9789177413677 by Smakprov Media AB

Att handleda och hjälpa elever är en stor del av vardagen som

JOHN STEINBERG

Du börjar lektionen med att berätta vad ni ska göra. Du säger: ”Varsågoda och sätt igång” och går ut i klassrummet för att hjälpa till. Men vad händer egentligen sen?

JOHN STEINBERG

lärare. Hur gör du det på det mest effektiva sättet? Elevens lärande. Handledning i klassrummet ger metoder för hur du kan avläsa elevernas lärandestrategier och snabbt anpassa din handledning till situationen. Genom ditt sätt att handleda kan du stärka elevernas tilltro till sin förmåga att lära. När eleverna vet hur de lär sig får de mer kontroll över sin skolsituation och kan också ta till sig kunskap på ett bättre sätt. Boken ger även stöd för reflektion över hur du som lärare hjälper och handleder elever. Du får möjlighet att reflektera I de avslutande kapitlen introduceras metoderna styrkesamtal och lärande samtal. Där visar författaren hur läraren på bara några minuter kan hjälpa eleverna genom att synliggöra deras lärandestrategier och styrkor. Boken innehåller konkreta övningar och checklistor för att identifiera det som fungerar i elevens inlärning och för din handledning.

JOHN STEINBERG

är fil.dr i pedagogik och lärarfortbildare. Han

har arbetat som rektor och universitetslektor och är författare till ett 50-tal böcker om inlärning, ledarskap, värderingar och kommunikation, däribland Ledarskap i klassrummet, Lärarskicklighet, Att vända en klass, Aktiva värderingar och Värdegrundsarbete i praktiken.

Handledning i klassrummet

över hur du själv agerar metakognitivt.

Handledning i klassrummet

ISBN 9789177413677

9 789177 413677

77413677.1.1_Omslag.indd 2-3

2023-01-18 09:36

JOHN STEINBERG

Handledning i klassrummet

77413677.1.1_Inlaga.indd 1

2023-01-16 15:10

© 2023 Författaren och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-367-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Anna Grettve Omslag och grafisk form: Anna Hild Design Omslagsillustration: Shutterstock Aksenova Tatiana Illustrationer: Anna Hild sid 7, 94, 95, 101, 102, Shutterstock: Intararit sid 8, Nani888 sid 9, New Africa sid 30, Gilang Prihardono och Homy design sid 31. Första upplagan, första tryckningen Tryck: Tryck: ADverts, Lettland 2023

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet. Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappers insamlingen så blir det till nya böcker.

77413677.1.1_Inlaga.indd 2

2023-01-16 15:10

Innehåll

FÖRORD

VAD ÄR EN LÄRSTRATEGI?

LÄRANDETS TRE INGREDIENSER Den psykologiska

Den fysiologiska

Den strategiska

DITT UPPDRAG ÄR VIKTIGARE ÄN UPPGIFTEN

Tänk långsiktigt

Ansvar kräver träning

ATT UTVECKLA METAKOGNITION

77413677.1.1_Inlaga.indd 3

Debriefing

Baklängesplanering

Portfolio

Utställning

Intervju

Brölloppsplanering

Tankekartor (mindmapping)

Hur vet man att eleverna förstår?

2023-01-16 15:10

NÄR DU HANDLEDER ELEVER

ARBETA MED STYRKESAMTAL

Exempel på styrkesamtal

Styrkestjärnan

KAN MAN AVLÄSA ELEVERS LÄRSTRATEGIER? Lärande samtal

97 99

Processen för lärande samtal

110

Utgå från framgång

112

Prova att genomföra egna samtal

113

Leta tendenser och preferenser

114

”Men jag har 28 elever i gruppen”

