9789177414209 by Smakprov Media AB

John Steinberg är fil.dr. i pedagogik och lärarfortbildare. Han har arbetat som rektor och universitetslektor och är författare till ett 50-tal böcker om inlärning, ledarskap, värderingar och kommunikation, däribland Elevens lärande, Att vända en klass och Aktiva värderingar.

ISBN 9789177414209

9 789177 414209

LEDARSKAP i klassrummet

På sitt praktiska och lättillgängliga sätt beskriver John Steinberg hur lärare kan arbeta för att skapa studiero och en konstruktiv klassrumskultur. Boken tar upp många situationer som läraren möter under en dag och hur dessa kan hanteras individuellt och gemensamt. Den nya utgåvan innehåller flera nya checklistor och tre nyskrivna kapitel om valet av undervisningsmetodik. Boken är tänkt att användas som en studiecirkelbok. Därför avslutas varje kapitel med enkla uppgifter och diskussionsfrågor.

John Steinberg John Steinberg

John Steinbergs klassiska bok Ledarskap i klassrummet har genom åren lästs av ett stort antal lärare, använts på hundratals skolor runtom i landet, inom lärarutbildningen och av lärar fortbildare. I den här nya och utökade utgåvan fokuserar John Steinberg på tre områden för att uppnå studiero och undervisningskvalitet. • Det individuella ledarskapet – eftersom pedagogyrket är ett ledarskapsyrke. • Det kollektiva ledarskapet – eftersom det är lättare att lyckas om alla på skolan har ett gemensamt förhållningssätt. • Det undervisande ledarskapet – eftersom en god under visning främjar följsamhet, samarbete och engagemang.

HANDBOK FÖR STUDIERO OCH UNDERVISNINGSKVALITET

LEDARSKAP i klassrummet

© 2024 Författaren och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-420-9 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Anna Grettve Omslag och grafisk form: Anna Hild Fjärde upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2024

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet. Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

John Steinberg

LEDARSKAP i klassrummet

HANDBOK FÖR STUDIERO OCH UNDERVISNINGSKVALITET

INNEHÅLL Förord till fjärde och utökade upplagan

Inledning

Ledarskap

Demokrati och delaktighet

Öka sannolikheten för att det fungerar

Makt eller inflytande?

Klassrumskultur

De första minuterna

Barn och föräldrar som utmanar

Formell eller informell?

Värdegrund och artighet

Spelregler

Övergången

Rollfördelning i gruppen

Sex faser under en lektion

Fyra aspekter av en lektion

Gruppen och individen

Att leda till uppmärksamhet

Att förstärka med tecken

Kollektivt ledarskap

Är vi överens? En checklista

104

Förmedlingspedagogik

110

Motivationspedagogik

118

Processpedagogik

122

Dags för en självskattning

136

Efterord

142

Referenser och lästips

143

FÖRORD TILL FJÄRDE OCH UTÖKADE UPPLAGAN Du har ambitionen att främja elevernas lärande och mognad. Jag har ambitionen att bidra till en likvärdig skola där alla får möjlighet att utvecklas. Vi förstår båda att kunskaper är grunden till att förstå, försvara och utveckla vår demokrati. Den nya upplagan av boken Ledarskap i klassrummet presenterar tre tillvägagångssätt för att uppnå dessa höga ambitioner: • Individuellt ledarskap – eftersom pedagogyrket är ett ledarskapsyrke. • Kollektivt ledarskap – eftersom det är lättare att lyckas med ett gemensamt förhållningssätt inom kollegiet. • Undervisningsledarskap – eftersom en meningsfull och attraktiv undervisning främjar följsamhet, samarbete och engagemang. I denna uppdaterade och utökade upplaga finner du nya checklistor. Flera nya kapitel i slutet behandlar valet av undervisningsmetodik och en vädjan om tydligare överenskommelser kring vad som skapar en skolkultur av kvalitet. Du som har använt boken tidigare får påminnelser och en hel del kompletterande tankar, insikter och underlag för diskussioner. Du som inte har tagit del av boken får en helhetssyn på yrket med betoning på ledarskapets betydelse. Som alltid 7

