FAMILJEHEM F ÖR BARN MED NPF
MED NPF
INLEDNING ........................................................................................7 1. I NNAN P LACERING ......................................................................11 Lite om diagnoser och andra utmaningar............................................12 Adhd .............................................................................................................14 Autism ..........................................................................................................14 Intellektuell funktionsnedsättning (IF) ..................................................15 Trots, Tourettes, OCD och psykisk ohälsa .............................................15 Trauma och neuropsykiatri ......................................................................16 Utmaningar som kan förstås ur ett npf-perspektiv .............................18 Att planera sin vardag ...............................................................................18 Att dra rimliga slutsatser ...........................................................................20 Flexibilitet ....................................................................................................20 Att förstå sig på andra människor ...........................................................21 Känsloreglering ..........................................................................................22 Tolka sinnesintryck....................................................................................23 Barnet ..........................................................................................................25 Att bli placerad (igen och igen)................................................................25 Beskriva barnets behov ............................................................................26 Lite om föräldrar till barn med npf .........................................................27 Familjehemmet..........................................................................................30 Att vara familjehem....................................................................................30 Hållbara familjehem ..................................................................................32 Att bygga upp relationer mellan socialtjänst och familjehem ..........33 Matchning barn och familjehem .............................................................34 Matchning familjehem och socialtjänst ................................................39 Att tänka på inför placering .....................................................................42 2. U NDER P LACERINGSTIDEN .......................................................43 Den första tiden .........................................................................................44 Stabilitet.......................................................................................................46 Det första året .............................................................................................48 Förhållningssätt .........................................................................................50 Prioriteringar ...............................................................................................51 Stress och oro .............................................................................................52
Tid att bygga relation ................................................................................55 Landa i sin diagnos....................................................................................57 Praktisk verktygslåda ................................................................................59 Att visa och göra synligt ............................................................................59 Tydlighet ......................................................................................................63 Rutiner..........................................................................................................64 Förutsägbarhet ...........................................................................................66 Särskilda utmaningar ...............................................................................70 Sociala medier och spel ...........................................................................70 Mat ................................................................................................................75 Sömn ............................................................................................................77 Sex.................................................................................................................77 Utagerande beteenden.............................................................................81 Att inte ta emot stöd ..................................................................................83 Att vilja ha allt stöd i världen ....................................................................84 Möten och att mötas .................................................................................86 Barn på möte ..............................................................................................87 Att vara professionell och personlig men inte privat ..........................88 Prestige ........................................................................................................91 Långsiktigt tänkande.................................................................................92 Umgängen ...................................................................................................93 Att tänka på under placeringstiden .......................................................96 3. AVSLUT...........................................................................................97 Mer eller mindre planerade avbrott .......................................................98 Att ta över som handläggare när någon annan slutat ........................100 Familjehemmets avslut ............................................................................101 När barnet blir vuxet ..................................................................................102 Att tänka på gällande avslut ....................................................................104 SL UTORD ...........................................................................................105 LÄSTIPS .............................................................................................107
INLEDNING
Barn som av olika anledningar inte kan bo i sin ursprungsfamilj, och som i stället får sin omsorg i en annan familj särskilt utvald av samhället, ska få det allra bästa. Att vara handläggare och placera ett barn i en alternativ familj är ett enormt ansvar. Lika stort är ansvaret att som familj öppna upp sitt hem för ett barn eller en ungdom som behöver bo på annan plats, tillfälligt eller för en längre tid. Ibland under hela uppväxten. Forskningen har idag inte svar på huruvida familjehem är en vettig insats i ett livsperspektiv för barn som inte kan bo med sina föräldrar. Kanske får vi aldrig veta eftersom det är svårt med facit i socialt arbete. Desto viktigare att vi är måna om att barnet i alla fall under sin placeringstid ska ha en fin, varm och trygg tillvaro, präglad av förståelse.