117

CHECKLISTA A: IDENTIFIERA DET SOM FUNGERAR

119

CHECKLISTA B: NÄR DU HANDLEDER ELEVER

121

TOLV ÖVNINGAR

125

LITTERATUR

131

Läs mer av John Steinberg

133

Utvecklas vidare med John Steinberg

134

77413677.1.1_Inlaga.indd 4

2023-01-16 15:10

Förord Rollen som pedagog i dagens skola har blivit mer komplex och kravfylld än tidigare. Mina böcker, föreläsningar, processutbildningar, handledningar och mitt fortbildningsbibliotek på steinberg.se har som ambition att vara ett slags hjälp till självhjälp. Genom hundratals lektionsbesök och några år som rektor har jag ägnat mig åt att observera framgångsrikt lärarledarskap och jag vill sprida de goda principer och metoder som jag har sett. Jag har länge fascinerats av lärandet som fenomen och hur pedagogen kan underlätta elevens lärande. Inför den här boken har jag intervjuat elever om hur de lär sig olika saker. Jag har blivit allt mer övertygad om att ju tydligare eleverna kan beskriva hur de lär sig, desto större kontroll har de över sin skolsituation. Därför är huvudtemat för den här boken metakognition och lärstrategier, med särskilt fokus på när lärare handleder elever. Jag skriver på sedvanligt ”John”-manér där jag blandar teori, principer, exempel, anekdoter och förslag på övningar och samtal inom kollegiegruppen. Boken vill sätta fokus på metakognitionens betydelse – att lära sig att lära och att förstå sin egen och elevernas lärprocess i en värld som kräver ständigt lärande – i en tid då vi överöses med information. Välkommen till den här boken om strategier för lärandet! Sigtuna, januari 2023 John Steinberg 5

77413677.1.1_Inlaga.indd 5

2023-01-16 15:10

77413677.1.1_Inlaga.indd 6

2023-01-16 15:10

Vad är en lärstrategi? Säg att din lärare delar ut följande blad som namnger de olika seglen på en fyrmastad fullriggare. Läraren berättar för dig att läxan är att lära sig namnen på alla segel och att det är prov på fredag. Du bestämmer dig för att ge dig på uppgiften, även om du inte riktigt förstår varför det är så viktigt att kunna vad alla segel heter. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11.

Jagare Yttre klyvare Inre klyvare Förstäng Fock För undre märssegel För övre märssegel Förbramsegel Förröjel Storröjelstagsegel Storbramstagsegel

12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22.

Storstäng Storsegel Stor undre märssegel Stor övre märssegel Storbramsegel Storröjel Kryssröjelstagsegel Kryssbramstagsegel Krysstäng Gaffelstorsegel Begin

26 31

23. Kryss undre märssegel 24. Kryss övre märssegel 25. Kryss bramsegel 26. Kryssröjel 27. Apa, gaffelapa 28. Jigger, undre märssegel 29. Jigger, övre märssegel 30. Jiggerbramsegel 31. Jiggerröjel 32. Mesan

30 24 29 23

15 19

14 21 20

1 4

77413677.1.1_Inlaga.indd 7

2023-01-16 15:10

Nå, hur skulle du göra för att memorera de olika seglens namn, och hur skulle du förbereda dig inför provet? Hur du gör är din så kallade lärstrategi. Jag rekommenderar att du skriver ner din strategi och jämför med några andra personers. Jag återkommer till detta exempel. Nu kommer nästa utmaning. Du ska ta emot en ny klass med 27 elever på låg- eller mellanstadiet. Eller, vi gör utmaningen ännu svårare och säger att du jobbar på högstadiet eller gymnasiet. Gruppen på 27 elever är bara en av fyra nya grupper som du ska ta emot under läsårets första skolvecka. Då har du fler än hundra elever att kunna namnen på och inte bara 27. Du vill så gärna, efter bara några få pass, kunna namnen på alla dina elever. Du vet att det bidrar till din auktoritet, till stämningen och kan vara till nytta på flera olika sätt.

Hur skulle du gå till väga för att lära dig så många namn som möjligt under en mycket kort tidsperiod? Skriv ner din strategi för lärande. Vad skulle du göra först och vilka är dina andra steg i din process för att lära? Jämför din strategi med kollegornas strategier.

77413677.1.1_Inlaga.indd 8

2023-01-16 15:10

Nu kommer nästa utmaning. Du deltar i någon form av grupparbete eller projektarbete och får uppdraget att vara den som gör i ordning en presentation med hjälp av ett bildspel. Men läraren kräver att du inte gör det i PowerPoint som du har lärt dig någorlunda, utan i ett program som heter Prezi som är organiserat på ett annat sätt och som många säger gör presentationer mer flexibla och attraktiva.

