9789177413431

SIRI LINDQVIST

SEX! PRATA

Hälsofrämjande samtal med skolungdomar

Introduktion

I de undersökningar som rör sexualitet, identitet och relationer där ungdomar själva får svara eftersöks alltid fler samtal kring sex. Sex är ett brett begrepp som för ungdomar innefattar alltifrån kropp till relationsskapande och identitet. De flesta unga har kunskap som gör att de kan hämta in fakta i dessa frågor, men behovet av att samtala om ämnena kvarstår.

I tonåren är det här behovet stort på grund av de kroppsliga förändringar och den snabba sociala utveckling som sker – men kanske också för att ämnet så ofta undgås av vuxna. Föreställ dig att behovet av att ventilera, fråga och tillskansa sig information om ett otroligt spännande ämne endast möts till enstaka procent runtomkring dig medan det upptar en betydligt större del av din egen tankeverksamhet.

Vuxna måste helt enkelt bli bättre på att prata om sex utan att föra vidare tabun. Man kan inte väcka den björn som sover genom att tala om saken. Björnen sover inte utan lämnas bara ensam, orolig och vilsen och får testa sig fram utan trygghet och kunskap om att värna om sig själv och att lära sig njuta av livet, sexualiteten och relationer.

Den här boken introducerar ämnen som är aktuella för ungdomars sexualitet och identitetsutveckling utan att vara

en faktabok om könssjukdomar och preventivmedel. Tanken

är att med ett hälsofrämjande perspektiv ge en grund för samtal och uppmärksamma områden som är viktiga för ungdomar idag. Detaljkunskap finns att inhämta på andra ställen – här erbjuds bakgrund, tankar och verktyg för att arbeta med ungdomars sexuella hälsa!

Mer om boken

Prata sex! tillkom eftersom behovet av att kunna samtala om sexualitet, samtycke och relationer är ett krav för dig som elevhälsopersonal och annan personal inom skola, ungdomsmottagning och andra arbeten där du möter ungdomar. Men på grund av bristande utbildning, egna rädslor och farhågor kring hur man går till väga uteblir ofta dessa samtal. Ungdomars sexuella hälsa riskerar därmed att förbises, ofta med konsekvenser för deras allmänna hälsa och vuxenblivande.

Förbättringar görs så sakteliga inom utbildning, men man kan inte förändra attityder över en natt och sällan människor i grunden då man själv växt upp i en tid som satt spår i en. Min bok försöker inte ändra på några grundvalar utan har som mål att du ska känna det lättare att hantera ämnen kring sexualitet och lyckas hålla en öppen attityd för samtal. Om så sker har vi kommit mer än halvvägs.

En del i att nå ungdomar och arbeta positivt med sexualitet är att ha ett lättsammare tilltal. Sexualiteten är krånglig nog utan att vi även ska använda ett formellt språk och en allvarlig röst. Detta lättsamma språk och enkla förklaringsmodeller speglas i denna bok för att lättare nå ingångar till just samtal med ungdomar.

Boken är indelad i tre delar. Inledningsvis presenterar jag ett hälsofrämjande arbete med sexuell hälsa med upplysning

som ledmotiv och vilken roll du spelar för att fullfölja det uppdraget. Jag beskriver också hur du kan arbeta med dig själv och kollegiet för ett bättre bemötande i frågor om sexualitet. Att professionalisera samtal kring sexualitet bortom egna erfarenheter kan hjälpa dig att samla mod till ämnet. Därefter presenterar jag hur sexualitet i ungdomsåren kan se ut och hur kroppen och utvecklingen påverkar den sexuella hälsan.

I andra delen av boken lyfter jag områden inom sexualitet som är mer aktuella för ungdomar idag än för tidigare generationer. Här kommer vi in på relationer och internet, nätsex och porr. I slutet av del två lyfter jag även hur du kan anamma ett mer hälsofrämjande sätt kring sexuell utsatthet och vad du kan tänka på i ditt bemötande när sexualitet känns svårt. Sista delen av boken beskriver hur vi präglas av normer och hur de påverkar den sexuella hälsan. Jag lyfter könsnormer och bemötande kring HBTQ+, rasism, sexualitet och hederskulturer. Här hittar du också en kort pronomenskola. Sist sammanfattar jag vad minoritetsstress är och ger konkreta tips på ett inkluderande bemötande.

