för att skapa relationer för att främja psykosocial, fysisk- och sexuellhälsa för en fysiskt aktiv skoldag för att skapa en digital elevhälsa för att förebygga och lindra stress.
På det här sättet kan du gå ifrån ett åtgärdande arbete med hög belastning till ett hälsofrämjande och förebyggande arbete med både lägre belastning och högre effektivitet. Boken riktar sig i huvudsak till elevhälso personal på gymnasiet, men kan även användas av andra professioner på skolan. Matilda Gend är utbildad socionom. Hon har arbetat inom socialtjänsten med utredning av barn som far illa. Idag är hon verksam som skolkurator. Anette Odder är utbildad distriktssköterska med flera kompletterande utbildningar inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Hon har arbetat som skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats och elevhälsan i olika skolformer i snart femton år.
ISBN 9789177413172
9 789177 413172
77413172.1.1_Omslag.indd Alla sidor
Elevhälsoarbete – konkreta metoder för gymnasiet
• • • • •
HÄLSA
NEJ
gemenskap
sport
I Elevhälsoarbete – konkreta metoder för gymnasiet får du effektiva metoder
sömn stress
RUTINER
!
Elevhälsoarbete SEX
– konkreta metoder för gymnasiet
känn & kläm
abc
huvudsaklig uppgift att främja alla elevers hälsa och inlärning. Det innebär inte i första hand att vårda och stötta elever som redan har mött svårigheter utan snarare att arbeta preventivt.
Anette Odder • Matilda Gend
S
KOLKURATORN OCH SKOLSKÖTERSKAN har som
Anette Odder • Matilda Gend
RÖRELSE promenader
å LEKTIONER
kost
YOUTUBE LEKTIONER
sociala medier mindfulness
lyssna EMPATI
KÄRLEK
KUNSKAPSKRAV
2022-04-25 10:16
Anette Odder • Matilda Gend
Elevhälsoarbete – konkreta metoder för gymnasiet
77413172.1.1_Inlaga.indd 1
2022-04-25 10:06
© 2022 Anette Odder, Matilda Gend och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-317-2 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Josefin Schygge Omslag och grafisk form: Anna Hilld Design Illustrationer: Anna Hild Design
Första upplagan, första tryckningen Tryck: Adverts, Lettland 2022
Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
77413172.1.1_Inlaga.indd 2
2022-04-25 10:06
Innehåll Inledning 5
Del 1
ELEVHÄLSA PÅ GYMNASIET
Målgruppen gymnasieelever Arbeta med ett årshjul
7 9 14
Var är vi?
15
Vart ska vi?
16
Hur gör vi?
16
Hur blev det?
16
Resonemang kring årshjulet
Reglering och organisering av elevhälsa Skollagen
27
Gymnasieelevers tillgång till elevhälsa
28
Elevhälsans resurser
Elevhälsa är ett gemensamt arbete Ta steget ut i klassrummet
Del 2
29
32 33
METODER FÖR ELEVHÄLSA PÅ GYMNASIET 35
Lektionsplanering tillsammans Digitalisering av elevhälsan Gemenskap i klassen Hälsorundan Kondomträff Sex & relationer Tillsammans minskar vi stress Tillsammans minskar vi stress i klass Rörelsepaus på schemat
36 40 47 63 74 81 92 111 123
Promenader
124
Rörelsepaus
130
REFERENSER
77413172.1.1_Inlaga.indd 3
18
26
134
2022-04-25 10:06
77413172.1.1_Inlaga.indd 4
2022-04-25 10:06
Inledning
Vad skulle hända om vi i gymnasieskolan slutar att arbeta åtgärdande och istället vågar satsa på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Vi, Anette Odder skolsköterska och Matilda Gend skolkurator, arbetar för att vända det åtgärdande arbetet till ett hälsofrämjande och förebyggande arbete genom metoderna i den här boken. Vi ser flera fördelar med detta. En övergripande fördel är möjligheten att identifiera riskfaktorer för elevers hälsa. Detta ger oss möjlighet till snabba insatser. Eleverna får reflektera över den egna hälsan och de vet vart de ska vända sig om eller när de behöver stöd. Andra fördelar är att metoderna är relationsskapande, inte bara mellan oss som arbetar med elevhälsa och eleverna utan även på klass- och skolnivå. Metoderna gör att vi når hela klasser på kort tid och bidrar till en god lärmiljö med mer rörelse under skoldagen. Därutöver får vi en inkluderande digital elevhälsa, något som ytterligare ökar tillgängligheten. Vi planerar utifrån ett årshjul, vilket gör elevhälsan tydlig och systematisk men även möjlig att utvärdera. Sist men inte minst vill vi förstås lyfta fram att det förebyggande arbetet minskar det åtgärdande arbetet. Vi arbetar hårt men nu med vissheten att vi lägger krutet på rätt ställe. Det finns inte bara flera fördelar med ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det har dessutom stöd i lagen. Skollagen är tydlig med att det i gymnasieskolan ska finnas elevhälsa och att den främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande (SFS 2010:800, 2 kap. 25 §). Gymnasieskolan har ett ansvar att arbeta med elevhälsa och ge förutsättningar för alla elever att utveckla sin hälsa genom kunskap och praktik. Enligt Skolinspektionens rapport Gymnasieskolors arbete 5
77413172.1.1_Inlaga.indd 5
2022-04-25 10:06
