Ann-Christine Nilsson är mödrahälsovårdsöverläkare i Region Örebro län samt överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.
FOSTERDIAGNOSTIK
Nina Asplin är ultraljudsbarnmorska med utbildningsansvar vid Aleris Ultragyn i Stockholm samt doktor i medicinsk vetenskap med anknytning till Strömstad Akademi.
Nina Asplin & Ann-Christine Nilsson
När ultraljud eller andra fosterdiagnostiska metoder visar ett avvikande resultat kan gravida och par ställas inför svåra beslut. Mödrahälsovården har ansvaret för att informera om fosterdiagnostik och en tydlig och likvärdig information möjliggör informerade val och självständiga beslut. I boken lyfter författarna fram olika fosterdiagnostiska metoder och problemställningar kring metoderna. Dessutom ger författarna lättillgängliga och konkreta verktyg för möten med gravida och par i svåra situationer, till exempel Freja-samtalet, en modell för ett kvalificerat rådgivande samtal. Boken vänder sig till yrkesverksamma inom mödrahälsovården och kan också användas av barnmorskor, läkare, sjuksköterskor samt inom barnmorske- och läkarutbildningen.
FOSTERDIAGNOSTIK Handbok för mödrahälsovården
Nina Asplin & Ann-Christine Nilsson ISBN 9789177413004
9 789177 413004
77413004.1.1_Omslag.indd Alla sidor
2022-12-12 13:05
Innehåll Författarpresentation __________________________________ 9 Förord _____________________________________________ 10 Inledning __________________________________________ 12 Författarnas tack ____________________________________ 15 1. Fosterdiagnostik_____________________________________ 16
Fosterdiagnostiska metoder ___________________________ 20 Fosterterapi _________________________________________ 40 Faktorer som påverkar ultraljudsundersökningen ________ 41 Ultraljudssäkerhet ___________________________________ 42 2. Information om fosterdiagnostik på barnmorskemottagningarna __________________________ 44
Socialstyrelsens föreskrifter ___________________________ 48 3. Barnmorskans perspektiv ____________________________ 56 4. Örebromodellen – modell för rådgivande samtal _________ 62
Historik och utbildningskoncept _______________________ 63 Samtalet om fosterdiagnostik – Frejasamtalet ____________ 69
77413004.1.1_Inlaga.indd 6
2022-12-12 13:05
5. Metodik för samtal och bemötande ____________________ 82
Att tänka på inför möten och samtal ____________________ 84 Uppdrag och mål ____________________________________ 88 6. Den gravidas perspektiv _____________________________ 92
Tydlighet och tidsaspekter ____________________________ 94 Informationens innehåll ______________________________ 95 Vårdgivarens/Barnmorskans påverkan __________________ 96 7. Etiska perspektiv ___________________________________ 98
Autonomiprincipen – att göra ett informerat val _________ 100 Göra gott-principen – anger hälsooch sjukvårdens målsättning _________________________ 102 Inte skada-principen – att förebygga och minska lidande __ 103 Rättviseprincipen – lika fall behandlas lika _____________ 104 Etisk kompetens ____________________________________ 105 Etisk analys – ett sätt att reflektera _____________________ 107 8. Bemötande vid svåra besked _________________________ 112
Bemötande vid misstänkt strukturell avvikelse på fostret _ 113 Bemötande vid ökad sannolikhet för kromosomavvikelse _ 117 Nyckeln till ett bra bemötande vid svåra besked _________ 122
77413004.1.1_Inlaga.indd 7
2022-12-12 13:05
9. Uppföljning i samband med avbrytande efter konstaterad fosteravvikelse _______________________ 126
Abort i Sverige _____________________________________ 127 10. Avslutande ord ____________________________________ 132
Litteraturlista och länktips ___________________________ 136 Bilaga A/Checklista för anatomigranskning i första trimestern __________________________________ 140 Bilaga B/Checklista för anatomigranskning i andra trimestern __________________________________ 142 Bilaga C/Checklista för Frejasamtalet __________________ 146 Bilaga D/Orsaker till sen abort/sent avbrytande. ________ 148
