9789177412816 by Smakprov Media AB

är ett område som väcker stort obehag. Det är också kantat av missuppfattningar och fördomar.

Glädjande är att det finns mycket att göra och att återfallsrisken är låg, särskilt om adekvata insatser sätts in. Den här boken går igenom vad sexuella beteendeproblem hos unga är, vad forskningen säger om riskerna för att utveckla det men framförallt hur det kan behandlas. Här får läsaren en handfast genomgång av hur man kan arbeta med dessa ungdomar på ett strukturerat och forskningsbaserat sätt för bästa resultat. Två fiktiva personer används i boken som exempel på olika sorters problematydliga checklistor och arbetsblad för konkret vägledning i behandlingen. Boken vänder sig till psykologer, psykoterapeuter, socionomer och beteendevetare som möter dessa ungdomar i behandling. Även personer som arbetar inom socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, på HVB, inom institutionsvård, rättsväsendet, på ungdomsmottagning eller skola har nytta av den. Maja Hallqvist och Mia Jörgensen är legitimerade psyko loger med sammanlagt tjugo års erfarenhet av bedömning och behandling av unga som begått sexuella övergrepp. De har, tillsammans med en kollega, utvecklat programmet Stoppa Bas som används inom sluten ungdomsvård för att minska återfallsrisk bland dessa unga.

När samtycke saknas

tik och hur dessa kan hanteras. Boken innehåller också

Maja Hallqvist Mia Jörgensen

arn och ungdomar som begår sexuella övergrepp

Maja Hallqvist Mia Jörgensen

När samtycke saknas – barn och unga med sexuella beteendeproblem

ISBN 9789177412816

9 789177 412816

77412816.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2022-02-01 14:21

Innehåll Inledning

Del I

KAPITEL 1

Om sexuella beteendeproblem (SBP)

KAPITEL 2

Psykosexuell utveckling och skyddsfaktorer

KAPITEL 3

Utveckling av SBP

KAPITEL 4

Riskbedömningar

Del II

KAPITEL 5

Introduktion till behandling

KAPITEL 6

Beteendeanalys och insatsplanering

KAPITEL 7

Färdigheter för generalisten Robyn

123

KAPITEL 8

Färdigheter för specialisten Leo

140

KAPITEL 9

Att genomföra en behandling

155

Förteckning över arbetsblad

176

Referenser

177

77412816.1.1_Inlaga.indd 3

2022-02-08 12:48

77412816.1.1_Inlaga.indd 4

2022-02-08 12:48

Inledning

VI HAR OFTA SLAGITS AV ATT UNGAS sexuella beteendeproblem (SBP) är ett område kantat av undvikanden, missuppfattningar och rena fördomar. Å ena sidan har vuxenvärlden en tendens att titta bort eller fokusera på andra, mindre laddade, problem än de sexuella. Å andra sidan finns ett dömande och stigmatiserande. Unga som begått sexuella övergrepp hängs ut i sociala medier, utsätts för hat och beskrivs inte sällan i termer av monster. Med den här boken hoppas vi kunna bidra med saklig kunskap, en vänlig tolkningsram och hoppfullhet – utan att förlora allvarlighetsgraden. SBP skadar tredje part (offren) och vuxenvärlden behöver därför agera proaktivt. När vi fick erbjudande från Gothia Kompetens att skriva den här boken blev vi innerligt glada. När vi själva var nya inom det här fältet saknade vi en handbok och vill nu bidra med en sådan i återfallspreventivt arbete. Boken riktar sig till dig som kommer i kontakt med sexuella beteendeproblem hos barn och unga1 i din yrkesroll. Är du verksam inom socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, HVB, institutionsvård, rättsväsende, ungdomsmottagning eller skola? Då har du nytta av boken. I boken vill vi ge dig svar på frågor som när man bör reagera på ungas sexuella beteenden, hur man kan agera vid upptäckt av övergrepp, vilka säkerhetsanpassningar som krävs och hur man kan hjälpa den unge på bästa sätt. Samtidigt behöver man ha tredje part i åtanke. Det kan låta som en delikat balansgång, men det finns egentligen ingen motsättning 1