för att främja elevens hälsa (2021) skiljer det sig hur mycket hälso främjande och förebyggande arbete som eleverna får ta del av. Rapporten lyfter även vikten av det systematiska arbetet och fördjupade kunskaper inom området hälsa samt vikten av att ha fysisk aktivitet som en del av skoldagen. Att det finns ett behov av att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är tydligt i rapporten. Genom den här boken kan du på ett enkelt och inspirerande sätt komma igång med ett hälsofrämjande och förebyggande arbete på din gymnasieskola. Första delen av boken beskriver bakgrunden till att vända det åtgärdande arbetet till ett mer hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. I andra delen presenteras konkreta metoder för elevhälsoarbete på gymnasiet. Metoderna beskrivs steg för steg med tillhörande bakgrundsinformation vilket gör det enkelt att arbeta med den aktuella metoden. Ingen har sagt att det går snabbt eller särskilt lätt att förändra ett arbetssätt. Däremot finns det mycket att vinna och vi kan göra det enklare genom att göra det tillsammans. Vad vi får, utöver de för tjänster som vi redan har presenterat, är en elevhälsa där samtliga kompetenser tas tillvara i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi kan på det sättet gå ifrån ett åtgärdande arbete med hög belastning till ett hälsofrämjande och förebyggande arbete med både lägre belastning och högre effektivitet. Häng på så berättar vi hur vi gör.
6
77413172.1.1_Inlaga.indd 6
2022-04-25 10:06
Del 1 Elevhälsa på gymnasiet Vi arbetar med elever som befinner sig mellan att vara barn och vuxna, det gör arbetet både utmanande och spännande. I del ett delar vi med oss av våra erfarenheter i mötet med gymnasieelever. Vi går igenom hur du tillsammans med dina kollegor kan arbeta systematiskt med att kartlägga behov och planera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi tittar närmre på lagtexter och ger vår tolkning av dessa. Vi beskriver också hur elevhälsan kan organiseras och ger exempel på hur det kan se ut på olika skolor. Elevhälsa kan ske där eleverna är. Vad händer om vi fokuserar på samverkan, begriplighet och relationer?
7
77413172.1.1_Inlaga.indd 7
2022-04-25 10:06
8
77413172.1.1_Inlaga.indd 8
2022-04-25 10:06
Målgruppen gymnasieelever Flera saker kännetecknar målgruppen gymnasieelever. Tonåring en styrs exempelvis mer av känsla än förnuft och den kognitiva förmågan är ännu inte färdigutvecklad. Gymnasieelever behöver, precis som andra barn, en god hälsa och en trygg miljö. Synen på förälderns och ibland andra vuxnas trovärdighet minskar och större vikt läggs vid vännernas synpunkter vilket i sin tur gör att du som vuxen har chans att göra stor skillnad i en elevs liv. Ditt arbete är viktigt och som vi tidigare har nämnt är ett förebyggande elevhälsoarbete även relationsfrämjande. Gymnasieelever lägger ofta mycket energi på att bygga och stärka relationer. Att ha vänner och att vara accepterad är för tonåringar viktigt då de är på väg och ska hitta sitt eget bo och bygga en egen tillvaro utanför föräldrarnas. Självklart är relationer och att vara accepterad även viktigt för vuxna men många vuxna, inte alla, har uppnått en stabilare tillvaro än den tonåringar lever i. De har lämnat uppväxtfamiljen, kanske skaffat egen familj, ett fast arbete och långvariga relationer. Det innebär att vuxna många gånger känner sig mer trygga i sin sociala tillvaro. Utöver den energi som relationer tar är tonåringens konsekvens tänk inte fullt utvecklat. Hjärnan är fortfarande under utveckling. Detta kan leda till att tonåringar är starkt intressestyrda. För att nå gymnasieelever måste vi med andra ord fånga deras intresse. Det gör vi om vi får dem att förstå varför de ska prioritera sin hälsa. Det kan handla om tidseffektivt sätt att lära in, nå högre mål eller orka mer. När eleven känner sin egen inlärningsprocess och kan effektivisera den kommer det att gå snabbare att studera. Det 9
77413172.1.1_Inlaga.indd 9
2022-04-25 10:06
betyder mer tid till annat. Något som borde vara intressant för vår målgrupp gymnasieelever. Gymnasietiden skiljer sig från grundskoletiden utifrån att vänner blir allt viktigare och ett större ansvar läggs på gymnasieeleven både från hemmet och skolan. Ser vi på gymnasietiden ur den vuxnes perspektiv kan du i ena stunden uppleva eleven framför dig som vuxen och i nästa stund som ett litet barn. Detta ställer krav på oss som möter tonåringarna i skolan. I vårt arbete möter vi ofta gymnasieelever som faktabaserat vet vad de behöver men som ofta saknar information om varför de behöver exempelvis sömn och regelbundna måltider. Elevhälsoarbetet behöver bygga på att stödja gymnasieeleverna att se och förstå de egna vinsterna med att investera i sin hälsa. De behöver inte information om att åtta till nio timmars sömn är viktigt utan varför det behövs, det vill säga vilka fördelar det ger. Under tonåren är det vanligt att ha en önskan om att vara som andra, men också att ha en vilja att sticka ut och vara unik (Magnusson Österberg, 2019). Kompisarna och kompisarnas föräldrar kan vara viktiga att söka information hos och föra diskussioner med. Tonåringen ifrågasätter ofta de egna föräldrarna vilket kan leda till konflikter och det grundar sig i att tonåringen strävar efter att bli självständig och förbereder sig för att lämna föräldrahemmet. I arbetet som skolkurator märks i det enskilda samtalet att eleverna ibland börjar ifrågasätta delar av sin uppväxt och har ett behov av att diskutera vad som händer i konflikterna med en förälder. Som personal på skolan blir du en viktig lyssnare och ett bollplank för gymnasieeleven. Det viktiga är att just lyssna, inte att komma med lösningar. Genom någon som lyssnar får gymnasieeleven prata och på så vis höra sig själv och sina egna resonemang, detta kan ge nya perspektiv. I arbetet med elevhälsa har vi erfarenhet av elever som på egen hand upptäckt metoden att prata för sig själv för att må bättre eller 10