77413004.1.1_Inlaga.indd 8
2022-12-12 13:05
Författarpresentation Nina Asplin är fyrabarnsmor och ultraljudsbarnmorska med utbildningsansvar vid Aleris Ultragyn i Stockholm samt doktor i medicinsk vetenskap med anknytning till Strömstad Akademi. Hennes främsta ämnesområden är gravidas upplevelser, reaktioner och beslutsprocesser i samband med fosteravvikelser upptäckta via ultraljud. Nina har erfarenhet av psykiatri, förlossning, pre- och postpartumvård samt neonatalvård och har sedan 2003 arbetat med fosterdiagnostik samt föreläser inom reproduktiv och perinatal hälsa. Hon medverkar i olika nätverk, bland annat som ledamot i Barnmorskeförbundets etiska råd, ordförande i Riksorganisationen för ultraljudsdiagnostik (RUD) som samarbetar med arbetsgruppen i fosterdiagnostik (Ultra-ARG) inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) och vice ordförande i Nationella nätverket för ultraljudsbarnmorskor (NUB). Nina har medverkat i Nationella arbetsgruppen för fosterdiagnostik (NAG) för jämlik vård och är medförfattare till boken Etik för barnmorskor. Ann-Christine Nilsson är trebarnsmor och mödrahälsovårdsöverläkare i Region Örebro län samt överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro. Hon har arbetat inom gynekologi och obstetrik sedan 1995 och hennes specialintressen förutom mödrahälsovård är psykosocial obstetrik, endometrios, vulvasmärtproblematik, tonårsgynekologi samt sexuellt våld. Ann-Christine deltar i olika nätverk såsom Svenskt nätverk för information kring fosterdiagnostik (Snif). Hon har deltagit i den nationella arbetsgruppen för fosterdiagnostik (NAG) för jämlik vård och arrangerar utbildningar för barnmorskor om hur man informerar om fosterdiagnostik inom mödrahälsovården i Region Örebro enligt den så kallade Örebromodellen.
Författarpresentation 9
77413004.1.1_Inlaga.indd 9
2022-12-12 13:05
Förord Idén till denna bok uppstod eftersom vi saknade en bok med en modell för ett kvalificerat rådgivande samtal som kan användas i mödrahälsovården när gravida och par behöver ta ställning till fosterdiagnostik. Vi saknade också en bok med information kring vad som ingår i de olika fosterdiagnostiska metoder som erbjuds och utförs av ultraljudsbarnmorskan. Dessutom ville vi lyfta viktiga problemställningar kring dessa metoder samt vid bemötande och rådgivning när barnmorskor upptäcker fosteravvikelse. Därför är den här boken viktig. Klinisk forskning har under de senaste decennierna visat att information kring fosterdiagnostik är svårt. Erfarenheter från vårt kliniska arbete visar också att det finns betydande kunskapsbrister inom området. Vi har nått en internationell konsensus som tydligt pekar på vikten av en likvärdig och standardiserad information som möjliggör självständiga beslut avseende fosterdiagnostik. Muntlig, skriftlig och interaktiv information av utbildad och opartisk personal vore det optimala. I dag ligger ansvaret för information om fosterdiagnostik på mödrahälsovården, men vilken information som ges samt vilka metoder som erbjuds varierar över landet. Barnmorskor inom mödrahälsovården upplever många gånger att de inte har tillräcklig kunskap om fosterdiagnostiska metoder, vilket leder till att de har svårt att informera på ett bra sätt för att den gravida ska kunna göra ett informerat val. Mycket forskning har gjorts med fokus på hur information om fosterundersökningar ska ges. Den visar att övning och feedback till personalen om hur information förmedlas och undervisning i kommunikationsverktyg avsevärt kan förbättra informationen om prenatal screening. För att den gravida och partnern ska kunna göra ett informerat val måste verksamheten vara tillgänglig samt ge ett bra bemötande oavsett könsidentitet, könsuttryck och sexualitet. Otillräcklig 10 Förord
77413004.1.1_Inlaga.indd 10
2022-12-12 13:05
