9789177413974 by Smakprov Media AB

Benjamin Carlander är leg. psykolog med flera års erfarenhet av att föreläsa. Han arbetar på barn- och ungdomspsykiatrin i Norrköping samt vid egen mottagning. Jakob Carlander är leg. psykoterapeut och arbetar vid egen mottagning. Han har skrivit ett flertal böcker om bemötande och är en uppskattad och ofta anlitad föreläsare.

ISBN 9789177413974

STALKNING OCH OLAGA FÖRFÖLJELSE I YRKESLIVET

Vem är personen som stalkar och varför stalkar hen? Med många exempel och fallbeskrivningar beskriver den här boken fenomenet stalkning i yrkeslivet, orsaker och riskfaktorer som föranleder stalkning samt kännetecknande beteenden hos förövaren. Genom ökad kunskap och förståelse kan vi bli bättre på att förutse och i viss mån förebygga att det ska inträffa. När stalkandet ändå är en realitet kan bokens strategier, verktyg och råd vara till hjälp för att överleva mentalt och skydda oss mot stalkaren och hens beteende. Boken avslutas med en rättslig kommentar skriven av Emma Olsson, senior åklagare vid Utvecklingscentrum i Göteborg.

ben j amin carlander j akob carlander

Stalkning och olaga förföljelse är brottsligt och kan få långtgående konsekvenser för den som utsätts. Inte minst personal inom offentlig verksamhet och förvaltning är en sårbar grupp som löper risk att drabbas i sin yrkesroll. Gränsen mellan det trevliga, anständiga och acceptabla och det skrämmande, hotfulla och skräckinjagande kan vara hårfin. Plötsligt har en person trängt innanför vår privata sfär och gjort både arbetslivet och privatlivet till en oförutsägbar och obehaglig tillvaro – vi har fallit offer för stalkning.

Benjamin Carlander Jakob Carlander

STALKNING

OCH OLAGA

FÖRFÖLJELSE I YRKESLIVET Förebygga, bedöma, hantera

9 789177 413974

77413974.1.1_Omslag.indd 1,3

2023-09-26 07:34:26

IN N E HÅL L Förord och inledning 9 Om författarna.........................................................................................................13 1. Om begreppen förföljelse, olaga förföljelse och stalkning 15 Förföljelse.................................................................................................................. 16 Olaga förföljelse – ett nytt brott för ett gammalt beteende....................... 23 Stalkning....................................................................................................................26 Två olika perspektiv................................................................................................ 27 Vi kan alla drabbas av stalkning........................................................................28 Relationen i fokus....................................................................................................30 2. Orsaker och riskfaktorer som föranleder stalkning 33 Klassificering av stalkning....................................................................................33 Modifierad klassificering av stalkning..............................................................36 Underliggande problematik................................................................................38 3. Beteenden som kännetecknar stalkning 45 Telefonsamtal......................................................................................................... 46 Paket och brev........................................................................................................ 46 Fysisk förföljelse, närvaro och övervakning................................................... 46 Cyberstalkning.........................................................................................................47 Kontakt med närstående..................................................................................... 49 Rykten, förtal och hot............................................................................................ 49 Överfall och skadegörelse...................................................................................53 Stalkning by proxy..................................................................................................53 Rättshaveristiskt beteende................................................................................... 61 Ombytta roller.........................................................................................................65 Reportage – att förändra en stalkare och hens beteende

77413974.1.1_Inlaga.indd 4

2023-09-27 07:30:01

4. Att drabbas i sin yrkesroll 73 Tre typer av stalkare...............................................................................................76 Att förutse en potentiell stalkare.........................................................................76 Att förutse ett potentiellt offer..............................................................................78 Offentlighet medför utsatthet............................................................................ 80 Kognitiv dissonans – ett destruktivt skydd mot stalkning........................... 80 Kollektiv stalkning av en hel myndighet eller organisation........................ 86 Att bli stalkad av en kollega................................................................................ 90 Reportage – Brottsofferjouren, en hjälp för den som blir utsatt