77413172.1.1_Inlaga.indd 10
2022-04-25 10:06
hitta sätt att hantera sin situation. Gymnasieeleven kommer alltid att ha sig själv och kan vi stötta gymnasieleven att lyssna på sig själv och använda att prata för sig själv som ett redskap ger vi kanske lösningar även för framtida problem. Ibland tipsar vi elever om att ta en promenad och prata för sig själva. Då ger vi även tipset att använda handsfree för att på så sätt slippa bli generad vid eventuella möten med andra personer. Gymnasietiden är en känslig tid i slutet av tonåren. Mycket händer i kroppen och hjärnan vilket påverkar relationer och beslut om framtiden. Besluten som tas kan spela en påtaglig roll i livet. Eleverna är å ena sidan barn, å andra sidan snart myndiga och på väg in i vuxenlivet. Utifrån den här känsliga, spännande tiden är det extra viktigt att eleverna får förutsättningar att lyckas med att nå utbildningens mål. Genom kunskap, diskussioner och värde grundsarbete kan skolan stötta eleverna till sunda värderingar och hälsosamma val. Eleverna får underlag och stöd att diskutera genom att skolpersonal bemöter och vägleder i den dagliga tillvaron i skolan. För elever i tonåren kan det generellt vara svårt att se nyanser eller alternativ. Här kan vuxna kliva in som ett stöd. I enskilda möten med eleven är det inte sällan eleven har en tydlig plan för framtiden. Ofta innehåller den här planen inte några andra alternativ. För en annan elev är det tvärtom, det finns ingen plan. Det finns risker med båda alternativen. Eleven som saknar en plan satsar inte sällan på högsta betyg i allt för att hålla alla dörrar öppna, alternativt hittar hen inte motivationen alls till skolarbetet. Den elev som har en tydlig plan har ofta höga krav på sig själv och risken om eleven inte klarar de höga målen är att planen misslyckas och eleven i sin tur påverkas starkt av sitt misslyckande. Båda alternativen ökar risken för att elevernas energi och motivation tar slut. Personalen behöver finnas där för att öppna upp diskussioner, vägleda och stötta till alternativa vägar och planer. Du kan stötta elever med en enkelspårig 11
77413172.1.1_Inlaga.indd 11
2022-04-25 10:06
plan eller elever utan plan genom att undersöka deras intresse. Fråga eleven om vad som intresserar med exempelvis just läkare. Om elever säger ”att få hjälpa människor” kan du kanske fråga vidare, hur tror du att sjuksköterskor arbetar? Kan det finnas andra arbeten på samma arbetsplatser som där läkaren finns som kan vara av intresse? Att undersöka alternativ eller som vi brukar kalla det ”hitta grusvägar vid sidan om motorvägen” handlar inte om att övertyga eleven om att inte satsa på att bli läkare utan att stötta eleven till att hitta andra alternativ om förstahandsvalet av någon anledning inte skulle fungera. För elever som inte har någon plan går det också att undersöka alternativ. Det behöver inte vara att eleven kommer fram till en specifik utbildning eller ett specifikt yrke utan kan handla om att så frö för funderingar och närma sig en plan efter gymnasiet. Frågor som kan användas då är om eleven kommit i kontakt med något yrke som verkar spännande eller vad eleven har för intressen. Ibland är det kanske bra att inte ha en tydlig plan utan att ta det som det kommer, ibland ger vi rådet att låta betygen styra urvalet av utbildningar. Det viktiga är att eleven går ut sin gymnasieutbildning med en gymnasieexamen, för det krävs energi och någon form av motivation för att genomföra studierna. I de här diskussionerna kan det vara lämpligt att stötta eleven till kontakt med studie- och yrkesvägledare men en del kan även övrig elevhälsopersonal eller annan skolpersonal göra i ämnet. Skolan är viktig för tonåringen. Den är en möjlighet för tonår ingen att utvecklas tillsammans med andra (Magnusson Österberg, 2019). Goda relationer mellan alla på skolan och hög måluppfyllelse leder ofta till trivsel och god arbetsmiljö. För att nå hit behöver vi arbeta aktivt med elevernas hälsa. Med ordet hälsa syftar vi på både den fysiska och psykiska hälsan. Vi är övertygade om att den fysiska och psykiska hälsan ligger nära varandra, mår eleven bra 12
77413172.1.1_Inlaga.indd 12
2022-04-25 10:06
fysiskt ökar chanserna för att eleven mår bra psykiskt och tvärtom. Flera av metoderna i boken är utvecklade i syfte att stärka hela gymnasieelevernas hälsa. ”Skolans främsta uppgift är att utveckla barn och ungas kompetenser. Därför kan man förvänta att ett barn som klarar skolan bra också håller sig friskare och lever längre” (Ahnquist & Bremberg, 2010, s. 131).