I slutet av 2010-talet deltog jag i en workshop med forskare och vuxna personer som varit placerade. Sammankomsten anordnades med anledning av pågående forskning om personer som utsatts för vanvård i fosterhem eller på institutioner. En berättelse som rörde mig djupt var när en av deltagarna berättade hur hen mest av allt önskade att få vara ett helt vanligt barn, med helt vanliga föräldrar. I samma sekund som hen hämtades av socialtjänsten från sitt i högsta grad dysfunktionella hem övergick hen till att bli en ovanlig. En annan. En sådan som inte kunde bo med sin vanliga familj. Den stämpeln gick aldrig bort, även om hen fick det betydligt bättre i några av sina fosterfamiljer. Vi behöver göra allt vi kan för att den som redan känner sig som en ovanlig inkluderas
7
på alla sätt vi kan komma på. Att hen får en hemnyckel, en plats bland alla andra vid köksbordets långsida och en krok för sin handduk inne i badrummet – att hen blir vi med familjen. En som känner sig ovanlig ska inte dessutom behöva känna sig särbehandlad.
Barn som placeras bär på extra skörheter. Att flyttas från sina föräldrar och kanske syskon, ofta under uppslitande eller dramatiska omständigheter, skapar i sig självt förutsättningar för traumatiska upplevelser. De barn som flyttas på grund av försummelse, misshandel eller övergrepp har också svåra upplevelser i sin ryggsäck som behöver hanteras och härbärgeras. Även barn som flyttas på grund av egen kriminalitet eller destruktivt levnadssätt bär med sig erfarenheter av att göra sig själv eller andra illa. När barnet dessutom har en neuropsykiatrisk diagnos (npf) tillkommer enligt min erfarenhet i princip alltid särskilda utmaningar.
Såväl handläggare som familjehem har ofta genom utbildning och erfarenhet en bred kunskap om placerade barns villkor. Genom att tillföra fördjupad kunskap om npf kan vi få en utökad förståelse för den komplexitet som familjehemsuppdraget utgör. Sådan kunskap kan ligga till grund för handläggares stöd till familjehem och för familjehemmets egna möjligheter till vardaglig reflektion – själva och tillsammans med barnet. Kunskap är grunden till förståelse och genom förståelse får vi chans att bibehålla vårt empatiska perspektiv, även i relation till beteenden som kan te sig utmanande eller svåra att förstå.
Vi som valt att arbeta med eller vara familjehem för barn och unga med npf har ett särskilt ansvar för att så långt det är möjligt genom värme, nyfikenhet och engagemang försöka fylla barnets referensbibliotek med goda upplevelser och erfarenheter. När vi lyckas se på barnet och hens omgivning med snälla ögon minskar riskerna för onödiga konflikter, tung belastning och oplanerade avbrott i familjehemsplaceringen.
Med all den komplexitet som återfinns kring barn med npf som placeras i familjehem så finns det gott om utrymme för error. Min förhoppning är att den här boken ska bidra till att ännu ett barn som flyttat runt mellan olika instanser äntligen ska våga lita på att hens nya familj håller.
8
Kanske våga släppa garden, bara lite grann. Skratta. Be om hjälp. Känna sig hemma.
Boken vänder sig till socialtjänst, familjehemskonsulenter och familjehem som tar emot barn med npf och bygger på erfarenheter från ett yrkesliv som på olika sätt kretsat kring personer med npf och placerade barn. Jag har haft turen att få en bred erfarenhet via arbete bland annat på behandlingshem, som arbetskonsulent, i specialiserad habiliteringsverksamhet, som processorienterad handledare i olika arbetsgrupper och som forskningsassistent. Under de senaste 10 åren har jag utbildat och handlett familjehem inom npf. Jag är pedagog, socionom, handledare och har en magister i socialt arbete.
Genom mitt arbetsliv har jag fått möta ett flertal kloka handläggare, familjehem och inte minst barn och ungdomar som väckt intresse, nyfikenhet och framför allt hopp. Exemplen i boken är hämtade från verkliga händelser, men avidentifierade.
