9789177413745

Page 1

HANDBOK vid SKOL ATTACKER

OM PÅGÅENDE DÖDLIGT VÅLD (PDV)

KIM NORMAN

HANDBOK vid

SKOL ATTACKER

om pÄgÄende dödligt vÄld (pdv)

kim norman

© 2023 Författaren och Gothia Kompetens AB

ISBN 978-91-7741-374-5

kopieringsförBud! MÄngfaldigande av innehÄllet i denna bok, helt eller delvis, Àr enligt lag om upphovsrÀtt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser sÄvÀl text som illustrationer och gÀller varje form av mÄngfaldigande.

Redaktör: Linnéa Isheden

Omslag och grafisk form: Catharina Ekström

Figurer och symboler: Getty images, s. 72 Shutterstock

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: ADverts, Lettland 2023

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm

Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vĂ„rd och omsorg. Tillsammans utvecklar vi bĂ„de verksamheter och mĂ€nniskorna i dem. VerksamhetsnĂ€ra kompetensutveckling – för en bĂ€ttre dag pĂ„ jobbet.

Genom att Ätervinna denna bok bidrar du till papperets kretslopp. LÀgg boken i pappersinsamlingen sÄ blir det till nya böcker.

InnehĂ„ll fÖrorD 4 Om författaren 7 KÄNNEtECKEN KriNg HÄNDELSEfÖrLoPP oCH gÄrNiNgSPErSoN 8 Hur vanligt Ă€r det? 8 Planering 9 BevĂ€pning 9 Tidsaspekt 11 GĂ€rningsmannaprofil ....................................................................... 11 Tidigare hĂ€ndelser 14 fÖrEBYggaNDE ÅtgÄrDEr 25 SĂ€kerhetskultur 26 Fysiska Ă„tgĂ€rder 28 Handlingsplan 30 Psykosociala faktorer 33 Vid misstanke eller oro kring en elev .............................................. 35 Mental förberedelse 38 SKYDDSPriNCiPErNa fLY–SÖK SKYDD–Larma 50 Fly 51 Sök skydd 54 Larma 57 SJÄLvfÖrSvar 61 VĂ„ld som rĂ€ttighet 62 PoLiSENS agEraNDE PÅ PLatSEN 64 Det initiala akuta skedet ................................................................. 64 LĂ„ng sikt 65 aKUtSJUKvÅrD 67 Stoppa en akut blödning 68 Psykologisk första hjĂ€lpen 69 HjĂ€rt-lungrĂ€ddning 70 ErfarENHEtEr frÅN EN PDv-ÖvNiNg i SKoLmiLJÖ 74 SLUtorD 77 KÄLLfÖrtECKNiNg 78

Förord

Historiskt sett har Sveriges skolor varit förskonade frĂ„n allvarliga vĂ„ldsdĂ„d i skolmiljö; sedan 1960-talet rör det sig sammanlagt om ett tjugotal hĂ€ndelser. År 2015 intrĂ€ffade dĂ„det i TrollhĂ€ttan och en debatt om skolornas sĂ€kerhetsarbete tog fart. Flera skolor runt om i landet genomgick olika utbildningar för att skydda sig mot pĂ„gĂ„ende dödligt vĂ„ld. Under 2021 skedde dĂ„det i Eslöv och 2022 mördades tvĂ„ lĂ€rare i en skola i Malmö. Som en följd av dessa hĂ€ndelser har skolpersonals oro för att utsĂ€ttas för pĂ„gĂ„ende dödligt vĂ„ld pĂ„ arbetsplatsen ökat, myndigheter har startat utredningar och tillsatt arbetsgrupper och skolors sĂ€kerhetsarbete har Ă„ter blivit Ă€mne för debatt och fĂ„tt högre prioritet.