Enligt Bremberg (2010) är tonåringars syn på den egna hälsan ofta god när begreppet hälsa används. Ungdomarnas svar på vad begreppet hälsa innefattar är ofta sömn, rörelse och avhållsamhet från rökning. Det är vad som krävs för att må bra. Vid djupare samtal om riskbeteenden för hälsan blir det svårare för tonåringen att kunna relatera till konsekvenser som allvarliga sjukdomar. En faktor som ungdomar lyfter som betydelsefull för deras hälsa och välmående är goda relationer med kompisar. Brister i relationer med exempelvis klasskompisar påverkar hälsa och välmående i en negativ riktning. Stora brister i relationer riskerar att leda till utanförskap. Det är en stor men viktig utmaning att arbeta mot utanförskap i en klass. Vi behöver i första hand arbeta främjande och förebyggande med gemenskap och inkludering och detta kan inte vänta. Skolan är en viktig social arena för att tonåringen ska må bra och få bra förutsättningar i livet. En positiv skolanknytning minskar risken för utanförskap och bidrar till gemenskap, kunskap och hälsa. För att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för gemenskap kan du använda dig av metoderna Gemenskap i klassen, Hälsorundan och Kondomträff.
13
77413172.1.1_Inlaga.indd 13
2022-04-25 10:06
Arbeta med ett årshjul
I arbetet med elevhälsa är det å ena sidan viktigt att arbeta utifrån evidens, å andra sidan svårt att mäta elevhälsoarbetets effekter. Eleverna på gymnasiet befinner sig i en kontext där flera faktorer påverkar och dessa påverkar samtidigt. Vi har valt att arbeta med metoder baserade på forskning och kunskap om skyddsfaktorer. Det är viktigt att följa upp och utvärdera elevhälsans arbete och på så vis samtidigt följa upp och utveckla elevhälsans insatser. I det systematiska kvalitetsarbetet ska insatserna planeras, följas upp, analy seras och dokumenteras. Detta avsnitt innehåller en beskrivning av hur det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kan planeras systematiskt under gymnasiets tre år. Fokus i bokens metoder är att främja hälsa och förebygga ohälsa. En viktig del i skolans arbete är att arbeta med frisk- och skyddsfaktorer vilket vi fokuserar på i våra metoder och modeller. Det är viktigt att elevens delaktighet i insatserna prioriteras. Den här bokens metoder och modeller är en bas som elevhälso teamet kan utgå ifrån i det hälsofrämjande arbetet med fokus på sömn, kost, rörelse, stress, sex och relationer, samtal om normer och värdegrund. Utifrån varje metod utgår skolan från sina individuella behov vid planeringen av olika insatser. En viktig del i planeringen av årshjulet är att utgå från elevernas behov utifrån nuvarande och tidigare skolår. Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar elevhälsan vilket innebär att elevhälsan ska arbeta mot de nationella utbildningsmålen (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). Syftet med elevhälsoarbetet är främst att eleven ska nå målen i skolan. Det hälsofrämjande och före14
77413172.1.1_Inlaga.indd 14
2022-04-25 10:06
byggande arbetet är en pågående process. Varje metod i denna bok kan genomföras årligen alternativt ändras utifrån identifierade behov på alla nivåer såsom skol-, grupp- och klassnivå samt individnivå. I planeringen utgår vi ifrån följande frågor: • Var är vi? • Vart ska vi? • Hur gör vi? • Hur blev det?
