Elisabeth Berggren är förskollärare med många års erfarenhet av en mångkulturell förskola samt som lärmiljöpedagog. Sandra Söderlund är legitimerad förskollärare med lång erfarenhet även i olika ledarroller. I dag arbetar hon som kvalitetsledare. Tillsammans har författarna tilldelats Ulla-Britta Bruuns stipendium och skrivit Bockarna Bruse i förskolan – att arbeta med projekt, ämnesintegrering och pedagogisk dokumentation.
ISBN 9789177413530
POPULÄRKULTUR I FÖRSKOLAN
i förskolans undervisning för språk- och kunskapsutveckling. Populärkulturen kan motivera barnen att lära och när pedagogerna förflyttar fokus till mer ämnes- och kunskapsfokuserade aktiviteter kan den fungera som ett redskap för att arbeta mot läroplanens mål. I den här boken inspirerar författarna till arbete med den populärkultur som barnen själva ger uttryck för. Genom att utgå från barns intressen kan vi utvidga deras kunskapsvärld och flytta fokus från populärkulturella figurer till undervisning och lärande. I bokens första del lyfter författarna fram teorier, forskning och litteratur om kultur, populärkultur och barns språkutveckling. Denna del ligger till grund för de praktiska kapitlen med konkreta exempel på teman och projekt utifrån populärkultur där författarna beskriver hur de använt barnens favoritfigurer i en ämnesövergripande undervisning. Alla teman och projekt bygger på metoder som går att anpassa till olika populärkulturella figurer eller andra karaktärer som intresserar barnen. Boken vänder sig till yrkesverksamma inom förskola och kan också användas inom förskollärar- och barnskötarutbildningar.
Elisabeth Berggren Sandra Söderlund
Barns intresse för populärkultur kan bli ett verktyg
POPULÄRKULTUR I FÖRSKOLAN
Undervisning för språkoch kunskapsutveckling
Elisabeth Berggren Sandra Söderlund
9 789177 413530
77413530.1.1_Omslag.indd Alla sidor
2023-09-21 08:22:49
Innehåll Förord
7
Tack
9
Inledning
10
1 Vad är kultur?
13
När skapas populärkultur?
15
Värdet av olika kulturer
17
Kontroversiell kultur
18
I sagans värld
19
Att utöka barnens erfarenhetsvärld
20
2 Språk och kultur? Kommunikativ kompetens
22
Språkutveckling med hjälp av populärkulturens figurer
25
Samtal och dialog som grund
30
Flerspråkighet genom populärkulturen
38
Siffror, symboler och problemlösning
40
Populärkultur i digitala medier
42
Populärmusik
44
Reklam
46
Lekens roll
49
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
52
3 Pedagogiska hörnstenar
77413530.1.1_Inlaga.indd 3
21
53
Relationer
54
Lärande
56
Undervisning
58
2023-09-21 14:50:48
Temainriktat arbetssätt
59
Lärmiljöns betydelse
63
Värdegrund
69
Pedagogisk kompass – reflektion
70
Pedagogisk kompass – dokumentation
73
4 TEMA Angry Birds – lek, relationer och språkutveckling 75 Pedagogisk modell
76
Terminsuppstart
78
Lek
97
5 TEMA Babblarna – att uppleva och lära med alla sinnen 113 Sinnen och språkinlärning
115
Färgmagi med Babblarna
116
Digitala intryck och analoga uttryck
124
Sinnesutflykter
126
Dokumentationen skapar nya möjligheter
127
6 PROJEKT Spiderman och prinsessor – att utmana det könsstereotypa
131
Bildskapande – ett medvetet val
133
Prinsessor och Spiderman möts
134
Fotografier – underlag för skapande och begreppsbildning
135
Strategier för att lyckas
136
77413530.1.1_Inlaga.indd 4
2023-09-21 14:50:48
7 PROJEKT Frost – digitala och analoga möten för lärande Skapa en lärmiljö Spår av frost Digitala intryck och analoga uttryck
139 142 143 143
8 PROJEKT Bilar – att bredda lekmönster
147
Utforska färger med bilarna
149
Fortsatt utforskande av fysikaliska fenomen
150
Lyssna in och försöka förstå
151
9 PROJEKT Ben 10 – att synliggöra matematiken
155
Bråk, delar och matematik
157
Rätt begrepp
161
10 TEMA
77413530.1.1_Inlaga.indd 5
Skapa en musikvideo – dialog och samspel
163
Uppstart
165
Avbilda sig själv som artist
166
Skapa gitarrer och mikrofoner
168
Låttitlar
169
Inspelningsdags
170
Språklig förståelse
172
Filmen färdigställs