5. Förebygga och hantera stalkning – verktygslåda för enskilda 101 Stanna alltid i ditt uppdrag................................................................................. 101 Håll på gränsen mellan det offentliga och privata.................................... 104 Vänta inte för länge med att anmäla............................................................. 105 Informera omgivningen..................................................................................... 106 Gör polisanmälan................................................................................................. 107 Undvik all form av positiv förstärkning...........................................................108 Var uthållig i att inte svara................................................................................... 110 Fastna inte i förklaringar...................................................................................... 110 Ha ett vårdat språk................................................................................................ 111 Bevara all dokumentation...................................................................................112 Se över din säkerhet och dina rutiner.............................................................. 113 Bemötande vid rättshaveristiskt beteende.................................................... 114 Råd vid kontakt med massmedia..................................................................... 114 Hund som sällskap och skydd?.......................................................................... 115 6. Förebygga och hantera stalkning – verktygslåda för verksamheter 119 Utbilda personal.................................................................................................... 119 Upprätta en säkerhetsplan................................................................................ 120 Utarbeta en våldsförebyggande policy......................................................... 120

77413974.1.1_Inlaga.indd 5

2023-09-27 07:30:01

Granska säkerhetsrutiner och vidta säkerhetsåtgärder.............................122 Övriga råd på arbetsplatsen.............................................................................123 Litteraturlista

124

Appendix – olaga förföljelse, en rättslig kommentar 127 Begreppet förföljelse............................................................................................127 Ett förföljande beteende kriminaliseras..........................................................128 Bestämmelsens konstruktion..............................................................................128 Kort beskrivning av de enskilda brotten..........................................................133 Straffvärde och preskription.............................................................................. 136 Att motverka förföljelse........................................................................................137

77413974.1.1_Inlaga.indd 6

2023-09-27 07:30:01

77413974.1.1_Inlaga.indd 7

2023-09-27 07:30:01

77413974.1.1_Inlaga.indd 8

2023-09-27 07:30:01

FÖ RO R D O CH IN LED N I N G

Några månader innan manus till denna bok var färdigställt bevistade vi författare ett bröllop för en avlägsen släkting. Under vigselakten i kyrkan sjöng en brudtärna och vän till bruden för brudparet: Varje steg du tar, i varje dröm du har. I varje rop och svar, när du undrar var finns jag inom dig. Varje ensam dag, varje andetag. I varje strid och slag, är jag där du är det är du och jag.

Tårarna flödade på bruden och många andra i sällskapet, blickar möttes, handkyssar kastades. Det var fint, vackert och känslosamt stämningsfullt. Vi såg på varandra i kyrkbänken med både humor och förfäran. Ainbusk Singers gamla slagdänga som nu studsade runt mellan kyrkvalven är en fri översättning av Stings låt ”Every breath you take” som The Police gjorde känd i början på 1980-talet. Den låter som en tröstande kärlekssång, men Stings tankar låg mer åt övervakning och kontroll. Lyssnar man till

77413974.1.1_Inlaga.indd 9

2023-09-27 07:30:01

originalorden blir det kärleksfulla snart något obehagligt och hotfullt som kryper allt närmare. En stalkares och förövares sång till sitt offer. Gränsen mellan det trevliga, anständiga, acceptabla och det skrämmande, hotfulla och skräckinjagande kan vara hårfin. Plötsligt har något förändrats och i stället för det välbekanta befinner man sig i en värld som vore den Kafkas. Och där är man ensam, så förtvivlat ensam. Det finns en tragisk koppling mellan den högtidliga vigselakten vi deltog i och stalkandets sunkiga vardag. Den mest utsatta gruppen för stalkning och olaga förföljelse är kvinnorna i de romantiska relationer som övergått till att bli något annat. Som förföljs, hotas och trakasseras efter separationen av män som aldrig kan acceptera det faktum att relationen är slut. En kärlek som övergått till hat, och ett hat som missförstås som kärlek. Som med så mycket annat beskriver Shakespeare det bäst. När Othello misstänker sin fru för att ha bedragit honom uttalar han detta hot: ”Jag ska döda dig, och älska dig därefter.” Hatet och kärleken går i ett. Det är han som sjunger. Den här boken vänder sig dock till en annan grupp som inte lika ofta, men ändå ofta nog, blir utsatta för stalkning och olaga förföljelse – personal inom yrkeslivet, i offentlig verksamhet och förvaltning. Det är en bok för alla som i sitt arbete plötsligt hamnat i obekanta och obehagliga situationer då en annan person trängt sig innanför den privata sfären och gjort både arbetsliv och privatliv till en skrämmande tillvaro. • Läkaren som får gåvor och kärleksbrev av en patient på vårdcentralen, trots att han undanbett sig all kontakt. Han har skickat tillbaka alla gåvor och talat om att han är gift. Det gör patienten än mer ivrig i sitt agerande. • Socialsekreteraren som för tredje gången upptäcker hur någon skurit sönder hennes bildäck. Trots att hon näst intill visshet vet vem som gjort det lägger polisen omedelbart ner utredningen. • Psykologen som för att över huvud taget våga vistas utanför sitt

