition mot spelandet ofta anförd av kristna grupper och andra som såg det vara omoraliskt. Det fanns grupper som helt ville förbjuda spelandet, men de var inte alltid framgångsrika. I USA lyckades man förbjuda det mesta spelandet 1910 och alkoholförsäljning nio år senare, vilket i båda fallen ledde till att maffian hittade lukrativa nischer för sin verksamhet och den organiserade brottsligheten växte explosionsartat. På 1930-talet tillät staten Nevada spelande i stor skala och Las Vegas blev till den spel- och nöjesstad det är ännu i dag. De senaste decennierna har viktiga förändringar skett varav den mest anmärkningsvärda är att spelandet till stor del har flyttat bort från travbanor, spelbutiker och pokerbord och in i människors hem, till datorer och rentav mobiltelefoner. Spelandet sker på så vis inte längre så ofta i det offentliga rummet och tillsammans med andra människor utan snarare i en sluten relation mellan en spelare och en app. Man kan fundera över vad denna tilltagande isolering har inneburit för spelaren. Kanske att den offentliga skammen över spelandet har försvunnit och ersatts av den privata och att den lilla sociala kontroll som det innebar att spela tillsammans med andra försvunnit. Att man kan spela i fullständig hemlighet och utan insyn innebär ju också att vänner och närstående inte genast ingriper när spelandet blir maniskt och okontrollerat. Onlinespelandet är också bekvämare än de tidigare spelsätten och man kan bokstavligt talat ha med kasinot i sängen och även finansieringen kan smidigt lösas därifrån genom snabba lån. Många kasinoföretag är också närvarande på sociala medier. Enligt Spelinspektionen omsatte de licensierade spelbolagen 27,4 miljarder kronor under 2022, en ökning med 1,4 miljarder från året innan. Sedan länge har ju staten som nämnts betydande inkomster från spel, men kostnaderna för spelandet är också betydande.

15


De senaste trenderna som nämns när det gäller pengaspel är: •

Mobilt spelande som vidgar onlinespelandet genom att möjliggöra spelande i telefonen. Kindreds (före detta Unibet) vd Henrik Tjärnström uppgav i en intervju med SR 2017 att spel via mobila enheter har varit den mest betydande orsaken till tillväxt under de senaste fem åren och att man under sista kvartalet 2016 fick in 71 procent av spelöverskottet från mobila enheter (Sveriges Radio, 2017). Sedan dess torde andelen ha ökat ytterligare. Spelande med kryptovalutor såsom bitcoin och ethereum. Många internationella offlinekasinon accepterar nu spelande med kryptovalutor, vilket gör det enklare för dem som vill spela anonymt och inte minst för dem som vill tvätta pengar.

Virtual reality-spelande. VR-teknologi kan revolutionera spelindustrin genom att skapa en spelupplevelse som kan förses med olika slags inramningar. Det förekommer redan nu experiment med penningspelande i VR-miljöer och det förväntas bli ett viktigt inslag under de kommande åren. E-sportbetting tar bettingspelen från den fysiska till den elektroniska sporten. I takt med ett ökat intresse för e-sport tros denna del av spelindustrin växa allt mer.