173
Slutord
175
Referenser
177
2023-09-21 14:50:48
Inledning Vi lever i en snabbt föränderlig värld där förskola och skola inte längre har monopol på kunskap, vilket visar sig mer och mer även i förskolan. Barnen har i dag med sig andra kunskaper och intressen än de hade för bara tio år sedan. Det måste vi förhålla oss till och ge barnen de allra bästa möjligheterna att utvecklas och lära. Ett meningsfullt språkande och lärande sker när barnen kan relatera till sin egen livsvärld – då blir de mer motiverade att lära. I samtal och dialog med andra människor kan man utveckla förståelse och egna tankar samt skapa nya, vilket även förskolans läroplan lyfter fram: ”Utbildningen i förskolan ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld.” För oss blev det en ögonöppnare att upptäcka att barnen hade mycket lättare att lära sig ord och begrepp kopplade till den populärkultur som vi jobbade med. För många av barnen blev populärkulturen inkörsporten till att vilja samtala, berätta och uttrycka sig. Den var viktig för barnen och någonting som de ville kommunicera och föra en dialog kring. Motivationsfaktorn har därför varit hög gällande språkinlärning hos alla barn i de teman vi arbetade med, även då vi förflyttade fokus och blev mer ämnes- och kunskapsfokuserade i aktiviteter och undervisningen i temat. I dag visar forskning att barn som har skolans språk som förstaspråk har ett försprång redan vid skolstarten eftersom de redan byggt upp det ordförråd som behövs för kunskapsrelaterad och språklig kompetens (Cummins, 2017). Hela 97 procent av barnen i de temaarbeten vi beskriver i boken har haft ett annat förstaspråk än svenska, vilket bidrog till att vi behövde planera vår undervisning så att barnens språkoch kunskapsutveckling pågick parallellt och hakade i varandra. Inledningsvis vill vi förtydliga några saker. När vi nämner begreppet kultur syftar vi på olika konstformer såsom film, spel, tv-program, 10
77413530.1.1_Inlaga.indd 10
2023-09-21 14:50:48
Inledning
böcker, tidningar och musik. Alla vuxna inom förskolan benämner vi pedagoger. Det innefattar samtliga vuxna oavsett utbildningsnivå, erfarenheter och kunskaper. När vi nämner läroplanen så är det läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket, 2018), som vi syftar på. När vi använder ordet tema i boken menar vi ett större arbete med ett mer övergripande fokus som är ämnesintegrerat och förflyttar sig mellan flera ämnesområden samt pågår en längre tid. Ni kommer att få ta del av våra teman Angry Birds, Babblarna och Skapa en musikvideo. När vi använder ordet projekt menar vi ett mer avgränsat och ämnesspecifikt arbete, som exempelvis projekten om Bilar och Ben 10 (uttalas Ben Ten). Ett projekt kan även vara en del i ett större temaarbete. I boken kommer vi använda både begreppet modersmål utifrån läroplanen och även förstaspråk eftersom många forskare i dag väljer att använda sig av den benämningen. Oavsett begreppen tänker vi att det handlar om det eller de språk som barnet möter i början av livet. I en familj kan det förekomma olika språk och ett barn kan möta två språk i olika sammanhang men i lika stor utsträckning. Vårt pedagogiska synsätt har alltid grundat sig på att vi vill bygga trygga och tillitsfulla relationer med barnen, vilket också är en viktig och betydande del för lärande och utveckling. Med detta som utgångspunkt har vi kunnat mötas och tillsammans skapa upplevelser och erfarenheter som genererat nya kunskaper och förmågor hos både barnen och oss pedagoger. Vi har hela tiden byggt utbildningen kring barnens intressen och behov, vilket har underlättat för oss pedagoger ur ett undervisningsperspektiv. Det har banat vägen för barnens lärande och utveckling, samtidigt som vi haft otroligt roligt tillsammans. I den här boken beskriver vi hur vi har förenat vårt uppdrag utifrån styrdokumenten för förskolan med barnens intressen för populärkultur.