77413974.1.1_Inlaga.indd 10

2023-09-27 07:30:01

hem bryter upp från sin stad för att jobba i en annan landsdel. Här känner han ingen och livet är ensamt. • Handläggaren på länsstyrelsen som på sociala medier får läsa ett hotfullt upprop riktat mot henne själv skrivet av en missnöjd mark ägare. Uppropet är bara toppen av ett kyligt isberg, så mycket annat märkligt har förekommit den senaste tiden, som hundbajset i brevlådan häromdagen. • Läraren som nästan varje kväll ser en förälder till ett skolbarn vanka av och an utanför hennes hus. Ibland stannar föräldern till och tittar upp mot hennes fönster. • Polismannen som inledningsvis tog emot intima inviter från en person han inte känner och där tonen gradvis nu förändras från frustrerad till hotfull. Eftersom han inte vet vem som skriver växer misstänksamheten från dag till dag. Han börjar se potentiella förövare överallt. • Den nyutbildade bygginspektören som uppvaktas av en senior kollega som tycks dyka upp i alla sammanhang hon själv befinner sig i, fastän hon tydligt sagt ifrån. Nyligen gick kollegan med i den kör som varit hennes andningshål under lång tid. Det känns som om syret börjar ta slut. Listan kan göras lång. I den här boken kommer du att möta dem alla, de som stalkas inom yrkeslivet; deras utsatthet, deras oro och deras ensamhet. Kanske kommer du att känna igen dig själv på olika sätt. Inte minst inom alla kontaktyrken är vi både sårbara och utsatta för beteendet. Vi ska försöka förstå hur det kan bli på det här sättet. Varför man en dag plötsligt upptäcker att man är ett offer för stalkning. Vi kommer också att beskriva orsaker och riskfaktorer som föranleder stalkning samt stalkarens och förövarens beteenden för att bättre förstå, förebygga och förutse. Vem är hen som stalkar och varför stalkar hen? Och vi kommer framför allt att söka bra strategier och dugliga verktyg för att

77413974.1.1_Inlaga.indd 11

2023-09-27 07:30:01

skydda oss mot stalkaren och hens beteende när allt är ett faktum. I viss mån kan vi avvärja att det ska inträffa. När stalkandet ändå är en realitet behöver vi en bra karta att navigera efter för att skydda oss och överleva mentalt. Den här boken är en grundlig och bra karta att förhålla sig till. Vi har båda arbetat med frågor kring rättshaveristiskt beteende tidigare. Då handlade det om ett lagligt beteende som tenderar att bli en djup olägenhet. Nu tar vi situationen ett stycke längre. Stalkning och olaga förföljelse är en brottslig handling och måste därför förstås och bemötas utifrån just det faktum att det är ett brott. Det innebär att vi synonymt med ordet stalkare även använder oss av begreppet förövare, och vi kallar därför också den som blir utsatt för stalkning för offer. Det gör vi i enlighet med att stalkning är en brottslig handling och därmed är förövare och offer adekvata begrepp som återspeglar situationen på rätt sätt. Alla de personer vi beskrev ovan är brottsoffer. Om du drabbas av liknande händelser blir också du ett brottsoffer. Stalker eller stalkare? Stalking eller stalkning? ”Stalking” är ett engelskt begrepp som ofta används i sin engelska form även på svenska. I en bok som denna har vi funnit det otympligt då det är svårt att konsekvent använda den engelska formen när vi ändå måste bygga på med svenska ändelser. Vi har därför valt att använda de svenska benämningarna av stalker och stalking och talar därför om stalkare, stalkning, stalkad och så vidare. Detta i enlighet med vad Sofia Tingsell vid Språkrådet skriver i Språktidningen (2020). Vi lyfter fram många exempel och fallbeskrivningar i boken. De är alla förankrade i arbetslivets verklighet men så omskrivna att de inte ska vara möjliga att identifiera. Eftersom det handlar om ett brottsligt beteende är vi glada och tacksamma för att åklagare Emma Olsson medverkat i boken med ett kapitel om rättsliga frågor. Tack Emma! Vi vill också rikta tack till polis, förhandlarsamordnare och förhandlingsledare Erik Pers vid Regionala insatsstyrkan i Stockholm som vi intervjuat i boken och som ger viktiga pusselbitar hur vi kan förstå en stalkare och ge hen ett professionellt bemötande när vi

