9789177413370 by Smakprov Media AB

JOHAN ALM

UPPTÄCK LGR 22 Verktyg för att greppa din kursplan

2 2 R Ä S R G L r ö f n e Äv

77413370.1.1_omslag.indd 1

2022-05-17 09:07

JOHAN ALM

UPPTÄCK LGR 22 Verktyg för att greppa din kursplan

Även för LGRSÄR 22

77413370.1.1_inlaga.indd 1

2022-05-16 15:13

Omslag: Anna Hild Grafisk form: Anna Hild

Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2022

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetens utveckling – för en bättre dag på jobbet.

77413370.1.1_inlaga.indd 2

2022-05-20 06:01

INNEHÅLL

FÖRORD

INLEDNING

Hjälp att se helheten

Stora ord och små förändringar

Bokens upplägg

1. TRE KURSPLANEDELAR OCH TVÅ VERKTYG

Från ett dike till ett annat

Skillnaden mellan ämnesfakta och lärande

Förmågetrappan

Förmågan att undervisa om förmågor

Tolv kriterietyper – att uttrycka ett mångsidigt lärande

2. VAD SOM ÄNDRATS – OCH SÄGS HA ÄNDRATS

77413370.1.1_inlaga.indd 3

Kunskapskraven som försvann

Centrala innehållet som blev kvar

Centralt innehåll och kriterier i skilsmässa – eller?

Överlappande kriterier

Ett avskräckande exempel: Källkritik

De nya kriterierna utifrån Förmågetrappan

Goda exempel – och onödiga

Mer generell progression

Rester av ett ämnes karaktär

Varning för vaga värdeord

Mångsidigt lärande eller ”varierade bedömningssituationer”?

Positiva förändringar i skymundan

Begrepp utifrån Förmågetrappan

Ett resonemang om uttrycket resonemang

2022-05-16 15:13

3. KURSPLANEÖVERSIKTER Översikternas utformning

Så använder du översikterna

Översikter för grundskolan kursplaner

Översikter för grundsärskolan kursplaner

4. FRÅN ÖVERSIKT TILL UNDERVISNING

Planera för elevers lärande

Lärandematrisen – elevens lärverktyg

Lärplattform med elev- och lärandeperspektiv

5. STADIEÖVERSIKTER

101

103

Progressionslinjer

103

En arbetsmodell

104

Stadieöversikter för grundskolans ämnen

105

6. DOKUMENTATIONSMALLAR

77413370.1.1_inlaga.indd 4

140

Fungerande dokumentationsverktyg

140

Principer vid sammanvägning

142

Dokumentationsmallar för grundskolans kursplaner

145

Dokumentationsmallar för grundsärskolans kursplaner

174

LITTERATUR

192

APPENDIX

193

2022-05-16 15:13

FÖRORD

Under mina trettio år som lärare har jag många gånger upplevt hur visioner har presenterats kring nya arbetssätt, skolsatsningar och implementeringar av läroplaner. Vackra ord uppifrån, men sällan praktiska verktyg för att kunna genomföra dessa ofta goda tankar i min egen skolsal. Glappet mellan ord och verklighet har känts frustrerande. De senaste tio åren har jag därför metodiskt sökt utveckla sådana verktyg, ofta i samarbete med kollegor och mina egna elever i klassrummet. Verktyg som kan underlätta elevernas lärande och mitt eget vardagliga arbete. Införandet av vår nya läroplan, Lgr22, är inget undantag. Vi ser många luddiga tolkningar kring vad förändringarna verkligen består i och slagord om att lärare ska se en helhet i kursplanen. Däremot saknas verktyg för att få syn på de förändringar och den helhet det talas om. I läroplanen sprids lärares styrdokument ut över mängder av sidor utan större tanke. Med bokens verktyg vill jag ge dig överblick och grepp om dina kursplaner, oavsett om det gäller planering och bedömning eller stadie- och ämnesövergripande arbete. Jag hoppas att översikterna ska underlätta för dig, och i förlängningen för dina elever, så att du kan kanalisera all din energi på att fortsätta utvecklas som lärare – världens viktigaste och mest komplexa yrke. Malmö 4 april 2022 Johan Alm

5 77413370.1.1_inlaga.indd 5

2022-05-16 15:13

77413370.1.1_inlaga.indd 6

2022-05-16 15:13

INLEDNING

Hösten 2022 sjösätts de nya reviderade läroplanerna för grundskolan (Lgr22) och grundsärskolan (Lgrsär22). Skolverkets viktigaste budskap är att kursplanens tre delar – syfte, kunskapskrav och centralt innehåll – måste ses som en helhet: Kunskaps kraven ”kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande” utan behöver ”läsas och tolkas i relation till ämnets syfte, centrala innehåll och den undervisning som bedrivits” (Skolverket, 2022a). Det stora problemet är att lärare inte får verktyg för att kunna se den helhet man efterfrågar.

Lgr22 utformas nämligen som ett torftigt administrativt styrdokument, långt ifrån det ”bättre arbetsverktyg för lärarna” som man pratar om. Den olyckliga grafiska utformningen gör det helt omöjligt för lärare att se kursplanens delar som en helhet, eftersom • syfte, centralt innehåll och kriterier för ett ämne ligger på helt olika sidor • betygskriterierna visas (liksom kunskapskraven i Lgr11) som separata texter för E-, C- och A-nivån, där all text upprepas så att lärare varken kan överblicka helhet, delar eller progression • centralt innehåll är så utspritt och illa utformat att det varken kan jämföras mellan stadier inom ämnet eller med bedömnings-/betygskriterier • ämnen i vanliga lärarkombinationer sprids ut på olika ställen i läroplanen. En SO-lärare med fyra ämnen förväntas nu bläddra eller skrolla mellan fyra syften, fyra olika sidor för centralt innehåll och tolv olika textavsnitt med kunskapsnivåer. Alltså 20 ställen för att ”se helheten”! Det är orimligt att lärare själva ska behöva klippa och klistra ihop dokument på datorer och kopieringsapparater för att få en heltäckande bild över vad de förväntas utföra i sin tjänst.

Hjälp att se helheten Brist på verktyg kommer att slå emot lärare med full kraft när Lgr22 ska bli till vardaglig lektionsplanering, undervisning och bedömning. Men lugn. Upptäck Lgr22 ger dig handgripliga verktyg som visar kursplanens alla delar på en sida och samlar alla dina ämnen på ett uppslag.

7 77413370.1.1_inlaga.indd 7

2022-05-16 15:13

Boken innehåller: • Kursplaneöversikter som visar kriterier, centralt innehåll och syfte på samma sida. • Uppslag som samlar lärarens alla ämnen i vanliga ämneskombinationer: SOämnen/språkämnen/NO-ämnen, matematik och teknik respektive alla lågstadiets kursplaner. • Stadieöversikter som visar ett ämnes stadieprogression för både kriterier och centralt innehåll. • Specifika översikter som kombinerar 1) de tre NO-ämnena, 2) svenska med svenska som andraspråk, 3) kraven för läsning i årskurs 1 och 3. Allt för att lärare själva ska kunna urskilja likheter och skillnader. Du som redan nu måste stilla din nyfikenhet inför hur översikterna ser ut: Bläddra fram till kapitel 3. Boken presenterar även en planeringsmodell, skapad specifikt för Lgr22, och de nya förutsättningar som nu gäller. Planeringsmodellen beskriver metodiska rutiner för hur du praktiskt för samman kursplanens tre delar till en helhet vid lektions planeringen. Dessutom får du hjälp av fyra verktyg som ger en lärandeteoretisk struktur och ett professionellt språk för att analysera Lgr22 kollegialt på skolan: 1. Förmågetrappan visar hur läroplanens bedömnings- och betygskriterier relaterar till och bygger på varandra och förklarar deras koppling till centralt innehåll. 2. Tolv kriterietyper ger en struktur för att uttrycka ett brett lärande och en mångsidig progression, bland annat utifrån kriteriernas värdeord. 3. Iakttagbara mål är en princip som hjälper dig att uttrycka abstrakt lärande som konkreta elevhandlingar, en nyckel till att göra lärandet begripligt för eleven. 4. Lärandematrisen är ett lärverktyg för elever så att de kan arbeta utifrån iakttagbara mål både vid övande, undervisning och respons – bedömningsmatrisens direkta motsats.

Stora ord och små förändringar Verktygen i boken ger dig möjlighet att på egen hand upptäcka Lgr22, så att du kan skapa dig en egen uppfattning. De beskrivningar som Skolverket och regeringen ger av förändringarna i kursplanerna är nämligen ofta svepande och stundtals direkt vilseledande. Några exempel:

VAD SOM SÄGS HA ÄNDRATS

VAD SOM VERKLIGEN ÄNDRATS

Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade.

Mängden krav har halverats, men mycket viktigare är att de ofta har frikopplats från ämnesinnehåll.

Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare. Vad ett ”ämnes karaktär” är förklaras inte. Att nästan all ämnesspecifik progression har tagits bort i kriterierna är däremot ett faktum. Stoffträngseln har minskat. Omfattningen av det centrala innehållet har setts över.

Hur omfattningen har ”setts över” är oklart. I verkligheten har centralt innehåll ofta ökat, men i några ämnen minskat dramatiskt.

Figur 1. Exempel på vad som sägs ha ändrats i kursplanerna och vad som faktiskt har ändrats.