11
77413530.1.1_Inlaga.indd 11
2023-09-21 14:50:48
Inledning
I den första delen av boken redogör vi för hur vi tänker kring kultur, populärkultur och barns språkutveckling kopplat till vårt uppdrag i förskolan. Vi lyfter också fram olika teorier, forskning och litteratur. Denna del är mer teoretisk än resten av boken och ligger till grund för de mer praktiska kapitlen som följer. I den andra och praktiska delen av boken återger vi hur vi praktiskt tillämpat de teorier och metoder vi lyft fram i första delen. Du får ta del av olika arbetssätt samt våra tankar och metoder. Vi beskriver hur vi under en längre tid arbetat ämnesövergripande med Angry Birds som tema utifrån barnens intresse och ni får också ta del av hur vi arbetat mer ämnesspecifikt med andra teman och projektarbeten utifrån barns populärkultur. I den här delen vill vi visa en bredd av populärkultur och hur man på olika sätt kan koppla den till förskolans uppdrag. Ett tema eller ett projekt kan se olika ut, pågå olika länge och ha fokus på olika ämnes- och kunskapsområden samtidigt som vi har barnens språkutveckling i fokus. Det kan ha olika inriktningar beroende på vad vi väljer att lyfta fram som lärandeobjekt i undervisningen. I kapitlet om Angry Birds berättar vi utförligt om metoder och vårt sätt att arbeta. De andra tema- och projektarbetena bygger på samma arbetsmetoder. Populärkulturen i sig har inte varit mål och syfte i teman och projekt, den har fungerat som ett redskap för att arbeta mot läroplanens mål. Alla teman och projekt vi beskriver i boken går att applicera och anpassa till andra populärkulturella figurer, bokfigurer eller karaktärer som intresserar er barngrupp.
12
77413530.1.1_Inlaga.indd 12
2023-09-21 14:50:48
2
Språk och kultur?
21
77413530.1.1_Inlaga.indd 21
2023-09-21 14:50:49
2. Språk och kultur?
V
i har främst arbetat med barngrupper där majoriteten av barnen har haft ett annat förstaspråk än svenska. Barnens språk och kommunikation i svenska har därmed varit varierande. Språkliga och kommunikativa förmågor är centrala och utgör ofta förutsättningar för att kunna tillägna sig nya kunskaper och för att kunna vara delaktiga i samhället. I boken Vägar till språk i förskolan lyfter författaren fram att språklärande inte sker automatiskt, i stället spelar ”personalens didaktiska preferenser, deras val, och inte minst deras sätt att vara” en viktig roll när barn lär ett språk (Kibsgaard, 2019). Barn behöver få möjlighet att lära sig och bygga upp sitt språk i en språkmiljö där pedagogerna tolkar, förstår och är medvetna om sin egen viktiga roll i barnens språk lärandeprocess.
Kommunikativ kompetens Barn kommer till förskolan med olika språkliga förutsättningar och utbildningen har en betydelsefull roll när det gäller att utjämna dessa skillnader. Med hjälp av språket lär sig barn att förstå sig själva, sin omgivning och att sortera upplevelser. För att kunna bli en fungerande medlem i vårt demokratiska samhälle krävs det språkliga kompetenser, vilket gör det extra viktigt för förskolan att arbeta med barnens språkutveckling ur ett värdegrunds- och demokratiuppdrag. Bachman och Palmer har delat upp den kommunikativa förmågan utifrån två huvudsakliga kompetenser – organisatorisk och pragmatisk. Organisatorisk kompetens handlar om den språkliga delen med uttal och symboler i skriftspråk samt grammatiken. Den prag22
77413530.1.1_Inlaga.indd 22
2023-09-21 14:50:49
2. Språk och kultur?
Kommunikativ kompetens Organisatorisk kompetens
Pragmatisk kompetens
Kunskap om språksystem
Kunskap om språkutveckling
Formell språklig kompetens
Textuell kompetens
Funktionell kompetens
Sociolingvistisk kompetens
Lexikon
Textbygge
Syfte
Olika sociala situationer
Uttal skrift
Grammatik
Modell över kommunikativ kompetens fritt utifrån Bachman & Palmer (1996) och Sandell Ring (2021).
matiska kompetensen handlar mer om hur man använder språket, alltså den mer kommunikativa delen som exempelvis handlar om situationsanpassat språk. Barn utvecklar sina språkliga förmågor genom att observera och följa samtal och dialoger. Som språklig förebild ska pedagogen därför lyssna, titta och försöka förstå vad barnet vill förmedla och sedan sätta in det i ett sammanhang som gör det begripligt och som barnet har kunskap och förståelse för. I vår kommunikation kan vi, både medvetet och omedvetet, förstärka språket med gester, mimik och tonläge. Språkforskaren Veli Tuomela har tagit fram fem grundläggande språkprinciper som kan stötta pedagoger i det språkutvecklande arbetet, speciellt i mötet med barn som lär svenska som andraspråk.