77413974.1.1_Inlaga.indd 12

2023-09-27 07:30:01

är i den rollen. Ett lika stort tack till Daniela Lind vid Brottsofferjouren i Linköping (Brovi) som vi också fått förmånen att intervjua. Daniela har viktig kunskap när det gäller att förstå brottsoffrets utsatthet vid stalkning och hon har gett oss kloka råd om hur man ska förhålla sig som brottsoffer. Ett stort tack till förläggare Ingela Skantze på Gothia Kompetens som kom med idén till denna bok. Du har inspirerat och väglett oss med din stora erfarenhet kring viktiga frågor i offentlig verksamhet och gjort boken till vad den nu är. Tack också till Linnéa Isheden på Gothia Kompetens som är redaktör för boken och som klokt och kunnigt hjälpt oss med manus och gjort denna bok till vad den är. Eventuella fel och brister är självklart våra egna. Norrköping och Östra Tommarp, september 2023 Benjamin Carlander och Jakob Carlander

OM FÖRFATTARNA Benjamin Carlander är leg. psykolog med flera års erfarenhet av att fö-

reläsa. Han arbetar på barn- och ungdomspsykiatrin i Norrköping och tar på fritiden emot klienter för samtalsbehandlingar på sin egen mottagning. Benjamin Carlander är särskilt engagerad i frågor om hur verksamheter bemöter och hanterar problematiska beteenden och har på senaste tid vidgat sina vyer till att inkludera stalkning och olaga förföljelse. Jakob Carlander är leg. psykoterapeut och arbetar vid egen mottagning.

Han har skrivit ett flertal böcker om bemötande och är en uppskattad och ofta anlitad föreläsare. Med sina böcker om rättshaveristiskt beteende har Jakob Carlander identifierat ett tidigare inte uppmärksammat samhällsproblem som ofta gör tillvaron i det närmaste outhärdlig för andra – inte minst personal inom offentlig sektor.

77413974.1.1_Inlaga.indd 13

2023-09-27 07:30:01

R E P O RTAG E – AT T FÖ R ÄN D R A E N STAL K AR E O CH HE N S B E TE E N D E

rik Pers är polis och arbetar som förhandlare vid regionala insatsstyrkan i Stockholm. Hans uppgift är att etablera kontakt med personer som förskansat sig eller tagit gisslan för att uppnå en våldsfri lösning där personen överlämnar sig utan att göra sig själv eller någon annan illa. Tidigare har han arbetat som utredare och med frågor kring medarbetarskydd för personal inom polisen. Förhandlargruppen består av sju heltidsanställda poliser. Erik Pers främsta redskap är samtalet med den andra personen, det kan handla om förhandlingar, riskreducerande insatser och brottsförebyggande samtal. Ett av uppdragen är att föra samtal med människor som blivit anmälda och lagförda för olaga förföljelse. Syftet med dessa samtal är att reducera återfall så att personen efter att ha varit frihetsberövad inte ska återvända till samma beteende. Främst handlar det om män som misshandlat kvinnor i relationer de befunnit sig i. En annan form av stalkning som inte är lika vanlig men som ändå förekommer är när en person förföljer en enskild individ, exempelvis polis eller personal inom domstolsväsendet. Resultaten av dessa samtal är ofta positiva. I ett sammanhang erbjöd man samtal till