TOPIC 2 TOPIC 4 TOPIC 2

TOPIC 1 TOPIC 1

Innehållet är klart och du vet vad din presentation ska handla om och vilken information som ska med. Men din utmaning är att under rätt stor tidspress lära dig hur programmet Prezi fungerar för att sedan skapa ditt bildspel. Hur skulle du gå till väga för att lära dig detta något annorlunda bildspelsprogram? Beskriv, på papper, dina strategier för att lära dig. Låt oss nu undersöka några typiska lärstrategier för dessa uppgifter. Om uppgiften är att lära sig vad de 32 olika seglen heter på en fyrmastad fullriggare skulle förmodligen många ta sig an 9

77413677.1.1_Inlaga.indd 9

2023-01-16 15:10

uppgiften som man gör med de flesta klassiska skoluppgifter. Där är uppgiften att lära sig en ny terminologi, nya ord på ett främmande språk, nya formler eller namn och årtal på olika händelser och slag under ett krig. De flesta börjar uppifrån och försöker memorera genom upprepning. En del mer ambitiösa personer ritar om seglen själva för att förstärka minnet eller använder en form av ”blindkarta”. Ännu mer ambitiösa personer lär ut de olika namnen till syskon eller föräldrar eftersom de vet att det brukar stärka upp minnet att lära ut det man ska lära sig själv till någon annan. Frågan är hur många det är som letar efter mönster. När man letar mönster upptäcker man snabbt att det finns åtta kategorier av segel och därmed egentligen bara åtta olika grundbegrepp att lära sig. Hade du också en lärare som gav ut en uppgift under en lektion där det stod högst upp med stora bokstäver ”LÄS ALLA FRÅGORNA INNAN DU BÖRJAR SVARA”? Och i slutet på listan med frågor och uppgifter stod det något i stil med ”Du behöver bara svara på uppgift 12, sedan kan du lämna in och gå ut på rast”. Ja, det var sannerligen väldigt få av oss som lämnade rummet snabbt efter att ha svarat på bara en fråga. De flesta av oss jobbade igenom allt, utan att följa instruktionen om att läsa alla frågorna innan vi började svara. Det är ungefär samma sak med seglen. Finns det en genväg till lärandet? Ja, många gånger finns det en sådan, men det gäller att se mönster och upptäcka genvägarna. Antingen själv eller med hjälp av en strukturerad pedagog som anser att det ingår i uppdraget att lära eleverna att lära, och inte bara att svara på frågor eller att lära sig utantill bäst de kan. 10

77413677.1.1_Inlaga.indd 10

2023-01-16 15:10

Titta på segelteckningen ännu en gång och leta efter mönstret. Att lära in namn på segel är ett exempel på ytinlärning. Hur lång tid efter provet kommer någon att komma ihåg de 32 olika seglen? Elevers namn kan man behöva minnas under en längre tid om man är lärare förstås, men det är inte precis exempel på djupt eller komplicerat eller analytiskt lärande. Det handlar om en lista att lära sig. Hur skulle du göra för att lära dig 27 nya namn på kort tid? Det finns många olika strategier för detta. En populär strategi är den associativa. Du föreställer dig bilder till de olika namnen, eller du tycker att en person liknar en annan person du känner eller så försöker du relatera klädesplagg eller hårfärger till ett namn. Och så repeterar du, förstås. När jag leder en kurs har jag alltid ambitionen att lära mig allas namn, helst innan kursen börjar, må det vara 20 eller 65 personer på kursen. Ibland har jag en deltagarlista där jag kan pricka av namnen, men ibland inte. Oftast försöker jag få lite tid genom att bjuda på kaffe innan kursen börjar så att jag hinner gå runt och hälsa och repetera. Det kan, förstås, kännas väldigt stressigt att ha detta krav på sig och just därför är det bra att ha ett specifikt mönster att följa. Mitt mönster eller min ritual är att hälsa, lyssna på namnet, upprepa det högt för att bekräfta att jag har hört rätt och sedan upprepa namnet flera gånger inom mig. Jag tar två till tre åt gången och upprepar alla igen. Sedan lägger jag till två till tre namn och upprepar alla fyra till sex, tar tre namn till och upprepar alla nio och så vidare. En del namn har jag upprepat inom mig femton till tjugo gånger innan kaffet är slut och kursen börjar. Om jag glömmer går jag tillbaka till dem jag 11

