9789177413202 by Smakprov Media AB

ISBN 9789177413202

reflektera mera – konsten att utveckla förskolans utbildning

Erika Wallin, leg. förskollärare med över 20 års erfarenhet, arbetar idag som fortbildare och utvecklingsledare för förskolan. Hon har ett stort intresse för utbildningsfrågor och strävar efter att Sveriges förskolor fortsätter att utvecklas till en plats fylld av nyfikenhet, kreativitet, lärande och glädje för alla som befinner sig i den.

erika wallin

tvecklingsarbete är ett självklart men komplicerat begrepp i förskolans utbildning. Hur gör vi och vad gör skillnad? Det finns ingen enkel eller rätt väg, men det finns faktorer att uppmärksamma och handlingar som kan leda till en positiv förändring. I boken beskriver och problematiserar Erika Wallin begreppet utveckling och vad det innebär. Hon berättar om olika arbetssätt och vanliga lösningar samt ger exempel för att inspirera dig till att reflektera över och utveckla ditt arbete. Olika metoder för att skapa samsyn, reflektion och dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet lyfts fram. Boken tar även upp olika aspekter som kan påverka utvecklingsarbetet så som valet av reflektionsplats, vikten av att fokusera på rätt saker och hur vi nyttjar de kunskaper vi redan har. Med kunskap och medvetenhet kan förskolans utveck lingsarbete bli hållbart. En utveckling som gynnar barnen, personalen och leder till högre kvalitet. Boken baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utifrån Erika Wallins mångåriga erfarenhet av utvecklingsarbete i för skolan, forskning och egna studier. Boken riktar sig till alla som är verksamma i förskolans utbildning och kan ge nya perspektiv, inspiration och verktyg för ett lyckat utvecklingsarbete som blir lärorikt, roligt och meningsfullt.

Erika Wallin

RefleK

teRa

meRa

– konsten att utveckla förskolans utbildning

9 789177 413202

77413202.1.1_omslag.indd Alla sidor

2022-04-05 12:35

Innehåll Inledning

77413202.1.1_inlaga.indd 3

Tack

Perspektiv på utveckling

Är utveckling alltid till det bättre?

När vi skiftar fokus händer något

All utveckling kan vara problematisk

Tre dimensioner som behöver samverka

Att sluta utveckla är inget alternativ

New Public Management och dess konsekvenser

Förskolans kultur – lika spännande som skrämmande

Att bryta en vana

Gör vi det vi säger att vi gör?

Betydelsen av samsyn och den nödvändiga protesten

”Sörjiga relationer”

Privat, personlig eller professionell?

Konsten att skapa mening

Starten på ett utvecklingsarbete: en läroplansanalys

Om tillit, tystnadskulturer och dumhetsparadoxen

Att fokusera på rätt saker

Vad är det då vi ska utveckla?

Strävan efter hög kvalitet

2022-04-05 11:54

77413202.1.1_inlaga.indd 4

En reflektionskultur som gagnar alla

All reflektion kräver övning

Förmågan att lyssna

För vems skull reflekterar vi?

Alla samtal är inte positiva

Fyra former av reflektion

Ingen ”quick fix”

Organisera för att börja reflektera

Agendan – en ovärderlig hjälp

Samtal behöver en ledare

Därför spelar det roll var vi sitter

Frågor som kan öka vår nyfikenhet

Underlagens betydelse

Det börjar hos dig

Mitt, ditt eller allas ansvar?

Dokumentera, följa upp och analysera

Administrationsarbetet i förskolan – ett vimmel av papper

Ett rikare perspektiv på dokumentation

Få processerna att snurra

103

Det finns (ingen) onödig dokumentation

104

Vidga blicken genom analys

107

Låta underlagen leda vägen

110

2022-04-05 11:54

7 8 9

77413202.1.1_inlaga.indd 5

Från ord till handling

115

Tricket att använda ny kunskap

117

Fokusera på här och nu

121

Den tysta kunskapens tyngd

123

Agera utifrån omdöme – en fingertoppskänsla

128

Utvecklingsarbete är lärarbete

131

Vi lär och utvecklas tillsammans

133

Ta vara på varandras olikheter och kunskaper

135

”Learning by seeing”