Var är vi? I samband med att hälsofrämjande och förebyggande insatser planeras in i årshjulet gäller lyhördhet för elever, pedagoger och övriga elevhälsan. Vilket behov finns? I den här fasen handlar det om att gå igenom: • Analys av tidigare läsår (se Hur blev det?). • Enkäter på både skol- och kommunnivå. • Analys av kartläggningspromenader. • Hälsobesök inom elevhälsans medicinska insats. • Stödsamtal hos skolkurator. • Genomgång av mötesprotokoll från olika elevforum såsom elevråd, matråd, trygghetsråd. • Genomgång av behovshjärtat, som är ett lättillgängligt A4-ark med ett ritat hjärta som fylls på med uppkomna behov. Vi brukar använda oss av ett behovshjärta där vi snabbt kan fylla på behov som uppkommer under terminen. Exempel på saker som har stått i våra behovshjärtan är normer kring sexualitet, regelbundna rörelsepauser, ökad kondomanvändning, insatser för ensamma elever, hälsosamma rutiner och frukostvanor.
15
77413172.1.1_Inlaga.indd 15
2022-04-25 10:06
Vart ska vi? De hälsofrämjande och förebyggande insatsernas behov och pla cering i årshjulet bestäms utifrån analysen, nulägesbedömning. Vad vill vi uppnå? Hur länge ska insatsen pågå? Är det många elever som är stressade? Sover dåligt? Behöver hjälp med frukostvanor? Det är viktigt att formulera tydliga mål och förväntade effekter av insatserna.
Hur gör vi? Utifrån insamlade hälsodata från ”Var är vi?”-fasen planerar elevhälsan in de olika hälsofrämjande insatserna i årshjulet. Exempelvis om vi i kartläggningsfasen ser att många elever i årskurs 2 är stressade lägger vi in metoden Tillsammans minskar vi stress i klass tidigt under höstterminen. Om analysen av hälsobesöken i årskurs 1 visar att eleverna har utmaningar med sömnrutiner och frukostvanor är det lämpligt att planera in Hälsorundan tidigt under årskurs 1.
Hur blev det? Löpande dokumenteras metodernas genomförande i det dokumentationssystem som skolan använder. Varje tillfälle i varje grupp eller klass ska dokumenteras. I dokumentationen ska det framgå vilken metod som genomförts, hur den genomförts, viktiga kommentarer och synpunkter från elever samt elevhälsopersonals och pedagogs reflektioner. Sammanfattning av dokumentationen och en analys av elevhälsopersonal presenteras efter avslutad metod på elevhälsoteamsmöte där mentor bjuds in. Vid mer akuta upptäckter kan detta ske innan avslutad metod, exempelvis om det framkommer stora brister kring sömn och samtidigt svårigheter med koncentration. Med en sådan upptäckt börjar ett nytt ”hjul” att snurra som ska följas upp på samma sätt. Ohälsa riskerar att stå i vägen för skol16
77413172.1.1_Inlaga.indd 16
2022-04-25 10:06
framgång, därför behöver vi ingripa. Vid läsårsavslutning utvärderas samtliga insatsers helhet. Är det någon insats som behöver flyttas, förlängas eller fördjupas?
ik sk ap en em G
0
P
0 .3
pa
us
på
månd
ag-tors
dag 12 -12.30 Rörels epaus
m
at :
m
ån
da
gto rs da Rö g 1 re 2-1 lse 2.3 pa 0 us
DE CE
UARI JAN
Gem ensk ap i k Prom lasse enad n: Le er: m ktion Röre ånda 7 för lsepa g-tors år 3 us dag 12 -12.30
he
n: lasse ap i k r år 2 ensk Gem ktion 6 fö -12.30 r 1. Le för å dag 12 on 4 us g-tors Lekti lsepa ånda Röre er: m enad
RS
sc
Prom
Se Pr x o Rö om ch r en el Ko rel a a nd sep de tio om au r: m ner trä s ån da ff gto rs d
ag
12 -1 2
IL APR
se
R
å er: m
d ena Prom paus e ls e r Rö
nader:
Rö re l
NOVE MBE R
Prome
0 -12.3 ag 12
rsd g-to nda
BE
N
la ss Pr en: om Le en ktio ad n er 2 f : m ör ån år da 1. L g- ek Häl to tio so r n rs da 5 und a Rö g 1 för år n 2 re 2 lse -12. 3 pa 0 us
en:Lek i klass nskap
lass ss i k 3 n i stre kar v en lektio 0 s in ns m klass ag 12-12.3 s mma nskap i u d a rs ls p il e to T lse a Gem åndagRöre mträff do er: m n d o a K n rome
M
MAJ
Geme
g 12 -12.3
O B ER O KT
rsda
R BE
LOV 0
.3
2 -1 12
Prom ena der Rör : må else nda pau g-to s
SE PT
EM
MAR
g da rs to gda ån l :m ju er sh ad s år en au av om lsep ing Pr e er r Rö värd Ut
JU
SOM
I
Pre elevhä lsotea sentation av met u tion 1 fö te i kla r år 1. Le ss k tion 5 Tillsam för år mans 2. minsk ar vi st Rörels ress ep prome aus på sch emat nader rörelse Prome p a us nader: m torsda åndagg 12-12 .30
AUGU STI
JULI
M A
FEBRU ARI
17
77413172.1.1_Inlaga.indd 17
2022-04-25 10:06
Resonemang kring årshjulet Nedan får du ta del av vårt resonemang till årshjulet. Först beskriver vi höstterminen och därefter går vi igenom hur hjulet löper på under vårterminen. Systematiskt arbete med årshjulet under höstterminen
Det systematiska arbetet och planeringen av årshjulet startar före sommarlovet. Utifrån kartläggningen av behov och utvärdering av tidigare insatser planeras höstterminen. Vi vill här visa hur det kan se ut under ett helt läsår. Presentation av elevhälsan
Presentation av elevhälsoteamet ute i klass kan med fördel ske i början av höstterminen där varje profession gör en personlig presentation. För att göra det mer personligt och igenkännande för eleverna kan det vara ett förslag att dela upp presentationen på tre tillfällen. Detta för att förenkla för eleverna att minnas vem som är vem. Hur presentationen ska ske får anpassas efter just er skola. Det ska vara en självklarhet för eleven att veta vart hen ska vända sig när behov uppstår. Det är bra om det finns frågor om elevhälsans professioner i elevenkäten. På så vis kan det utvärderas om elever och vårdnadshavare vet och känner till vem som är vem inom elevhälsan samt varje professions uppdrag. Hur effektivt är det om hela elevhälsoteamet presenterar sig på informationsmötet då det redan är mycket information? Kanske är det bättre att vänta med en djupare presentation när eleverna väl börjat på skolan. Det ser lite olika ut på olika skolor men att få utrymme på skolenkäten med några få frågor om elevhälsans professioner är ett sätt att utvärdera och utveckla själva presentationen av elevhälsoteamets professioner.