8 77413370.1.1_inlaga.indd 8

2022-05-16 15:13

Det är snabbt konstaterat att mängden kriterier (kunskapskrav) i Lgr22 har minskat drastiskt, det vill säga antalet uttryck med egna värdeord. Kriterierna är nu överlag mer generella och abstrakta. Den verkligt intressanta förändringen är emellertid att de ofta skilts från sitt ämnesinnehåll. Att på så sätt skilja ämnesstoff (centralt innehåll) från vad eleven ska göra med detta ämnesstoff (bedömnings-/betygskriterier) har potential att både ge kursplanen en tydligare struktur och lärare större friutrymme – om det görs konsekvent och medvetet. Som kapitel 2 ska visa har det nu tyvärr gjorts väldigt osystematiskt. Skolverket hävdar vidare att ”ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare”, men utan konkreta exempel. Samtidigt tas de sista resterna av ämnesspecifik progression bort från kriterierna. Kvar är schematiska abstrakta värdeord, olika versioner av ”bra–bättre–bäst”. Kanske syftar ämnenas karaktär på att man i några kursplaner har bytt ut en fras i syftets långsiktiga mål från ”förmåga att” göra till att ha ”kunskaper om”? Klart är i alla fall att man inte är överens med sig själv: 2019 slog man fast att det ”överlag handlar om justeringar i texterna och ämnenas karaktär har inte föränd rats” (Skolverket, 2019a). Inför läroplansarbetet var ett av huvudnumren att centralt innehåll skulle bantas för att motverka en upplevd stoffträngsel, inte minst i SO-ämnena. Dessa ambitioner blev till slut till en tummetott: man har ”sett över” det i vissa kursplaner. Verkligheten är att centralt innehåll i just SO-ämnena istället har ökat, liksom i matematik. Däremot har centralt innehåll i fysik och kemi skurits ner kraftigt. Samtidigt missar man att lyfta fram alla förbättringar som verkligen har gjorts: NO-ämnenas kursplaner har samordnats, språkämnenas kunskapskrav har delats upp i muntligt och skriftligt, kriterierna skrivs nu konsekvent i presens och är mer separerade. Dessutom har man tagit bort den ”förmågeprogression” som funnits i vissa ämnen, det vill säga att betygsnivåerna för ett kriterium beskriver olika förmågor. Det kan du läsa mer om i kapitel 2! Förändringarna från Lgr11 är dock som helhet små, både läroplansstrukturen och betygssystemet ligger fast.1 Sammantaget kan knappast Lgr22 kallas en ny läroplan, i förarbetet har den också kallats ”revidering”, en rimligare beteckning. Ett försök till förnyelse i en tid när svensk skola fått utstå kritik, där man gör ett stort nummer av ytliga förändringar som att ersätta uttrycket ”kunskapskrav” med ”betygskriterier”. Risken är att myndigheternas presentation av Lgr22 får större påverkan än läroplansförändringarna i sig. Just därför utgår denna bok helt från primärkällan, den konkreta läroplanstexten. Då kan lärare och rektorer själva skaffa sig en uppfattning vad som verkligen ändrats och de konsekvenser det får för lärare och elever – utan tolkande och värderande mellanhänder.

De ändringar som är gjorda i läroplanens inledande delar kring bland annat värdegrund och samtycke berör inte bokens verktyg. För dessa förändringar finns tydliga jämförelsematerial på Skolverkets hemsida.

9 77413370.1.1_inlaga.indd 9

2022-05-16 15:13

Bokens upplägg Kapitel 1 vill ge bakgrundsförståelse till centrala förändringar i kursplanerna, men också verktyg som på vetenskaplig grund låter lärare självständigt analysera dessa förändringar. Kapitel 2 beskriver de största förändringarna i Lgr22 med många konkreta exempel. Jämförelsen utgår från en noggrann läsning av vad som faktiskt står i Lgr22 och Lgr11, inte från vad som påstås ha ändrats. Kapitel 3 visar kursplaneöversikter med bedömnings-/betygskriterier, centralt innehåll och syfte på samma sida för maximal överblick. Översikterna ordnas efter vanliga ämneskombinationer på uppslag som samlar SO-ämnen, språkämnen, NO-ämnen tillsammans med matematik och teknik respektive lågstadiets alla kursplaner. Här visas även specifika kombinerade översikter för de tre NO-ämnena samt svenska och svenska som andra språk inklusive kraven på läsning i årskurs 1 och årskurs 3. För grundsärskolan ligger kursplanerna för årskurs 3 och 6 på samma uppslag, eftersom lärartjänster oftast är utformade efter en sådan stadieintegrerad organisation. Kapitel 4 beskriver hur lärare kan utnyttja översikterna och andra verktyg i boken för att planera lektioner och stötta elevers lärande i klassrummet. Kapitel 5 visar stadieövergripande översikter för ett ämne i taget. På ett uppslag visas skillnader, likheter och progression mellan låg-, mellan- och högstadiet, både för bedömnings- och betygskriterierna och för centralt innehåll. Kapitel 6 ger dokumentationsmallar för att systematiskt anteckna elevresultat, så att lärare får överblick över elevens kunskapsutveckling och så att bedömningarna enkelt kan sammanställas till omdömen och betyg utifrån kriterierna i Lgr22. Appendix ger konkreta exempel på planeringar utifrån Planeringsmodellen och olika kursplaner i Lgr22.

Vill ni arbeta kollegialt med Lgr22 utifrån bokens verktyg i samarbete med författaren? Ett särskilt material är framtaget för att utveckla undervisning, lärande och dokumentation med hjälp av översikter, mallar och verktyg i boken. Utbildningen kan skräddarsys utifrån just er skolas behov. Ta kontakt med Gothia Kompetens för mer information.

10 77413370.1.1_inlaga.indd 10

2022-05-16 15:13

3 KURSPLANEÖVERSIKTER

Visa alla kursplanedelar för fyra SO-ämnen på ett enda uppslag? Är det möjligt? Ja, faktiskt. I det här kapitlet finns kursplaneöversikter för alla grundskolans och grundsärskolans ämnen. Jag ska först beskriva hur de har utformats och kan läsas.

Översikternas utformning Inledningsvis vill jag slå fast: Alla formuleringar i läroplanen återges ordagrant, översikterna är inga sammanfattningar.2 Att ändå kriterier, centralt innehåll och syfte tar så lite utrymme jämfört med originalet beror på grafisk utformning, alltså layout.

Geografi, åk 6 BETYGSKRITERIER

[3]

Eleven ...

visar... ... kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer

grundläggande

goda

mycket goda

för... ... resonemang om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen

enkla

utvecklade

välutvecklade

grundläggande

goda

mycket goda

visar... ... kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor

grundläggande

goda

för... ... resonemang om åtgärder i frågor som rör hållbar utveckling

enkla

utvecklade

välutvecklade

använder geografins metoder och verktyg på ett... ... för att utifrån geografiska frågor beskriva och förklara förhållanden på olika platser och i olika regioner

i huvudsak fungerande sätt

fungerande sätt

väl fungerande sätt

visar... ... kunskaper om namn och lägen på platser och regioner i Sverige, Europa och världen

CENTRALT INNEHÅLL

Geografiska förhållanden, mönster och processer • Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet. • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer. • Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer. • Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen. • Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.

[1]

Hållbar utveckling • Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling. • Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

[4]

[2]

mycket goda

Geografins metoder och verktyg • Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. • Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap. • Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

SYFTE

Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen • kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling • förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.

[5]

Figur 8. Att kursplanerna tar så liten plats i översikten beror på layouten, inte på ändringar i språket.

Se dock avsnittet ”Språkliga anmärkningar och justeringar” s. 46.

44 77413370.1.1_inlaga.indd 44

2022-05-16 15:13

Varje översikt på ett uppslag avgränsas med tjock ram och varje del i kursplanen har egen färg och rubrik: Betygs- och bedömningskriterierna skrivs i tabellform.3 Varje betygskriterium med egna värdeord bildar en egen rad. All upprepad text i kriteriernas tre nivåbeskrivningar ligger i en egen vänsterspalt [1]. Genom att bryta ut värdeorden särskiljs vad elever ska kunna från hur bra de ska kunna det. Såväl progression [2] som antalet kriterier framgår bättre [3]. För årskurs 3 finns inga värdeord, men bedömningskriterierna skrivs ändå i tabell för att särskilja och dela upp olika kriterieuttryck. Även ordet ”Eleven” bryts ut för att undvika upprepning. Centralt innehåll skrivs i spalter och punktade fraser [4]. De olika styckena nyansmarkeras så att antalet delar framträder och överblicken på strukturen underlättas visuellt. Ur syftet visas de avslutande långsiktiga målen i blått [5]. De utgör kompassen för tolkningen av kursplanen, vad undervisning och bedömning ska fokusera på. Syftets övriga beskrivningar om ämnets roll i skolan finns lätt tillgängliga på nätet och är inte avgörande vid vardaglig planering.

Så använder du översikterna Kursplaneöversikterna i det här kapitlet är lämpliga vid all form av planering inför nya arbetsområden, men även vid gemensamma ämnesdiskussioner samt ämnesoch stadieövergripande arbeten. Kriterierna kan även bli dokumentationsredskap för summativa sammanvägningar och ge en lättolkad visuell profilbild över elevers kunskapsutveckling inför omdömen, betygssättning och utvecklingssamtal. Verktyg och modeller för att arbeta mer med detta hittar du i kapitel 6. Däremot ska du inte kopiera upp och presentera översikterna för elever i tron att de ska få överblick över vad de förväntas klara i ämnet. Detta är lärarverktyg för att skapa en helhetsbild av centralt innehåll, syfte och betygskriterier inför planering, lärande och bedömning. Att visa dem för elever hjälper inte deras lärande, det skapar bara än mer stress och bedömningsfokus än vad de redan är utsatta för. Översikterna är en hjälp för lärare att få överblick, så att de kan skapa motiverande uppgifter som leder till ett mångsidigt lärande för elever. De är ett stöd för att förklara allt spännande som finns att lära och hur man på olika sätt kan bli bättre med hjälp av undervisning, övande och respons.