77413974.1.1_Inlaga.indd 69

2023-09-27 07:30:02

18 män som dömts för misshandel och olaga förföljelse. Av dessa tackade 16 män ja och 13 av dem hade efter ett år inte återfallit till brottslighet. Erik Pers betonar att dessa samtal är frivilliga. På så sätt möter man personer på en mer neutral nivå än om man själv vore utredare i ett brott. Detta gynnar relationsskapandet. Det finns hos dessa män, som det alltså ofta handlar om, en hög stressnivå där de inte känt sig lyssnade på och därför fastnat i sina egna föreställningar. Erik Pers säger att ”vi vågar ta samtalen med dem” utan att själva gå i försvar men samtidigt med en uppriktighet kring vad som faktiskt har ägt rum. Det handlar alltså om att upprätta ett förtroende med personen utan att förringa det hen gjort sig skyldig till. Att försöka skrämma eller hota bort ett beteende leder ofta till förstärkningar. Det blir, säger Erik Pers, som att ”mata grillen” hela tiden – den andra får inte möjlighet att kyla av sig. Det är viktigt att personen känner sig lyssnad på. Först då kan man uppnå varaktiga förändringar. Målsättningen är att hjälpa dessa personer att börja mentalisera kring sin situation och vad de utsätter andra för. Det kan betyda att man konfronterar en person med de känslor hen väcker hos andra: ”Du säger att du inte vill skrämmas, men personen är ju uppenbarligen rädd för dig.” På så sätt försöker man koppla personens beteende till andras känslor. En annan strategi är att man försöker få personen att granska sitt eget beteende utifrån egna livsmål: ”Gynnar det dig bäst när du gör på det här sättet?” ”Vad skulle du kunna uppnå om du avstod från att förfölja din tidigare partner?” Dessa frågor förutsätter ett aktivt lyssnande där personen har möjlighet att känna sig sedd, hörd och bekräftad. Erik Pers berättar att man ofta utgår från den amerikanska psykologen Robert Caldinis sex övertalningsprinciper för att förändra deras beteende: • Engagemang och konsekvent agerande – ett koncist agerande som är konsekvent under tid. • Ömsesidighet – ”om jag ger något till dig vill jag ha något tillbaka från dig.”

77413974.1.1_Inlaga.indd 70

2023-09-27 07:30:02

• Social bevisning och konsensus – ”om alla andra gör på ett visst sätt måste det ligga något i det.” • Auktoritet – att vara tydlig och trygg i sitt uppdrag utan maktmissbruk. • Smak – att jobba med sympati och likheter, skapa möjlighet till igenkänning. • Knapphet – att se tillgången som begränsad. Det är viktigt att alltid utgå från personens beteende – vad hen gör – snarare än att hamna i en debatt om rätt och fel. Det är alltid lättare för en person att förändra sitt beteende när hen inte befinner sig i en krissituation samtidigt som personen får möjlighet att se hur det finns en vinst med att förändra sitt beteende. För den som i sitt uppdrag har att möta och arbeta med personen med ett stalkande beteende är detta viktiga råd. Eftersom det är först när stalkaren får möjlighet att konfronteras med sitt beteende som en förändring kan uppnås är det viktigt att polisanmäla stalkning och olaga förföljelse. Hos polisen finns både kunskap och intresse för att förändra dessa personers beteende. Då måste det också bli uppmärksammat och konfronterat.

77413974.1.1_Inlaga.indd 71

2023-09-27 07:30:02

KAPITEL 4

ATT D R A B B AS I SIN Y R K E S RO L L Det kan finnas flera anledningar till att personal inom offentlig verksamhet blir utsatt för stalkning och olaga förföljelse. Ofta ligger förklaringen i själva uppdraget som offentligt anställd. Vi möter människor i speciella situationer där vi: • fattar beslut i deras ärende • tillstyrker eller ger avslag • dömer i deras tvister • ingriper och begränsar • räddar och botar • lyssnar och hjälper • tar del av intima detaljer och svåra berättelser • har ett ansvar för deras närstående; elev, patient och omsorgstagare • bär på målsättningen att visa medkänsla för den andra personen oavsett vilka känslor hen väcker hos oss. Vår roll i någon annans liv kan förarga och kränka personen. Det kan också innebära att personen tillskriver oss en positiv betydelse som paradox-