Dessa hÀndelser tillsammans med vÄr stÀndigt förÀnderliga omvÀrld visar att vi som ansvarar och arbetar med trygghet och sÀkerhet aldrig kan förutsÀga vad som ska hÀnda och vad man ska förbereda sig för. Det betyder att sÀkerhetsarbetet aldrig blir fÀrdigt och att det finns ett stÀndigt behov av att utveckla metoder, omvÀrldsbevaka och sprida kunskap för att bÀttre kunna förebygga och hantera olika typer av hÀndelser.

Den hĂ€r boken vĂ€nder sig till samtlig skolpersonal, det vill sĂ€ga alla befattningar som behövs i en skola – rektorer, lĂ€rare, fritidspedagoger, elevhĂ€lsopersonal, administrativ personal, kökspersonal och lokalvĂ„rdare med flera. NĂ€r begreppet skolpersonal anvĂ€nds i boken inkluderas alla dessa yrkeskategorier. DĂ€r begreppet förvaltning anvĂ€nds

4

Äsyftas huvudmannen, oavsett om det Àr en privat, kommunal eller statligt driven skola.

Syftet med boken Àr att öka förstÄelsen för bakomliggande faktorer och presentera olika handlingsalternativ vid pÄgÄende dödligt vÄld (PDV). I begreppet pÄgÄende dödligt vÄld inkluderas sÄvÀl kriminella uppgörelser och terrorbrott som hÀndelser dÀr en ensamagerande antagonist avser skada sÄ mÄnga som möjligt. Ingen har missat det allt hÄrdare samhÀllsklimatet med ett grövre vÄld dÀr kriminella uppgörelser sker i stort sett dagligen i gallerior, pÄ parkeringsplatser eller andra platser dÀr mÀnniskor befinner sig. Det vore konstigt om skolan som Àr en sÄdan viktig samhÀllsaktör inte blev pÄverkad av det. En kriminell uppgörelse kan absolut ske i skolan eller i det direkta nÀromrÄdet men skiljer sig frÄn en skolattack. Vid en kriminell uppgörelse Àr gÀrningspersonen ofta bevÀpnad med skjutvapen och har en utpekad mÄltavla och syftet Àr inte att skada sÄ mÄnga som möjligt, Àven om gÀrningspersonen Àr likgiltig inför tredje person.

Oavsett om det Àr en skolattack, en kriminell uppgörelse eller en annan attack finns det i stunden inte tid för att stanna upp och analysera vad som sker och det spelar egentligen inte nÄgon roll för hur skolpersonal ska agera. DÀrför inkluderas alla dessa hÀndelser i begreppet pÄgÄende dödligt vÄld (PDV). Det viktigaste Àr att förstÄ att det rör sig om pÄgÄende dödligt vÄld och att det Àr samma metoder och principer som gÀller, oavsett vad motivet bakom attacken Àr.

Tanken Àr att boken ska vara ett komplement till myndigheternas arbete och mÄlet Àr att den ska vara konkret med ett enkelt sprÄk och innehÄlla handfasta tips pÄ hur varje enskild individ och omgivningen ska agera för att öka chanserna att överleva vid hÀndelse av att hamna i ett pÄgÄende dödligt vÄld. Boken Àr skriven sÄ att principerna kan

5

anammas var man Ă€n befinner sig i samhĂ€llet – oavsett om det Ă€r i skolans miljö eller i privata sammanhang.

Mindre fokus har lagts pÄ hur man ÄtergÄr till en normal skolgÄng efter en PDV-hÀndelse. Det Àr ett stort och komplext arbete prÀglat av osÀkerhet och oförutsÀgbarhet. I detta ingÄr att göra upp en planering för den nÀrmaste tiden och informera elever, vÄrdnadshavare och personal, men ocksÄ att hÀrbÀrgera sina egna reaktioner och kÀnslor, vara ett stöd för elever samt att bemöta och motverka ryktesspridning och desinformation. Allt detta ryms inte inom ramen för boken, sÄ nÀr det gÀller krishantering och att omhÀnderta traumatiserade barn hÀnvisas i stÀllet till annan litteratur.