när jag skriver kombinerar jag teori och praktiska exempel med ett lättillgängligt språk. En av de bärande idéerna bakom boken Ledarskap i klass rummet var att göra den till studiecirkelbok med underlag och exempel på sådant man kan undersöka och diskutera. Det har fungerat mycket väl och boken du håller i din hand behåller denna grundtanke. Bokens ursprung var ett samarbete mellan Ekelunds Förlag och Utbildningsradion där jag ledde programmet ”Dr John”. Programmet hade en studiopublik bestående av lärarstudenter och utvalda pedagoger som intervjuades och diskuterade filmklipp från sina klassrum. Hjälp för att skapa en kvalitetskultur inom en verksamhet kommer sällan utifrån. Det är två saker som krävs – förmågan att titta på sitt eget görande och förmågan att lyfta varandra inom kollegiet. Den här boken är tillägnad dessa två ändamål, nu med fler avsnitt och en del nytt material. Hjälp dig själv och hjälp varandra på en resa för att främja elevernas lärande och utveckling. Sigtuna, våren 2024 John Steinberg

Ur tidigare förord Innan vi börjar, först ett utdrag ur en tidigare utgåvas förord. * Richard Thaler, Nobelpristagare i ekonomi 2017, och Daniel Kahneman, Nobelpristagare i ekonomi 2002, har skapat ett nytt forskningsfält som heter beteendeekonomi. Det bygger på studier om hur vi människor fattar beslut. Det grundar sig i ett ifrågasättande av traditionell ekonomisk forskning som säger att vi människor i grunden är väldigt rationella. Nej, säger den nya forskningen. Vi fattar ofta beslut under inflytande av våra känslor. Vi är emotionella varelser. Många gånger, menar forskarna, är det miljön, trenderna, grupptrycket och annat som påverkar oss i stället för att vi fattar medvetna och genomtänkta beslut. Ett av Thalers främsta begrepp är ”beslutsarkitektur”. Han menar att sättet på vilket vi designar olika miljöer och olika rutiner till stor del påverkar våra beslut – utan att vi ens tänker på att vi fattar ett beslut. Ett exempel från skolvärlden är att om man placerar grönsakerna i början av skollunchbuffén ökar sannolikheten för att fler elever kommer att äta mer grönt. Om man gör den eventuella efterrätten lite mer svåråtkomlig, minskar det mängden socker som eleverna konsumerar. Hur matsalen är arrangerad påverkar alltså allt från ljudnivån till hur länge eleverna stannar för att äta och hur mycket de äter. En del av en ledares uppdrag är att designa förutsättningarna. Med andra ord beslutsarkitekturen, som Richard Thaler kallar det. Begreppet omfattar rutiner, ritualer, den fysiska miljön och så mycket av den psykosociala miljön som det är möjligt att 9

organisera för arbetsrons och lärandets skull. Design handlar också om lektionens dramaturgi och upplägg, valet av undervisningsmetodik, koordinationen av lektionens ”spelregler” och hur många beslut man tar samt hur många och vilka beslut som diskuteras med eleverna. Som ledare i klassrummet ställs du hela tiden inför frågan: ”Hur kan jag öka sannolikheten för att det blir mer studiero och effektiv inlärning?” Denna fråga bör ställas i mängder av situationer: • Hur kan jag öka sannolikheten för att alla kommer i tid? • Hur kan jag öka sannolikheten för att eleverna har allt material med sig? • Hur kan jag öka sannolikheten för att vi kan komma igång inom två minuter? • Hur kan jag öka sannolikheten för att eleverna lyssnar på instruktionerna? • Hur kan jag öka sannolikheten för att eleverna ställer kvalificerade frågor om innehållet i stället för frågor som: ”Kommer detta på provet?”, ”Vad ska vi göra?”, ”Måste jag lära mig detta?” • Hur kan jag öka sannolikheten för att eleverna snabbt kommer igång med sitt arbete eller med grupparbetet? • Hur kan jag öka sannolikheten för att ansvaret delas lika bland dem som deltar i ett grupparbete? • Hur kan jag öka sannolikheten för att det vi gör bidrar till en djupare förståelse? • Hur kan jag öka sannolikheten för att fler föräldrar kommer till ett föräldramöte – och visar eleven att de är nyfikna på vad han eller hon har lärt sig?