18
77413172.1.1_Inlaga.indd 18
2022-04-25 10:06
Gemenskap i klassen
Det är en fördel att tidigt i årskurs 1 komma igång med Gemenskap i klassen som sedan löper på under alla tre skolåren. I början av terminen är det även lämpligt att erbjuda årskurs 2 lektion fem i metoden. Syftet med Gemenskap i klassen är att eleverna ska skapa gemenskap i klassen och för skolpersonal följa dynamiken i gruppen genom åren. Eleverna får själva beskriva och reflektera över ensamhet och gemenskap. Klassen skapar gemensamt en handlingsplan med syfte att stärka gemenskap och motverka utanförskap. Gemenskap i klassen arbetades fram utifrån behovshjärtat där det stod skrivet: • klimatet i klassen • förståelse för varandra • empati • ta hand om varandra. Andra kartläggningsparametrar som kan användas är analysen av skolsköterskans hälsosamtal genom att fråga mentorer, pedagoger och elever på olika forum på skolan som exempelvis trygghets- och elevråd. Elevenkäter om elevens arbetsmiljö är ett annat verktyg för utvärdering och kartläggning. Tillsammans minskar vi stress
Arbetet med metoden sker i mindre grupper som kan startas upp löpande under terminen utifrån behov. Metoden bygger på diskussioner och övningar om att förebygga och lindra stress. Syftet med dessa grupper är att eleverna ska utveckla strategier för att hantera stress. Vid terminsslut är det bra att summera hur många grupper som har varit igång, när under året grupperna har varit igång samt göra en analys över varje grupps arbete. Vilka klasser eller årskurser har eleverna kommit ifrån under den gångna terminen? Är det något spe19
77413172.1.1_Inlaga.indd 19
2022-04-25 10:06
ciellt ämne? Någon specifik pedagog? Hur är arbetsron i klasserna? Hur har eleverna rekryterats? Här finns många spännande faktorer att ta del av i analysfasen för att kunna arbeta hälsofrämjande för nästkommande läsår. Rörelsepaus på schemat
Promenader är en pågående aktivitet under hela läsåret. Rörelse pausens aktivitet består av att elevhälsopersonal har schemalagd tid för promenader exempelvis måndag till torsdag klockan 12 till 12.30 på bestämd mötesplats. Eleverna är välkomna att följa med på en promenad eller bara mötas på skolområdet under promenadens gång. Promenaden med elevhälsopersonal (och eventuell pedagog) pågår i cirka tjugo till trettio minuter på skolans område med eller utan elever. Promenaden används som ett sätt att vara mer tillgänglig för eleverna, leda till spontana ”snack” och observationerna under promenaderna blir en kartläggning av elevernas fysiska och psykiska miljö. Vid eventuella avvikelser dokumenteras detta och diskuteras på nästkommande elevhälsoteamsmöte, vid allvarliga förhållanden hanteras situationen omedelbart. Vid terminens slut analyseras all dokumentation som samlats in under terminen. Det kan vara idéer som blivit antecknade i behovs hjärtat. Vilka dagar har vi träffat flest elever? Vilka områden på skolan har flest avvikelser skett? Behöver rundan förändras, kanske finns behov av att ändra tidpunkt för att nå så många elever som möjligt eller kanske ändra tidpunkt vissa dagar då det är få elever på skolområdet? Finns eleverna kanske utanför skolans område och ska promenaden då ske utanför skolans område? Vilka dagar kom flest elever till mötesplatsen där rundan startar? Allt material kan vara av intresse för att göra rundan så främjande och förebyggande som möjligt. En viktig del är att verkligen dokumentera de små nyanserna då dessa kan bli en stor färgpalett vid terminens slut.