I varje avsnitt får du konkreta frågeställningar och ingångar till samtal som kan fungera som verktyg för att lyfta ungdomars sexualitet utifrån kropp, identitetsutveckling, normer och sex (sex som i sexuella praktiker lyfts däremot inte nämnvärt då det närmast är den minsta delen av sexualiteten). Med de ämnen jag tar upp vill jag också ge dig en chans att hänga med lite bättre i ungdomars liv, även om det tycks gå i en annan takt och ens försök ständigt känns förlegade. Förhoppningsvis kan jag erbjuda en ingång till de områden som berör ungas sexualitetsutveckling idag.

En annan aspekt av syftet med den här boken är att det är lätt att fokusera på kropp och hälsa, särskilt som sjuksköterska, men den vanligaste oron bland ungdomar ligger ofta i det sociala och relationella. Boken ger en översikt av de ämnen ung-

domar ofta själva vill tala om, utan att dyka djupare i de olika områdena (det lämnar jag åt faktaböckerna). Texterna utgår från forskning och beprövad erfarenhet samt min personliga erfarenhet från att arbeta med ungdomar och sexualitetsfrågor.

Det finns problem inom alla delar av sexualitet. Någon kommer säkert att tycka att det finns delar jag inte tar på allvar eller lyfter tillräckligt, men syftet är inte att grotta ner mig i allt hemskt som kan hända ungdomar. I stället vill jag visa hur vi som professionella vuxna måste försöka släppa det negativa fokus som råder kring sexualitet och lära oss att arbeta mer hälsofrämjande, i linje med vårt uppdrag. Det finns instanser som jobbar med det svåra med sex, men du som arbetar i skolan eller på en ungdomsmottagning jobbar inte främst med att behandla utan med att förebygga och stärka.

Det är lätt att bli rädd när det kommer till frågor om unga och sexualitet så att vi riskerar att agera överbeskyddande, slå på stora trumman och därigenom förstora problem och hämma ungas sexualitet. I ungdomars sexuella upptäcktsfärd är det tyvärr omöjligt att ständigt mötas av positiva upplevelser. Besvikelser och gråzoner är ofta en del av upptäcktsfärden. Men det gäller att få verktyg för att kunna hantera mindre motgångar, hitta styrka i sin egen sexualitet och lära sig om vad man vill, vad man njuter av och med vem man gör det bäst. Dessa friskfaktorer har du som vuxen ett ansvar att lyfta. Med det sagt är det självklart att du ska vara uppmärksam på ungdomars väl och ve och ha kännedom om lag och skydd för utsatta grupper, men det är du förmodligen redan bäst på. Med en mer positiv och lättsam ingång till det som kan kännas svårt och krångligt vill jag därför stärka din förmåga att prata sex med ungdomar.