kunskap, språksvårigheter samt stress och oro kan bli ett hinder för att göra ett informerat val. Gravidas uppfattning om syftet med fosterundersökningar via ultraljud varierar. Studier har också visat att de gravida inte förstår att ultraljudsundersökningen är frivillig och något man väljer – den är inte obligatorisk. Nästan alla gravida genomgår en ultraljudsundersökning på fostret men ibland även invasiva prov såsom fostervattenprov och moderkaksprov samt blodprov för genetisk analys. Vid undersökningar med förväntat resultat får de blivande föräldrarna bekräftelse och blir därmed nöjda, men vid ett osäkert eller oönskat besked ställs de inför svåra beslut och ställningstaganden. Därför är det viktigt att förbereda paret väl på att de kan få ett avvikande resultat samt hur det i sin tur kan påverka deras vidare ställningstagande. Vi behöver också lyfta fram hur vi bemöter samt kommunicerar med de blivande föräldrarna i svåra situationer, exempelvis vid oklara fynd. Den här boken riktar sig till dig som jobbar inom mödrahälsovården men kan också användas av barnmorskor, läkare, sjuksköterskor och andra som jobbar inom området. Den är tänkt att ge dig lättillgängliga och konkreta verktyg inför ditt möte kring ställningstagande om fosterdiagnostik. Vi hoppas att boken leder till inspiration, ökad kunskap och därmed till gagn för dina patienter. Riktad genetisk fosterdiagnostik som metod på grund av känd sjukdom i familjen samt embryodiagnostik/preimplantatorisk genetisk testning, PGT (PGD), berörs ej i denna bok.
Förord 11
77413004.1.1_Inlaga.indd 11
2022-12-12 13:05
Inledning I Sverige erbjuds alla gravida en ultraljudsundersökning i andra trimestern, under graviditetsvecka 18–20, för att med största möjliga grad kunna påvisa fosteravvikelser. Undersökningen har en viktig funktion då eventuella fosteravvikelser påverkar planering inför förlossning och därmed prognosen för barnet. I dag väljer nästan alla gravida (98 procent) i Sverige någon form av fosterdiagnostik i samband med graviditeten. Majoriteten genomgår en ultraljudsundersökning i andra trimestern, men en betydande del genomgår också någon form av ultraljudsundersökning i första trimestern. Det finns många fördelar med att göra ett första trimesterultraljud. En mer träffsäker datering av graviditeten ger en medicinskt säkrare vård vid underburenhet respektive överburenhet – inte minst med tanke på att många nu induceras vid graviditetsvecka 41+0. Att tidigare konstatera flerbörd och säkrare bedömning av chorionicitet (antal yttre fosterhinnor) än senare under graviditeten möjliggör en individualiserad övervakningsplan samt förbättrar prognosen för dessa riskgraviditeter. En del fosteravvikelser kan diagnostiseras redan i första trimestern (dock sällan de på hjärta, hjärna och njurar). Så länge inget avviker vid undersökningarna får de blivande föräldrarna bekräftelse, vilket stärker den gravidas autonomi i att själv få bestämma över sin graviditet. Vid ett osäkert eller oönskat besked ställs den gravida inför svåra frågor och ställningstaganden. Men oftast ger ett tidigt besked också tid för vidare utredning samt längre betänketid avseende ett eventuellt avbrytande av graviditeten. Ett tidigare avbrytande innebär troligen också en mindre risk för infektion och blödning jämfört med avbrytande i andra trimestern. En betydande andel av de gravida väljer också att undersöka om det föreligger en ökad sannolikhet för de vanligast förekommande kromosomavvikelserna, vilket utförs med hjälp av KUB 12 Inledning
77413004.1.1_Inlaga.indd 12
2022-12-12 13:05