20
77413172.1.1_Inlaga.indd 20
2022-04-25 10:06
Rörelsepaus pågår under hela läsåret. En eller två från elevhälsoteamet besöker varje klass en gång per månad för en kort rörelsepaus. Syftet är att ge inspiration till pedagoger att bryta en lång, stillasittande lektion med att få in korta rörelsepauser på bestämd tid under lektionen. Under terminens gång är det bra att observera vilka peda goger som behöver stöd i att få igång rörelsepausen på schemat. Vissa pedagoger är obekväma med att göra rörelseövningar inför en klass, då kan elevhälsoteamet stötta upp så att eleverna får en likvärdig chans till rörelse på schemat. Om det är mycket svårt att få igång rörelsepauser kan någon ur elevhälsoteamet föra en dialog med pedagogen och komma på en alternativ rörelsepaus som känns bekväm för pedagogen. Hälsorundan
Hälsorundan är nästa större aktivitet i årskurs 1. Den inleds i början av höstterminen efter att eleverna lärt känna varandra och fått igång gruppdynamiken i klassen. Under hälsorundan får eleverna diskutera skydds- och riskfaktorer kring hälsan vid två tillfällen tillsammans med professioner ur elevhälsan, exempelvis skolkurator och skolsköterska. Det är även stora vinster för skolsköterskan och skolkuratorn att i ett tidigt skede se hur klassen fungerar och snabbt kunna sätta in extra insatser om ytterligare behov uppmärksammas. Efter Hälsorundans två tillfällen kan Gemenskap i klassen lektion två med fördel placeras in. Vid planeringen av hälsorundan utgår vi från att eleverna i ett tidigt skede ska komma igång och reflektera över sin hälsa och få mer kunskap eller befästa tidigare kunskap om livsstilsfaktorer såsom sömn, kost, rörelse och stress. Varför har vi inte hälsorundan i gymnasiets årskurs 2? Vi ser flera vinster med att ha det i början av gymnasiets årskurs 1. Hälsorundan blir en tidig kartläggning av alla årskurs 1-klasser. Utifrån den tidiga kartläggningen kan vi sedan 21
77413172.1.1_Inlaga.indd 21
2022-04-25 10:06
planera insatser utifrån upptäckta behov för en hel klass eller för grupper av elever i en viss klass. Efter genomgången Hälsorunda går vi igenom vår kartläggning och analys av klassen med resterande delar av elevhälsoteamet och mentorer för att vid behov börja arbeta förebyggande, åtgärdande på klass-, grupp- och individnivå. Uppmärksammas det till exempel att flera elever har för lite sovtid eller om det är många som vill komma igång att träna erbjuds smågrupper där skolsköterska och skolkuratorn träffar eleverna i mindre grupper för att arbeta vidare med olika hälsoval. Trygghet och studiero är även parametrar som observeras och utvärderas under hälsorundan. Under och efter hälsorundan brukar individuella kontakter knytas med skolsköterskan och skolkuratorn. Hälsorundan genererar mer direkta hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser än utvärderingen efter läsåret. Vid planeringen av hälsorundan kan man se hur det ser ut med elevernas hälsovanor både på skol-, kommun- och nationell nivå. På skolnivå är det bra att utgå från statistik från skolsköterskans hälsobesök vad gäller sömn, kost, rörelse och stress eller hur det ser ut på kommunnivå utifrån olika undersökningar av elevers hälsovanor. För att få in ett nationellt perspektiv finns information om skolbarns hälsovanor med statistik för respektive kommun på folkhälsomyndigheten.se. En noggrann kartläggning gör hälsorundan mer anpassad för respektive skolas behov. Tillsammans minskar vi stress i klass
Några månader in på höstterminen i årskurs 2 intensifieras skolarbetet. Då är det lämpligt med Tillsammans minskar vi stress i klass. Denna metod syftar till att ge eleverna en bredare kunskap om stress och hur eleven kan förebygga att hantera stressiga perioder under gymnasietiden. Metoden ger även inspiration till att söka stöd hos skolkurator innan utmaningarna blir för stora. Under samma period 22
77413172.1.1_Inlaga.indd 22
2022-04-25 10:06
fortgår Gemenskap i klassen med lektion tre för årskurs 1-eleverna. Fortsätt med promenader och rörelsepauser i klassrummen. Placeringen av Tillsammans minskar vi stress i klass i årskurs 2 ger eleverna verktyg och strategier att hantera stressen inför kommande skolår. På det här sättet är de väl förberedda inte bara för hela skolår 2 utan även för år 3 med flera nationella prov, gymnasiearbete och andra utmaningar samt inför tiden efter gymnasiet. Vid kartläggningsfasen av planeringen Tillsammans minskar vi stress i klass utgår vi från elevenkäter och empiriskt arbete men även från Skolinspektionens kvalitetsgranskning Elevhälsa– elevers behov och skolans insatser (2015, s. 6). I kvalitetsgranskningen framkom det att skolorna upp märksammat psykisk ohälsa och att mest åtgärdande arbete sätts in. Detta medför att det ofta saknas hälsofrämjande insatser som syftar till att bibehålla elevers psykiska hälsa. Rapporten visade även att elevhälsans medverkan saknas på flera skolor. Därutöver behöver eleverna få mer kännedom om elevhälsans uppdrag och fler verktyg att arbeta på med på ett hälsofrämjande sätt. Allt detta lyckas vi med i den här metoden. Kondomträff