77413677.1.1_Inlaga.indd 11

2023-01-16 15:10

har missat och frågar igen vad de heter och säger, helt enkelt, att jag försöker lära mig så många namn som möjligt på alla deltagare. Detta är min strategi. Det finns, som sagt, andra strategier men detta har visat sig fungera för mig och det självklara budskapet är att det är enklare att lära sig om man har en strategi för hur. Som lärare har du inte lyxen att kunna bjuda på fika innan dina lektioner börjar, men du kan med lite planering och stor beslutsamhet fokusera på att inom en kort tidsram lära dig en handfull eller till och med alla elevernas namn. När det kommer till att lära sig nya digitala program eller liknande bör nyttan vara motiverande och i detta fall leda till att man inser att en strategi för lärande är att själv prova sig fram och att göra. Förmodligen skulle många av oss leta reda på filmer på YouTube med människor som förklarar och visar hur Prezi eller andra liknande program fungerar. Vi skulle kanske testa att göra ett bildspel eller ta hjälp av en vän eller en instruktör som kan programmet och kan visa oss olika knep. Framförallt förstår vi att det är svårt att lära oss bara teoretiskt och att vi behöver ha ”händerna på” och lära oss olika tricks och genvägar, allt eftersom vi skaffar oss erfarenhet. Många gånger har vi strategier för vårt lärande utan att tänka på att vi har det. Möbelvaruhuset IKEA ger oss en strategi genom sina bildinstruktioner för montering av möbler. Men samlar du tio personer som ska sätta ihop samma skåp, gissar jag att du kommer att observera tio olika strategier. Du kommer att se allt ifrån dem som lägger ut alla bultar och skruvar på ett fint och välordnat sätt och noggrant följer varje bild – de går efter ”sakta men säkert-strategin” – till dem som inte alls 12

77413677.1.1_Inlaga.indd 12

2023-01-16 15:10

är systematiska utan snarare försöker känna efter hur det borde fungera och som litar till sin intuition eller tidigare erfarenhet (”Jag vet hur IKEA tänker …”). Det kan hända att vissa strategier är bättre än andra, men poängen är att de flesta av oss har strategier. Men är det bara genom strategier man lär sig? Det leder oss till nästa fråga.

77413677.1.1_Inlaga.indd 13

2023-01-16 15:10

Lärandets tre ingredienser Är det inte märkligt att man så sällan diskuterar hur inlärning går till, särskilt i skolsammanhang? Schemat debatteras ständigt. Lektionsupplägg kommer på tal då och då. Ibland rättar man prov tillsammans. Man planerar olika slags aktiviteter, utflykter och studiebesök i skolan och på fritids. Men hur ofta diskuterar man om, och i så fall hur, dessa lektioner och aktiviteter bidrar till lärande och om strukturen på innehållet underlättar eller inte? Följande sammanfattning är min egen analys och den är inte baserad på åratal av forskning om inlärning. Den utgår istället från mina egna observationer av vilka ingredienser som ingår. Jämför gärna med dina egna observationer och vad du vet om inlärning. I grova drag kan man säga att det finns tre ingredienser i inlärningsprocessen: 1. Den psykologiska 2. Den fysiologiska 3. Den strategiska Eller som jag ofta säger: 1. Tro 2. Kropp 3. Metodik 14

77413677.1.1_Inlaga.indd 14

2023-01-16 15:10

Den psykologiska Den psykologiska ingrediensen (tro) handlar givetvis om inställning, attityd och motivation hos den som ska lära sig något. Det finns många intressanta aspekter av den och det säger sig självt att det blir lättare att lära sig om man själv vill, tror att man kan och inser vitsen och förstår nyttan med det. Du behöver bara gå till dig själv och jämföra de saker som du anser dig ha lätt för att lära med det som du anser att du har svårt att lära dig. Om vi tar namninlärning som ett exem pel är det många som säger ”Jag är inte bra på att lära mig namn”, precis på samma sätt som du har elever som säger att ”Jag är inte bra på matematik, eller idrott, eller bild eller att läsa böcker.” Vi bygger vår uppfattning av vår förmåga genom våra erfarenheter, oftast vid en väldigt tidig ålder. Jag tycker mig ha tummen mitt i handen och blir nästan gråtfärdig när något går sönder hemma hos mig. Hur är det med dig? Inom vilka områden har du gott självförtroende och tror dig om att kunna lära dig? Vilka är dina ömma punkter? Vilka skolämnen tyckte du var lätta och vilka var svårare? Tänk på bilden av de 32 olika seglen igen. Tänk dig att du själv har segling som hobby och intresse. Tänk dessutom att du är intresserad av seglingens historia och tycker att det är fantastiskt om du råkar få se ett gammalt skepp. Så plötsligt ser du bilden av seglen på en fyrmastad fullriggare i någon tidning. Skulle du inte studera den mer noggrant än den som har noll intresse av segling? Om du fick som hemuppgift i skolan att lära dig dessa termer, skulle du då inte genast resonera som så att det vore roligt att kunna? Och skulle du inte också tro att du skulle kunna ha nytta och nöje av denna information? 15