16


2 Hasardspel i Sverige Detta kapitel handlar om spelandet och dess förutsättningar i Sverige. Det inleds med olika lagtexter som behandlar spel och spelmissbruk. De sentida förändringarna i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen innebär att socialtjänst och regioner nu måste erbjuda hjälp till spelmissbrukare på samma sätt som till substansmissbrukare. I den stora spelmissbruksundersökningen Swelogs (Folkhälsomyndigheten, 2023c) skriver man att cirka fyra procent av befolkningen har spelproblem, vilket i så fall är runt 400 000 personer. Av dessa söker cirka tio procent, alltså 40 000 personer, hjälp (Binde, 2009). Enligt Folkhälsomyndighetens statistik över spelproblem i Sverige (2023b) fick 700 spelare hjälp av Socialtjänsten under 2022, alltså 1,75 procent av de hjälpsökande. Ett annat sätt att se det är att Sverige har 290 kommuner som behandlar i snitt 2,4 spelmissbrukare på ett år. Detta verkar inte beskriva någon särskilt ambitiös eller framgångsrik verksamhet. Spellagstiftningen bestämmer förutsättningarna för den mycket inbringande spelindustrin och är främst inriktad på att hantera problematiken runt etik kontra vinst för spelbolagen. Å ena sidan syftar verksamheten till att tjäna pengar, å andra sidan ska spelarna skyddas från alltför grov exploatering och spelmissmissbruk ska i någon utsträckning förebyggas. Efter införandet av dessa nya skyddande lagparagrafer har antalet enskilda med spelproblem minskat medan gruppen med allvarliga spelproblem ungefär har dubblerats. Spelen som mest leder till beroende presenteras liksom demografiska drag hos dem som oftast fastnar i ett missbruk. Slutligen diskuteras kortfattat spelbolagens reklam och försäljningsstrategier. 17


Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen År 2018 förändrades socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen med skrivningar om att både kommuner och regioner ska förebygga spelproblem och erbjuda stöd och behandling till dem som har allvarliga problem med spel om pengar. Som vi sett ovan är det endast tio procent av personer med spelproblem som söker hjälp. Det förefaller troligt att dessa inte var de med de svåraste psykiska och missbruksproblemen.

Spellagstiftningen – reglering av spelandet Spellagstiftningen (SFS 2018:1138) reglerar spelföretagens verksamhet. Mycket av den inledande lagtexten går åt till definitioner, men i tredje kapitlet skrivs: 1 § Spelverksamhet ska vara lämplig ur allmän synpunkt samt bedrivas på ett sunt och säkert sätt under offentlig kontroll. Detta innebär bland annat att 1. spelen ska ha ett starkt konsumentskydd, 2. det ska råda hög säkerhet i spelen, 3. de negativa konsekvenserna av spelande ska begränsas, och 4. spel inte ska användas som ett stöd för kriminell verksamhet.

Det är naturligtvis upp till var och en att värdera om dessa kriterier uppfylls, även om det till syvende och sist är domstolar som fäller avgörandet. Staten försäkrar sig också om att inte helt hamna utanför spelmarknaden: 2 § Av 5 och 6 kap. framgår att vissa spel ska vara förbehållna staten och allmännyttiga ändamål.

Man skriver även att premieobligationer är ett spel som inte omfattas av sådana krav som nämns i tredje kapitlets första paragraf.

18


Lagtexten meddelar att det med vissa noga definierade undantag krävs licens för att bedriva yrkesmässig spelverksamhet. Vidare beskrivs vem som kan få och inte få licens och hur ansökan ska prövas. Varje spelares identitet ska fastställas av licenshavaren med namn, adress och personnummer eller motsvarande. Spel får inte ske förrän man kontrollerat att spelaren inte har stängt av sig själv från spel. För varje spelare ska licenshavaren öppna ett konto där spelaren även ska ha tillgång till uppgifter om sin spelhistoria. Innan spelarens uppgifter har kontrollerats av licenshavaren kan man dock öppna ett provisoriskt konto för spelaren om inte spelaren sedan tidigare har ett konto. Från detta konto får dock inga utbetalningar göras. Det ska genast stängas ner om spelaren visar sig ha lämnat felaktiga uppgifter. Av allt att döma är penningspelandet alltså så viktigt att spelaren – om hen helt enkelt inte hinner öppna ett konto snabbt nog – kan beredas denna abrovinsch för att inte spelimpulsen ska gå förlorad. I kapitel 14 stadgas om omsorgsplikt: 1 § En licenshavare ska säkerställa att sociala och hälsomässiga hänsyn iakttas i spelverksamheten för att skydda spelare mot överdrivet spelande och hjälpa dem att minska sitt spelande när det finns anledning till det (omsorgsplikt). I omsorgsplikten ingår att motverka överdrivet spelande genom fortlöpande kontroll av spelbeteende. Licenshavare ska i en handlingsplan redovisa hur omsorgsplikten ska fullgöras.