Som pedagog och ledare spelar du ett sannolikhetsspel med din grupp. De färdigheter, principer och idéer som finns i denna bok löser inte alla utmaningar du ställs inför som peda gog. Eleverna har med sig sina ”ryggsäckar” och elever har andra intressen än skolan, egna bekymmer och annat som påverkar dem. Skolan är för många inte det centrala i deras liv. Men du vet att skolan kan vara en central plats inte bara för lärande utan även för mognad, utveckling, ansvarsträning och förmågan att samarbeta med andra. Din uppgift är därför att skapa en arbetsmiljö som under lättar lärande, mognad, utveckling, ansvar och samarbete. Det gör du genom att noggrant fundera på hur du agerar som ledare. Vad gör du som person för att öka sannolikheten att eleverna vill följa dig? Du och dina kollegor har inte bara ett viktigt yrke utan ett komplext yrke, där framgång handlar mycket om er förståelse för den helhet som ni medverkar i och ett ansvar för de små detaljerna i ert sätt att agera. Allt detta bidrar till att hjälpa eleverna att fatta flera avgörande beslut: • Här vill jag vara eftersom de vuxna vill mig väl. • Hos denna ledare kommer jag att finna ro, trygghet och glädje. • Jag ska anstränga mig för att göra mitt bästa. • Jag ska vara en konstruktiv medlem i gruppen. • Det finns hopp om min framtid. Nu börjar vi …

INLEDNING

• Vill du ägna mer tid åt undervisning och mindre tid åt ordningsfrågor? • Vill du utveckla dina undervisningsmetoder och pröva nya vägar till inlärning? • Vill du lättare nå fram till och engagera dagens ofta lustdrivna individualister? • Vill du ägna mer tid åt att diskutera pedagogik och ledarskap med dina kollegor? • Vill du tillsammans med dina kollegor öka samsynen om hur ni främjar en kvalitetskultur i er verksamhet? Om du har svarat ja på de här frågorna kan denna bok hjälpa dig. Den är upplagd som en handbok och ”cirkelbok” med ledarskap som tema. Varför? Jo, därför att ledarskap är nyckeln till framgång i alla barn-, ungdoms- och vuxengrupper du möter som pedagog. Du har valt ett ledarskapsyrke. Får du ditt ledarskap att fungera kommer du att kunna ägna mer tid åt innehållet och åt att utveckla din pedagogik. Om ledarskapet inte fungerar blir du allt mer upptagen av ordningsfrågor, förhandlingar och tillsägelser. Visst – allt beror inte på dig. Samhällsstrukturerna och vad eleverna har med sig i bagaget spelar förstås stor roll, men sannolikheten att du ska få din pedagogiska situation 12

att fungera ökar dramatiskt ju bättre du fungerar som ledare. I den här boken kommer vi att diskutera utmanande begrepp som ledarskap, ansvar, värdegrund, demokrati, krav och konsekvenser. Du kommer att lära dig mer om praktiska verktyg som kan hjälpa dig, till exempel spelregler, icke-verbalt ledarskap och inﬂytande kontra makt. Boken börjar med de övergripande frågorna, och allt eftersom kommer vi in på jord nära, praktiska exempel som visar hur du faktiskt kan göra. Du kommer att uppmanas att prova olika sätt att gå, tala, titta, gestikulera, pausa och placera dig i rummet. Allt har som syfte att göra dig uppmärksam på hur ditt uppträdande och dina praktiska handlingar som ledare påverkar gruppen. Jag har skrivit flera böcker som anknyter till temat ledarskap. Vill du ha en mer fördjupad syn finns boken Lärarskicklighet. Metoder för framgångsrikt ledarskap (2015). Boken Lärarens kroppsspråk (2020) ger flera exempel på hur du blir avläst av dina elever och hur ditt kroppsspråk påverkar elevernas förtroende för dig. Se även Att vända en klass. Från oro till fokus (2019) som jag har skrivit tillsammans med Åsa Sourander samt en bok tillägnad nyutexaminerade pedagoger som heter Fyrtio minuter, hundratals beslut. Handbok för nya pedagoger (2017) som går igenom alla möjliga beslut som fattas under en vanlig lektion. Alla dessa böcker finns hos Gothia Kompetens. På min webbplats (www. steinberg.se) finns en uppsjö av underlag för pedagogiska samtal som kan öka er professionalisering.

Utgå från läroplanen I läroplanen finns mycket intressant att diskutera i samband med frågor som handlar om ledarskap, elevinﬂytande och de13

mokrati i skolan. Här och var i boken gör jag därför nedslag i läroplanerna och försöker problematisera skrivningarna och hur de kan omsättas praktiskt i vardagen.