23
77413530.1.1_Inlaga.indd 23
2023-09-21 14:50:49
2. Språk och kultur?
1. Språkutrymme. Det finns utrymme för språk i rutinsituationer och aktiviteter. Fyll dagen med så mycket språk som möjligt! Ge barnen möjlighet till samtal i mindre och större sammanhang – en till en och i större grupper. 2. Upplevelser. Språket utvecklas när barnen får klä sina upplevelser i ord. Använd alltid ett relevant språk anpassat efter kontexten och barnets egen språkutveckling. 3. Rikt språkbruk. Ge barnen språkliga utmaningar genom att benämna barnens omvärld. Använd rätt ord för rätt situation. Säg ”hämta mössan från hyllan” i stället för ”hämta den där”. 4. Språknivå. När den vuxne ligger lite över barnets språknivå utmanas och stimuleras språkutvecklingen hos barnet. 5. Begriplighet. Vi är ofta övertydliga med gester, kroppsspråk och bilder, men fundera alltid över hur begripligt språket är i sig. ”Skala bort” allt övrigt så att språket måste bära av sig självt. Då kan du fånga den reella språkförståelsen och språkanvändningen. (BORÅS TIDNING, 2008-02-12 , LÄR DIG TAL A MED BARNEN)
24
77413530.1.1_Inlaga.indd 24
2023-09-21 14:50:49
1. Vad är kultur
5 TEMA Babblarna –att uppleva och lära med alla sinnen 113
77413530.1.1_Inlaga.indd 113
2023-09-21 14:51:05
5. TEMA Babblarna – att uppleva och lära med alla sinnen
D
en ”finkultur” som vi vuxna tillskriver vissa barnböcker, barnprogram och även pedagogiska material kan omvandlas till att bli populärkultur i barnens värld. Ett tydligt exempel på detta är Babblarna, från början ett språkpedagogiskt material som bygger på en träningsmodell för barn med olika språk-, tal- eller kommunikationssvårigheter. Med figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddos hjälp ska barnen lockas att träna olika språkljud på ett lustfyllt sätt. Genom att härma figurernas namn och deras specifika språkljud lär sig barnen att använda betoningar och de får en melodi i sitt språk. Babblarna gick snabbt från att vara ett pedagogiskt arbetsmaterial till att bli en internationell succé. De färggranna figurerna har fängslat småbarn vid tv-apparater, surfplattor och datorer och redan 2019 hade Babblarnas Youtube-kanal nästan en halv miljard visningar (Wikipedia, 2022). Detta exempel visar tydligt på vilken enorm genomslagskraft olika media har på våra barn och hur snabbt olika figurer blir populära bland barnen. Vi är helt övertygade om att det bedrivs fantastisk undervisning utifrån barnens intressen för Babblarna och det material som finns runt dessa. Vi vill ändå lyfta fram att det kan finnas en risk med att använda färdigt språkmaterial och språkpåsar som finns att tillgå. Som pedagog kan man bli så lyrisk över sin språksamling att man glömmer bort att arbeta med språkutveckling resten av dagen. Man måste arbeta språkinriktat under hela dagen och i alla förekommande situationer under dagen (Jacobsson, 2002). Förskolans pedagoger behöver ha en exceptionellt hög språklig medvetenhet även i rutin- och vardagssituationer och fungera som språkliga förebilder för barnen hela dagen (Borås Tidning, 2008-02-12, intervju med Veli Tuomela). I detta kapitel visar vi hur ni kan använda Babblarna i en upplevelsebaserad undervisning med de yngre barnen. Flera av barnen
114
77413530.1.1_Inlaga.indd 114
2023-09-21 14:51:05
5. TEMA Babblarna – att uppleva och lära med alla sinnen
i en av våra yngrebarnsgrupper visade intresse för Babblarna och uppmärksammade ofta dem och deras färger när de såg dem i sin omgivning. Vårdnadshavarna bekräftade även de barnens intresse för Babblarna.