Återigen är det upp till var och en att ta ställning till om lagen uppfylls när spelproblemet i Sverige har den utbredning som det har. Lagen stadgar om en åldersgräns på 18 år utom för tillträde till kasino där gränsen är 20 år. Licenstagaren ska kontrollera spelares ålder. Lagen förbjuder olika manipulationer såsom att lämna kredit, manipulera vinstchanser på gratiserbjudanden med mera. Spelaren ska också erbjudas ett verktyg online för att kunna bedöma sitt spelande och kunna stänga av sig själv från spel så att avstängningen då gäller för alla licenshavare för viss tid eller tills vidare. En tillsvidareavstängning får inte hävas förrän efter tolv månader. Det nämnda onlineverktyget finns på spelpaus.se. 19


Det femtonde kapitlet handlar om marknadsföring vari stadgas: 1 § Vid marknadsföring av spel till konsumenter ska måttfullhet iakttas.

Med risk för att bli tjatig kan man ju ifrågasätta om så är fallet. Margareta Börjesson skriver i sin bok Free spin: När spellicenserna infördes från årsskiftet 2019 fullkomligt exploderade spelreklamen. Enligt SVT Nyheter 23 april 2019 var ”kasino” den kategori som stod för den största reklamsatsningen 2018, och utgjorde drygt sju procent av all reklam det året. I februari 2019 hade andelen vuxit till drygt elva procent […] Kasinoreklamen är större än reklambudgeten för bilar och livsmedel tillsammans (Börjesson, 2019, s. 305).

För den som själv vill granska hela lagtexten finns en länk i källförteckningen.

Vem tjänar på spelandet? De som främst tjänar pengar på spelandet är: •

Spelföretagen som tillhandahåller olika typer av spel till spelarna. Företagen vill naturligtvis maximera sina vinster men ska samtidigt enligt omsorgsplikten i spellagstiftningen skydda spelaren från att fastna i ett sådant missbruk som egentligen skulle vara maximalt inbringande för företaget. Det hela riskerar ju att sluta i lite dubbla budskap. Kreditföretagen som erbjuder lån till spelare som gjort av med alla sina pengar, vanligen till en ränta som de omöjligen kan betala. Låneerbjudandet är ofta en väg ut ur en hopplös situation för spelaren, men strax därefter ska ockerräntorna betalas vilket till sist blir omöjligt och så är spelaren i en än värre belägenhet. Regeringen som dels tjänar stora pengar i skatter på spelande och spelföretag, dels driver egna spel som ger stora inkomster, till vilka

20


man även får räkna premieobligationer. Den har lagt fram lagar, godkända av riksdagen, som kräver att socialtjänst och sjukvård motverkar spelmissbruk som ju annars skulle ge staten stora inkomster. Statens kostnader för spelberoende beräknades dock i en rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (2021) till cirka 14 miljarder kronor år 2018.

spelföretag

regeringen

kreditföretag

Figur 1. Spelets intressenter.

Swelogs (The Swedish longitudinal gambling study) Swelogs är en av världens mest omfattande långsiktiga vetenskapliga studier som granskar relationen mellan hasardspel och mental hälsa. Den spänner över åren 2008 till 2018 och undersöker spelvanor hos mer än tjugotusen svenskar. Studien omfattar också ett antal uppföljningar. Studiens viktigaste syfte har varit att ta reda på hur spelberoende kan förebyggas och för detta syfte har man samlat in uppgifter om hur penningspelandet har utvecklats i befolkningen. Texten som beskriver resultaten kan laddas ner från Folkhälsomyndighetens webbplats, se länk i källförteckningen (Folkhälsomyndigheten, 2023c). Under det decennium man har studerat har spelmarknaden utvecklats dramatiskt så att allt fler olika spelformer har tillkommit och utbudet även i övrigt har ökat. Det finns också en stor rörlighet bland spelmissbrukarna; ungefär 80 000 av spelmissbrukarna i undersök-