Hur ni arbetar med boken Den här boken riktar sig till pedagoger som ansvarar för grupper inom förskola, grundskola, gymnasieskola, anpassad grund- och gymnasieskola, fritidshem samt alla vuxenutbildningar. Kan man göra en och samma bok relevant för en så pass stor målgrupp, undrar du kanske? Jag vill påstå det, eftersom jag anser att de pedagogiska utmaningar som finns i dag är av generell karaktär. I det praktiska arbetet med boken hoppas jag därefter att du och dina kollegor kan diskutera detaljer och tillämpningar som gäller för just den specifika barn- eller elevgrupp som ni jobbar med. Boken är upplagd så att du kan arbeta med den antingen på egen hand eller i grupp, till exempel inom ditt arbetslag. Arbeta gärna med den i studiecirkelform. Då kan det vara lämpligt att gå igenom ett kapitel varje eller varannan vecka. Ett annat alternativ är att organisera några separata studiedagar kring innehållet. Gothia Kompetens erbjuder även en gedigen processutbildning utifrån bokens tema, ledarskap i klassrummet, där boken ingår. • De allra ﬂesta kapitel i boken innehåller följande delar: • Inledande text. En presentation av innehållet i kapitlet. • Att göra. Förslag på praktiska övningar som du kan göra på egen hand. Ofta får du även instruktioner om hur övningarna kan följas upp tillsammans med en eller ﬂera kollegor. Markeras med följande symbol: 14

• Att diskutera eller berätta om. Förslag på frågor att diskutera eller berätta om tillsammans med kollegor (eller andra studiekamrater). Markeras med följande symbol: Du är hjärtligt välkommen att arbeta med boken och göra vad jag hoppas är en meningsfull och värdefull satsning av din tid och kraft! Men först en varning! I boken finns mycket information, dussintals uppmaningar och uppgifter samt hundratals frågor att ha som utgångspunkt för reflektion och diskussion. Se allt detta som möjligheter och inte som en ”läroplan” att nödvändigtvis gå igenom. Stanna upp vid de uppgifter och frågor som känns mest relevanta och meningsfulla att fördjupa sig i.

Att göra Skaffa dig en loggbok, det vill säga ett kollegieblock eller något liknande som du använder endast för arbetet med den här boken.

Att diskutera eller berätta om 1. Vad har du (eller du och dina kollegor om ni är ﬂera som

arbetar med boken tillsammans) för förhoppningar på arbetet med boken? Vad vill ni främst lära er? 2. Vilka är de största utmaningar som du ställs inför som peda gog i dag? Vilka av dessa tycker du själv har med ditt uppdrag som ledare att göra? 3. Ge exempel på några saker som du upplever att du själv kan påverka för att hjälpa dig i ditt arbete som pedagog. Ge sedan exempel på några saker som är viktiga för din arbetssituation med eleverna, men som du tycker är svårare att påverka själv. 15

LEDARSKAP

I den avslutande frågan i förra kapitlet bad jag dig att fundera över vad du tycker att du själv kan påverka i ditt möte med dina förskolebarn, elever eller vuxenstuderande och vad som är svårare att påverka. Jag ställde frågan eftersom det är viktigt att skilja ut vad ditt ansvar som pedagog är. Det finns många faktorer som påverkar eleverna (framöver använder jag genomgående begreppet elev och inkluderar då även förskola, fritidshem och andra skolformer) och deras uppförande, motivation och lärande. Detta faktum ska vi inte blunda för. Det kan röra sig om samhällsförändringar (till exempel omvälvningar på arbetsmarknaden och demografiska förändringar), samhällsstrukturer (till exempel förändringar av bostads- och invandringspolitiken) och elevernas egen familjesituation. Det kan också handla om vissa barns medicinska behov och diagnoser eller om hur hög status skolan har som institution bland föräldrarna. Vi får inte heller glömma att de fysiska faktorerna påverkar elevernas uppförande, motivation och lärande, till exempel ventilationen, korridorerna, möbleringen och färgsättningen – för att inte tala om elevernas sovvanor, matvanor och rörelsevanor. Ytterligare en faktor som vi bör vara medvetna om är att skolan knappast har samma status och pedagogerna inte samma självklara auktoritet som förr i tiden. I dag finns det många 16