(kombinerat ultraljud och blodprov på den gravida) samt NIPT (Non-Invasive Prenatal Testing, undersökning av foster-DNA via blodprov på den gravida). Även invasiva undersökningar såsom fostervatten- och moderkaksprov finns att tillgå. Under de senaste decennierna har det skett en snabb utveckling av metoder för att undersöka foster. Drivkrafterna är att metoderna ska bli säkrare, inte förorsaka missfall och ge en hög träffsäkerhet. Undersökningarna leder inte alltid till en diagnos utan ibland till en sannolikhetsbedömning. Det ställer stora krav på att de blivande föräldrarna får den information som de behöver för att kunna göra informerade val kring fosterundersökningar. De allra flesta barn föds utan avvikelser och alla fosterundersökningar är frivilliga. Fosterundersökningar tillhör också barnmorskans vardag och ger möjlighet att följa upp samt åtgärda avvikande fynd, exempelvis vad gäller fostertillväxt. Vilken information den gravida får om fosterdiagnostik skiljer sig åt, även inom Sveriges regioner, och forskning visar att många gravida varken förstår given information eller uppfattar att fosterdiagnostik är helt frivillig. I Sverige utförs undersökningarna vanligtvis av specialutbildade barnmorskor. Vid misstänkta avvikelser görs uppföljande undersökningar och läkarbedömning. Ultraljud är en teknik som bygger på ljudvågor och har använts som diagnostiskt hjälpmedel inom gynekologi och obstetrik sedan 1970-talet. Undersökningen syftar till att fastställa antal foster, moderkakans läge, fostervattenmängd, söka efter strukturella avvikelser samt till att tidsbestämma graviditeten. Dateringen har bevisad medicinsk nytta eftersom det är säkrare via ultraljud än utifrån sista mens. Ultraljud vid IUGR (intrauterine growth retardation/intrauterin tillväxthämning) räddar liv liksom prenatalt fynd av hjärtfel. En säkrare datering innebär minskat antal induktioner på grund av överburenhet och dessutom en bättre vägledning vid prematuritet. Vid ultraljudsundersökningen görs också en granskning av fostrets Inledning 13
77413004.1.1_Inlaga.indd 13
2022-12-12 13:05
anatomi enligt en nationell checklista, se bilaga A och B. Ultraljudsundersökningen är också ett viktigt tillfälle för de blivande föräldrarna att se och ytterligare knyta an till det väntade barnet, men det medicinska syftet ska alltid gå först. Trenden nu är att blivande föräldrar ofta efterfrågar bilder eller filmer på fostret vid upprepade tillfällen under graviditeten. Dessa används ofta för att publicera på sociala medier. Ultraljudsundersökning betraktas i allmänhet som en undersökning utan risker men måste genomföras med minsta möjliga exponering. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer ska den användas endast i medicinskt syfte och utföras av kompetent personal. Att de blivande föräldrarna är väl förberedda inför fosterundersökningar är något som måste lyftas ytterligare. De bör bland annat fråga sig varför de vill göra undersökningen, vilken kunskap som finns om de avvikelser som testen kan påvisa, hur de ser på funktionsvariationer och hur resultatet ska hanteras. De behöver också reflektera över vad olika besked kan innebära för deras egen och familjens framtid. Varje individ har en unik bakgrund och situation att ta hänsyn till. Fosterdiagnostik fyller en viktig funktion även om det inte är ett alternativ att avbryta graviditeten. Om en avvikelse upptäcks får fostret ofta bättre förutsättningar eftersom graviditeten kan följas nogsamt för att ge barnet bästa möjliga start i livet. Sjukvården kan ge stöd, information, kunskap och möjlighet att diskutera olika tänkbara konsekvenser och alternativ. Den gravida ska ges de mest gynnsamma förutsättningarna att utöva autonomi och att göra ett informerat val kring fosterundersökningar. För att vi ska kunna bemöta och ta hand om denna patientgrupp på ett bra sätt är det viktigt att olika vårdenheter samarbetar för att minimera väntetider. Alla som arbetar med fosterundersökningar behöver ha utbildning i etiska frågor samt kunskap om hur man på bästa sätt kommunicerar med och förmedlar information till de blivande föräldrarna. 14 Inledning
77413004.1.1_Inlaga.indd 14
2022-12-12 13:05
Författarnas tack Ett stort tack riktas till Jesper Agrell som granskat manus och till vår förläggare Ingela Skantze som med stor entusiasm inspirerade oss att skriva just denna bok. Vi vill också tacka Karen Flø för sin personliga berättelse som så tydligt belyser förbättringsbehovet.