21


ningsgruppen hade inte haft problem med spelande året dessförinnan. Det är således många som är fast i spelandet under en begränsad tid. Under denna tid kan de dock hinna helt förstöra sin ekonomi för lång tid framöver, försumma sina nära relationer och sabotera sitt arbetsliv eller sina studier. Man bör här betänka att det finns en cykel som de flesta går igenom innan spelförmågan tar slut. Först tömmer spelaren sina ekonomiska resurser, säljer sina saker, plockar ut kreditkort och förskingrar eventuellt det som kan förskingras av närståendes resurser. Sedan börjar hen ta sms-lån till dess att hen har lånat så mycket att hen blir blockerad och inte kan låna mer. Efter detta kan spelaren oftast inte fortsätta spela med mindre än att hen ger sig in i rent kriminell verksamhet, men ännu långt efteråt sitter hen kvar i de ekonomiska konsekvenserna av spelandet. Samtidigt finns det sådana som blir kroniker i sitt spelmissbruk (”lifelong pathological gamblers”). Enligt amerikansk forskning utgör dessa 0,6 procent av befolkningen (Kessler m.fl., 2004) vilket i Sverige skulle motsvara cirka 60 000 personer. En viktig utvecklingstrend under den studerade perioden är att andelen med lättare spelproblem har blivit mindre, från 7,5 procent 2008 till drygt 4 procent 2018, men att den andel av befolkningen som har allvarliga spelproblem har ökat – från cirka 2 till 5 procent. De som är mest spelbenägna spelar också för allt större summor. För befolkningen som helhet gäller att cirka 50 procent spelade någon gång om året för 20 år sedan men att det därefter blivit allt mer sällsynt. De som spelar varje månad blir också allt färre. Även bland barn och unga har spelandet minskat. Detta beror med all sannolikhet bland annat på att det infördes åldersgränser (18 respektive 20 år för kasinospel) för penningspel under perioden. Typen av spel man ägnade sig åt i början av mätningsperioden hade betydelse för hur stor risken var för fortsatta problem med hasardspel längre fram. Störst var risken för dem som spelade på sportspel, hästar, poker, kasinospel, bingo och spelautomater. Följande faktorer tydde på ökad risk: 22


• • • • •

Manligt kön.

Arbetslöshet.

Psykiska besvär.

Alkoholkonsumtion över det normala, särskilt hos män. Att börja spela innan man har laglig rätt att göra det (18 respektive 20 år).

De som spelade dataspel (gaming) hade viss tendens att också gå över till pengaspel.

Anmärkningsvärt är att narkotikamissbruk inte nämns som riskfaktor när forskning från den stora amerikanska samsjuklighetsstudien visat att 38,1 procent av spelarna missbrukar narkotika (se kapitel 4). Kanske är dessa personer inte så tillgängliga för forskning. Risken för svårare spelmissbruk minskar med stigande ålder liksom med högre utbildningsnivå. Män löpte större risk än kvinnor, men den skillnaden tycks plana ut i senare studier, vilket ju tyder på att könsskillnaderna håller på att försvinna.