I läroplanen skrivs betygskriterierna som tre separata kunskapsnivåer för att ge en holistisk syn på elevprestationer. Resultatet är tyvärr motsatsen: lärare får ingen överblick över progression, detaljer och helhet. Det ger en förenklad bild av att det skulle finnas E-, C- och A-elever och gör det även omöjligt att dokumentera en nyanserad bild av elevens kunskapsprofil.

45 77413370.1.1_inlaga.indd 45

2022-05-16 15:13

Grundskolan årskurs 3, Matematik och SO

Matematik, åk 3 visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och använder dem med tillfredsställande säkerhet samt ger exempel på hur några begrepp relaterar till varandra använder grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer avbildar och, utifrån instruktioner, konstruerar enkla geometriska objekt använder och beskriver geometriska mönster och mönster i talföljder visar grundläggande kunskaper om naturliga tal och beskriver tals inbördes relation samt delar upp tal

BEDÖMNINGSKRITERIER

Eleven ...

SO, åk 3 Eleven ... visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena

visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform och delar upp helheter i delar samt jämför och namnger delarna som enkla bråk

hanterar enkla matematiska likheter och använder likhetstecknet på ett fungerande sätt gör enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter avläser och skapar enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat vid olika undersökningar väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande säkerhet använder huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten väljer och använder skriftliga räknemetoder vid addition och subtraktion med tillfredsställande säkerhet löser enkla problem genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet för och följer matematiska resonemang genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet beskriver och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer

CENTRALT INNEHÅLL

Taluppfattning och tals användning • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen delas upp och används för att ange antal och ordning. • Positionssystemet och hur det används för att beskriva naturliga tal. • Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. • Tal i bråkform som del av helhet och del av antal samt hur delarna benämns och uttrycks som enkla bråk. Hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. • Hur naturliga tal och enkla tal i bråkform används i elevnära situationer. • De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. • Metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning, överslagsräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Algebra • Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. • Obekanta tal och hur de kan betecknas med en symbol. • Enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks. • Entydiga stegvisa instruktioner och hur de konstrueras, beskrivs och följs som grund för programmering. Hur symboler används vid stegvisa instruktioner.

Geometri • Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. • Grundläggande geometriska tvådimensionella objekt samt objekten klot, kon, cylinder och rätblock. Egenskaper hos dessa objekt och deras inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt. • Jämförelser och uppskattningar av storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. • Skala vid enkel förminskning och förstoring. • Symmetri i vardagen och hur symmetri kan konstrueras.

Sannolikhet och statistik • Slumpmässiga händelser i konkreta situationer. • Enkla tabeller och diagram och hur de används för att sortera data och beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.

Samband och förändring • Proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Problemlösning • Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer. • Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

CENTRALT INNEHÅLL

använder och ger exempel på enkla proportionella samband

Att leva tillsammans • Migration inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. • Skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, till exempel i barnlitteratur, sånger och filmer. Minnen berättade av människor som lever nu. • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. • Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer. • Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Att leva i närområdet • Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden. • Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider. • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. • Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel. • Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. • Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt förändrade levnadsvillkor i samband med övergången till jordbruk. • Norden befolkas. Människors levnadsvillkor under nordisk stenålder, bronsålder och järnålder. • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion. • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder. • Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). • Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället. • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten • Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet. • Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väderstreck. • Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven. • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Kommentarer Varje mening i kursplanetexten utgör ett bedömningskriterium med egen rad. I några bedömningskriterier har ordföljden ändrats så att elevhandlingen kommer först. Till exempel har ”vid addition och subtraktion väljer och använder eleven skriftliga räknemetoder” ändrats till ”väljer och använder skriftliga räknemetoder vid addition och subtraktion. Bedömningskriterierna i matematik har en något ändrad och mer logisk ordningsföljd än originaltexten, till exempel har kriterier om begrepp respektive metoder samlats på var sitt ställe.

48 48 77413370.1.1_inlaga.indd 48

2022-05-16 15:13

Grundskolan årskurs 3, Svenska, Svenska som andraspråk och NO

Svenska/Svenska som andraspråk, åk 1–3 Åk 1

Åk 3

meningar i enkla, bekanta och elevnära texter

bekanta och elevnära texter med flyt

genom att använda...

ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven uppmärksammar med stöd av bilder eller frågor när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv

lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt

återger och kommenterar...

någon del av innehållet och visar begynnande läsförståelse

delar av innehållet och visar grundläggande läsförståelse

för enkla resonemang om...

texters tydligt framträdande innehåll och jämför detta med egna erfarenheter, i samtal om texter som eleven lyssnat till

tydligt framträdande budskap i texterna

Örvriga bedömningskriterier årskurs 3

CENTRALT INNEHÅLL

läser...

BEDÖMNINGSKRITERIER

Bedömningskriterier för läsning

BEDÖMNINGSKRITERIER

Eleven ...

NO, åk 3 Eleven ... visar grundläggande kunskaper om natur, kropp och hälsa, kraft och rörelse samt material och ämnen beskriver enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön utför enkla fältstudier, observationer och experiment utifrån tydliga instruktioner

Året runt i naturen

använder stor bokstav, punkt och frågetecken samt stavar ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter

• Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider. • Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter. • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

skriver berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning/enkel röd tråd och i huvudsak fungerande

Kropp och hälsa

ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter i samtal om elevnära frågor och ämnen samt visar ett

grundläggande ordförråd

uppmärksammar när språkliga missförstånd uppstår och ber då om förtydliganden berättar om vardagliga händelser så att det huvudsakliga innehållet tydligt framgår ger och tar enkla muntliga instruktioner skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg

handling

söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter skriver faktatexter med egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp så att innehållet klart framgår/blir begripligt

CENTRALT INNEHÅLL

Läsa och skriva • Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter. Läsriktning och sambandet mellan ljud och bokstav i jämförelse med andra språk eleven kan. • Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter. • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. • Grundläggande textbearbetning. • Handstil och att skriva med digitala verktyg. • Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer och meningsbyggnad med sambandsord, i jämförelse med andra språk eleven kan. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära och för eleven kända texter. • Alfabetet och alfabetisk ordning.

Tala, lyssna och samtala • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning. • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll. • Att ge och ta emot muntliga instruktioner. • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. • Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker

till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.

• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Svenska språkets uttal i jämförelse

med andra språk eleven kan.

Texter • Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. • Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer. • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt utbyggnad med enkla miljö- och personbeskrivningar. Texternas ord och uttryck. • Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras. • Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn. • Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och inlästa texter.

• Några av människans organ, deras namn och översiktliga funktion. • Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen. • Betydelsen av kost, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

Kraft och rörelse • Tyngdkraft, tyngdpunkt, jämvikt, balans och friktion som kan upplevas och observeras vid lek och rörelse. • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.

Material och ämnen • Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan återvinnas. • Några blandningar och hur de kan delas upp i sina olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering. • Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.

Systematiska undersökningar • Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg. • Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Språkbruk • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller. • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall, kroppsspråk och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier. • Skillnader mellan tal- och skriftspråk. • Ord och begrepp för att benämna elevnära händelser och föremål i elevens vardag. Vardagliga ords betydelseomfång

och kategorisering i jämförelse med andra språk eleven kan, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk. • Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan. Informationssökning och källkritik • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet. • Hur texters avsändare påverkar innehållet.

Kommentarer Kriterierna för läsning i årskurs 1 och årskurs 3 ligger samlade i två spalter längst upp. Formuleringar som är specifika för svenska skrivs i fet stil. Formuleringar för svenska som andraspråk skrivs i kursiv stil. Gemensamma formuleringar skrivs med vanligt typsnitt. I bedömningskriterierna handlar skillnaderna om ordförråd, struktur, begriplighet och strategier för att förstå och göra sig förstådd. I centralt innehåll uppmärksammas läsriktning, sambandsord, uttryck, ords böjningsformer, uttal, betoning och satsmelodi för andraspråkselever.

49 77413370.1.1_inlaga.indd 49

2022-05-16 15:13

Grundskolan årskurs 6, NO-ämnen och Teknik

NO-ämnen (Biologi, Fysik, Kemi), åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

visar... ... kunskaper om biologins/fysikens/kemins begrepp och förklaringsmodeller

grundläggande

goda

mycket goda

viss

relativt god

god

för resonemang med... naturvetenskaplig underbyggnad i frågor som rör miljö och hälsa [biologi, kemi]/miljö, energi och teknik [fysik] med hjälp av information som rör biologi/fysik/kemi

viss

relativt god

god

söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och...

i huvudsak fungerande sätt

fungerande sätt

väl fungerande sätt

värderar resultaten och beskriver undersökningarna på ett...

enkelt sätt

utvecklat sätt

välutvecklat sätt

beskriver enkla biologiska samband/fysikaliska fenomen/kemiska samband i naturen och människokroppen [biologi]/i naturen och samhället [fysik]/i naturen, i samhället och i människokroppen [kemi] med... ... användning av begreppen och förklaringsmodellerna

CENTRALT INNEHÅLL

Biologi

Kemi

Fysik

Natur och miljö

Fysiken i naturen och samhället • Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutions • Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras teorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön. utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar. • Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars • Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. exempel hur vindar och nederbörd uppstår. Fotosyntes och cellandning. • Energiformer samt olika typer av energikällor • Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett och deras påverkan på miljön. systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter. • Energiflöden mellan föremål som har olika • Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling temperatur. Hur man kan påverka energiflödena till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen med hjälp av olika värmeledande och som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den. isolerande material. • Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. • Elektriska kretsar med batterier. Hur de kan Kropp och hälsa kopplas och hur de kan användas i vardaglig • Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, elektrisk utrustning. funktion och samverkan. • Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. • Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, • Några instrument samt hur de används för kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel. att mäta fysikaliska storheter, till exempel • Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt temperatur och kraft. frågor om relationer, kärlek och ansvar.