Sinnen och språkinlärning De yngsta barnen har ofta inte utvecklat sitt verbala språk och behöver därför få rika möjligheter att uppleva språk och uttrycka sig genom icke-verbal kommunikation med andra verktyg än det verbala språket. De behöver få erfara, uppleva och utforska och ge uttryck för sina upplevelser. För att kunna tillägna sig nya ord, förstå innebörden och så småningom själv kunna formulera dem behöver de få uppleva orden med hela kroppen och på många olika sätt. De måste få förundras och fascineras och ta in orden med alla sinnen – höra dem, ta och se på dem, lukta, smaka och känna på dem många gånger. Att få göra det i verkligheten är det mest ursprungliga sättet att tillägna sig kunskap. Sinnena hjälper barn att utforska sin värld samt att förstå sin miljö och sina kroppar. Synen, lukten, smaken, hörseln och känseln är alla riktade utåt, mot omvärlden. Vi har dessutom balans- och kroppssinnet som berättar var vi är i förhållande till omgivningen. Våra egna upplevelser är grunden för all kunskap vi tar till oss. Vi tänker att ju fler sinnen som är involverade i en lärprocess, ju lättare lär man sig. Vilket lärande som möjliggörs beror på de intryck som omger oss och på de sinnesförnimmelser som våra sinnen utforskar. Att utveckla sitt ordförråd är en av de mest omfattande uppgifterna vid inlärning av ett nytt språk, menar Axelsson (2019). När barnet har lagrat orden i sitt ordförråd börjar det utmanande arbetet
115
77413530.1.1_Inlaga.indd 115
2023-09-21 14:51:05
5. TEMA Babblarna – att uppleva och lära med alla sinnen
med att kunna sammanfoga orden till fraser, satser och meningar. Hjärnan kommer lättare ihåg det som är starkt ”emotionellt färgat”, vilket även kan kopplas till barnets språkinlärning. Genom att som pedagog använda sig av ett upplevelsebaserat arbetssätt kan barnens alla sinnen stimuleras och de får möjlighet att tillägna sig kunskap som verkligen berör. För att kunna lära sig effektivt, tänka eller skapa måste barnen ha ett känslomässigt engagemang medan lärprocessen pågår. De behöver bli berörda, fascineras och uppleva och lära i meningsfulla sammanhang. Det gäller även språkinlärning.
Färgmagi med Babblarna Den mest omfattande uppgiften när vi lär oss ett nytt språk är att utveckla ord- och begreppsförrådet. I undervisning med de yngre barnen ligger fokus på grundläggande begrepp och prepositioner, som läges- och jämförelseord, och på grundläggande grammatik som ordklasserna substantiv, adjektiv och verb för att beskriva det som sker i aktiviteten. Att använda sig av förbestämda fokusord och begrepp under aktiviteterna har gett Orden visar oss positiva effekter hos barnen. De ord vi valde ut när vi omvärlden så att vi planerade undervisningen hörde ihop med de olika kan förstå inte bara aktiviteterna och sinnesintrycken. Barn behöver få erfara det faktiska utan och utveckla just det språk och de ord som behövs i de också det magiska, specifika sammanhang som kommunikationen äger det förunderliga och rum. De ord och begrepp vi väljer att jobba med måste det känslomässigt berörbara. användas många gånger under en längre period för att (WAGNER , 2004) befästas hos barnen. 116
77413530.1.1_Inlaga.indd 116
2023-09-21 14:51:05
5. TEMA Babblarna – att uppleva och lära med alla sinnen
Att medvetet arbeta med färg i olika former och med variation av materialval och sinnesupplevelser gynnar de yngsta barnen på många sätt. Genom att använda Babblarfigurerna som redskap kunde vi planera undervisningen så att barnen fick ”bada” i Babblarnas olika färger genom olika estetiska uttryckssätt. När vi planerade aktiviteter och undervisning runt färger och sinnen med barnen var det relevant att vi hela tiden frågade oss själva om hur många olika sätt det finns för barnen att uppleva, erfara, utforska och ge uttryck för en färg eller ett material. Om vi ställer oss den frågan blir det enkelt att planera aktiviteter kopplade till den färg vi jobbar med och använder i undervisningen. Barnen behöver få känna, se, lukta och smaka på färgerna med alla sinnen och med många uttryckssätt för att kunna tillägna sig färgerna och göra dem till sina egna. Det ger dem möjlighet att bygga ett nät av associationer runt nya ord och begrepp som vi kopplat till upplevelsen.