77413677.1.1_Inlaga.indd 15

2023-01-16 15:10

Det är logiskt att saker som intresse, erfarenhet, nytta, mening och tilltro till sin egen förmåga påverkar din ambitionsnivå och ditt engagemang. Det är också logiskt att en pedagog har psykologiska aspekter i åtanke när hon eller han planerar sin undervisning och sina aktiviteter. Fundera över hur stor betydelse du anser att motivation har för lärandet. I den här boken kommer jag att hävda att det finns en genväg till motivation som heter ”strategier” – det vill säga bokens huvudtema. Men visst har motivation en stor betydelse, och visst har pedagogen en hel del inflytande över elevernas motivation. Eller som en av mina lärare i franska sa inför lektioner i grammatik: ”Ja, nu har vi kommit till de oregelbundna verben och som ni vet är detta svårt. Gruppen jag hade förra året fattade ingenting. Kanhända att ni inte gör det heller. Men ni kan försöka hänga med och vi får se hur det går.” Hur motiverande är den inledningen? Det är inte många elever som efter en sådan inledning säger till sig själva ”Just det. De oregelbundna verben. Äntligen! Jag har väntat sedan oktober på att vi ska ge oss på detta. Tjohej!” Vad var din första reaktion på bilden av de 32 seglen? Var det ”Tjohej – som jag har letat efter en sådan bild. Nu jäklar ska jag knäcka det här!” Förmodligen inte. Men det är på det sättet mycket av skolarbetet upplevs av våra ungdomar. ”Vad ska detta vara bra för?” Systemet är uppbyggt på så sätt att andra (äldre herrar och damer på Skolverket) bestämmer vad eleverna ska lära sig, när och i vilken ålder. Läroplaner är bra att ha. Kursplaner är bra att ha. Lektionsplaner är bra att ha. Det är bara det att det ibland är lite svårt att motivera sig för saker som man inte själv har bestämt att man vill lära sig. 16

77413677.1.1_Inlaga.indd 16

2023-01-16 15:10

Men, men … det är så livet och skolan går till. Som ung kan du inte veta vad du har nytta av senare i livet. Vuxna vet det bättre och för kulturarvets skull finns det många saker du bör kunna som du inte alltid begriper vitsen med. Det är saker som är viktiga för allmänbildningen och kulturöverföringen. Jo, jo, bara man är medveten om den psykologiska utmaningen detta innebär. Det jag vill lyfta fram är att du som lärare bör ägna fler tankar åt hur du presenterar ditt innehåll (och dina ”måsten”) så att fler inser vitsen och nyttan med dem. Plikttrogna elever fattar systemet och ger sig på innehållet eftersom de begriper att hur de gör och lyckas i sitt skolarbete påverkar deras betyg och därmed deras valmöjligheter till olika utbildningar längre fram. Men vad gör vi med dem som faktiskt inte blir upphetsade över oregelbundna verb, olika slag under andra världskriget eller olika kemiska eller matematiska formler? Och dem som inte ens bryr sig om sina betyg i idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap eller musik, ämnen som rimligtvis borde vara roliga? Vilka slutsatser kan vi dra av detta resonemang? 3 Ägna mer tid åt att ge eleverna en helhetsbild. Varför ingår detta i läroplanen? Vad är vitsen med det? Vad är nyttan? Varför är det bra att lära sig just detta? 3 Ta dig tid att diskutera begreppet motivation och hur det påverkar vårt engagemang. När känner du dig motiverad – i och utanför skolan? (Börja med det som är utanför skolan.) Vad händer hos dig när du saknar motivation och inte fattar vitsen med något? När har du lärt dig saker trots brist på motivation?

77413677.1.1_Inlaga.indd 17

2023-01-16 15:10

Att handleda och hjälpa elever är en stor del av vardagen som

JOHN STEINBERG

Du börjar lektionen med att berätta vad ni ska göra. Du säger: ”Varsågoda och sätt igång” och går ut i klassrummet för att hjälpa till. Men vad händer egentligen sen?

JOHN STEINBERG

är fil.dr i pedagogik och lärarfortbildare. Han

Handledning i klassrummet

över hur du själv agerar metakognitivt.

Handledning i klassrummet

ISBN 9789177413677

9 789177 413677

77413677.1.1_Omslag.indd 2-3

2023-01-18 09:36