Om författaren

Jag, Siri Lindqvist, är legitimerad barnmorska, sjuksköterska och sexolog samt doktorand vid Göteborgs universitet. Jag började tidigt arbeta med sexualupplysning – och just upplysningsfrågan är ett ledmotiv i mitt arbete. Jag har därefter arbetat som sjuksköterska inom gynekologi och med akut omhändertagande vid sexuella övergrepp. Senare har jag startat upp skolsköterskeverksamheten på en gymnasieskola i Göteborg och arbetat med sexuell hälsa utifrån ett elevhälsoperspektiv. Jag har även verkat inom projekt för Kunskapscentrum för sexuell hälsa och parallellt specialiserat mig genom bland annat en masterexamen i sexologi och barnmorskeutbildningen till legitimerad barnmorska. Idag arbetar jag halvtid som sexolog och barnmorska på en ungdomsmottagning med mycket fokus på upplysning och smärtor vid sex. Andra halvan av tiden doktorerar jag på institutionen för socialt arbete med fokus på unga, HBTQ+, internet och sexualitets- och identitetsutveckling. En stor del av mitt arbete med sexuell hälsa handlar om att förklara på ett tillgängligt sätt – att välja ord efter person och situation och göra ämnet talbart. Precis som med allt annat är den här boken liksom mina egna förmågor begränsade. Jag vet att jag misslyckas med att representera flera perspektiv, men vill ändå skicka med att det finns något särskilt fint i att vara den där som vågar lyfta en fråga som kan blottlägga en hel värld. I mitt yrkesliv har det känts motiverande att kunna vara en trygg vuxen för ungdomar, en significant other som vågar lyfta just det där du som ung undrade över och som fick dig att tänka nytt och friare, utan skam och med respekt. En som såg dig och dina styrkor och hjälpte dig framåt. Jag hoppas att du som läser kommer att våga lyfta sexuell hälsa i samtal med ungdomar med hjälp av den här boken.

Hur mycket får jag fråga om?

Om din yrkesroll innebär en omsorg om ungdomars välmående finns det ingen anledning att vara nervös över vad som är olämpligt, inom rimliga gränser. Det är också så att alla gör fel någon gång och då går det lyckligtvis att be om ursäkt och backa. Känner du att du tappade bort ungdomen i samtalet eller trampade i klaveret är det bra att lyfta det i samtalet. Det är ingen idé att låtsas som att man kan allt som vuxen, det är ofta bättre att ungdomen själv ges möjlighet att förklara sin situation om missförstånd uppstår.

”Ursäkta, nu gjorde jag nog bort mig. Det var inte meningen att fråga så mycket om du inte vill prata om det, jag blev bara lite orolig för dig och jag kan inte så mycket om TikTok. Är det okej att vi backar och börjar om? Du kanske kan berätta för mig?”

En annan oro kan ligga i rädslan att få kritik från vårdnadshavare, men det är mycket ovanligt. I de flesta fall värderar ungdomar högt att någon vuxen vågar tala med dem om sex. Om frågan kommer upp finns det också gott om stöd i elevhälsans uppdrag. Sexualundervisning i helklass utgör däremot en något högre risk för missförstånd då man inte kan gå in på djupet på varje fråga. Formuleringar kan fastna hos ungdomarna och förvrängas ryktesvägen.

Om du känner oro, gå tillbaka till ditt yrkesuppdrag. Är du legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal finns det tydliga formuleringar kring ditt arbete och sexuell hälsa i din kompetensbeskrivning. Här är det tydligt att sjuksköterskan, likt läkare och kuratorer, ska ha ett holistiskt perspektiv som inkluderar sexuell hälsa och som ska bedömas lika självklart som nutrition och sömnvanor.

Våga prata om sex! 39

Nytta vs nyfikenhet

Ibland vill vi hjälpa för mycket och ibland är vi för intresserade och nyfikna för den andras bästa. Det finns lite olika varianter av nyfikenhet. Den första och sämsta är den där man helt enkelt gottar sig åt privat information likt man kan göra över skvaller. Där man frågar bara för att man är fascinerad och törstar efter detaljer.

I en något bättre men ändå felande nyfikenhet finner man många ambitiösa och ivriga människovänner som nyligen läst en bok eller tagit några högskolepoäng i sexologi och som nu är redo att tala glatt och öppet om sexualiteten. I värsta fall har personen läst något om skräckscenarion kring ungdomar och sexualitet och kan inte vänta på att få sprida den här senaste oron. I glädje över att det äntligen kommer en ungdom som vill anförtro sig åt en när man har väntat och laddat med frågor, kunskap och information kan man i stället råka överrumpla och skrämma ungdomen.

Du kan till exempel ha färsk kunskap om könsbekräftande kirurgi men det är inte det första en ungdom bör informeras om så fort hen nämner en tanke om könsidentitet. Ungdomen kan nog inte heller svara på frågor om vad hen har tänkt sig i framtiden.