77413974.1.1_Inlaga.indd 73

2023-09-27 07:30:02

alt nog kan leda till problematiska konsekvenser. På gott eller ont lägger personen ansvaret på oss för hens livssituation och de förändringar som inträffat, vilket innebär att hen relationellt vill fortsätta uppleva såväl en kränkt som en positiv känsla kring det inträffade och kopplar sin känsla till en enskild person. I varje fall anser sig personen ha rätt att få fortsätta kontakten, mer än den rätt den offentligt anställda har att få avsluta kontakten. Uppvakta eller hämnas, stalkaren vill i varje fall behålla relationen och kan reagera med en narcissistisk kränkthet när den andra avböjer eller motsätter sig denna relation. Såväl negativa besked som stödjande och räddande åtgärder kan väcka ett stalkande beteende. Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet, skriver: Stalkning kan även uppstå för de som får negativa besked från t.ex. en arbetsgivare eller en myndighet som påverkar deras liv i stor utsträckning. De personer som kommer med dessa besked kan då personifiera det negativa beskedet och stalkaren förföljer dem för att de ska ändra sitt beslut, vilket stalkaren upplever kommer att innebära att hen får upprättelse i sin sak. Medan för andra så uppstår en förälskelse eller en önskan om en vänskap och de vill ha en nära relation med personen och accepterar således inte att den andra personen inte vill ha en relation (Strand, 2019, s. 530).

En svårighet när det gäller att uppmärksamma dessa brott i offentlig verksamhet är att enskilda händelser ska kunna ses just som brott. Stalkning bygger på upprepade försök till kontakt som den andra inte vill ha och som orsakar obehag men där den enstaka handlingen i sig inte behöver vara ett brott. Det är därför svårt att få enskild stalkning att synas i den allmänna brottsstatistiken. Kanske särskilt inom offentlig verksamhet eftersom vi där har en långtgående skyldighet att vara tillgängliga och där medkänslan kan göra det svårt att avvisa en person. Det stalkande beteendet kan alltför länge gömma sig i det som vi uppfattar som vårt uppdrag och vår skyldighet.

77413974.1.1_Inlaga.indd 74

2023-09-27 07:30:02

Ett särskilt dilemma är att offentligt anställda på ett helt annat sätt är tillgängliga för stalkaren. Hen vet var vi finns, att vi har skyldighet att svara och att våra ansökningshandlingar liksom annat material är offentligt material som kan begäras ut. Den yttre situationen i offentlig verksamhet underlättar alltså för stalkarens beteende. Vi är ju just det – offentliga. Stalkaren har större möjlighet att spela ut oss mot vår egen omgivning, särskilt om andra kollegor inte är informerade om att någon just nu är utsatt för stalkning. Arbetsledningen kan också uppträda osäkert i rädsla för att bli anmäld till Justitieombudsmannen (JO) eller annan tillsynsmyndighet eftersom anmälningar är ett vanligt redskap för stalkaren i offentlig verksamhet. Om arbetsplatsen dessutom är en offentlig miljö, som exempelvis biblio tek, kaféer och receptioner, blir sårbarheten ännu större. Inom omsorg och LSS-verksamhet kan en stalkande anhörig till och med ge sig rätten att både vistas och bo på det som är den stalkades arbetsplats, vilket kan medföra absurda situationer. Se avsnittet om rättshaveristiskt beteende i kapitlet om beteenden som kännetecknar stalkning. Att bli utsatt för stalkning som leder till rädsla och obehag drabbar 9–20 procent av befolkningen i engelsktalande länder (Mullen m.fl., 2009). Hälften av dem som drabbas har tidigare haft en relation till dem som utsätter dem, för den andra hälften är stalkaren en bekant eller främling. Eftersom personal inom offentlig förvaltning är exponerad för en stor grupp människor och ofta vid tillfällen som har en dramatisk och avgörande eller i varje fall viktig betydelse för den andra kan vi med gott fog tänka att offentliganställda hör till en större grupp av den andra hälften. Susanne Strand (2019) har också påpekat att sannolikheten är högre att de som förföljer offentliga personer har någon form av psykisk ohälsa än de som stalkar personer av andra motiv, något som också Mullen och medarbetare hävdar (2009). Offentligt anställda drabbas således oftare av en svårare form av stalkning där förövaren har små möjligheter att komma till självinsikt med sitt beteende.