SĂ€kerhet i skolan Ă€r ofta en svĂ„r frĂ„ga och pĂ„gĂ„ende dödligt vĂ„ld Ă€r synnerligen svĂ„rt att förhĂ„lla sig till. Skolans sĂ€kerhetsarbete behöver vara enkelt och ska inte omges av svĂ„ra fackbegrepp varför jag i boken föresprĂ„kar principerna fly–sök skydd–larma.

För att man ska kunna hantera en PDV-hÀndelse i skolan pÄ ett bra sÀtt Àr det sammanfattningsvis fem avgörande faktorer som spelar in:

‱ Kunskap om hur hĂ€ndelseförloppet kan utspela sig.

‱ Förebyggande Ă„tgĂ€rder, mental förberedelse och övning.

‱ KĂ€nnedom om kroppens stressfaktorer.

‱ Kunskap om skyddsprinciperna fly–sök skydd–larma.

‱ Möjlighet att snabbt och effektivt kunna larma internt.

Dessa faktorer gÄs igenom och exemplifieras i bokens olika kapitel.

6

Om författaren

Kim NormaN har en bakgrund som polis med teoretisk och praktisk kunskap om hur man ska agera i hÀndelse av en pÄgÄende dödlig vÄldshandling. Han har gedigen erfarenhet frÄn sÀkerhetsarbete dÀr han bland annat arbetat i den privata sektorn och som sÀkerhetsstrateg pÄ utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Skolans problematik med att vara en öppen och inbjudande miljö samtidigt som den ska vara en trygg och sÀker plats Àr ett omrÄde han har god kunskap om.

Kim Norman har förelÀst i flera olika forum, tagit fram digitala förelÀsningar och agerat konsultativt vid misstanke om en förestÄende PDV-hÀndelse eller vid oro och bedömning av enskilda elever. I dag arbetar han som undervisningsrÄd pÄ Skolverket dÀr han tar fram stödmaterial till skolor avseende sÀkerhet och krisberedskap. Han Àr Àven en av medförfattarna till vÀgledningen Arbete mot vÄldshandlingar med stora konsekvenser i skolan som ges ut av Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) 2023.

7

KÀnnetecken kring hÀndelseförlopp och gÀrningsperson

För att man ska kunna skaffa sig mental förberedelse, vidta adekvata förebyggande Ă„tgĂ€rder och kunna ta till sig skyddsprinciperna fly–sök skydd–larma vid en pĂ„gĂ„ende hĂ€ndelse Ă€r det viktigt att man fĂ„r inblick i, förstĂ„else för och kunskap om hur en attack mot en skola kan se ut. Följande generaliseringar bygger pĂ„ tidigare hĂ€ndelser som Ă€ven exemplifieras och beskrivs i slutet av kapitlet. DĂ„ gĂ€rningspersonen ofta hĂ€mtar inspiration frĂ„n tidigare hĂ€ndelser, ibland hĂ€ndelser utanför Sverige, Ă€r det inte otĂ€nkbart att tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och bevĂ€pning kan komma att förĂ€ndras i framtiden.

Hur vanligt Àr det?

Skolattacker i Sverige Ă€r ytterst ovanligt. Under 2021–2022 var det fler Ă€n vanligt och troligen triggades gĂ€rningspersonerna av varandra. HĂ€ndelserna bidrog till ökad otrygghet hos skolpersonal och elever och ledde till att mĂ„nga blev mer vaksamma och oftare sĂ„g varningssignaler. Den absolut största majoriteten av de fall som vĂ€ckte oro och misstanke ledde inte till nĂ„gon Ă„tgĂ€rd.