Detaljer är sällan intressanta på P- och LI-nivå enligt PLISSIT-modellen. Om en ungdom berättar om till exempel ett övergrepp finns det ingen anledning att få veta precis allt om den händelsen. Inte bara är det irrelevant för hur man ska ge ungdomen rätt hjälp. Man får också en ung människa att berätta om något oerhört privat och svårt som hen kan behöva återberätta gång på gång. Något vi vet är oerhört prövande för offer för sexuella övergrepp.

Det är däremot viktigt att visa att du kan ta emot berättelsen om det önskas. Rent praktiskt kan du också behöva få veta

40 Våga prata om sex!

en del saker som du kan få svar på genom informativa frågor. Till exempel när det handlar om överträdelser, spårsäkring och om det finns ett pågående hot och behov av akut hjälp.

Tänk på:

Det är viktigt att inte bidra till trauman genom att ungdomar tvingas återupprepa deras berättelse genom alla instanser; guida dem till rätt hjälp utan krav på detaljrika berättelser.

Följ samtalet och ungdomen. Utgå från vad ungdomen själv säger och använder för ord. Sammanfatta, be om lov att ställa frågor och använd dig av generella informativa frågor.

Det är vanligt att just de i personalen som är intresserade av sexualitetsfrågor hindras av oro för att trampa i klaveret, men det är ofta de om några som kan nyansera och hantera det. Det viktigaste är att frågorna lyfts, inte att ha alla svar.

Självreflektion som samtalsverktyg

Självreflektion är ett bra verktyg för att lättare hantera samtal om sex och sexualiteter. Att inte utgå från sig själv är A och O i bemötande av sexuella frågeställningar. Detta gäller framför allt två aspekter av rådgivning:

1. Utgå inte från att egna erfarenheter är generella utan håll dig till fakta. Tipsa därför inte om saker som fungerat bra sexuellt och relationellt för dig själv eller dina vänner.

2. Kom ihåg att vi färgas av våra erfarenheter. Till exempel av övergrepp, religion, otrohet och relationer. Försök att ha ett neutralt och professionellt förhållningssätt.

Det finns alltför många exempel på vård- och omsorgspersonal som råder om hur ofta man behöver eller inte behöver ha sex med sin partner utifrån deras privata uppfattning, liksom tips och idéer om sexställningar och vilka preventivmedel som är bra och dåliga baserade på egna samt närståendes privata erfarenheter. Än mer exempel finns där vuxna i sin profession av omsorg vill varna och hindra ungdomar från att göra misstag eller uppleva hjärta och smärta de själva upplevt. Det finns också risk för att man överför en misstro mot folkgrupper samt normativa och konservativa bilder av kvinnor och män i relationer samt hur HBTQ+-personer lever, vilket faktalöst bidrar till stereotypisering och desinformation.

42 Våga prata om sex!

Att bryta upp med dessa saker är såklart lättare sagt än gjort. Vuxna, särskilt i förhållande till mycket yngre personer, har levt och färgas av upplevelserna i både positiv och negativ bemärkelse.

Här spelar synen på kunskap om sexualitet in. Många känner att man inte vill prata om sex, samtycke och relationer, för vad har man att säga om det egentligen? Men sex, samtycke och relationer handlar inte om en själv eller egna erfarenheter. Det gäller att förhålla sig till ämnet precis som alla andra och att inte arbeta med anekdotisk bevisföring. Läs på – det finns mängder av aktuell forskning på området med böcker och hemsidor som hålls uppdaterade.

Reflektera mera!

För att komma till rätta med att inte låta sig färgas för mycket av sina egna erfarenheter använder sig många sexologer och utbildade i sexualitetsstudier av så kallad Sexual Attitude Reassessment, eller SAR, i olika versioner. Det finns allt mellan väldigt grundliga utbildningar och workshoppar till kortare stunder av självreflektion. Idén är att ta sig tid att tänka på sina egna erfarenheter inom olika sexualitetsområden och hur de påverkar ens professionella jag. Tanken är inte att det privata ska delas med andra i självreflektion utan att konsekvenserna av ens erfarenheter och deras påverkan ska kunna diskuteras med andra eller reflekteras över privat.