Jag använder mestadels begreppet barn, även när det gäller ungdomar upp till arton år. Ibland kanske det till och med slinker med en tjugoåring som fick bo kvar lite extra i termen barn.
Tack till de familjehem, handläggare och ungdomar som tagit sig tid och tankekraft att komma med specifika kommentarer inför den här boken. Och ett särskilt tack till mina föräldrar som bröt mot normen och lät mig växa upp utanför ankdammen, i en dynamisk miljö tillsammans med barn som inte kunde bo med sina egna föräldrar.
9
Utmaningar som kan förstås ur ett npf-perspektiv
Har vi träffat en person med autism och adhd så har vi träffat just hen och vi kan inte direkt överföra hens sätt att fungera på nästa person vi möter. Därför är det ingen garanti att ett familjehem som har erfarenhet av att ta emot ett barn med npf kommer att göra en lika bra insats för nästa barn med samma diagnoser eftersom hen kan ha andra svårigheter. Men ett familjehem som under en lång period med tålamod och värme tagit sig an en ungdom med autism och adhd kan ha goda förutsättningar att vara lika varma och tålmodiga gentemot en annan ungdom med samma diagnoser.
Barn med npf har stora utmaningar med sådant som inte kostar på lika mycket för den som inte har en diagnos. När barnet gått igenom en omfattande utredning och fått en diagnos vet vi alltså att det barn vi har framför oss är ett barn som har extra utmaningar i vardagen och som därför behöver extra omsorg och extra förståelse från sin omgivning. När vi placerar eller tar emot ett diagnostiserat barn i familjen skriver vi alltså under på att vi har att göra med ett barn som har en funktionsnedsättning och därför är i behov av vår kunskap och förståelse. Många familjehem beskriver att det har gett dem nya insikter och utmaningar som är lärdomar för livet.
Man vet inte riktigt hur hjärnan fungerar, men det finns teorier om vilka funktioner som kan vara påverkade vid npf.
Att planera sin vardag
För att få ordning på tillvaron krävs att vi kan planera och organisera våra vardagliga aktiviteter. Vi behöver ha koll på hur lång tid det tar att ta sig från hemmet till skolan annars kommer vi lätt för sent.Vi behöver ha koll på i vilken ordning saker ska prioriteras, så att vi även får de mindre lustfyllda aktiviteterna utförda. För att kunna vara rätt utrustade på gymnastiken eller friluftsdagen behöver vi kunna föreställa oss vad vi behöver ha med oss i väskan. Det här lär sig barn successivt med stöd av sina viktiga vuxna. För barn med npf kan förmågan till inlärning när det gäller vardagsplanering vara påverkad. Det innebär att vi kan behöva
18
förbereda oss på stökiga rum, där uppmaningen att lägga smutsiga kläder i tvättkorgen snarare blir tomt tjat än hjälpsamma påminnelser. Eller så kanske vi möter ett barn som i sin desperation efter ordning vill ha varje sak på exakt rätt plats och blir orolig om vi byter lakan eller rör runt, aldrig så lite, bland sakerna på rummet. Vi kan också behöva vara beredda på att det självständiga chokladbollsbaket slutar med att hälften av ingredienserna saknades och att större delen av köket, inklusive gardinerna, är charmigt kakaopudrade. Barnets lärare kanske hör av sig varje vecka och meddelar att barnet inte tagit med sig rätt böcker eller missat att göra läxan. Barnet kommer kanske att tappa bort fler saker än de flesta barn och ha svårt att komma i gång med saker eller kanske svårt att avsluta dem. Det kan vara svårt att göra genomtänkta val, kanske på grund av impulsivitet eller på grund av att det är svårt att förutse vad valet jag gör faktiskt innebär. Många barn med npf har utvecklat en allergi mot tjat vilket gör att de reagerar med kraftiga känsloutbrott vid det som vi själva bara ser som en liten stilla påminnelse.