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen • Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller. • Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt. • Vattnets egenskaper och kretslopp. • Luftens egenskaper och sammansättning. • Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen. • Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet. • Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. • Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras. • Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas.

Systematiska undersökningar och granskning av information • Fältstudier och experiment [biologi]/Observationer och experiment [fysik, kemi] med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. • Några upptäckter inom biologi-/fysik-/kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. • Kritisk granskning och användning av information som rör biologi/fysik/kemi.

SYFTE

Undervisningen i ämnet biologi/fysik/kemi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • kunskaper om biologins/fysikens/kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i i naturen och människokroppen [biologi]/i naturen och samhället [fysik]/i naturen, i samhället och i människokroppen [kemi] • förmåga att använda biologi/fysik/kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa [biologi, kemi]/miljö, energi och teknik [fysik] • förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi/fysik/kemi.

Kommentarer Betygskriterierna i biologi, fysik och kemi är i stort sett samma, med undantag för enstaka ord. De visas därför i en gemensam tabell. Även Syfte och det sista stycket i Centralt innehåll, ”Systematiska undersökningar och granskning av information” är gemensamt och visas samlat. Övrigt centralt innehåll skrivs i tre separata spalter. I kapitel 5 och 6 presenteras biologi, fysik och kemi även som separata ämnen.

Teknik, åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

ger exempel på tekniska lösningar och beskriver på ett... ... några av deras för- och nackdelar för individ och miljö samt hur de har förändrats över tid

enkelt sätt

utvecklat sätt

välutvecklat sätt

undersöker tekniska lösningar och beskriver på ett... ... hur några delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion

enkelt sätt

utvecklat sätt

välutvecklat sätt

genomför enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten på ett...

delvis genomarbetat sätt

genomarbetat sätt

väl genomarbetat sätt

Eleven... ... handlingsalternativ i arbetet...

bidrar till att formulera och välja --- [precisering saknas]

formulerar och väljer ... som efter någon bearbetning leder framåt

formulerar och väljer ... som leder framåt

gör dokumentationer där intentionen i lösningen är...

till viss del synliggjord

relativt väl synliggjord

väl synliggjord

52 77413370.1.1_inlaga.indd 52

2022-05-16 15:13

Grundskolan årskurs 6, Matematik och Teknik

Matematik, åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

visar... ... kunskaper om matematiska begrepp samt använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med...

grundläggande

goda

mycket goda

tillfredsställande säkerhet

god säkerhet

mycket god säkerhet

väljer och använder... ... matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med...

i huvudsak fungerande

ändamålsenliga

ändamålsenliga och effektiva

tillfredsställande säkerhet

god säkerhet

mycket god säkerhet

löser...

enkla problem

relativt komplexa problem

komplexa problem

Eleven... ... på alternativt tillvägagångssätt och värderar resultatens rimlighet

bidrar till något förslag

ger något förslag

ger förslag

för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta påståenden med matematiska argument som är...

enkla

relativt väl underbyggda

väl underbyggda

redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett... ... sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer

i huvudsak fungerande

ändamålsenligt

ändamålsenligt och effektivt

CENTRALT INNEHÅLL

Taluppfattning och tals användning

Algebra

Sannolikhet och statistik

• Rationella tal, däribland negativa tal, och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och användas. • Positionssystemet och hur det används för att beskriva hela tal och tal i decimalform. • Olika talsystem och några talsystem som använts i olika kulturer genom historien. • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform. • Hur tal i bråk- och decimalform kan användas i vardagliga situationer. • De fyra räknesätten och regler för deras användning vid beräkningar med naturliga tal. • Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. • Rimlighetsbedömning vid uppskatt ningar och beräkningar.

• Matematiska likheter och hur likhetstecknet används för att teckna enkla ekvationer. • Variabler och deras användning i enkla algebraiska uttryck och ekvationer. • Metoder, däribland algebraiska, för att lösa enkla ekvationer. • Mönster i talföljder och geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks. • Programmering i visuella programmeringsmiljöer. Hur algoritmer skapas och används vid programmering.

• Slumpmässiga händelser, chans och risk med utgångs punkt i observationer, simuleringar och statistiskt material. Jämförelse av sannolikhet vid olika slumpmässiga försök. • Enkel kombinatorik i konkreta situationer. • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram. • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de används i statistiska undersökningar.

Geometri

Samband och förändring

• Grundläggande geometriska två- och tredimensionella objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, massa, volym, tid och vinkel med standardiserade måttenheter samt enhetsbyten i samband med detta. • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. • Skala vid förminskning och förstoring samt användning av skala i elevnära situationer. • Symmetri i planet och hur symmetri kan konstrueras.

• Proportionalitet samt hur proportionella samband uttrycks i bråk-, decimal- och procentform. • Koordinatsystem och gradering av koordinataxlar. • Grafer för att uttrycka proportionella samband.

SYFTE

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

CENTRALT INNEHÅLL

Teknik, människa, samhälle och miljö

SYFTE

Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• • • • •

Problemlösning • Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer. • Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer

förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier förmåga att föra och följa matematiska resonemang förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

• Några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning. Hur systemen har förändrats över tid och några orsaker till detta. • Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i vardagen, till exempel vid användning av elektricitet och vid överföring av information i digitala miljöer. • Konsekvenser av teknikval: olika tekniska lösningars för- och nackdelar för människa och miljö.

Tekniska lösningar • Hur några komponenter i vanliga tekniska system benämns och samverkar, till exempel i en cykel eller i ett enkelt produktions- eller transportsystem. • Föremål som innehåller rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk. • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Begrepp som används i samband med detta. • Hur hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel skal, armering och fackverk. Material som används i hållfasta och stabila konstruktioner.

Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. • Egna konstruktioner där man använder mekanismer, elektriska kopplingar samt hållfasta och stabila strukturer. • Styrning av egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. • Dokumentation av tekniska lösningar: skisser med vyer och måttangivelser, ord samt fysiska och digitala modeller.

• förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid • kunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion • förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.

53 77413370.1.1_inlaga.indd 53

2022-05-16 15:13

Grundskolan årskurs 6, SO-ämnen

Geografi, åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

visar... ... kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer

grundläggande

goda

mycket goda

för... ... resonemang om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen

enkla

utvecklade

välutvecklade

visar... ... kunskaper om namn och lägen på platser och regioner i Sverige, Europa och världen

grundläggande

goda

mycket goda

visar... ... kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor

grundläggande

goda

mycket goda

för... ... resonemang om åtgärder i frågor som rör hållbar utveckling

enkla

utvecklade

välutvecklade

använder geografins metoder och verktyg på ett... ... för att utifrån geografiska frågor beskriva och förklara förhållanden på olika platser och i olika regioner

i huvudsak fungerande sätt

fungerande sätt

väl fungerande sätt

CENTRALT INNEHÅLL

Geografiska förhållanden, mönster och processer

SYFTE

Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet. • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer. • Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer. • Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen. • Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.

• kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen • kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling • förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.

Historia, åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

visar... ... kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp

grundläggande

goda

mycket goda

för... ... resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid

enkla

utvecklade

välutvecklade

för... ... resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder

enkla

utvecklade

välutvecklade

ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger... exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna

något

några

några välgrundade

ger exempel på hur historia kan brukas i...

något sammanhang

olika sammanhang

olika sammanhang och i vilket syfte

CENTRALT INNEHÅLL

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500 • Nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800 • Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.

• Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar. • Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden. • Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna. • Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.

• Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön. • Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället. • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna. • Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

SYFTE

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900 • Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden. • Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor. • Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige. • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna. • Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer • förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa • förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

54 77413370.1.1_inlaga.indd 54

2022-05-16 15:13

Grundskolan årskurs 6, SO-ämnen

Religionskunskap, åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

visar... ... kunskaper om religioner

grundläggande

goda

mycket goda

för... ... resonemang om likheter och skillnader mellan och inom några religioner samt om vad religion kan betyda för människor

enkla

utvecklade

välutvecklade

visar... ... kunskaper om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle

grundläggande

goda

mycket goda

för... resonemang om moraliska frågor och livsfrågor

enkla

utvecklade

välutvecklade

CENTRALT INNEHÅLL

Religioner och andra livsåskådningar

SYFTE

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet. • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom. • Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder. • Några huvuddrag inom hinduism och buddhism. • Likheter och skillnader mellan och inom några religioner. • Begreppen religion och livsåskådning.

Religion och samhälle • Hur religioner framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra. • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. • Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.

Etik och livsfrågor • Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet. • Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar, som till exempel vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.

• kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa • förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle • förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

Samhällskunskap, åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

visar... ... kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter

grundläggande

goda

mycket goda

visar... ... kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället

grundläggande

goda

mycket goda

beskriver... ... samband inom olika samhällsstrukturer

enkla

förhållandevis komplexa

komplexa

för... ... resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället

enkla

utvecklade

välutvecklade

för... ... resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället

enkla

utvecklade

välutvecklade

granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med... ... källkritiska argument

enkla

relativt välgrundade

välgrundade

CENTRALT INNEHÅLL

Individer och gemenskaper

Beslutsfattande och politiska idéer

Information och kommunikation

• Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet. • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier. • Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska val och partier i Sverige. Skiljelinjer i några aktuella politiska frågor.

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare. • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Samhällsresurser och fördelning

Rättigheter och rättsskipning

Granskning av samhällsfrågor

• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till. • Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.

• Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle. • De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering. • De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

• Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa. • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

SYFTE

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter • kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället • förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

55 77413370.1.1_inlaga.indd 55

2022-05-16 15:13

Grundskolan årskurs 6, Svenska och Svenska som andraspråk

Svenska/Svenska som andraspråk, åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven...

samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som... ... upprätthåller samtalen

till viss del

relativt väl

väl

förbereder och genomför muntliga framställningar med... ... inledning, innehåll och avslutning och... ... anpassning till syfte och mottagare

i huvudsak fungerande ... viss

fungerande ... relativt god

väl fungerande ... god

Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten [endast sva] skriver olika slags texter med...

följer grundläggande regler för språkriktighet...

begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation

relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god/viss språklig variation

tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god/viss språklig variation

med viss säkerhet/

med relativt god säkerhet/

på ett i huvudsak fungerande sätt

på ett fungerande sätt

med god säkerhet/

på ett väl fungerande sätt

Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten [endast sva] läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar... ... och visar...

med flyt ... grundläggande läsförståelse

med gott flyt ... god läsförståelse

med mycket gott flyt ... mycket god läsförståelse

sammanfattar olika texter med...

viss säkerhet

relativt god säkerhet

god säkerhet

för... ... resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter

enkla

utvecklade

välutvecklade

söker och väljer med... ... information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp

viss säkerhet

relativt god säkerhet

god säkerhet

för... ... resonemang om informationens användbarhet

enkla

utvecklade

välutvecklade

för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden [endast svenska]

CENTRALT INNEHÅLL

Läsa och skriva

Texter

• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt. • Sammanfattning av texter. • Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen. • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. • Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter. • Handstil och att skriva med digitala verktyg. • Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer, meningsbyggnad med huvudsatser och bisatser samt svenska språkets ordföljd i jämförelse med andra språk eleven kan. Textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, skiljetecken och ordklasser. • Svenska och flerspråkiga ordböcker och digitala verktyg för att utöka ordförrådet samt för ordförståelse och stavning.

• Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige och övriga världen. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. • Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljöoch personbeskrivningar samt dialoger. Texternas ord och uttryck. • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. • Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp. • Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. • Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och ungdomar samt inlästa texter.

Tala, lyssna och samtala • Olika former av strukturerade samtal, till exempel dialoger och intervjuer. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera och exemplifiera. • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. • Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte

räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, omformulera och använda olika språk som resurs. • Utmärkande drag i talspråket som kan försvåra förståelsen: reduktioner, assimileringar och talhastighet. • Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse. Svenska språkets uttal i jämförelse med andra språk eleven kan.

Språkbruk • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord. • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. • Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. • Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier. • Ord och begrepp i både vardags- och skolspråk. Flertydiga ord, ords inbördes

relationer, ords klassificering i över- och underordning samt ords betydelseomfång i jämförelse med andra språk eleven kan. • Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan. Fasta fraser och liknelser. • Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grannspråken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.

Informationssökning och källkritik • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet. • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

SYFTE

Undervisningen i ämnet svenska/svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang • förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften • förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa • kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden [endast svenska].

56 77413370.1.1_inlaga.indd 56

2022-05-16 15:13

Grundskolan årskurs 6, Engelska

Engelska, åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven...

lyssnar samt förstår och tolkar... ... i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen

det mest väsentliga av innehållet

huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer

helheten och väsentliga detaljer

läser samt förstår och tolkar... ... i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen

det mest väsentliga av innehållet

huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer

helheten och väsentliga detaljer

väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder det valda materialet i sin egen produktion och interaktion på ett...

delvis relevant sätt

relevant sätt

relevant och effektivt sätt

formulerar sig i muntliga framställningar av olika slag...

enkelt och begripligt med fraser och meningar

enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande

i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande

formulerar sig i skriftliga framställningar av olika slag...

enkelt och begripligt med fraser och meningar

enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande

i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande

uttrycker sig i interaktion...

enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar

enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar

relativt tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation

använder strategier som underlättar och förbättrar interaktionen...

i någon mån

i viss utsträckning

--- [precisering saknas]

kommenterar på engelska... ... förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används

på ett enkelt sätt

översiktligt

CENTRALT INNEHÅLL

Kommunikationens innehåll

Lyssna och läsa – reception

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser. • Åsikter, känslor och erfarenheter. • Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper. Engelskans utbredning i världen.

• Tydligt talad engelska och enkla texter som är instruerande, beskrivande och kontaktskapande, från olika medier. • Dialoger, samtal och intervjuer. • Berättelser och annan fiktion för barn och unga, även i talad eller dramatiserad form. • Sånger, dikter och sagor. • Muntliga och skriftliga meddelanden samt information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser. • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll. • Sökning av enkel information i ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor av olika slag för användning i egen produktion och interaktion. • Språkliga företeelser, däribland uttal, ord och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer samt stavning, i det språk eleverna möter. • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

• Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation. • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. • Strategier, däribland omformuleringar, frågor och stödjande fraser, för att bidra till och underlätta samtal och skriftlig interaktion, även digital. • Språkliga företeelser, däribland uttal, ord, artighetsfraser, tilltalsord och andra fasta språkliga uttryck, samt grammatiska strukturer och stavning i elevernas egen produktion och interaktion. • Bearbetning av egna muntliga och skriftliga framställningar för att förtydliga och anpassa kommunikationen efter syfte och mottagare.

SYFTE

Undervisningen i ämnet engelska [moderna språk] ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • • • •

förståelse av engelska [målspråket] i tal och skrift förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska [målspråket] i tal och skrift förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika sammanhang och områden där engelska [målspråket] används.

Kommentarer I översikten kombineras kursplanen för svenska och svenska som andraspråk för att möjliggöra jämförelser. Formuleringar som är specifika för svenska skrivs i fet stil. Formuleringar specifika för svenska som andraspråk skrivs i kursiv stil. Gemensamma formuleringar skrivs med vanligt typsnitt. Skillnaderna i betygskriterier gäller språkriktighet och språklig variation. Ett specifikt kriterium för svenska gäller grannspråk, minoritetsspråk och dialekter (även i syftet). För svenska som andraspråk finns två generella kriteriefraser om att elevens texter/muntliga kommunikation i olika grad ”kan innehålla andraspråksdrag”. Hur dessa ska tolkas är en viktig fråga att diskutera, främst ur ett bedömningsperspektiv. Skillnaderna i centralt innehåll visar vad andraspråkselever behöver extra uppmärksamhet kring: Det är ordföljd, sambandsord, strategier för att förstå och göra sig förstådd och att utöka förrådet av ord, begrepp, uttryck och fraser och deras relationer och betydelser. Även uttal, satsmelodi och betoning ska särskilt övas med hjälp av dialog, intervju och lyssnande på ”muntliga texter”. Jämförelser med språk som eleven kan är viktiga, liksom att uppmärksamma skillnader mellan tal- och skriftspråk, vardags- och skolspråk. Observera att inget skiljer mellan kursplanerna vad gäller förmåga att söka och granska information, läsförståelse, muntlig presentation, struktur eller tankeinnehåll. Läs mer på s 50 om regler för vilka elever som bör läsa svenska som andraspråk. I engelska har betygskriterierna i Lgr22 delats upp på muntliga respektive skriftliga förmågor, till skillnad från i Lgr11 där de var sammanslagna. Det gör att bedömningen nu kan ske på samma uppdelade sätt som vid de nationella proven. Översikten i moderna språk på nästa sida saknar syftestext. Syftet är identiskt med det i engelska och återfinns därför i engelsköversikten ovan.

57 77413370.1.1_inlaga.indd 57

2022-05-16 15:13

Grundskolan årskurs 6 och 9, Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap, åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

CENTRALT INNEHÅLL

tillagar enkla måltider och hanterar andra praktiska uppgifter som förekommer i ett hem genom att använda...

i huvudsak fungerande tillvägagångssätt

fungerande tillvägagångssätt

väl fungerande tillvägagångssätt

ger exempel på olika sätt att spara och betala och beskriver på ett... ... vad som kan påverka konsumtionsval

enkelt sätt

utvecklat sätt

välutvecklat sätt

värderar på ett... ... hur val och handlingar som förekommer i ett hem påverkar hälsa, ekonomi och miljö

enkelt sätt

utvecklat sätt

välutvecklat sätt

Mat och matlagning

Privatekonomi och konsumtion

Levnadsvanor

• Matlagning för olika sammanhang. • Enkla metoder för matlagning, däribland bakning. Att planera, organisera och utvärdera arbetet. • Enkla instruktioner och recept. Hur de kan läsas och följas samt vanliga begrepp för matlagning. • Samtal om upplevelser av smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning. • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt. • Hygien och livsmedelssäkerhet i samband med hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

• Ungas privatekonomi. Relationen mellan sparande och konsumtion. Olika sätt för att betala och spara. • Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap. • Jämförelser av några vanliga varor utifrån jämförpris.