En start kan vara att göra en så kallad sexuell livslinje där du gör en tidslinje för dig själv på ett papper och markerar ut olika händelser som du tror har påverkat din sexualitet och relationer. Det kan handla om tidiga minnen av nakenhet och lekar, pubertet, onani, första pussen, kyssen och kontakten med annan sexuellt, negativa händelser, alkohol, partners, otrohet,

Våga prata om sex! 43

relationer och nyfikenhet. Du kan sedan utgå ifrån den och tänka på hur händelserna har påverkat dig vad gäller just sexualitet och relationer. Har du starkt positiva erfarenheter av vissa saker och väldigt negativa av andra?

Om du vill kan du göra en plus- och en minus-sida om tidslinjen. Därefter kan du tänka på hur dessa erfarenheter påverkar din syn på hur sexualitet och relationer bör vara och inte vara och hur det kan påverka vilka råd du ger andra.

När vi reflekterar strukturerat över sexualitet hittar vi ofta kunskapsluckor, men också vad vi kan kalla för känsligheter hos oss själva när det kommer till rådgivning. Ett känsligt område kan till exempel vara otrohet. Har man haft en personlig erfarenhet av att bli bedragen är det lätt att man har svårt för att hålla sig neutral till en person som berättar att hen är otrogen. Risken är stor att man då ger råd som inte är faktabaserade och att man genom ordval, gester och mimik utstrålar vad man själv känner. Detta blir snabbt oprofessionellt och gör att personen riskerar att sluta sig eller få direkt felaktiga råd.

Om du har ringat in ett känsligt område finns det tre saker att göra:

• Gör dig medveten om känsligheten och tänk på att anstränga dig extra för ett gott bemötande i de situationer frågan kommer upp.

• Hjälp dig själv genom att utbilda dig eller läs på om fakta som du kan använda som neutral information i ett möte. Till exempel att otrohet är mer vanligt än ovanligt och att många relationer inte avslutas när otrohet förekommer.

• Är känsligheten för stor är det bäst att inse just det. Du bör erkänna det för dig själv som en svaghet i ditt bemötande kring sexualitet och i stället skapa en strategi för att ge ett gott bemötande genom hänvisning. Det kan du göra genom

Våga prata om sex!

att komma överens med en kollega att du ska hänvisa till hen på ett positivt sätt: ”Skolkuratorn är väldigt bra på det här ämnet.”

Sexologer och olika terapeuter jobbar ofta med sexualitet på en djupare nivå (SS och IT) och behöver därför tänka väldigt mycket kring sina egna föreställningar och deras påverkan, men att ge sig själv tid att reflektera över sina egna erfarenheter och därmed fördomar och kunskapsluckor ger ofta en styrka inför möten och samtal som rör sexualitet. Det gäller att komma ihåg att reflektera över sina privata erfarenheter enskilt och att de inte bör delas fritt i grupp. Det är inte meningen att hänga ut varandras privatliv och det finns också risk att kränka andra om privata tankar delas för fritt. Fokus ska i stället ligga på hur alla kan förbättra sig genom kunskap och ökad självmedvetenhet. Man kan konstatera att man tycker det är svårt att ge råd om exempelvis BDSM utan att berätta varför.

Tänk på:

För att känsliga diskussioner inte ska spåra ur och kollegor ges utrymme att kränka varandra är det bra att ha med en handledare under reflekterande samtal i grupp. Att ha en professionell handledare med sexologisk utbildning vore troligen än mer givande och utbildande. Det kan räcka att ha veckovisa möten och att efter ett antal veckor utvärdera var kunskapsluckor finns. Genom dessa reflekterande samtal kan ni också informera varandra om era kompetensområden för framtida hänvisning.