138

Utvecklingsarbete som gör skillnad

141

Meningen med allt och vad vi ofta glömmer bort

142

Trender styr oss – på gott och ont

144

Skynda långsamt

146

Kreativ förstörelse kontra eftertanke

147

Om att se det lilla i det stora och det stora i det lilla

148

Käll- och litteraturförteckning

152

2022-04-05 11:54

Inledning

– Vad innebär egentligen utveckling, undrar jag. – Jag tänker att det handlar om en förändring som sker, att något blir bättre. Något som påverkar barnens möjligheter att utvecklas och lära, svarar Lisa. – Precis, säger Sara. Något vi ändrar på, något vi gör utifrån att våra tankar har förändrats. – Men är utveckling alltid något positivt? Jag, Lisa och Sara diskuterar ordet en stund, vrider och vänder på begreppet, fram och tillbaka. Utveckling kan vara invecklat, för att ut veckla förskolans utbildning måste en förändring ske som är positiv och gynnar barnen och utgår från vårt uppdrag. Men det kan även inne bära att vi avvecklar något. Slutar göra något för att ge barnen bättre förutsättningar att utvecklas och lära. Förskolan har ett uppdrag att kontinuerligt utvärdera och utveckla utbildningens innehåll och arbetssätt. Detta arbete ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Men hur vet vi att det vi gör faktiskt leder till utveckling? Utveckling är ett välanvänt ord i min vardag och förskolans utbildning. Vi funderar över och planerar vårt utvecklingsarbete både kortsiktigt och långsiktigt. Kortsiktigt kring hur vi ska förbättra vår INLEDNING

77413202.1.1_inlaga.indd 7

2022-04-05 11:54

undervisning nästa vecka, långsiktigt genom att arbeta mot utvalda, prioriterade läroplansmål under läsåret. Jag har arbetat i förskolans värld i över 20 år, som förskollärare, utvecklingspedagog och idag som utvecklingsledare, och det har alltid funnits ett stort fokus på utvecklingsarbete. I stort sett alla som arbetar med förskolans utbildning – barnskötare, förskollärare, rektorer och huvudmän – arbetar för att utveckla förskolans innehåll och arbetssätt. I mitt eget arbete som förskollärare har jag dokumenterat och reflekterat för att förändra och utveckla min undervisning, ensam och tillsammans med kollegor. Jag har ständigt utmanats i att stanna upp och fundera över hur mitt agerande påverkar barnens utveckling och lärande, en utmaning som jag har mått bra av och tycker har varit rolig. Men alla runt omkring mig har inte varit lika positiva. Jag har arbetat med kollegor som har satt sig på tvären, som uttryckt att de inte vill vara med i de förändringsprocesser som sker eller ska ske. Dessa personer har påverkat mig och vårt utvecklingsarbete, men även gjort mig nyfiken på utvecklingsarbetets komplexitet som nu skrivs ner till en bok. Utveckling ska ske på våra förskolor utifrån våra riktlinjer och styrdokument. Men vad vet vi egentligen om hur utveckling sker och vilka faktorer påverkar ett utvecklingsarbete? Ofta finns det ett stort fokus på det skriftliga (slutprodukten) och mindre på vardagen (processerna). Vad blir viktigt på riktigt för att vi ska kunna göra förändringar som i slutändan gynnar barnens utveckling och lärande? Något ska ske, men ingen vet riktigt vad eller hur. Vi provar oss fram och ibland förändras något eller någon, men den stora föränd ring vi vill ska ske lyser ofta med sin frånvaro. En känsla av att ingenting händer, att allt fortsätter som vanligt, kan infinna sig. Sällan stannar någon upp och funderar på vad som gick fel, vad som har påverkat att den önskade utvecklingen uteblir. I stället byter vi 8