Färgerna i barnens lärmiljö Vi valde färger medvetet för att bidra till en grund i färglära. Vi använde grundfärgerna som kan blandas med varandra för att skapa andra färger. När vi arbetade med en specifik färg gjorde vi tillägg i barnens lärmiljö med den aktuella färgen så att barnen skulle kunna möta den i många olika situationer. När vi arbetade med gult – figuren Bibbis färg – fanns färgpennor, kritor och olika färger För att kunna tillgängliga i olika gula kulörer. Likaså var skaparmaterialet formulera sig verbalt och förstå vad orden anpassat utifrån färgen gul. Genom att barnen fick ”bada” i betyder måste en färg i taget under en längre tid tillsammans med Babblakroppen först ha en ren och de material vi använde oss av, både i planerad underupplevelse av ordet. visning och i leken, fick de erfarenhet av färgen på många sätt (EMILSSON, 2018) och tillägnade sig förståelse för fokusfärgen.
117
77413530.1.1_Inlaga.indd 117
2023-09-21 14:51:05
5. TEMA Babblarna – att uppleva och lära med alla sinnen
Gul som solrosen och Bibbi
Intryck blir till uttryck genom att se, känna, höra och lukta.
118
77413530.1.1_Inlaga.indd 118
2023-09-21 14:51:08
5. TEMA Babblarna – att uppleva och lära med alla sinnen
I arbetet med att presentera färgen gult projicerade vi en film med vajande solrosor på väggen och vi spelade lugn musik. Därefter lade vi till konkret material, i det här fallet riktiga solrosor, som barnen kunde utforska genom att se, känna och lukta. Barnen fick också möta den gula Babblaren Bibbi som bjöd in barnen att skapa runt färgen gult och solrosor. Med dessa delar som inspiration kunde barnen fritt utforska och skapa i ateljén.
Röd som Bobbo
Med hjälp av Bobbo kunde barnen lyckas i sitt skapande. Även de yngsta barnen kunde få till egna figurer genom stöd och material.
För att barnen skulle få möjlighet att möta olika sorters material och tekniker använde vi en variation av flytande och fast färg samt pennor och kritor av olika slag. Att i verkligheten kunna se och känna hur något man ska måla ser ut och känns på riktigt gör en stor skillnad i barnens bildskapande. När barnen ritade och målade hade de hela tiden tillgång till inspirationsbilder och Babblarna som mjukdjur. Med figurerna som utgångspunkt fick barnen stöd och kunskap om färg, form och inspiration till sitt skapande.
119
77413530.1.1_Inlaga.indd 119
2023-09-21 14:51:09
1. Vad är kultur
9 PROJEKT Ben 10 – att synliggöra matematiken
155
77413530.1.1_Inlaga.indd 155
2023-09-21 14:51:16
9. PROJEKT Ben 10 – att synliggöra matematiken
Matematik är så mycket mer än siffror och tal på pappret. Matematik handlar om självförtroende och fantasi – att lita på sin egen förmåga att lösa olika problem. Det handlar om att se matematiken som en del av verkligheten. (BUCHT M.FL ., 2007)
Barn blir ofta fascinerade av olika förmågor eller attribut som superhjältar är utrustade med. Det blev också flera av barnen i en av våra barngrupper efter att ha sett serien om Ben 10 (uttalas Ben Ten) på tv. Vårt pedagogansvar blev att ta barnens intresse kring Ben 10 vidare och fundera ut hur vi skulle kunna använda det i ett lärandeperspektiv och även kunna utmana barnen ytterligare och inte bara låta det bli en enstaka ”happening”. I det här projektet startade vi i ett barns önskan om en Ben-10-klocka. Barnet: ”En Ben 10-klocka vill jag göra, lika som killen har!” Pedagog: ”En vad för något? Vad är det och hur ser det ut?” Barnet: ”Som Ben 10:s så klart! Så där grön och gul eller svart och grön som han har. Man blir ett monster av den, ett bra monster.” Pedagog: ”Men hur ser den ut?” Barnet: ”Du får googla!” Med barnens och Googles hjälp tog vi reda på mer om Ben 10.