• Vikten av att äta varierat och balanserat för att må bra. Hur måltider kan fördelas över en dag. • Måltidens betydelse för gemenskap. Olika mattraditioner. • Resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. • Några olika certifieringar och märkningar av livsmedel och andra varor samt deras betydelse. • Rutiner och metoder för rengöring.

SYFTE

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika behov och sammanhang samt hantera annat praktiskt arbete som förekommer i ett hem • kunskaper om ekonomi och konsumtion i hemmet • förmåga att värdera val och handlingar som förekommer i ett hem utifrån hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

Hem- och konsumentkunskap, åk 9 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

CENTRALT INNEHÅLL

planerar och tillagar måltider och hanterar andra praktiska uppgifter som förekommer i ett hem genom att använda...

i huvudsak fungerande tillvägagångssätt

fungerande tillvägagångssätt

väl fungerande tillvägagångssätt

värderar på ett... ... hur arbetsprocessen har påverkat resultatets kvalitet

enkelt sätt

utvecklat sätt

välutvecklat sätt

beskriver på ett... ... faktorer och beslut som kan påverka privatekonomi och konsumtionsval

enkelt sätt

utvecklat sätt

välutvecklat sätt

värderar på ett... ... hur val och handlingar som förekommer i ett hem påverkar hälsa, ekonomi och miljö

enkelt sätt

utvecklat sätt

välutvecklat sätt

Mat och matlagning

Privatekonomi och konsumtion

Levnadsvanor

• Matlagning för olika behov och sammanhang. • Livsmedels egenskaper och användningsområden. • Val av livsmedel och metoder för matlagning, däribland bakning. Att planera, organisera och utvärdera arbetet. • Skapande av egna måltider, till exempel utifrån säsong och rester. • Instruktioner och recept. Hur de kan läsas och följas samt begrepp för matlagning. • Samtal om upplevelser av smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning. • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt. • Hygien och livsmedelssäkerhet i samband med hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

• Ungas privatekonomi. Konsumtion och ekonomisk planering, däribland att göra en budget. • Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar. • Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap. • Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Garanti, reklamation, ångerrätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och på internet.

• Sammansättning av varierade och balanserade måltider och anpassning till individuella behov. • Måltidens betydelse för gemenskap. Olika mattraditioner. • Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. • Resurshushållning. Ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor. Hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar människors hälsa, ekonomi och miljö. • Rutiner och metoder för rengöring och tvätt.

60 77413370.1.1_inlaga.indd 60

2022-05-16 15:13

Grundskolan årskurs 3, 6 och 9, Idrott och hälsa

Idrott och hälsa, åk 3 och 6 BETYGSKRITERIER ÅK 6

Eleven...

genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser... ... till syftet med aktiviteterna

till viss del

relativt väl

väl

genomför aktiviteter i natur- och utemiljö på ett... ... utifrån syftet med aktiviteterna och utifrån olika förhållanden

i huvudsak fungerande sätt

fungerande sätt

väl fungerande sätt

värderar på ett... ... hur aktiviteterna påverkar den egna fysiska förmågan och hälsan

enkelt sätt

utvecklat sätt

välutvecklat sätt

förebygger på ett... ... risker i samband med olika aktiviteter

i huvudsak fungerande sätt

fungerande sätt

väl fungerande sätt

hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge

CENTRALT INNEHÅLL

ÅK 3 Rörelse

ÅK 6 Rörelse

ÅK 6 Hälsa och levnadsvanor

• Motoriska grundformer med och utan olika redskap. Deras sammansatta former. • Lekar och andra enkla rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. • Takt och rytm i enkla danser och rörelser till musik. • Rörelser i vatten och vattenvana. Att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge.

• Sammansatta motoriska grundformer med och utan olika redskap. • Lekar, spel, idrotter och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. • Takt och rytm i danser och i rörelser till musik. • Grundläggande träningslära: pulshöjande rörelser samt koordinations, styrke- och rörlighetsövningar. • Simning i mag- och ryggläge.

ÅK 3 Friluftsliv och utevistelse

ÅK 6 Friluftsliv och utevistelse

• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver läge, avstånd och riktning. • Utforskande av möjligheter till och genomförande av vistelse, lekar och rörelser i natur- och utemiljö. • Allemansrättens grunder.

• Att orientera sig i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan stöd av digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler. • Utforskande av möjligheter till och genomförande av friluftsaktiviteter, lekar och rörelser i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämpning i praktiken. • Badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.

• Samtal om upplevelser av olika aktiviteter samt värdering av hur de påverkar den fysiska förmågan och hälsan. • Normer kring olika slags aktiviteter. Hur normer påverkar individers deltagande, till exempel normer kring kön och funktionalitet kopplade till olika rörelseaktiviteter. • Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön. • Olika sätt att förebygga skador, däribland uppvärmning. • Säkerhet och hänsynstagande i samband med aktiviteter. • Första hjälpen.

ÅK 3 Hälsa och levnadsvanor • Samtal om upplevelser av olika aktiviteter. • Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön. • Säkerhet och hänsynstagande i samband med aktiviteter.

SYFTE

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • • • •

förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förmåga att genomföra och anpassa aktiviteter inom friluftsliv och utevistelse efter olika förhållanden och miljöer förmåga att planera, genomföra och värdera olika aktiviteter utifrån hur de påverkar fysisk förmåga och hälsa förmåga att agera säkert och förebygga risker i samband med rörelse, friluftsliv och utevistelser samt att simma och hantera nödsituationer på land och i vatten.

Idrott och hälsa, åk 9 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser... ... till syftet med aktiviteterna

till viss del

relativt väl

väl

genomför friluftsaktiviteter under skilda årstider på ett... ... utifrån syftet med aktiviteterna och utifrån olika förhållanden och miljöer

i huvudsak fungerande sätt

fungerande sätt

väl fungerande sätt

planerar och genomför rörelse- och friluftsaktiviteter på ett... ... utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa

i huvudsak fungerande sätt

fungerande sätt

väl fungerande sätt

värderar på ett... ... hur olika aktiviteter och andra faktorer påverkar den egna och andras fysiska förmåga och hälsa

enkelt sätt

utvecklat sätt

välutvecklat sätt

förebygger på ett... ... risker i samband med olika aktiviteter

i huvudsak fungerande sätt

fungerande sätt

väl fungerande sätt

hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge

CENTRALT INNEHÅLL

Rörelse

Friluftsliv och utevistelse

Hälsa och levnadsvanor

• Komplexa rörelser i lekar, spel, idrotter och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. • Olika former av dans samt skapande av rörelseoch träningsprogram till musik, takt och rytm. • Träningslära: konditionsträning, koordinationsträning, styrketräning och rörlighetsträning utifrån olika ändamål och individuella behov. • Olika verktyg, däribland digitala för att planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter. • Olika simsätt i mag- och ryggläge.

• Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel såväl med som utan stöd av digitala verktyg. • Planering och genomförande av frilufts aktiviteter i skilda miljöer under olika årstider. • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämpning i praktiken. • Kulturella traditioner i friluftsliv och utevistelse. • Badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med hjälpredskap.

• Planering och genomförande av olika aktiviteter utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa. • Kroppsideal och normer inom olika rörelsekulturer. Hur de påverkar individers möjligheter till deltagande i olika aktiviteter. • Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön. • Dopning och lagar och andra bestämmelser som reglerar förbud mot dopning. • Samtal om upplevelser av olika aktiviteter och värdering av hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa. • Förebyggande av skador genom allsidig träning, anpassning av belastning och tekniker för rörelseutföranden. • Säkerhet och hänsynstagande i samband med olika aktiviteter. • Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.

61 77413370.1.1_inlaga.indd 61

2022-05-16 15:13

Grundsärskolan årskurs 3, Matematik, NO-ämnen och Teknik

Matematik, särskola åk 3 BEDÖMNINGSKRITERIER

Eleven ... använder och storleksordnar naturliga tal samt medverkar i att använda grundläggande matematiska begrepp medverkar i att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter medverkar i att lösa enkla problem i elevnära situationer med hjälp av matematik medverkar i att använda symboler och andra matematiska uttrycksformer

CENTRALT INNEHÅLL

Taluppfattning och tals användning

Algebra

Statistik

• Naturliga tal och deras egenskaper. Hur talen uttrycks med ord, konkret material, symboler och bilder samt hur de visas på tallinje. Hur talen delas upp och används för att ange antal och ordning. • Hur naturliga tal används i elevnära situationer. • Enkla tal i bråkform som del av helhet och hur de benämns. • Olika räknesätt och hur de uttrycks och visas med ord, konkret material, symboler och bilder. • Metoder för beräkningar med naturliga tal vid huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.

• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. • Enkla mönster och hur de konstrueras. • Entydiga, stegvisa instruktioner och hur de uttrycks och följs. Hur symboler används vid stegvisa instruktioner.

• Enkla tabeller och diagram och hur de används vid elevnära undersökningar.

Geometri

Problemlösning

• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. • Grundläggande geometriska tvådimensionella objekt och hur de benämns. • Mätning av längd, massa, volym och tid med några vanliga måttenheter. • Planering av händelser i tidsföljd och uppskattning av tidsåtgång.

• Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.