Våga prata om sex! 45

TIPS! Organisera er i grupper inom till exempel elevhälsan, lärarkollegiet eller ungdomsmottagningen och diskutera hur man kan förhålla sig till kända känsligheter som till exempel otrohet, pedofili, BDSM, fetischer, sex enbart inom äktenskapet, sexdebut, analsex och transidentiteter. Obs: Gör det på ett tryggt sätt enligt en SAR-modell där man inte ska prata om privata erfarenheter.

Att hantera fniss och stök

Sex, nakenhet, kropp, känslor och relationer är ett otroligt spännande ämne. Det är förvånande hur få som väljer att jobba med dessa frågor med tanke på hur det aldrig slutar vara intressant. På så sätt är undervisningen i sex, samtycke och relationer tacksam – intresset för frågan finns nästan alltid där. Elever kan plötsligt sitta som ljus och lyssna när det är dags för sexualundervisning. Särskilt spännande är ofta att få ställa anonyma frågor och det är viktigt att alltid försöka ge ett avslappnat och korrekt svar. Kasta inte lappar som du anser är bus och rackartyg – lyft i stället frågan om bajs och sex på ett kort och enkelt sätt. Visa att du är seriös och tar alla frågor på allvar. Många ingångar ger möjlighet till att beröra närliggande ämnen eller att lyfta en fråga till ett större område, som till exempel vad en fetisch är.

Även om ungdomar nästan alltid är intresserade kan det ibland slå över och ungdomar i grupp kan försöka skämta bort allvaret vilket lätt spårar ur och riskerar att bli kränkande för

övriga gruppdeltagare. Ibland riktas skämt mot en annan ungdom och ibland riktas privata frågor och påståenden mot den som försöker leda samtalet. Det kan därför vara bra att gemensamt komma fram till ett förhållningssätt när man leder en större grupp.

46 Våga prata om sex!

Själva processen med att komma fram till olika förhållningssätt är i sig en del av sexualupplysningen. Det kan vara bra att inleda med att erkänna att ämnet skapar reaktioner hos många och därefter ge flera exempel:

”Dagens ämne berör alla människor och ibland kan det kännas läskigt att prata om. Det kan kännas speciellt att prata om sexualitet eftersom det kan göra en nervös och ibland lite stressad och fnissig. Det beror oftast på att man är ovan, man kanske känner igen sig i något eller har en personlig erfarenhet. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte pratar om oss själva i grupp och inte heller pekar ut varandra även om det är ”på skoj”. Det är inte okej att skämta om folks sexualitet och jag kommer inte heller att svara på privata frågor. Ska vi sätta upp lite regler kring hur vi beter oss idag? Vad tycker ni skapar ett schysst samtalsklimat och gör att man vågar ställa frågor?”

När sex i stället blir för allvarligt

Till skillnad från gruppundervisning är individuella samtal sällan fyllda av fniss utan snarare ett alltför stort allvar. Det kan kännas väldigt nervöst och pressat att söka hjälp specifikt för en fråga som rör sexualitet. I det personliga mötet kan det därför vara viktigt att som professionell stå för glädjen, att ge ett varmt bemötande och bjuda på ett skratt om det är lämpligt. Allra oftast är det faktiskt lämpligt att vara glad och på så sätt visa att sexualitet inte är något tungt, svårt och besvärligt. Visa att det är noll problem att fråga och bara kul att prata om!

Nu dras tankarna kanske lätt mot personer som upplevt till exempel sexuella övergrepp och hur viktigt det är att vara allvarlig under dessa möten. Absolut ska rummet läsas av, men även i de här sammanhangen är det gott att sluta samtalet på ett

Våga prata om sex! 47

positivt och stärkande sätt. Det kan vara väldigt motiverande för ungdomen att höra att hens situation är jobbig och svår nu men att hen ska få hjälp och att den hjälpen är extra viktig för att kunna må bra, vara glad i relationer och ha kul och önskat sex i framtiden. När det gäller till exempel smärtor vid sex kan det vara väldigt uppmuntrande att i mörkret få höra: ”Tar du itu med det här svåra nu kommer det att leda till många fantastiska år av bra ligg framöver!”