INLEDNING

77413202.1.1_inlaga.indd 8

2022-04-05 11:54

riktning och provar något nytt. Några pedagoger suckar, andra tycker att det är spännande, vissa blir stressade och mår dåligt. Dagens förskola i Sverige är i ständig rörelse. Dessvärre saknar rörelsen ofta riktning, den är ogenomtänkt och sällan grundad i vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket förskolans styrdokument säger att både arbetssätt och innehåll ska vara. Det här gäller även vårt utvecklingsarbete. Med kunskap och eftertanke kan våra utvecklingsarbeten bli meningsfulla och leda till förändring, som både gyn nar oss pedagoger och barnen på förskolan och det hoppas jag att denna bok kan hjälpa till med. Delar av texten i den här boken utgår från min magisteruppsats En vetenskaplig essä om reflektion och reflektionskulturer på försko lan och min masteruppsats Tänka om tänka nytt – vad blir viktigt på riktigt? En vetenskaplig essä om utvecklingsarbete i förskolan där jag undersökt faktorer som påverkar förskolans reflektionskultur och utvecklingsarbete. Bokens kapitel innehåller fakta om möjligheter och svårigheter, erfarenheter från min egen vardag, inspiration och metoder som du kan använda dig av för att utveckla och få till ett lyckat utvecklingsarbete. Som läsare kommer du inte att få några rätta svar, ”gör så här så blir det bra”, för det finns tyvärr inga. Det finns ingen quick fix i ett utvecklingsarbete. I stället kommer jag att beskriva och problematisera olika arbetssätt och vanliga lösningar, ge exempel och inspirera dig till att kunna reflektera över och utveckla ditt arbete. Vi måste alltid utgå från vårt eget nuläge och sammanhang, låta processen ta tid, reflektera, problematisera, pröva och göra – och sakta kommer utveckling att ske. Erika Wallin, Nyköping i januari, 2022

INLEDNING

77413202.1.1_inlaga.indd 9

2022-04-05 11:54

4 En reflektionskultur som gagnar alla

Reflektion är en faktor som ofta nämns som viktig i ett utvecklingsarbete. Många förskolor har avsatt tid för reflektion, både enskild och gemensam. Dessa forum kallas en mängd olika saker: pedagogisk utvecklingstid, planeringstid, kvalitetstid, reflektionstid och så vidare, men syftet är detsamma – att reflektera över, planera och utveckla undervisningen och utbildningen enskilt och tillsammans. När jag träffar pedagoger ute på förskolor är samtalen väldigt olika i dessa forum. Är alla samtal trots det reflektioner, eller finns det kännetecken för vad en reflektion innebär? Författaren och universitetslektorn Kristin Bie (2014) menar att reflektion är ett välanvänt begrepp som används lite hur som helst, ofta okritiskt och oreflekterat. Om vi vill få i gång en reflekterande kultur på vår förskola måste vi först och främst prata om vad vi menar med begreppet. Enligt Bengt Molander (1996), professor i teoretisk filosofi, inne bär reflektion ”att ta ett steg tillbaka för att se och tänka över sig själv och vad man gör för att få perspektiv på en situation”, medan universitetslektorn Peter Emsheimer (2005) beskriver reflektion som ett målinriktat samtal där vårt vanliga tänkande fördjupas. Samtalet genomförs med någon form av systematik och struktur där syftet är att skapa distans till vårt vanliga tankemönster, att utveckla nya tankar och söka lösningar på frågeställningar. I reflektion krävs enligt 4. EN REFLEKTIONSKULTUR SOM GAGNAR ALLA

77413202.1.1_inlaga.indd 57

2022-04-05 11:54

Emsheimer en vilja att se nya infallsvinklar. När jag själv pratar om reflektion brukar jag utgå från just dessa två tankesätt.