Förmågan att planera och organisera sin tillvaro hänger samman med det som kallas för exekutiv förmåga. Våra exekutiva funktioner har avgörande betydelse för hur vi får ihop vårt liv, och dessa förmågor är nedsatta hos både barn med adhd och autism.
Exempel på sådant som kan vara svårt för barn som har utmaningar med att planera sin vardag:
J Komma i gång med sådant som ska göras.
J Vardagssysslor såsom städning, matlagning eller sköta sin ekonomi.
J Göra klar t uppgifter.
J Personlig omvårdnad såsom klädsel och hygien.
J Upprätthålla en plan.
J Passa tider.
J Göra genomtänkta val.
19
Att dra rimliga slutsatser
För att lära oss av våra misstag behöver vi ha en förmåga att generalisera sådant vi varit med om till nya, liknande situationer. Barn med framför allt autism brukar ha svårt att lära sig av konsekvenser eftersom det är svårt att skilja ut vilka detaljer som var viktiga att dra lärdom från. Om jag misslyckas med engelskaprovet, beror det då på att jag inte kan lyckas med prov på torsdagar eller på att jag inte pluggat tillräckligt? (Eller på något helt annat.) För att kunna skilja oviktiga detaljer från viktiga, dra slutsatser och visa på gott omdöme så behöver vi ha en förmåga till central samordning. Det finns teorier om att personer med autism har svårigheter med sin centrala samordningsförmåga och att livet därmed kan te sig fragmentariskt. En del beskriver det som en serietidning där rutorna bara slängts ut på måfå, andra som en tillvaro utan röd tråd. Det mesta som händer blir då en total överraskning, alltifrån andra människors reaktioner på ens eget beteende till konsekvenser som kan uppstå av ens eget handlande.
Exempel på sådant som kan bli svårt för barn som har svårt att se sammanhang:
J Förstå orsak–verkan.
J Se sin egen del i olika sammanhang.
J Sor tera i viktigt/oviktigt.
J Använda gammal kunskap till nya situationer.
J Lösa plötsliga problem.
J Välja.
J Svara på varför en tokig situation uppstått.
Flexibilitet
Om jag äntligen hittat ett sätt att få det kostsamma vardagslivet att fungera, en rutin som gör mig trygg, och så kommer någon och säger att idag ska vi göra på ett annat sätt, då kan den där upplevda tryggheten förloras i ett ögonblick. När vi saknar trygghet och förutsägbarhet, vilket
20
placerade barn i sig själva ofta lider brist på utifrån att de är just placerade i ett nytt sammanhang, blir vi sällan vårt bästa jag. Många med framför allt autism upplever väldigt mycket stress vid oförutsägbarhet och förändr ingar. Även barn med adhd som själva kan vara snabba när det gäller att ändra planer kan reagera starkt på när omgivningen kommer med upplevt påtvingade krav om flexibilitet. För att vara flexibel kan man behöva vara en bra problemlösare, och för att vara en bra problemlösare behöver man goda exekutiva förmågor. Ofta kan barn som har svårt med flexibiliteten gynnas av lite processtid. Ge informationen och vänta ett tag så att barnets hjärna och förnuft hinner med.
Exempel på sådant som kan bli svårt för barn som har utmaningar med flexibilitet:
J Förändringar (även om de är till det bättre).
J Oför utsägbarhet.
J Byta från en aktivitet till en annan.
J Upplevda krav.
J Att köpa någon annans förklaring.
J Att byta åsikt (även om man är överbevisad).
Att förstå sig på andra människor
Medan barn med adhd kanske inte hinner ta in andras perspektiv eller har tillräcklig uppmärksamhet för att reflektera över hur ens beteende påverkar andra brukar barn med autism ha svårt att tänka sig in i vad andra människor tänker och känner. Det kan resultera i något som ser ut som bristande empati. Dock brukar både barn med adhd och autism kunna vara intresserade av att prata om andra människors inre tankevärld när samtalen förs i lugn och ro och utan laddning eller fostrande inslag.