Hur spelandet säljs Det är svårt att undgå de braskande annonserna för olika typer av penningspel i reklam på tv och i olika medier. Man förstår att det är stora pengar som har lagts på reklamen, och det är således också stora pengar som kommer in till företagen genom spelandet. Spelföretagen investerar också i att utveckla en attraktiv design med färgglad grafik och förstärker allt som kan verka positivt och uppmuntrande. Per Binde (2009) har studerat effekten av spelreklamen. När han exponerade en försöksgrupp av 25 spelare med tidigare eller nuvarande spelproblem för spelreklam visade det sig att en fjärdedel upplevde att reklamen inte påverkade dem alls, något över hälften att reklamen hade någon mindre påverkan och en femtedel att den hade stor påverkan. Ingen av försökspersonerna upplevde att det var reklamen som orsakade deras spelproblem men att den däremot utlöste impulsen att spela när de exponerades för den. 23


Att använda sig av kändisar är en annan metod: Kändisar används som ambassadörer för spelbolagen, och deras inkomstökningar ger en bild av vad spelbolagen är beredda att betala. Måns Zelmerlöws årsinkomst tredubblades efter hans avtal med ett stort spelbolag. 600 000 kronor 2016 blev 2 miljoner 2017, det år han knöts till spelbolaget (Börjesson, 2019, s. 305).

Eller influencers. Här följer en nyhetsartikel från Finland (Yle, 2023): Polisstyrelsen startar kampanj mot olaglig marknadsföring av penningspel Polisstyrelsen inleder i dag en kampanj som uppmärksammar olaglig reklam för penningspel på sociala medier. Kampanjen Ingen Gräns [min kursivering] ska öka medvetenhet om fenomenet bland unga vuxna, som enligt polisstyrelsen ofta är målgruppen för reklamerna. Enligt polisstyrelsen marknadsförs ofta penningspel olagligt med hjälp av influerare. Då framkommer inte alltid riskerna med penningspelen, och det kan bli otydligt att det handlar om reklam. I Fastlandsfinland har Veikkaus Ab ensamrätt att idka verksamhet med penningspel och marknadsföra dem. källa: polisstyrelsen

Bonuserbjudanden är ett välutvecklat lockbete. Det finns en uppsjö av olika varianter av ”free spins” där man får en välkomstbonus i form av gratispengar eller gratissnurr för att börja spela. När spelarna väl har dragits in i verksamheten kommer många av dem att stanna kvar och förlora mycket mer än vad de eventuellt kan ha vunnit. Andra metoder är: •

Variation i vinstsummor. Om man har få men väldigt stora högvinster och många mindre vinster kommer spelarna att vinna relativt ofta. Omedvetet resonerar spelaren så att vinst är vinst: ”Om jag vann en hundralapp i dag kan jag lika gärna vinna en miljon i morgon.”

24


Nära vinst ger upplevelsen att det finns fler vinster än det verkligen gör. Egentligen finns bara vinst eller förlust. Att spelaren är ett nummer ifrån gör inte att hen är närmare vinst än något annat förlorande nummer. Tidiga vinster får spelare att tro att de kan vinna mer sedan och att storvinsten kan vara nära. Mindre vinster är uppmuntrande och tillåter fortsatt spelande.

Kriminalitet och spelmissbruk Det är allmänt känt att spelande har en viktig roll vad gäller penningtvätt för kriminella nätverk. En lång rad kreditinstitut och kasinon har under årens lopp varit inblandade i spelrelaterade penningtvättsskandaler. Europeiska banker har varit inblandade. Macao nämns ibland som ett internationellt centrum för penningtvätt, och brottssyndikat som de kinesiska triaderna och den japanska Yakusan anses allmänt vara djupt inblandade i hanteringen. Polismyndigheten skriver i rapporten Penningtvätt på spelmarknaden: Kommersiella onlinespel, vadhållning (landbaserat och online) samt statliga kasinon är spelformer som enligt Spelinspektionens riskbedömning utgör störst risker för penningtvätt. Den här typen av spel ger möjlighet till höga insatser och vinster, och därmed finns det möjlighet att tvätta stora summor pengar. Det krävs ingen direkt kunskap om komplexa penningtvättsupplägg för att nyttja dessa spelformer för att tvätta brottspengar. Aktörer som misstänks nyttja dessa spelformer för penningtvätt har ofta kopplingar till narkotikabrottslighet, och brottsvinster som tvättas kan till stor del antas komma från narkotikahandel (Polismyndigheten, 2021, s. 4).