All reflektion kräver övning Det här med reflektion är inget nytt påfund. Redan i antikens Grekland lades stor vikt vid samtal där man tillsammans resonerade kring olika saker. Kunskap ansågs inte fast, utan ständigt föränderlig och påverkningsbar. Platon beskrev hur man inte kan lära sig något genom att bara sätta sig in i andras texter. Skriven text kan aldrig svara på frågor, man måste tänka själv och det kan man bara göra genom att föra dialog med andra människor (Stolpe, 2017). På samma sätt beskriver samtida forskare och författare reflektion som en process med ett syfte att starta något som sedan kan fortsätta. Reflektion anses vara en metod för att utveckla sin kompetens ur sin egen vardag och börja förstå varför man handlar som man gör. Om vi ser på reflektion som en process, vad består då denna process av? Projektledaren Anna Barsotti med flera (2015) på Reggio Emilia Institutet säger att det inte räcker att bara prata om det som hänt om vi vill reflektera. Vi måste även titta på vilka faktorer som påverkat det som har hänt och fundera på hur vi ska gå vidare med vår upptäckt. För att kunna genomföra denna process krävs övning. Forskaren och skolutvecklaren Ulla Wiklund (2013) förklarar detta som att reflektionen har sin egen språkutveckling, genom övning lär vi oss sätta ord på det vi tänker och hittar de frågor som leder oss vidare. Karin Rönnerman (2010) tänker sig reflektionsprocessen som en spiral där nyckelbegreppen är planera, agera, observera och reflek tera. I reflektionsspiralen utgår man från en tanke, ett dilemma (var är vi?), sedan planeras och iscensätts en handling (vart ska vi?). Nästa steg är att följa upp handlingen med olika verktyg (hur gör vi?) och här är dokumentationen viktig. Sista steget är enligt Rönnerman att 58

4. EN REFLEKTIONSKULTUR SOM GAGNAR ALLA

77413202.1.1_inlaga.indd 58

2022-04-05 11:54

analysera och reflektera kring resultatet utifrån dokumentationen (hur blev det?) för att sedan påbörja första steget igen. Processen tänker jag kan se ut så här: Vi/jag är med om en händelse eller genomför en aktivitet. Vi har lärt oss av varandra och planerar tillsammans hur vi ska gå vidare.

Vi ger feedback till varandra och ställer nyfikna frågor.

Vi/jag börjar fundera kring vad som hände (här kan vi ha olika uppfattningar).

Jag berättar om vad som skett medan alla andra lyssnar och skapar sig en förståelse för min upplevelse.

Reflektion som en process (fritt tolkat utifrån Rönnerman m.fl., 2010).

Reflektionsprocessen blir därmed något som aldrig tar slut. Varje tillfälle vi reflekterar över leder till något nytt – en ny tanke, en ny frågeställning eller en ny utgångspunkt att arbeta vidare med. Reflektionen är då till för att jag ska få möjlighet att lära och utvecklas, både av mina kollegor och av att jag sätter ord på mitt handlande. Reflek4. EN REFLEKTIONSKULTUR SOM GAGNAR ALLA

77413202.1.1_inlaga.indd 59

2022-04-05 11:54

Ingen ”quick fix” Alla samtal vi har när vi möts i olika forum är som sagt inte reflektion. Vissa samtal leder aldrig dit, andra gör det till viss del. Många samtal präglas däremot av reflektion från början till slut. I min magisteruppsats En vetenskaplig essä om reflektion och re flektionskultur i förskolan kunde jag dela in pedagogerna jag mötte i diverse samtalsforum i tre olika staplar.

1 Reflekterar inte

2 Reflekterar lite

3 Reflekterar

Vi pratar barn, scheman och praktiska ting. Håller med varandra.

Vi stannar vid att berätta om görandet, ger tips och idéer till varandra.

Vi hamnar ofta i analysen och ställer nyfikna frågor till varandra.

Planera, agera, utveckla, förändra

En vetenskaplig essä om reflektion och reflektionskulturer på förskolan, Erika Wallin, 2019.

Syftet med forumen jag besökte var att ha reflekterande samtal för att utveckla undervisningen och utbildningen. Pedagogerna i mina observationer kunde prata om samma sak men på olika sätt. Många samtal handlade om barnen på förskolan. De pedagoger som hamnade i stapel ett pratade utifrån en tanke om att barn är på ett visst sätt. Pedagogerna i stapel två gav varandra tips och idéer utifrån egna upplevelser för att skapa förändring. Pedagogerna i stapel tre utgick från att barn blir utifrån sitt sammanhang, de vred och vände på olika tankar om förhållningssätt, förutsättningar och möjligheter. Reflektionen i sig handlade inte i första hand om att komma vidare, men ledde ofta vidare.