156
77413530.1.1_Inlaga.indd 156
2023-09-21 14:51:16
9. PROJEKT Ben 10 – att synliggöra matematiken
Ben 10 är en tecknad mangaserie om en pojke som får ett magiskt armband – en Omnitrix. Armbandet har en urtavla som är uppdelad i fyra färgfält. Med hjälp av dessa kan pojken förvandla sig till olika varelser, bli en superhjälte och utföra räddningsuppdrag när han själv eller någon han känner är i fara. Vilken skepnad han tar beror helt på vad situationen kräver.
Bråk, delar och matematik Vid ritbordet började barnen rita det åtråvärda klockarmbandet. Vi märkte att flera av dem knappt visste hur Ben 10:s klocka såg ut. De försökte titta på hur kompisarna ritade men blev inte nöjda och kastade teckningarna. Vi letade tillsammans fram en inspirationsbild på klockan eftersom det var viktigt att alla barn fick en förförståelse om ämnet för att kunna delta på lika villkor. Genom att tillsammans titta på inspirationsbilden med urtavlans detaljer fick barnen stöd för att lyckas återskapa klockan. Nu förändrades stämningen vid
157
77413530.1.1_Inlaga.indd 157
2023-09-21 14:51:16
9. PROJEKT Ben 10 – att synliggöra matematiken
ritbordet och samtal och bildskapande tog fart igen. Ett barn kom på hur hen på ett enkelt sätt kunde dela upp urtavlan i fyra delar genom att sätta en prick i mitten på en ritad cirkel och sedan dra fyra streck från pricken till cirkelns ytterkant. Hen delade med sig av sin upptäckt till de andra barnen som genast provade strategin. Det blev upprinnelsen till ett projekt om cirklar, fjärdedelar och andra matematiska former som ligger i linje med läroplanens mål att varje barn ska ges förutsättningar att ”utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta”. Genom arbetet med klockorna befästes matematiska begrepp som cirkel, omkrets, antal bråkdelar, fjärdedelar, delar av en helhet, fyra lika stora delar, hel och halv hos barnen. De hade sedan tidigare erfarenheter av begreppen hel, halv och fjärdedelar eftersom vi använder begreppen när vi delar till exempel äpplen, men vi hade inte jobbat med det medvetet i lärsituationer. Med populärkulturfiguren Ben 10:s specifika attribut som lärandeobjekt såg vi möjligheten att jobba med matematikbegreppet bråkdelar parallellt med barnens språkutveckling. Språket är också ett viktigt redskap för att förstå och för att utveckla det matematiska tänkandet. Genom ett språkutvecklande arbete i matematik får barnen möjligheter att utveckla både sina kunskaper om ett matematiskt innehåll och det matematiska språket (Hajer & Meestringa, 2014).
Fjärdedelar och åttondelar För att synliggöra begreppet fjärdedelar använde vi en cirkel uppdelad i fyra delar. Bitarna var lätta att lyfta ur cirkeln för att visa på en fjärdedel, två fjärdedelar, tre fjärdedelar och fyra fjärdedelar som 158
77413530.1.1_Inlaga.indd 158
2023-09-21 14:51:16
9. PROJEKT Ben 10 – att synliggöra matematiken
tillsammans bildar en hel. Vi såg till att det fanns flera delbara cirklar runt om i vår lärmiljö så att barnen skulle ha tillgång till dem i sin lek och i eget utforskande. Barnen anammade strategin att rita Omnitrixens urtavla i fyra lika stora delar. Med hjälp av vår cirkel var det enkelt för barnen att förstå begreppet fjärdedelar och att själva dela in urtavlan när de ritade. De började nu använda ord kopplat till bråkdelar: ”Min klocka har två svarta fjärdedelar och sen två gröna.” ”Vill göra fina fjärdedelar, lika stora.” Vi utmanade sedan barnen att dela upp cirkeln i ännu fler bråkdelar – åttondelar, det vill säga åtta lika stora delar av en cirkel. Det kom att bidra till att barnen uppfann sina egna nya Omnitrix. Det var svårt och krävde stort fokus, koncentration och mycket hjälp av varandra. Ett av barnen hävdade att det var mer bra kraft i klockan om den hade åtta delar och fler färger än originalet.