Barn (0–12 år), unga (13–25 år). 5

77412816.1.1_Inlaga.indd 5

2022-02-08 12:48

mellan klient och tredje parts skyddsbehov. Vid övergrepp är alla för lorare. Eftersom du sitter med boken i din hand utgår vi från att du är nyfiken på dessa frågor och vi hoppas att ditt intresse ska växa. Det behövs engagerade professionella kring de här frågorna. Vi som har skrivit boken är legitimerade psykologer. Vi har båda arbetat inom sluten institutionsvård med riskbedömning och behand ling av unga med SBP – Maja sedan 2008 och Mia sedan 2014 (fram till 2021). Tillsammans med vår kollega, Fatma Kizil, har vi utvecklat det DBT2-inspirerade behandlingsprogrammet Stoppa Bas. Det har implementerats nationellt inom Statens Institutionsstyrelse (SiS) och ges till klienter som dömts för sexualbrott. Boken är indelad i två delar. Del I är en teoridel. Där går vi igenom vad som utmärker unga med SBP, risker och skyddsfaktorer vid SBP. Del II är en behandlingsdel. Vi går igenom behandlingsutbud och hur man bedriver behandling. Vi är där praktiskt inriktade och ger konkret vägledning. Där får du även möta Robyn och Leo, två fiktiva klienter som vi följer genom både analys och insatser. Eftersom män är så kraftigt överrepresenterade vad gäller SBP (åtminstone bland tonåringar och vuxna) har vi valt att skriva ”han” om klienten. Traditionellt brukar SBP avse enbart barns beteenden men i boken använder vi begreppet även för tonåringar och unga vuxna. De flesta kapitel har inledande frågor som du gärna får fylla i innan du läser, svaren hittar du i texten och facit finns längst bak i varje kapitel. I texten finns ett flertal citat insprängda. I de fall citaten inte är namngivna är det typexempel på uttalanden som ofta förekommer i olika varianter. Tack till Daniel Cremonini som tipsade Gothia Kompetens om oss. Tack även till alla kollegor, klienter och era anhöriga som har lärt oss så mycket. Ni är vår inspirationskälla, utan er hade den här boken aldrig blivit av.

Dialektisk beteendeterapi.

77412816.1.1_Inlaga.indd 6

2022-02-08 12:48

DEL I I bokens första del går vi igenom vad som ingår i begreppet sexuella beteendeproblem (SBP), hur man kan se på sam tycke och vad forskningen säger om barn och unga som uppvisar SBP. Vi avhandlar skyddsfaktorer, utvecklingsvägar bakom SBP och hur man bedömer risk för återfall. Tanken är att den här delen ska ge dig en stadig teorigrund att stå på.

77412816.1.1_Inlaga.indd 7

2022-02-08 12:48

KAPITEL 1

Om sexuella beteendeproblem (SBP)

”Säg att det är skönt, uppmanade han! Hon låg tyst. Han gav henne en örfil. Säg det!”

Faktafrågor

Sant

Falskt

1. De flesta som begått ett sexualbrott återfaller i sådana brott. 2. Mycket tyder på att flyktingmottagande ligger bakom ökningen av sexualbrott. 3. Vi bör inte kalla en dömd klient för våldtäktsman. 4. Ungas riskfaktorer vid sexualbrott skiljer sig från vuxnas. 5. Det räcker med kunskap om unga kriminella för att bedöma och behandla sexualbrott bland unga.

När vi pratar med klienter ser de ofta ”överfallsvåldtäkter” som en prototyp för vad ett sexuellt övergrepp är. Att gärningsmannen inte känner offret, använder våld och brottar ned offret. I själva verket är SBP ett betydligt bredare område. För att förstå SBP behöver man både beakta lagstiftningen men också räkna in beteenden som ligger i gränslandet till det som är olagligt. Sexuell samvaro kan ses som ett kontinuum där ena polen är ömsesidighet och andra är tvång (figur 1.1).

77412816.1.1_Inlaga.indd 9

2022-02-08 12:48

Vincent är 15 år och onanerar minst 4 gånger varje dag. Det stör inte hans andra aktiviteter.

Lagligt Ömsesidigt Samtycke

Det är tredje gången pappa upptäcker att Leya (9 år) pillar sig i snippan. Hon verkar skämmas när hon blir tillsagd men gör det ändå i smyg på sitt rum.

Ismael är 17 år. Han är ihop med Lisa som är 15 år och de har sex flera gånger i veckan när båda vill och är sugna.

Olle tittar på porr flera timmar om dagen och onanerar för att hantera sin ledsenhet.

Charlie onanerar 4 gånger om dagen, när han blir sugen måste han genast avbryta allt han gör.

Olämpligt Pressande Ambivalent

Danyar fantiserar om att ha sex med sin lillebror.

När Alf tittar på krigsfilmer får han en impuls att vilja onanera.

Allan smyger in på sin systers sovrum och tar på hennes snippa när hon sover.

”Tycker du inte om mig längre!?” Tanja surar i flera dagar efter att hennes kille sagt nej till sex.

Figur 1.1. Det sexuella kontinuet med exempel på hur olika beteenden kan sorteras.

Leo har stånd och ställer sig i fönstret och onanerar när grannarna går förbi så att de ser.

Frans delar nakenbilder på sin tjej med kompisarna utan att ha frågat henne.