Min tolkning av detta Àr att flera elever som mÄdde dÄligt medvetet sÀnde ut olika subtila signaler om att de planerade en skolattack trots att de saknade bÄde intention och kapacitet. I flera av fallen kan det

8

tolkas som ett rop pÄ hjÀlp och att personen upplevde det enklare att sÀnda ut dessa signaler i hopp om att bli omhÀndertagen snarare Àn att uttryckligen be om hjÀlp.

Planering

PÄgÄende dödligt vÄld sker hÀr och nu och Àr extremt vÄldsamt. DÀremot Àr skolattacker inga impulsiva vÄldshandlingar utan försiggÄs nÀstan alltid av en viss form av planering, oftast kan man spÄra planerande cirka tvÄ veckor bakÄt i tiden. Inte sÀllan föregÄs handlingarna Àven av en radikaliseringsprocess som pÄgÄtt under en lÀngre period. Under radikaliseringsprocessen har personen varit aktiv pÄ internet med frekventa besök pÄ webbplatser med vÄldsamma innehÄll och forum dÀr hen fÄtt gehör för sina Äsikter frÄn likatÀnkande och kanske kÀnt gemenskap och grupptillhörighet.

BevÀpning

I USA Àr skjutvapen av olika slag den vanligaste bevÀpningen vid skolattacker men sÄ ser det inte riktigt ut i Sverige. Under arbetet med boken har jag tittat pÄ hÀndelser som skett i USA och konstaterat att det Àr för stora skillnader mellan vÄrt samhÀlle i Sverige och samhÀllet pÄ andra sidan Atlanten för att man ska kunna dra nÄgra direkta slutsatser och koppla dem till hur skolor i Sverige ska arbeta med frÄgan. Mina resonemang bygger dÀrför pÄ hÀndelser som skett i Sverige eller avbrutits i planeringsstadiet.

I Sverige rör det sig nÀstan alltid om smÄskaliga vÄldshandlingar med enkla medel. I USA Àr det grövre och mer utstuderade angrepp med betydligt större skadeutfall. Exempelvis kan det vara flera gÀrningspersoner och koordinerade attacker dÀr man blockerat nödutgÄngar

9

och placerat ut farliga föremÄl. GÀrningspersonerna har oftast Àven grövre bevÀpning och kan vara bevÀpnade med militÀra automatkarbiner.

Med ett undantag har gÀrningspersonen historiskt i Sverige varit utrustad med ett stickvapen sÄsom en kniv, ett svÀrd eller en yxa. Det skulle kunna bero pÄ att skjutvapen Àr dyra och för att införskaffa krÀvs kontakt med kriminella, nÄgot som gÀrningspersonen ofta inte har. Skjutvapen krÀver Àven ammunition och viss övning vilket medför en upptÀcktsrisk. Detta innebÀr inte att skjutvapen Àr uteslutet i framtiden, men den mest troliga bevÀpningen Àr stickvapen.

Man kan fundera pĂ„ om det Ă€r en fördel att det Ă€r stickvapen och inte skjutvapen. ”Fördelen” med ett skjutvapen Ă€r att det lĂ„ter vĂ€ldigt högt och att mĂ€nniskan instinktivt reagerar pĂ„ en eller flera höga knallar, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan personer i anslutning till platsen bli varnade om vad som hĂ€nder och agera dĂ€refter. Hur lĂ„ter en knivattack? Är det möjligt att urskilja en knivattack i en stimmig matsal eller kan det förknippas med en utmaning pĂ„ Tiktok eller ett gruff mellan tvĂ„ elever? GĂ„r det att skrika om man Ă€r knivhuggen i magen? ”Fördelen” med kniv som vapen Ă€r att det oftast inte leder till lika mĂ„nga skadade samt att det Ă€r mer precist vilket minskar risken för att skada utomstĂ„ende. Med ett stickvapen kan man heller inte skjuta genom vĂ€ggar eller dörrar sĂ„ det finns flera lĂ€mpliga platser att söka skydd pĂ„.