Jakten på bråk och former I vår närmiljö tog vi vara på tillfällen till lärande och lade till nya lärandeobjekt. På promenaden, i lekparken och i skogen letade vi bråkdelar och delar av en helhet utifrån Ben 10:s klocka. Vi hittade cirkelformer, till exempel hastighetsskyltar, och barnen började snart uppmärksamma och leta efter andra former. De visade stort intresse för skyltarnas siffror, bokstäver och symboler, något som också läroplanen lyfter fram: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.”
159
77413530.1.1_Inlaga.indd 159
2023-09-21 14:51:16
9. PROJEKT Ben 10 – att synliggöra matematiken
Fokus på klockan och tiden Barnens intresse för klockor i allmänhet växte. De lånade våra armbandsklockor som inspiration för att göra vanliga klockor. Intresset bidrog till att barnen inte längre pratade om Ben 10:s klocka – nu var det riktiga klockor och hur deras urtavlor såg ut som gällde. För att barnen ordentligt skulle kunna se siffrorna och var de är placerade på urtavlan tog vi ner väggklockan. Fokus i lärandet flyttades nu till siffror och tid. Utifrån sekundvisaren på väggklockan började några av barnen intressera sig för hur lång tid vissa saker varade. Tillsammans tog vi tid på hur länge man kunde stå på ett ben, hur många hopp man hann göra när sekundvisaren rörde sig mellan siffrorna 6 och 12 och så vidare. Barnen funderade också på hur länge det dröjde tills något skulle ske, exempelvis till mellanmålet eller tills de skulle gå hem. På det här sättet kunde vi uppfylla läroplanens mål om att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att ”utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta”. Genom arbetet med klockor och tid började barnen att visa ett stort intresse för siffror och siffrors Barn behöver en god innehåll. Tidigare hade fokus legat på att räkna långt taluppfattning för att i räkneramsan, utan förståelse för siffrornas innehåll kunna räkna ut skillnader och förändringar i antal. och värde. Nu erbjöd vi ett nytt utforskande i mateInnebörden i talen behöver matiskt tänkande och vi gav barnen förutsättningar även omfatta att se delar att koppla ihop siffror till rätt innehåll och värde.
som ingående i större helheter och att en helhet kan delas upp i mindre delar. (BJÖRKLUND, 2019)
160
77413530.1.1_Inlaga.indd 160
2023-09-21 14:51:16
Elisabeth Berggren är förskollärare med många års erfarenhet av en mångkulturell förskola samt som lärmiljöpedagog. Sandra Söderlund är legitimerad förskollärare med lång erfarenhet även i olika ledarroller. I dag arbetar hon som kvalitetsledare. Tillsammans har författarna tilldelats Ulla-Britta Bruuns stipendium och skrivit Bockarna Bruse i förskolan – att arbeta med projekt, ämnesintegrering och pedagogisk dokumentation.
ISBN 9789177413530
POPULÄRKULTUR I FÖRSKOLAN
i förskolans undervisning för språk- och kunskapsutveckling. Populärkulturen kan motivera barnen att lära och när pedagogerna förflyttar fokus till mer ämnes- och kunskapsfokuserade aktiviteter kan den fungera som ett redskap för att arbeta mot läroplanens mål. I den här boken inspirerar författarna till arbete med den populärkultur som barnen själva ger uttryck för. Genom att utgå från barns intressen kan vi utvidga deras kunskapsvärld och flytta fokus från populärkulturella figurer till undervisning och lärande. I bokens första del lyfter författarna fram teorier, forskning och litteratur om kultur, populärkultur och barns språkutveckling. Denna del ligger till grund för de praktiska kapitlen med konkreta exempel på teman och projekt utifrån populärkultur där författarna beskriver hur de använt barnens favoritfigurer i en ämnesövergripande undervisning. Alla teman och projekt bygger på metoder som går att anpassa till olika populärkulturella figurer eller andra karaktärer som intresserar barnen. Boken vänder sig till yrkesverksamma inom förskola och kan också användas inom förskollärar- och barnskötarutbildningar.
Elisabeth Berggren Sandra Söderlund
Barns intresse för populärkultur kan bli ett verktyg
POPULÄRKULTUR I FÖRSKOLAN
Undervisning för språkoch kunskapsutveckling
Elisabeth Berggren Sandra Söderlund
9 789177 413530
77413530.1.1_Omslag.indd Alla sidor
2023-09-21 08:22:49