I mitten av höstterminen är Kondomträff en uppskattad aktivitet. Skolsköterska och skolkurator erbjuder en dagslång mottagning där fokus är preventivmedel, sex och samlevnad samt relationer. Skolsköterska och skolkurator erbjuder gratis kondomer i utbyte mot ett ifyllt frågeformulär. Eleverna ska svara på ett frågeformulär där de uppmuntras att söka svar i vedertagna källor som exempelvis umo. se. Syftet med denna aktivitet är att nå ökad kunskap om preventivmedel, könssjukdomar. Den är ett forum där olika frågor diskuteras. Skolkurator och skolsköterska bygger här relationer med eleverna och eleverna med varandra. Bakgrunden till Kondomträffen är att elevhälsan behöver visa sig för eleverna på olika plan samt att eleverna behöver få kännedom 23
77413172.1.1_Inlaga.indd 23
2022-04-25 10:06
om elevhälsans uppdrag i en hälsofrämjande aktivitet utifrån flera behov. I behovshjärtat fanns orden: kondom, preventivmedel, könssjukdomar, var får jag veta mer om sex och relationer? Behov av gemensamma aktiviteter fanns också i behovshjärtat.
Preventivmedel
KONDOM
DOM K U J S S N Ö K
ma Gemensam aktiviteter Var få r mer om jag veta relatio sex och ner
AR
Systematiskt arbete med årshjulet under vårterminen
Elevhälsopersonal startar upp vårterminen med Gemenskap i klas sen lektion fyra för årskurs 1-eleverna och parallellt lektion sex för årskurs 2. Även årskurs 3 arbetar med Gemenskap i klassen vid deras sista tillfälle vilket är lektion sju. Eleverna ska svara på ett frågeformulär där de uppmuntras att söka svar i vedertagna källor som exempelvis umo.se.
24
77413172.1.1_Inlaga.indd 24
2022-04-25 10:06
Sex & relationer
Någon månad in i vårterminen är det dags för Sex & relationer. Skolsköterska och skolkurator är med som en integrerad del i undervisningen när pedagog i ämnet naturkunskap har ämnesområdet som passar in i metoden Sex & relationer. Eleverna får information, får möjlighet att ställa frågor om sex och relationer samt diskutera normer ur ett flerdimensionellt perspektiv. Återkoppling på insamlade frågor och tankar sker en vecka efter lektionen av skolsköterska och skolkurator. I samband med lektion i Sex & relationer är det lämpligt att hålla ytterligare en Kondomträff. Utvärdering
En viktig del av arbetet under vårterminens slut är utvärdering av årshjulet. Detaljer kring utvärdering av årshjulet ser du under rubriken Hur blev det? En viktig sak är att stämma av under terminens gång. Det är också viktigt att dokumentera löpande och synligt för hela elevhälsoteamet.
25
77413172.1.1_Inlaga.indd 25
2022-04-25 10:06
för att skapa relationer för att främja psykosocial, fysisk- och sexuellhälsa för en fysiskt aktiv skoldag för att skapa en digital elevhälsa för att förebygga och lindra stress.
På det här sättet kan du gå ifrån ett åtgärdande arbete med hög belastning till ett hälsofrämjande och förebyggande arbete med både lägre belastning och högre effektivitet. Boken riktar sig i huvudsak till elevhälso personal på gymnasiet, men kan även användas av andra professioner på skolan. Matilda Gend är utbildad socionom. Hon har arbetat inom socialtjänsten med utredning av barn som far illa. Idag är hon verksam som skolkurator. Anette Odder är utbildad distriktssköterska med flera kompletterande utbildningar inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Hon har arbetat som skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats och elevhälsan i olika skolformer i snart femton år.
ISBN 9789177413172
9 789177 413172
77413172.1.1_Omslag.indd Alla sidor
Elevhälsoarbete – konkreta metoder för gymnasiet
• • • • •
HÄLSA
NEJ
gemenskap
sport
I Elevhälsoarbete – konkreta metoder för gymnasiet får du effektiva metoder
sömn stress
RUTINER
!
Elevhälsoarbete SEX
– konkreta metoder för gymnasiet
känn & kläm
abc
huvudsaklig uppgift att främja alla elevers hälsa och inlärning. Det innebär inte i första hand att vårda och stötta elever som redan har mött svårigheter utan snarare att arbeta preventivt.
Anette Odder • Matilda Gend
S
KOLKURATORN OCH SKOLSKÖTERSKAN har som
Anette Odder • Matilda Gend
RÖRELSE promenader
å LEKTIONER
kost
YOUTUBE LEKTIONER
sociala medier mindfulness
lyssna EMPATI
KÄRLEK
KUNSKAPSKRAV
2022-04-25 10:16