77413974.1.1_Inlaga.indd 75

2023-09-27 07:30:02

TRE TYPER AV STALKARE Vi begränsar kategorierna av stalkare till tre grupper: den som söker intim kontakt, den som ser sig som avvisad och den som förbittrad vill hämnas ett ovälkommet besked eller på annat sätt känner sig kränkt och bitter. Enligt Mullens typologi motsvarar detta den närhetssökande stalkaren, till exempel patienten som söker en mer intensiv vänskaps- eller kärleksrelation med sin läkare, psykolog eller annan personal, vilket i sin tur kan leda till den avvisade stalkaren med en kränkt känsla av att vara avvisad. Den tredje kategorin som ofta drabbar offentligt anställda är hämnaren som anser att bygginspektören, domaren, handläggaren eller socialsekreteraren inte hanterat hen rättvist och som i sin bitterhet hämnas genom att på olika sätt skapa obehag för yrkespersoner.

ATT FÖRUTSE EN POTENTIELL STALKARE I mycket offentlig verksamhet finns det ingen möjlighet att lära känna personen och tidigt förstå vad som eventuellt komma skall. Exponeringen för den andra personen kan vara kortvarig men ändå sätta djupa avtryck som kan utvecklas till stalkande beteende. Vi tar emot en ansökan, en anmälan eller en begäran. När personen sedan känner sig kränkt och bitter uppstår stalkningen som fenomen. Där finns begränsade möjligheter att kunna förutse den fortsatta händelseutvecklingen innan det stalkande beteendet är på plats. I andra miljöer, särskilt inom vård och omsorg, lär vi känna personen närmare, kanske till och med tar del av och blir bärare av berättelser kring uppväxt, livshistoria och viktiga situationer i personens liv. Där finns större möjlighet att förutse ett kommande stalkande beteende även om det är svårt att generalisera en viss personlighetstyp och ett kommande beteende. Mullen och medarbetare (2009) beskriver dessa personer som vanligtvis ensamma, isolerade, ofta arbetslösa och med en barndom där de befunnit

77413974.1.1_Inlaga.indd 76

2023-09-27 07:30:02

sig utanför kompisgemenskapen på olika sätt. Det finns ofta brister i deras relationshistoria och inte sällan har de levt ensamma under längre tid. Man lyfter också fram att stalkare inom offentlig förvaltning som agerar utifrån en önskan om intim och romantisk kontakt oftare är kvinnor. På samma sätt kan man anta att de stalkare som drivs av ett hämndmotiv något oftare utgörs av män. I samtal med personen framträder ofta ett misstänksamt och ifrågasättande drag. Hen kan också präglas av ett mer klängigt och lite barnsligt översvallande romantiserande beteende, ofta med en okänslighet och klumpighet för vilka frågor som är okej att ställa och inte. Såväl paranoida och narcissistiska som tvångsmässiga drag är framträdande. I myndighetsutövning känner man ofta tidigt igen stalkaren på de drag som också återfinns hos rättshaveristen: en tilltagande aggressiv ordmassa i kommunikationen, kommunikation som övergår från att vara samlad och korrekt till präglad av aggressiva och frustrerande utbrott, beskrivningar av sig själv som offer och utsatt vilket i sin tur leder till hämndlystnad och hotfulla uttalanden mot myndighetspersoner. Hos yrkespersoner som möter detta beteende finns ofta en motsvarande känsla av tillkortakommande, misslyckande och tilltagande osäkerhet. Ganska snart brukar den andra personens tilltal och frågor bli mer privata och hen använder sig gärna av den andra personens förnamn när hen talar, vilket ibland kan ses som ett förstadium till stalkning. Den vanligaste formen av stalkning i offentlig verksamhet i Sverige, även inom sjukvård och omsorg, tycks vara stalkaren som drivs av hämndmotiv med en upplevelse av att vara kränkt och orättvist behandlad. I en artikel i Upsala Nya Tidning (2019) sägs att 3–6 fall av stalkning förekommer årligen på Akademiska sjukhuset i Uppsala och att dessa oftare är kopplade till missnöje och hämnd än närhetssökande. Vi bör därför utgå från att personal som har att fatta beslut, göra bedömningar eller fälla omdömen och avgöranden löper den största risken att bli utsatt för stalkning, vilket självklart inte utesluter att andra grupper drabbas.