4. EN REFLEKTIONSKULTUR SOM GAGNAR ALLA

77413202.1.1_inlaga.indd 71

2022-04-05 11:54

Det finns ofta en svårighet i att stanna upp i reflektionen, vi vill fort vidare. Då blir tips och idéer en snabb lösning i stället för att stanna upp och hjälpas åt att fundera ett varv till. Jag upplevde att pedagogerna i stapel tre hade reflekterat för sig själva redan innan den gemensamma reflektionen och kom på så sätt förberedda till reflektionstillfället. Det kunde handla om att de hade med sig en dokumentation eller en frågeställning om sitt agerande i en särskild situation och ville ha stöttning kring hur de kunde tänka och agera om det hände igen. Jag kunde även se ett mönster utifrån materiella ting så som underlag, rummets betydelse och papper och penna, vilket jag presenterar i nästa kapitel.

Frågor för diskussion och reflektion: Vad innebär reflektion för dig och er? Leder era samtal till reflektion? När och i vilka sammanhang använder ni er av reflektion? Hur lyssnar man aktivt? Vad behöver ni utveckla i er reflektion? Vilka former av reflektion befinner ni er i och när?

4. EN REFLEKTIONSKULTUR SOM GAGNAR ALLA

77413202.1.1_inlaga.indd 72

2022-04-05 11:54

5 Organisera för att börja reflektera

Om vi nu vill utveckla vår reflektion och reflektionskultur, är det inte bara att göra det då, att träffas och börja prata? Tyvärr inte. Vi kan prata i all oändlighet utan att komma någonvart. Däremot kan jag ganska tydligt se att det ofta finns många materiella och organisatoriska likheter i de forum där reflekterande samtal sker. En faktor som jag uppmärksammade i min egen undersökning var att där reflektion fanns visste man också vad man skulle prata om, det fanns ett syfte och en agenda, ofta en samtalsledare, en specifik plats att sitta på, underlag som användes och pedagoger som kom förberedda.

Agendan – en ovärderlig hjälp Jag var på utbildning en dag när jag hörde en berättelse ur Alice i underlandet. I sagan möter Alice Katten och frågar hur hon ska komma därifrån. Katten svarar att det beror på vart hon ska och Alice säger att det spelar ingen roll, bara hon kommer därifrån. ”Då kvittar det vilket håll du går”, säger Katten. Berättelsen tänker jag symboliserar vikten av att veta vart vi ska. Att vi behöver ha ett syfte för att komma dit vi vill. Vi kan prata om många olika saker när vi ses, men vilka samtal leder till utveckling? 5. ORGANISERA FÖR ATT BÖRJA REFLEKTERA

77413202.1.1_inlaga.indd 73

2022-04-05 11:54

Vill vi att våra samtal ska leda till utveckling kan vi behöva ha en agenda med punkter som vi tycker är viktiga att prata om och som kan hjälpa oss att hålla fokus. Jag får ofta höra att pedagoger upplever att de inte hinner prata med varandra. När jag sedan sitter med under deras gemensamma reflektionstid och lyssnar flyger samtalen hit och dit, utan att de kommer någonstans. Jag brukar ha ganska korta reflektionsstunder när jag håller i utbildningar. Dels för att tiden är knapp och att det är mycket som ska hinnas med, dels för att jag även har erfarenheter av att om det finns det för mycket tid att prata börjar man oftare prata om annat och tappar fokus. Att ha en agenda kan göra stor skillnad när vi möts och ska reflektera och arbeta med utbildningsfrågor. Agendan kan bli som ett ”ledsnöre” och en röd tråd. Den kan styra oss mot det som blir viktigt att samtala om och vara en hjälp att hålla fokus. Med en agenda blir det tydligt för alla som deltar vad de ska fokusera på, men vilka punkter som ska finnas med på agendan tror jag varje förskola behöver diskutera igenom. Det beror på vilket syfte forumet har. Förutom agendan kan det också finnas en fördel med att ha ett årshjul som beskriver vad vi behöver samtala om vid olika tidpunkter under året. Vid vissa tidpunkter kanske vi behöver planera in upp följningar, planeringar och utvecklingssamtal, för vi hinner inte och ska inte prata om allt hela tiden. Det kan även vara bra att tänka kring vilka forum vi har och vilka samtal som sker var. Om våra gemensamma reflektionsforum ska handla om att planera och följa upp undervisningen och utbildning en behöver vi ha andra forum när vi pratar organisation och fördjupar våra kunskaper etcetera.