Anonymiteten, möjligheten att blanda legitima och brottsliga pengar och den stora omsättningen i spelbranschen gör den alltså idealisk för penningtvätt. Själva proceduren att tvätta pengar kan gå till i tre steg: insats, skiktning och återföring: Först satsar man smutsiga pengar i olika spel. 25


Efter detta går man över till skiktning och försöker dölja pengarnas ursprung genom komplexa transaktioner, såsom multipla vad vid vadslagning eller roulett, genom att flytta pengar mellan olika konton, till exempel spelkonton, eller genom att använda många olika spelformer. På så vis skapas ett invecklat valutaspår. Det sista steget är återföring av pengarna in i den legala ekonomin vilket sker genom att man hämtar ut sina vinster eller tömmer sina spelkonton och flyttar pengarna till vanliga bankkonton så att det ser ut som en legitim inkomst. Genom att de brottspengar som satsas inte vinner mer än andra insatser kommer de mycket omfattande förluster som görs att kraftigt gynna de anlitade spelbolagen, vilket i sin tur inte direkt bidrar till några större incitament för att stoppa hanteringen.

Andra brott Många spelare är asociala vilket framgår av att drygt 73 procent är alkoholberoende och drygt 38 procent narkotikaberoende (Petry m.fl., 2005). Av dem som är narkotikaberoende ägnar sig en inte försumbar del åt narkotikarelaterad brottslighet såsom langning och smuggling medan en ännu större andel finansierar sitt kostsamma missbruk med olika typer av brottslighet. Beata Pastwa-Wojciechowska (2011) liksom Jorge Oscar Folino och Patricia Estela Abait (2009) med flera kopplar spelande till kriminalitet. Pastwa-Wojciechowska visade att stöld och förskingring var de brott som var mest kopplade till spelmissbruk. Således tycks det som att spelandets samband med kriminalitet inte bara handlar om att det utnyttjas för penningtvätt utan att det också kan kopplas till den enskildas brottslighet.

26



stefan sandström svårt och omfattande problem som får allvarliga konsekvenser ekonomiskt, socialt, yrkesmässigt och i nära relationer. De flesta spelmissbrukare lider dessutom av såväl alkohol- eller narkotikamissbruk som psykiatrisk samsjuklighet och annan problematik, till exempel trauma, adhd, personlighetssyndrom, kriminalitet, depressioner, ångesttillstånd och bristfällig mentaliseringsförmåga. Den här boken ger en bred kunskapsbas om fenomenet spelberoende – dess omfattning, förutsättningar, särdrag och likheter med andra beroenden. Författaren synliggör att den omfattande samsjukligheten har en viktig praktisk betydelse för både behandling och bemötande. Andemeningen är att spelmissbruket sällan kan behandlas som ett isolerat problem och att man i stället bör behandla hela personen. Andra områden som berörs är biologiska aspekter, relationer och medberoende och det så kallade losersyndromet som är en viktig faktor för att utveckla spelberoende. Boken vänder sig till yrkesverksamma som kommer i kontakt med spelmissbrukare, till exempel inom socialtjänst, psykiatri och HVB. Den kan också läsas med behållning av frivilligorganisationer, personer med spelberoende och anhöriga till desamma.

transaktionsanalytiker med mångårig erfarenhet av arbete med beroendeproblematik. Han driver i dag egen verksamhet med fokus på utbildning, handledning och behandling. Stefan Sandström är författare till ett flertal böcker, bland annat Missbruk, trauma och samsjuklighet (Gothia Kompetens, 2019). foto: david neman

ISBN 9789177414278

9 789177 414278

stefan sandström

stefan sandström är leg. psykolog, sociolog och

spelmissbruk beroende av spel om pengar

beroende av spel om pengar – hasardspelsyndrom – är ett

SPELMISSSPELMISS BRUK beroende av spel om pengar


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.