77413974.1.1_Inlaga.indd 77

2023-09-27 07:30:02

ATT FÖRUTSE ETT POTENTIELLT OFFER Vem som helst kan drabbas av stalkning. Säger vi att det går att förutse vem som blir drabbad kan det leda till slutsatsen att vi på något sätt har oss själva att skylla för den andras beteende, vilket vi absolut vänder oss emot. Att förutse beteendet är lika svårt som att förutsäga en kommande naturkatastrof. När det väl inträffat är det uppenbart. Men ju tidigare i processen, desto mer svårt är det att inse vad som ska komma. Det finns ändå några generella slutsatser att dra: • Kvinnor är mer utsatta för stalkning än män. Männen klarar sig något lindrigare undan. Å andra sidan tenderar män att bli mind re trodda och få sämre hjälp av sin omgivning, även av rättsväsendet, särskilt när de blir utsatta av en kvinnlig stalkare (Mullen m.fl., 2009). • Personal inom psykiatrisk behandling löper högre risk att drabbas. Här kan sägas att ju mer relationell karaktär ett arbete har, desto större är risken att drabbas av närhetssökande stalkning. Psykologer, psykiatriker och annan sjukvårdspersonal är mer utsatta för intim och närhetssökande stalkning än andra yrkesgrupper. Vi kan anta att behandlaren som arbetar med psykodynamisk terapi och överföringstolkningar, relationell psykoterapi och compassionfokuserad terapi löper större risk att drabbas än psykologen som arbetar med ren klassisk behavioristisk terapi. Detta eftersom behandlaren kommer den andra närmare mer emotionellt och behandlingstiden tenderar att vara längre. Dessutom kan uttalad medkänsla, sympati och djupt intresse för patienten misstolkas som ett romantiskt intresse från behandlaren. Ju mer känslomässig närhet, desto större trigger för stalkning. • Personal i reception eller vid kontaktcentrum hör också till en utsatt grupp. Även om de primärt inte är objekt för stalkaren kan de upplevas stå i vägen mellan förövare och offer och därmed bli utsatta för aggressivt beteende.

77413974.1.1_Inlaga.indd 78

2023-09-27 07:30:02

• Personal med myndighetsutövande funktion som fattar beslut, ger tillstånd och gör bedömningar hör också till riskgrupperna, särskilt att drabbas av den förbittrade hämnande stalkaren. • Stalkare har en tendens att välja sitt offer bland dem som är osäkra och lite konflikträdda, vilket de flesta av oss är. Hjälplöshet, osäkerhet, ambivalens och vädjan kan locka fram sadism liksom en vilja att vårda, dominera och äga. Det är vår uppfattning att den som är bestämd, visar på integritet och andas en egen auktoritet blir mindre utsatt, såväl av den närhetssökande stalkaren som av den som drivs av hämndmotiv. Om en läkare till exempel säger till den uppvaktande patienten ”jag har redan en partner” kommer det att trigga den andras beteende. Om läkaren däremot gör klart att ”jag tillåter inte att du kontaktar mig vidare” skapar det bättre förutsättningar för att beteendet avbryts. Man har dessutom bättre förutsättningar att då gå vidare med en polisanmälan. • Den som arbetar ensam vid egen mottagning är mer sårbar för stalkning. Man saknar kollegor och är ofta ensam i sitt arbete. Det minskar skyddet vid stalkning och kan också trigga en stalkare som vet att offret är ensamt på sin arbetsplats. • Dålig förkunskap är också en riskfaktor. En vanlig erfarenhet hos personal som blivit utsatt för stalkning inom sjukvården är att den grundläggande utbildningen inte förberett dem tillräckligt för situa tioner som denna och liknande. Det ökar risken att man bemöter stalkaren med osäkerhet och tvehågsenhet. Dessa slutsatser är generella och i viss mån också anekdotiska. Det saknas fortfarande bra forskning inom detta område.

77413974.1.1_Inlaga.indd 79

2023-09-27 07:30:02

ISBN 9789177413974

STALKNING OCH OLAGA FÖRFÖLJELSE I YRKESLIVET

ben j amin carlander j akob carlander

Benjamin Carlander Jakob Carlander

STALKNING

OCH OLAGA

FÖRFÖLJELSE I YRKESLIVET Förebygga, bedöma, hantera

9 789177 413974

77413974.1.1_Omslag.indd 1,3

2023-09-26 07:34:26