5. ORGANISERA FÖR ATT BÖRJA REFLEKTERA

77413202.1.1_inlaga.indd 74

2022-04-05 11:54

Vad har vi för möten? Vilka möten behövs? Vad är målet och syftet med mötet? Vilket innehåll ska vi ha på våra olika möten? När ska våra möten äga rum? Hur ofta och länge?

Samtal behöver en ledare Det kan även behövas någon som leder samtalen, som styr tillbaka och håller koll på tiden. Saknas det en samtalsledare kan vi lätt fastna i praktiska frågor och samtal som inte leder oss vidare och bidrar till utveckling. En samtalsledares roll kan vara att styra, stoppa och leda samtalen i den riktning som vi önskar, men hen kan även vara en positiv inspiratör (Åsen Nordström, 2017). Tyvärr upplever många att det kan vara svårt att leda samtal i förskolan. Det kan bero på att det i svensk förskolas tradition inte har funnits tydliga ledare i arbetslagen. I stället har rättvisetänket dominerat vårt görande, vilket har gjort att vi har undvikit diskussioner kring ansvarsfördelning (Eriksson m.fl., 2018). Roller och ansvar är i många förskolor fortfarande känsliga ämnen. En samtalsledare behöver inte vara en förskollärare, men i samtalen vi har tillsammans i arbetslaget tänker jag att det är förskollärarens ansvar att se till att vi pratar om ”rätt” saker. Tittar vi på läroplanens texter ska förskolläraren ansvara för att vi följer läroplanen. Det innebär att vi inte kan prata om vad som helst hur som helst, till exempel när det gäller värdegrundsfrågor, allas lika värde och vårt förhållningssätt. Att låta andra leda och låta sig ledas kan vara faktorer vi behöver lyfta och utveckla för att få en reflektionskultur i förskolan. 5. ORGANISERA FÖR ATT BÖRJA REFLEKTERA

77413202.1.1_inlaga.indd 75

2022-04-05 11:54

Syftet med samtalsledare tänker jag inte är att hen ska bestämma allt, utan just leda samtalen i den riktning vi tillsammans har bestämt. Det behövs någon som styr samtalen till reflektion, menar skolutvecklaren Maja Lindqvist (Ringdahl, 2020). Någon som lockar fram nya tankar och ser till att kunskaper och erfarenheter nyttjas. En samtalsledare fördelar ordet, vilket nödvändigtvis inte behöver innebära strukturerade samtal utan handlar mer om att styra upp en demokratisk arena där alla får komma till tals. Som en start inför reflektionsmöten brukar jag som utvecklingsledare se till att pedagogerna jag möter börjar med att sätta upp samtalsregler tillsammans. Då vet alla vad som gäller under våra samtal och vi har något att blicka tillbaka mot om någon inte följer det vi kommit överens om.

Vi kommer i tid Alla kommer förberedda Alla bidrar till innehållet i samtalen Vi låter varandra prata till punkt Vi respekterar varandras åsikter Samtalsledarens roll: Hålla tiden Hålla dagordningen Hålla fokus Se till att alla kommer till tals Sammanfatta vad vi kommit fram till

5. ORGANISERA FÖR ATT BÖRJA REFLEKTERA

77413202.1.1_inlaga.indd 76

2022-04-05 11:54

ISBN 9789177413202

reflektera mera – konsten att utveckla förskolans utbildning

erika wallin

Erika Wallin

RefleK

teRa

meRa

– konsten att utveckla förskolans utbildning

9 789177 413202

77413202.1.1_omslag.indd Alla sidor

2022-04-05 12:35