SYFTE

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • • • •

förmåga att använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp förmåga att använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter förmåga att lösa problem med hjälp av matematik och reflektera över lösningars rimlighet förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att kommunicera och göra beräkningar.

Naturorienterande ämnen, särskola åk 3 BEDÖMNINGSKRITERIER

Eleven ... medverkar i att beskriva enkla naturvetenskapliga samband i naturen och i människokroppen utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön medverkar i att utföra enkla fältstudier, observationer och experiment utifrån tydliga instruktioner

CENTRALT INNEHÅLL

Året runt i naturen

Kraft och rörelse

• Årstidsväxlingar i naturen och kännetecken för de olika årstiderna. • Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

• Krafter som kan upplevas och observeras vid lek och rörelse, till exempel tyngdkraft och friktion. • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.

Kropp och hälsa

Material och ämnen

• Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan återvinnas. • Vattnets olika former: fast, flytande och gas.

SYFTE

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen • förmåga att använda naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa • förmåga att genomföra systematiska undersökningar.

Teknik, särskola åk 3 CENTRALT INNEHÅLL

fick tyvärr inte plats här och inte heller på nästa sida lösningar Teknik, människa,Teknik samhälle och miljö Tekniska

SYFTE

Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• Några föremål ochlanågot tekniskt system i elevernas vardag, hur dem tillsammans på en egen sida de är anpassade efter människans behov. • Säkerhet vid elevernas användning av teknik, däribland elektricitet och olika tjänster via internet.

• Hur några föremål i elevernas vardag används och fungerar, till exempel datorer, verktyg och leksaker. Begrepp som används i samband med detta. • Material för konstruktionsarbete. Materialens egenskaper och hur materialen benämns och kan sammanfogas.

Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar • Undersökande av hur några föremål i elevernas vardag är utformade och fungerar. • Styrning av föremål med enkel programmering. • Egna konstruktioner och hur de kan dokumenteras, till exempel med skisser och enkla fysiska och digitala modeller.

• förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar och deras konsekvenser för individen, samhället och miljön • kunskaper om tekniska lösningar och hur de används och fungerar • förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.

76 77413370.1.1_inlaga.indd 76

2022-05-16 15:13

Grundsärskolan årskurs 6, Matematik, NO-ämnen och Teknik

Matematik, särskola åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

använder grundläggande matematiska begrepp och samband mellan begrepp...

[medverkar i att använda...]

på ett delvis fungerade sätt

på ett fungerade sätt

använder... ... matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

[medverkar i att använda...]

delvis fungerande

fungerande

löser... ... problem i elevnära situationer med hjälp av matematik

[medverkar i att lösa...]

enkla

relativt komplexa

använder symboler och andra matematiska uttrycksformer...

[medverkar i att använda...]

på ett delvis fungerande sätt

på ett fungerade sätt

CENTRALT INNEHÅLL

Taluppfattning och tals användning

Algebra

• Naturliga tal och deras egenskaper. Hur talen uttrycks med ord, konkret material, symboler och bilder samt hur de visas på tallinje. Hur talen kan delas upp. • Hur naturliga tal används i elevnära situationer. • Tal i bråkform som del av helhet och del av antal. • Positionssystemet och hur det används för att beskriva naturliga tal. • Olika räknesätt och hur de uttrycks och visas med ord, konkret material, symboler och bilder. • Metoder för beräkningar med naturliga tal vid huvudräkning, skriftlig beräkning och överslagsräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

• • • •

Sannolikhet och statistik

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. • Slumpmässiga händelser i konkreta situationer. Obekanta tal och hur de kan betecknas med en symbol. • Tabeller och diagram och hur de används Mönster och hur de konstrueras och beskrivs. för att sortera data och beskriva resultat från Entydiga, stegvisa instruktioner och hur de uttrycks och följs undersökningar, såväl med som utan digitala som grund för programmering. Hur symboler används vid verktyg. Tolkning av data i tabeller och stegvisa instruktioner. diagram.

Geometri

Samband och förändring

• Grundläggande geometriska två- och tredimensionella objekt, deras egenskaper och hur de benämns. • Jämförelser och uppskattning av storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med standardiserade måttenheter. • Planering av händelser i tidsföljd och uppskattning av tidsåtgång.

• Proportionella samband, däribland hälften och dubbelt.

Problemlösning • Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer. • Pengars värde.

Naturorienterande ämnen, särskola åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

CENTRALT INNEHÅLL

Natur, miljö och samhälle

beskriver... ... samband i naturen, i samhället och i människokroppen med hjälp av några naturvetenskapliga begrepp och förklaringsmodeller

[medverkar i att beskriva...]

på ett enkelt sätt

på ett utvecklat sätt

kommunicerar om frågor som rör miljö och hälsa... ... med hjälp av information med naturvetenskaplig anknytning

[bidrar i kommunikation om...] på ett enkelt sätt

på ett utvecklat sätt

söker svar på naturvetenskapliga frågor genom att utföra enkla systematiska undersökningar på ett säkert och...

[medverka i att utföra...]

på ett genomarbetat sätt

delvis fungerande sätt

Kropp och hälsa

• Enkla näringskedjor i närmiljön. Några djurs och växters samspel med varandra och deras anpassningar • Några av människans organ, till miljön. deras namn, utseende, • Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt samt namn på placering och funktion. några vanligt förekommande arter. • Hur den psykiska och • Människans beroende av och påverkan på naturen och vårt ansvar när vi nyttjar den. fysiska hälsan påverkas • Några energikällor och deras påverkan på miljön. av kost, sömn, hygien, • Elektriska kretsar med batterier. Hur de kan kopplas och hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning. motion och beroende • Hur dag, natt och årstider kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar. framkallande medel. • Vanliga väderfenomen och hur de kan observeras och mätas. • Människans pubertet, • Indelning av ämnen och material utifrån några egenskaper, till exempel löslighet, ledningsförmåga, reproduktion, sexualitet surt eller basiskt. och identitet samt frågor • Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Vattnets kretslopp. om relationer, kärlek och • Vanliga kemikalier i hemmet och deras användning. ansvar

Systematiska undersökningar och granskning av information • Fältstudier, observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och andra uttrycksformer. • Några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människans levnadsvillkor. • Kritisk granskning och användning av information som rör naturvetenskap.

Teknik, särskola åk 6 BETYGSKRITERIER

Eleven ...

CENTRALT INNEHÅLL

Teknik, människa, samhälle och miljö

Tekniska lösningar

• Några föremål och något tekniskt system, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning. Hur de är anpassade efter människans behov samt hur de har förändrats över tid. • Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i elevernas vardag, däribland vid användning av elektricitet och vid överföring av information i digitala miljöer. • Konsekvenser av teknikval: några tekniska lösningars föroch nackdelar för människa och miljö.

• Hur några komponenter i vanliga tekniska system benämns och samverkar, till exempel i en cykel eller i ett enkelt transportsystem. • Föremål i elevernas vardag som styrs med hjälp av programmering, till exempel hushållsmaskiner och smarta telefoner. Hur föremålen används. • Hur hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda. Material som används i hållfasta och stabila konstruktioner.

ger exempel på tekniska lösningar och kommunicerar... ... några av deras för- och nackdelar för individ och miljö

[bidrar i kommunikation om...]

på ett enkelt sätt

på ett utvecklat sätt

undersöker tekniska lösningar och beskriver... ... hur några enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion

[medverkar i att beskriva...]

på ett enkelt sätt

på ett utvecklat sätt

genomför och dokumenterar enkla konstruktionsarbeten...

[medverkar i att genomföra och dokumentera...]

på ett delvis genomarbetat sätt

på ett genomarbetat sätt

Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar • Undersökande av hur några föremål i elevernas vardag är utformade och hur deras funktion kan förbättras. • Styrning av föremål med programmering. • Egna hållfasta och stabila konstruktioner samt hur de kan dokumenteras, till exempel med skisser, ord och fysiska och digitala modeller.

77 77413370.1.1_inlaga.indd 77

2022-05-16 15:13

Stadieöversikt Grundskolan, Matematik

Matematik visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och använder dem med tillfredsställande säkerhet samt ger exempel på hur några begrepp relaterar till varandra använder grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer avbildar och, utifrån instruktioner, konstruerar enkla geometriska objekt använder och beskriver geometriska mönster och mönster i talföljder visar grundläggande kunskaper om naturliga tal och beskriver tals inbördes relation samt delar upp tal visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform och delar upp helheter i delar samt jämför och namnger delarna som enkla bråk använder och ger exempel på enkla proportionella samband hanterar enkla matematiska likheter och använder likhetstecknet på ett fungerande sätt gör enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter avläser och skapar enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat vid olika undersökningar väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande säkerhet använder huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten väljer och använder skriftliga räknemetoder vid addition och subtraktion med tillfredsställande säkerhet löser enkla problem genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet

SYFTE

BEDÖMNINGSKRITERIER, ÅK 3

Eleven...