Författarnas tack 15
77413004.1.1_Inlaga.indd 15
2022-12-12 13:05
1. Fosterdiagnostik
77413004.1.1_Inlaga.indd 16
2022-12-12 13:05
Besök på ultraljudsmottagning.
Fosterdiagnostik är en del av mödrahälsovården. Att ge den grundläggande informationen till den gravida hör till barnmorskans ansvarsområde och regleras av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. För att uppnå en likvärdig vård bör information om och tillgång till fosterdiagnostik erbjudas alla gravida oavsett könsidentitet, religion, etnicitet, social ställning, funktionsförmåga, ålder och bostadsort. Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för olika undersökningar under graviditet, både av den gravida och av fostret. Syftet Fosterdiagnostik 17
77413004.1.1_Inlaga.indd 17
2022-12-12 13:06
är att diagnostisera och/eller sannolikhetsbedöma eventuella sjukdomar och avvikelser hos fostret. Undersökningarna utförs med såväl direkta kliniska som laborativa undersökningsmetoder. Fosterdiagnostiska genetiska analyser kan tillämpas vid ett flertal olika indikationer: • Screeningundersökning av alla gravida. • Riktad screening/screening av riskgrupp, det vill säga av gra-
vida som har ökad risk för strukturella avvikelser (till skillnad mot diagnostisk indikation). • Missbildningsdiagnostik/diagnostisk undersökning, det vill säga utredning av avvikande ultraljudsfynd vid screening i syfte att påvisa bakomliggande orsak till fynd som görs i samband med fosterundersökning.
Vid upptäckt fosteravvikelse får den gravida möjlighet till en anpassad uppföljning under graviditeten samt vid behov vidare kompletterande undersökningar med exempelvis magnetröntgen eller genetisk diagnostik. En prenatalt utredd fosteravvikelse ger förbättrad möjlighet att planera förlossning och postnatal vård av barnet eller ett beslutsunderlag inför ett eventuellt avbrytande av graviditeten. Såväl KUB som NIPT kan användas för screeningindikation avseende de vanligast förekommande trisomierna. Vid förhöjd sannolikhet behöver båda metoderna alltid kompletteras med ett invasivt prov, antingen för att bekräfta diagnos inför ett beslut om avbrytande eller om man önskar en fastställd diagnos före förlossning. I dag erbjuds gravida i Sverige ultraljud på screeningindikation för att uppfylla tre olika syften: A. En ultraljudsundersökning i första trimestern, oftast i graviditetsvecka 11–14, erbjuds för att verifiera viabilitet, 18 Fosterdiagnostik
77413004.1.1_Inlaga.indd 18
2022-12-12 13:06
graviditetslängd, flerbördsgraviditet och identifiering av fosteravvikelser. B. Ultraljudsundersökningen i första trimestern kan erbjudas som enbart ultraljud eller som KUB (kombinerat ultraljud och blodprov) om sannolikhetsbedömning för kromosom avvikelser önskas. Resultatet av KUB utgör då grund för eventuell fortsatt utredning med NIPT eller invasiv provtagning. C. Oberoende av om fosterdiagnostik utförts i första trimestern bör en ultraljudsundersökning för bedömning av placentaläge samt strukturella avvikelser erbjudas i andra trimestern samt datera graviditet och påvisa flerbörd om det inte gjorts i första trimestern. Syfte
A
A+B
Fosterdiagnostisk undersökning
Första trimester UL
KUB inkl. UL-bedömning
B
NIPT
C
Andra trimester UL
Syfte fosterdiagnostisk undersökning. Källa: Lovisa Lovmar Fosterdiagnostik 19
77413004.1.1_Inlaga.indd 19
2022-12-12 13:06
6. Den gravidas perspektiv
77413004.1.1_Inlaga.indd 92
2022-12-12 13:06