andra platser där man kan hämta kunskaper och få kompetens. Skolan har fått allt ﬂer uppdrag av samhället och har, kan man säga, tappat sitt fokus på det traditionella uppdraget som kunskapsförmedlare (även om det i skolans styrdokument och den allmänna samhällsdebatten finns tecken på en återgång till att tydligare betona skolans kunskapsuppdrag). Pedagogerna har fått ﬂer uppgifter än att bara undervisa och skolans roll som ”social inrättning” har blivit allt mer framträdande. I läroplanerna speglas detta förändrade uppdrag i skrivningar som handlar om bland annat individualisering, demokratiska arbetsformer och omsorg om den enskilda individens hälsa, välbefinnande och utveckling samt uppgiften att låta varje elev finna sin ”unika egenart”. Ingen förnekar att dagens pedagoger ställs inför allt större utmaningar. En tidigare tydlig roll som kunskapsförmedlare och ett uttalat uppdrag att främja ordning och anpassning till samhället har bytts mot en mångfacetterad pedagogroll och ett mångfacetterat uppdrag i ett samhälle där individuell utveckling blir allt viktigare än anpassning till gruppen. Pedagogerna kläms mellan det nya (att anpassa undervisningen till varje elevs behov, sätt att lära och intressen) och det traditionella uppdraget (att få gruppen att fungera). Du som läser har säkert, liksom jag, en mängd förklaringar till att skolan har utvecklats som den har gjort över tid. Men oavsett analyserna så kvarstår ändå utmaningen. Hur får jag allt detta att gå ihop? Hur kan jag som pedagog få mitt uppdrag – att underlätta både inlärning och varje individs egen utveckling – att fungera samtidigt som jag får gruppen att fungera? Börja med att erkänna att det finns förhållanden som är svårare för dig att påverka (till exempel samhällsutvecklingen, 17

skolans ekonomi, ventilationssystemet, skolans organisation eller upptagningsområdets karaktär). Koncentrera dig därefter i stället på sådant som du faktiskt kan påverka.

Sådant som du själv kan påverka Det finns avgörande saker som du själv kan påverka i ditt arbete: • Din attityd. Du kan påverka din motivation, lust och entusiasm och din syn på vad som är möjligt. Det handlar om hur du möter dina elever varje dag och vad du gillar i ditt uppdrag. • Ditt beteende. Du kan påverka hur du fysiskt möter dina elever varje dag, det vill säga din röst, ditt tempo, dina gester, din placering i rummet samt ditt sätt att instruera, följa upp och träna till ansvar. • Din kompetens som pedagog. Du kan påverka hur du etablerar tydliga spelregler och inﬂytandemetoder i stället för maktmetoder. Ja, och så kan du givetvis påverka din kunskap om dina ämnen och ditt ”innehåll”. Du kan påverka din kunskap om olika verktyg, till exempel digitala och sådana som utvecklas med maskininlärning (AI). Jag är fullt medveten om att sådant som är svårt för den enskilda att påverka är viktigt. Mycket viktigt! Även de sakerna ska du förstås försöka göra något åt. Men i arbetet med den här boken ber jag dig att fokusera på din attityd och ditt eget beteende i syfte att höja din kompetens som pedagog och som ledare. Under arbetets gång kommer du att få nyttiga insikter i hur ditt eget beteende påverkar elevernas beteende. På så sätt kom18

mer du förhoppningsvis också att bli mycket mer medveten om hur ditt beteende påverkar ditt resultat med eleverna. Den här medvetenheten kommer i sin tur att bidra till att du blir en bättre ledare, och därmed även en bättre pedagog.

Att göra Leta reda på en person som du känner eller har hört talas om och som har rykte om sig att vara en god ledare. Det kan till exempel vara en kollega, en idrottsledare, en ledare inom ett samfund, en arbetsledare eller en politiker. Du kan även leta fram exempel på tv eller film. Observera personen. När du observerar, försök då att koppla bort vad hon eller han gör och betrakta i stället hur personen gör det. Hur skapar personen goda relationer och hur pratar hon eller han med folk? Hur tydlig är personen i sitt budskap? Hur använder hon eller han inﬂytande i stället för makt?

Att diskutera eller berätta om 1. Berätta om dina observationer av en god ledare. Vad väckte

de för tankar? 2. Berätta om goda ledare som du har upplevt som barn, elev och som anställd. Vad var gemensamt hos dessa personer? 3. Vad gör en ledare till en god ledare till skillnad från en mindre god? Hur definierar du ”bra ledarskap”? 4. Vad är din egen definition av ledarskap?

ISBN 9789177414209

9 789177 414209

LEDARSKAP i klassrummet

John Steinberg John Steinberg

HANDBOK FÖR STUDIERO OCH UNDERVISNINGSKVALITET