Oavsett bevĂ€pning gör det ingen skillnad pĂ„ hur man ska agera – man ska fortfarande agera instinktivt och försöka hĂ„lla sig till skyddsprinciperna fly–sök skydd–larma. Vid samtliga hĂ€ndelser har polisen varit pĂ„ plats inom tio minuter och vad man gör fram till dess kan vara avgörande för utgĂ„ngen.

10

Slutord

Avslutningsvis Àr det angelÀget att Äterigen betona att sannolikheten för att en PDV-hÀndelse ska utspela sig i skolmiljö Àr lÄg och att risken inte heller ökar för att man lÀser eller pratar om det eller medvetandegör Àmnet i skolan. Det Àr större sannolikhet att hamna i en livsfarlig situation utanför skolan Àn i den.

För att Ă€ndĂ„ vara förberedd pĂ„ det vĂ€rsta, bĂ„de i och utanför skolan, gĂ€ller det att ha kunskap om hur en hĂ€ndelse kan utspela sig, lĂ€ra sig om kroppens stressreaktioner, skaffa sig mental förberedelse, utarbeta en handlingsplan, ha kunskap om skyddsprinciperna fly–sök skydd–larma, sjĂ€lvförsvar och akutsjukvĂ„rd. Ytterst handlar det om att uppnĂ„ god sĂ€kerhetskultur i skolan samt att arbeta mot mobbning, utanförskap och andra former av psykisk ohĂ€lsa.

FrÄgan och kunskaperna mÄste stÀndigt hÄllas vid liv och vara ett Àmne för diskussion. Det Àr ett arbete som aldrig blir fÀrdigt. Min ambition Àr att boken och de principer som hÀr föresprÄkas kan vara till stöd och hjÀlp i detta viktiga arbete.

77

Efter de senaste Ärens uppmÀrksammade vÄldsdÄd i skolmiljö har oron hos skolpersonal att utsÀttas för pÄgÄende dödligt vÄld (PDV) ökat. Oavsett om det rör sig om en skolattack, en kriminell uppgörelse eller nÄgot annat vÄldsdÄd gÄr det aldrig att förutse vad som ska hÀnda och vad man ska förbereda sig för. Det viktiga Àr att hÄlla sÀkerhetsarbetet levande, skaffa sig mental förberedelse samt att fÄnga upp psykisk ohÀlsa och hantera oro kring elever.

I den hĂ€r boken vill författaren pĂ„ ett enkelt och konkret sĂ€tt öka förstĂ„elsen för bakomliggande faktorer, ge vĂ€gledning och handfasta tips i det förebyggande arbetet samt presentera olika handlingsalternativ vid pĂ„gĂ„ende dödligt vĂ„ld. I fokus Ă€r skyddsprinciperna ïŹ‚y–sök skydd–larma. För att stĂ€rka den mentala förmĂ„gan ïŹnns scenarier och moraliska dilemman att diskutera samt övningar att genomföra; dessa Ă€r tĂ€nkta att anvĂ€ndas som APT-material. Andra Ă€mnen som berörs Ă€r sjĂ€lvförsvar, polisens agerande pĂ„ plats och akutsjukvĂ„rd.

Boken vĂ€nder sig till skolpersonal och kan lĂ€sas med behĂ„llning av samtliga yrkeskategorier – lĂ€rare, rektorer, fritidspedagoger, elevhĂ€lsopersonal, administrativ personal med ïŹ‚era.

KIM NORMAN arbetar som undervisningsrÄd pÄ Skolverket dÀr han tar fram stödmaterial till skolor avseende sÀkerhet och krisberedskap. Med en bakgrund som polis har han teoretisk och praktisk kunskap om hur man ska agera i hÀndelse av en pÄgÄende dödlig vÄldshandling. Han har ocksÄ gedigen erfarenhet frÄn sÀkerhetsarbete dÀr han bland annat arbetat i den privata sektorn och som sÀkerhetsstrateg pÄ utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

ISBN 9789177413745 9 789177 4 13745
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.