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla... • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier • förmåga att föra och följa matematiska resonemang • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

för och följer matematiska resonemang genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet beskriver och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer

BETYGSKRETIRIER, ÅK 6

Eleven...

grundläggande

goda

mycket goda

tillfredsställande säkerhet

god säkerhet

mycket god säkerhet

i huvudsak fungerande

ändamålsenliga

ändamålsenliga och effektiva

tillfredsställande säkerhet

god säkerhet

mycket god säkerhet

löser...

enkla problem

relativt komplexa problem

komplexa problem

Eleven... ... på alternativt tillvägagångssätt och värderar resultatens rimlighet

bidrar till något förslag

ger något förslag

ger förslag

för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta påståenden med... .. matematiska argument

enkla

relativt väl underbyggda

väl underbyggda

redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett... ... sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer

i huvudsak fungerande

ändamålsenligt

ändamålsenligt och effektivt

BETYGSKRITERIER, ÅK 9

Eleven...

grundläggande

tillfredsställande säkerhet

god säkerhet

mycket god säkerhet

i huvudsak fungerande

ändamålsenliga

ändamålsenliga och effektiva

tillfredsställande säkerhet

god säkerhet

mycket god säkerhet

löser...

enkla problem

relativt komplexa problem

komplexa problem

Eleven... ... på alternativt tillvägagångssätt, samt...

bidrar till något förslag ger något förslag ... bidrar till att formulera enkla ... formulerar enkla matematiska modeller som matematiska modeller som efter någon bearbetning

... vid problemlösning kan tillämpas i sammanhanget

goda

mycket goda

ger förslag ... formulerar enkla matematiska modeller som

värderar strategier och resultatens rimlighet på ett...

enkelt sätt

utvecklat sätt

välutvecklat sätt

för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta påståenden med... ... matematiska argument

enkla

relativt väl underbyggda

väl underbyggda

redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett... ... sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer

i huvudsak fungerande

ändamålsenligt

ändamålsenligt och effektivt

120 77413370.1.1_inlaga.indd 120

2022-05-16 15:14

Stadieöversikt Grundskolan, Matematik CENTRALT INNEHÅLL, ÅK 3

CENTRALT INNEHÅLL , ÅK 6

CENTRALT INNEHÅLL , ÅK 9

Taluppfattning och tals användning • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen delas

Taluppfattning och tals användning

• Rationella tal, däribland negativa tal, och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och användas. • Positionssystemet och hur det används för att beskriva hela tal och tal i decimalform. • Olika talsystem och några talsystem som använts i olika kulturer genom historien. • Tal i procentform och deras samband med tal i bråkoch decimalform. • Hur tal i bråk- och decimalform kan användas i vardagliga situationer. • De fyra räknesätten och regler för deras användning vid beräkningar med naturliga tal. • Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

• Reella tal och deras egenskaper samt talens användning i matematiska situationer. • Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. • Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix. • Matematiska lagar och regler samt deras användning vid beräkningar med tal i bråk-, decimal- och potensform. • Metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Algebra

• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. • Obekanta tal och hur de kan betecknas med en symbol. • Enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks. • Entydiga stegvisa instruktioner och hur de konstrueras, beskrivs och följs som grund för programmering. Hur symboler används vid stegvisa instruktioner.

• Matematiska likheter samt hur likhetstecknet används för att teckna ekvationer och funktioner. • Variablers användning i algebraiska uttryck, formler, ekvationer och funktioner. • Metoder för att lösa linjära ekvationer och enkla andragradsekvationer. • Mönster i talföljder och geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks generellt. • Programmering i visuell och textbaserad programmeringsmiljö. Hur algoritmer skapas, testas och förbättras vid programmering.

Geometri

• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. • Grundläggande geometriska tvådimensionella objekt samt objekten klot, kon, cylinder och rätblock. Egenskaper hos dessa objekt och deras inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt. • Jämförelser och uppskattningar av storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. • Skala vid enkel förminskning och förstoring. • Symmetri i vardagen och hur symmetri kan konstrueras.

• Grundläggande geometriska två- och tredimensionella objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, massa, volym, tid och vinkel med standardiserade måttenheter samt enhetsbyten i samband med detta. • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimen sionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. • Skala vid förminskning och förstoring samt användning av skala i elevnära situationer. • Symmetri i planet och hur symmetri kan konstrueras.

• Geometriska objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. • Geometriska satser och formler samt argumentation för deras giltighet. • Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt. • Likformighet och kongruens.

Sannolikhet och statistik

• Slumpmässiga händelser i konkreta situationer. • Enkla tabeller och diagram och hur de används för att sortera data och beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.

• Slumpmässiga händelser, chans och risk med utgångspunkt i observationer, simuleringar och statistiskt material. Jämförelse av sannolikhet vid olika slumpmässiga försök. • Enkel kombinatorik i konkreta situationer. • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram. • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de används i statistiska undersökningar.

• Sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikhet i olika situationer. Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material. • Kombinatoriska principer och hur de kan användas i olika situationer. • Tabeller, diagram och grafer samt hur de tolkas och används för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. • Lägesmått och spridningsmått samt hur de används för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.

Sambad och förändring

Samband och förändring

• Proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

• Proportionalitet och hur det används för att uttrycka skala, likformighet och förändring. • Härledda enheter, till exempel km/h och kr/kg. • Procent och förändringsfaktor för att uttrycka förändring samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden. • Räta linjens ekvation och förändringstakt. Användning av räta linjens ekvation för att beskriva samband. • Funktioner och hur de används för att beskriva samband och förändring samt undersöka förändringstakt. Hur funktioner uttrycks i form av grafer, tabeller och funktionsuttryck.

Problemlösning

• Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer. • Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

• Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer. • Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer

• Strategier för att lösa matematiska problem i olika situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. • Formulering av matematiska frågeställningar utifrån olika situationer och ämnesområden. • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

• • •

•

upp och används för att ange antal och ordning. Positionssystemet och hur det används för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. Tal i bråkform som del av helhet och del av antal samt hur delarna benämns och uttrycks som enkla bråk. Hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. Hur naturliga tal och enkla tal i bråkform används i elevnära situationer. De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning, överslagsräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

121 77413370.1.1_inlaga.indd 121

2022-05-16 15:14

Grundskolan årskurs 9, SO-ämnen

Geografi, åk 9 BETYGSKRITERIER

Namn:

visar... ... kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer

grundläggande

goda

mycket goda

för... ... resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur

enkla

utvecklade

välutvecklade

visar... ... kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen

grundläggande

goda

mycket goda

visar... ... kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor

grundläggande

goda

mycket goda

för... ... resonemang om åtgärder för att främja hållbar utveckling utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv

enkla

utvecklade

välutvecklade

använder geografins metoder och verktyg på ett... ... för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner

i huvudsak fungerande sätt

fungerande sätt

väl fungerande sätt

Historia, åk 9 BETYGSKRITERIER

Namn:

visar... ... kunskaper om historiska begrepp samt händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder inklusive särskilt centrala historiska skeenden, däribland Förintelsen

grundläggande

goda

mycket goda

för... ... resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid

enkla

utvecklade

välutvecklade

för... ... resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer

enkla

utvecklade

välutvecklade

ställer frågor till historiska källor och för... ... resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet

enkla

utvecklade

välutvecklade

för... ... resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften

enkla

utvecklade

välutvecklade

168 77413370.1.1_inlaga.indd 168

2022-05-16 15:14

Grundskolan årskurs 9, SO-ämnen

Religionskunskap, åk 9 BETYGSKRITERIER

Namn:

visar... ... kunskaper om religioner och andra livsåskådningar

grundläggande

goda

mycket goda

för... ... resonemang om likheter och skillnader i centrala tankegångar och religiösa praktiker mellan och inom olika religioner samt om vad religion och livsåskådning kan betyda för människor

enkla

utvecklade

välutvecklade

för... resonemang om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle

enkla

utvecklade

välutvecklade

för... resonemang om etik, moraliska frågor och livsfrågor

enkla

utvecklade

välutvecklade

Samhällskunskap, åk 9 BETYGSKRITERIER

Namn:

visar... ... kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter

grundläggande

goda

mycket goda

för... ... resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar

enkla

utvecklade

välutvecklade

visar... ... kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället

grundläggande

goda

mycket goda

beskriver... ... samband inom och mellan olika samhällsstrukturer

enkla

förhållandevis komplexa

komplexa

för... enkla .. resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället

utvecklade

välutvecklade

för... ... resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället

utvecklade

välutvecklade

enkla

169 77413370.1.1_inlaga.indd 169

2022-05-16 15:14

ed Lgr22 ska kursplanens tre delar - syfte, kriterier och centralt innehåll - ”ses som en helhet”. Det kräver en överblick som är svår med läroplanens utformning, där lärarens kursplanedelar ofta ligger utspridda på 10–20 ställen. Upptäck Lgr22 presenterar kursplanerna så att de tar minimal plats, utan att ändra i innehåll eller språk. Alla delar får plats på samma sida och lärares alla ämnen på ett enda uppslag. NO-ämnena samlas i en gemensam översikt så att likheter och skillnader blir tydliga. Svenska och svenska som andraspråk kombineras så att lärare kan jämföra dem och ta hänsyn till elevers olika behov. En översikt för kraven på läsning i både årskurs 1 och 3 tydliggör progressionen. Verktygen Förmågetrappan och Tolv kriterietyper hjälper lärare att själva analysera kursplanerna. Planeringsmodellen ger handfasta rutiner för att planera lektioner utifrån förutsättningarna i Lgr22. Johan Alm är lärare och skolutvecklare. Hans böcker Lärandematriser och Iakttagbara mål har nått en stor publik. Upptäck Lgr22 riktar sig till lärare och rektorer i grundskola och grundsärskola, men även till lärarstudenter och lärarutbildare – alla som söker verktyg för att greppa den nya läroplanen.

ISBN 9789177413370

9 789177 413370

77413370.1.1_omslag.indd 2

2022-05-17 09:07