En del vuxna personer med autism kan också beskriva att de genom livet haft svårigheter att reglera sin empati och blivit känslomässigt involverade på ett alltför intensivt sätt.
21
För barn med autismdiagnos ingår det i diagnosen att ha bristande förmåga till socialt samspel. Det är därför meningslöst att bli irriterad på barnet när hen uppvisar just denna bristande förmåga. Bristerna kan handla om svårigheter att läsa av tysta signaler, förstå ironi, reglera hur mycket man ska blanda sig i andras samtal eller filtrera vad man säger och vad man behåller tyst för sig själv i sin tankevärld. En del barn har inga problem att förstå sig på andra i situationer när hen själv inte är inblandad, men har svårare när hen själv deltar i sociala sammanhang. Ibland kallas förmågan att tänka sig in i andra människors tankar och känslor för theory of mind eller mentalisering.
Exempel på sådant som kan vara svårt för barn med utmaningar inom socialt samspel:
J Veta vad som passar sig att säga när.
J Att läsa av andra, människor och djur.
J Att för stå hur mitt eget sätt påverkar andra.
J Att be om hjälp
J Veta vilken info jag behöver dela med mig av.
J Knäcka sociala koder.
J Avläsa socialt farliga situationer.
J Reglera sin empati.
J Delta i ett samtal.
J Skaff a och behålla vänner.
Känsloreglering
Att anpassa uttrycket för sin känsla i relation till vilken situation man befinner sig i är en förmåga vi utvecklar allt eftersom i nära samverkan med vår omgivning. En del barn som placeras har av naturliga orsaker inte haft möjlighet att träna på känsloreglering i en trygg miljö och saknar därför grundläggande kompetens. Men även npf kan ställa till
22
det avseende reglering av känslor.1 Det kan gälla både jobbiga känslor i for m av ilska, besvikelse och frustration men också uppspelta känslor som inte hinner passera genom något filter innan de behöver få komma ut och delas med en ibland överraskad omgivning. När man har utmaningar med känsloregleringen kan man också lätt bli sekundärkränkt och ta oförrätter begångna mot andra högst personligt.
Exempel på sådant som kan vara svårt för barn som har utmaningar med känsloreglering:
J Ta lagom mycket plats.
J Bli r imligt arg.
J Skilja på egna och andras känslor.
J Uppträda passande vid högtidliga tillfällen.
J Avväga vilka fighter som är värda att ta.
J Bli lagom glad och uppspelt.
J Sluta när någon annan tycker att det räcker.
Tolka sinnesintryck
Kan det verkligen göra ont att klippa naglar eller hår? Kan barnet sakna mättnadskänsla, hungerkänslor eller förmåga att känna kyla och värme? Kan det göra direkt ont att ha på sig kläder i vissa material? Kan tvättråd eller muddar på kläder vara så pass störande att det inte går att koncentrera sig på någonting annat? Många människor med npf beskriver sensationer av sinnesintryck som skiljer sig från majoritetens.Vi som befinner oss i omgivningen får bara konstatera att det visst kan vara olika och förhålla oss till det. Hur vi tar in och processar med våra sinnen kallas för perception.
1 I Barn som bråkar, skriven av Bo Heilskov Elvén och Tina Wiman (Natur & Kultur, 2015) finns många råd om hur man kan förhålla sig till barn som har nära till bråk.
23
Exempel på sådant som kan vara svårt för barn som har en annorlunda perception:
J Sor tera bort bakgrundsbrus.
J Vissa ljud.
J Många samtidiga synintr yck.
J När mat blandas på tallriken eller i grytor där man inte kan se alla ingredienser.
J Vissa konsistenser på mat, byta varumärke på mat (eller från röd till grön mjölk, makaroner till fusilli etcetera).
J Skavande muddar eller lappar med tvättråd i kläder.
J Kläder i vissa mater ial.
J Förnimma vissa intryck såsom smärta, värme, kyla, hunger, törst eller mättnad.
J Vissa dofter.
24
ISBN 9789177413929
9 78917 74 13929