Hur kan vi förstå och förändra vårt bemötande och vårt sätt att informera om fosterdiagnostik genom att ta del av parets upplevelser? Utifrån egna intervjuer, fokusgrupper och andra samtal men även ny forskning har vi försökt bilda oss en uppfattning om vad gravida och deras partners har för erfarenheter av information kring fosterdiagnostiska screeningmetoder samt vilka förbättringsbehov som finns. I de flesta fall uppfattas fosterdiagnostik som frivillig och ses som en värdefull bekräftelse på graviditeten, vilket upplevs betryggande. Många uttrycker att det är viktigt att få ställa frågor kring oro, bli tagen på allvar och inte dömd efter vad man frågar om vilket borde vara en självklarhet för oss alla. I detta kapitel belyser vi konsensus om vad som ses som viktigast att lyfta och förbättra. Förbättringsbehov
Informations metoder
Informationsinnehåll
Tidsaspekter
Vårdgivarens/ Barnmorskans agerande och attityd
Det finns förbättringsbehov på flera områden vad gäller fosterdiagnostik. Källa: Nina Asplin Den gravidas perspektiv 93
77413004.1.1_Inlaga.indd 93
2022-12-12 13:06
Tydlighet och tidsaspekter Den snabba utvecklingen av nya metoder kräver olika informationssätt. Även om man fått skriftlig information har några kanske inte läst den, andra tycker den är för basal och andra för avancerad. ”State-dependent communication”, det vill säga nivåanpassad information, är viktig. Gravidas erfarenheter visar att informationen om vilka screeningmetoder som finns och erbjuds i olika graviditetsveckor inte är kristallklar och att meningen med att utföra testerna, vad de kan leda till samt deras begränsningar, inte är homogen och inte heller individualiserad. Det finns samstämmighet om ultraljuden som en ”lustfylld happening” mer än som en medicinsk undersökning av fostrets organ. Många av de vi samtalat med poängterar att man önskar ett samtal kring fosterdiagnostik separat från inskrivningsbesöket och att det är viktigt med partners närvaro. Dialogen emellan barnmorska och det väntande paret lyfts som mycket viktig för att säkra förståelse och undvika envägskommunikation. Att få en både muntlig och skriftlig information har visat sig vara mest effektivt och efterfrågas i större utsträckning. En del tycker dock att det räcker med muntlig information – då kan man ställa frågor och få svar direkt. Många önskar att få tips på länkar till bra sidor för att fördjupa sig vid behov. Andra framhåller att förberedande information från professionen leder till att man googlar i mindre utsträckning. Information som man söker upp på egen hand kan missförstås eftersom man inte har någon att bolla frågor med. Att ge en djupare information och ta höjd för eventuella frågor kräver mer avsatt tid vid besök både på mödrahälsovården och på ultraljudsmottagningen där man ofta behöver diskutera sannolikheter och vidare utredningar utifrån fynd från ultraljudsundersökningen. De gravida efterlyser också att det borde vara självklart att 94 Den gravidas perspektiv
77413004.1.1_Inlaga.indd 94
2022-12-12 13:06
alla får samma erbjudande, stöd och rätt att välja fosterdia gnostik, oavsett regiontillhörighet. Dessutom borde ett etiskt förhållningssätt kring information, erbjudanden och val vara en nationell angelägenhet. De gravida anser också att alla bör erbjudas en undersökning under första trimestern, vilket ses som ett bra tillfälle för ytterligare information kring fostret och som man tror kan minska oro. De flesta föredrar första trimesterscreening med NIPT.