Tänk på:

Lärare och andra som undervisar är ofta vana vid att hantera kränkningar, men risken ökar i sexualundervisning på grund av hur nära ämnet ligger det privata. Ibland måste man vara tydlig med var gränsen går. Om ord som till exempel bög används kränkande kan det vara väldigt bra att lyfta och nyansera kränkningen. ”Vad tänker du att det innebär att vara bög?” eller ”Vad menar du när du säger så?”

Det är viktigt att involvera alla på skolan och se till att alla är på samma blad genom till exempel ett gemensamt värdegrundsarbete så att alla säger ifrån mot samma saker i klassrummen. En del skolor har nolltolerans mot sexualiserade ord, men det kan ha baksidan att det tar ifrån till exempel ordet bög från bögarnas egna användande och ger orden mer makt genom att stärka tabun.

LATHUND FÖR ETT MER INKLUDERANDE OCH

HÄLSOFRÄMJANDE BEMÖTANDE

Begrepp för att arbeta mer inkluderande: Vårdnadshavare eller ”vuxna hemma” i stället för föräldrar eller mamma och pappa. Partner i stället för pojkvän/flickvän eller; Sexpartner för tillfälliga sexuella kontakter.

Köna inte okända personer: Hen, den eller omskrivningar som ungdom, kompis, kollega och klasskamrat för en person vars könsidentitet eller pronomen är okänd för dig.

Använd det pronomen personen själv önskar i alla sammanhang som pronomen krävs. Tilltalsnamn fungerar generellt väldigt bra i situationer som känns krångliga. Enda sättet att bli bättre är att öva: se Pronomenskolan s. 163.

Dokumentera könsneutralt: Genom att kalla personen ungdom eller patient och partners partners. Könsorgan behöver inte beskrivas som kvinnliga och manliga och det finns inga sexuella praktiker som har med sexuell orientering att göra. Det existerar alltså ingen homosexuell sexuell praktik. Dokumenterar du könsneutralt jämt behöver du inte tänka till extra någon gång!

Miljö:

Använd inkluderande konst med olika hudfärger, kroppar och funktioner och särskilda sexualitets- och identitetsrelaterade flaggor för att skapa en välkomnande miljö. Posters som till exempel visar hur man använder en kondom eller hur klitoris ser ut är både utmärkt information och ger möjliga samtalsingångar i enskilda samtal.

Din roll: Det är viktigare att visa öppenhet, lagom nyfikenhet och att ställa frågor än att ha alla svar när det kommer till sex, samtycke och relationer. Att frågan lyfts gör att du kommer mer än halvvägs.

Ungdomar vill prata mer sex!

Undersökning efter undersökning visar att ungdomar vill ha fler samtal om sexualitet, identitet, samtycke och relationer. De vill omges av trygga vuxna som lyfter fram frågor om känslor, sexuell praktik, identitet, onani, porr och kroppen långt mer än vad som görs idag. Informationen finns, men samtalen uteblir ofta.

Många professionella inom skola, vård och omsorg känner osäkerhet kring dessa ämnen och hur de kan ta upp dem med ungdomar. Den här boken ger dig konkreta ingångar till hälsofrämjande samtal om sexuell hälsa som rör unga och en möjlighet att jobba på ditt professionella, trygga bemötande samt att få mod till de samtal ungdomarna själva efterfrågar.

Med upplysning i fokus, ett enkelt språk och trovärdiga vardagsexempel sätter för-

fattaren fingret på det som berör ungdomar idag, hur du vinner deras förtroende och hur ni tillsammans kan arbeta för att främja den sexuella hälsan.

Författaren Siri Lindqvist är legitimerad barnmorska, sjuksköterska och sexolog samt doktorand i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

ISBN 9789177413431 9 789177