Informationens innehåll Gravida och deras partners har olika behov av information. Hur ska vi förhålla oss till det på bästa sätt? Vad är viktig information? Hur ska vi på bästa sätt se till att all viktig information ges på ett liknande sätt, oavsett vem som ger den? En del önskar, utöver vilka metoder som erbjuds samt metodernas syfte och innebörd, också information om kostnader och vad som skiljer metoderna åt. Många gravida/par undrar också över hur en undersökning på en ultraljudsmottagning går till. Vad är möjligt att se i de olika graviditetsveckorna och vilka förväntningar finns? Ibland är förväntningarna större än möjligheterna beroende på tekniska begränsningar vilket möjligen bör ingå i informationen. Utifrån våra intervjuer kan vi se att informationen skiljer sig åt beroende på vilken region man tillhör. Ett sätt att bidra till en mer homogen och kanske också individualiserad information kan vara utökade webbresurser som komplement till den information som i dag finns på 1177.se samt de aktuella sjukhusens och mottagningars egna webbsidor. Förslag på innehåll är föreläsningar av etiker och psykolog, kanske en paneldiskussion där man tar upp svåra frågor utifrån olika perspektiv samt samtal eller filmer med föräldrapar som Den gravidas perspektiv 95
77413004.1.1_Inlaga.indd 95
2022-12-12 13:06
avbrutit respektive fortsatt sin graviditet till följd av en upptäckt fosteravvikelse.
Vårdgivarens/Barnmorskans påverkan Den gravidas/parets olika bakgrundskunskaper gör att det är viktigt för barnmorskan att ställa frågor och att efter hand anpassa dem och kommunikationen för att få en optimal dialog. Barnmorskans attityd begränsar i stor omfattning vad den gravida/paret frågar. Att vara lyhörd och ha en neutral attityd underlättar för den gravida att fråga och förstå innebörden av fosterdiagnostik. En neutral attityd innebär också att barnmorskan är objektiv, det vill säga att hen inte framhäver egen åsikt om beslut eller har en förutfattad mening kring vad och hur man gör sina ställningstaganden. Att kunna balansera sin information är också viktigt. Studier visar att för mycket eller överflödig information kan ge mer oro och ängslan än tillräcklig information. Men hur uppnår man en balans i informationen och hur ger man information på ett icke styrande sätt? På många håll flaggas det för att det är viktigt med en klinisk ”guideline” kring hur man ger information kring fosterdiagnostik för att uppnå både balans och en objektivitet som krävs för att kunna göra ett välgrundat informerat val oberoende av vad andra väljer. Barnmorskans kunskaper har stor betydelse för hur informationen kommer att förstås. Vid brist på kunskap blir konsekvensen att man som vårdgivare/barnmorska sluter sig, får en begränsande attityd – man känner sig inte säker i sin roll, vilket försvårar kommunikationen kring fosterdiagnostik med den gravida och partnern. 96 Den gravidas perspektiv
77413004.1.1_Inlaga.indd 96
2022-12-12 13:06
77413004.1.1_Inlaga.indd 97
2022-12-12 13:06
Ann-Christine Nilsson är mödrahälsovårdsöverläkare i Region Örebro län samt överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.
FOSTERDIAGNOSTIK
Nina Asplin är ultraljudsbarnmorska med utbildningsansvar vid Aleris Ultragyn i Stockholm samt doktor i medicinsk vetenskap med anknytning till Strömstad Akademi.
Nina Asplin & Ann-Christine Nilsson
När ultraljud eller andra fosterdiagnostiska metoder visar ett avvikande resultat kan gravida och par ställas inför svåra beslut. Mödrahälsovården har ansvaret för att informera om fosterdiagnostik och en tydlig och likvärdig information möjliggör informerade val och självständiga beslut. I boken lyfter författarna fram olika fosterdiagnostiska metoder och problemställningar kring metoderna. Dessutom ger författarna lättillgängliga och konkreta verktyg för möten med gravida och par i svåra situationer, till exempel Freja-samtalet, en modell för ett kvalificerat rådgivande samtal. Boken vänder sig till yrkesverksamma inom mödrahälsovården och kan också användas av barnmorskor, läkare, sjuksköterskor samt inom barnmorske- och läkarutbildningen.
FOSTERDIAGNOSTIK Handbok för mödrahälsovården
Nina Asplin & Ann-Christine Nilsson ISBN 9789177413004
9 789177 413004
77413004.1.1_Omslag.indd Alla sidor
2022-12-12 13:05