På kontinuet utgör den gröna delen lagliga beteenden, gula olämpliga och röda olagliga. Även för olagliga beteenden finns nivåskillnader ut ifrån grad av tvång och skada som förorsakats offret. Exempelvis skiljer man på övergrepp som sker ”hands-on” (fysiskt) och ”hands-off” (virtuellt online eller via telefon). Det finns poänger med att sortera SBP utifrån allvarlighetsgrad eftersom det hjälper oss att föra en mer nyanserad diskussion. Då kan vi också göra mer rättvisande riskbedömningar och erbjuda effektiva insatser. 10

77412816.1.1_Inlaga.indd 10

2022-02-08 12:48

Olagliga (röda) sexuella beteenden De lagar som reglerar sexuella beteenden finner vi framför allt i brottsbalkens sjätte kapitel, detta med undantag för vissa former av sexual brott online (exempelvis barnpornografibrott som finns i kapitel sexton). Lagstiftningen har nyligen genomgått en stor förändring i samband med att samtyckeslagen infördes 2018 (Brottsförebyggande rådet [BRÅ], 2020). Den grundläggande principen i samtyckeslagen är att sex ska vara frivilligt och att det annars är olagligt. Lagen bygger i grunden på ett så kallat affirmativt (bekräftande) samtycke. Det vill säga att man ska utgå från att ett samtycke inte föreligger fram till att man har fått aktiva signaler om att den andre vill ha sex. Motsatsen är det presumtiva (hypotetiska) samtycket, alltså att en person förutsätts vara villig till sex tills den avböjer. Tidigare lagstiftning byggde på den här typen av presumtivt samtycke och krävde därmed att offret aktivt protesterat eller att gärningsmannen tilltvingat sig sex på ett tydligt vis. Det vill säga använt våld, hot eller utnyttjat någon som varit i en försvarslös position. Med nuvarande samtyckeslagstiftning har en ny brottsrubricering i form av oaktsamhet tillkommit där gärningsmannen bedöms ha varit likgiltig till samtycket. Det vill säga att personen inte vidtagit åtgärder för att säkerställa ett samtycke. Lagar kan ses som en spegel av samhällets normer vilket blir tydligt om man gör en historisk tillbakablick. År 2005 skärptes exempelvis lagen för våldtäkt. Innan dess räknades det inte som våldtäkt om offret varit berusad (BRÅ, 2015). I och med denna skärpning i lagen skiftade man alltså fokus från att lägga skulden på offret (som tidigare ansågs ha betett sig olämpligt) till att lägga skulden på den som utförde övergreppet. År 2013 skärptes lagstiftningen ytterligare så att våldtäkt även omfattar när ett offer reagerar med passivitet (BRÅ, 2017). Den här ändringen var ett resultat av den ökade förståelsen som framkommit om frysreaktioner, även kallat frozen fright. En frysreaktion handlar om att den som utsätts för stark stress, hot och fara (som vid ett sexuellt övergrepp) ofta reagerar med att bli tyst, orörlig och passiv. 11

77412816.1.1_Inlaga.indd 11

2022-02-08 12:48

Vi har sett hur dessa ändringar i lagstiftningen har påverkat de domar som vi läst genom åren så till vida att det har skett ett tydligt fokusskifte. Att det för några år sedan var vanligare att man lyfte fram offrens beteende (till exempel klädsel, berusning eller passivitet) vilket vi sällan ser idag. Nu redogör man i stället för gärningsmannens beteende kopplat till bristande samtycke. Man kan tydligt se att det finns ett ömsesidigt förhållande mellan sexuella samhällsnormer och lagar. Lagarna är en effekt av normerna men lagarna har också ett viktigt signalvärde i samhället och fyller därmed i sin tur en normgivande funktion.

Lagliga (gröna) sexuella beteenden I figur 1.1 utgör samtyckande sexuell samvaro den gröna polen. I såväl lagstiftning som samhällsdebatt tenderar samtycke att betraktas som något dikotomt (något som finns eller inte). Samtidigt är ju verkligheten mer komplex än så. I en artikel från 2016 presenterar Muehlenhard med kollegor en översikt av aktuell samtyckesforskning. Där beskrivs att samtyckessex kräver både intern reflektion och extern kommunikation. Vad gäller intern reflektion så omgärdas ett sexuellt beslut ofta av osäkerhet och nya beslut behöver fattas flera gånger under en sexuell aktivitet. Den här samtyckesprocessen liknar vi i vår behandling vid att klättra stegvis (se arbetsblad 7.6 i kapitel 7). Sexuellt beslutsfattande handlar med andra ord i grunden inte om att det finns ett genomtänkt förhandsbeslut. Det bör snarare ses som en serie beslut som följer på varandra där varje beslut kan inbegripa osäkerhet. Ett sätt att förstå den osäkerhet som kan omgärda ett sexuellt beslut är genom att skilja på villighet och önskan (Muehlenhard m.fl., 2016), se matrisen i faktaruta 1.1 över olika lägen man kan befinna sig i. Villighet är vad en person är beredd att göra, medan en önskan är vad personen helst skulle vilja göra om den inte behöver ta hänsyn till 12

77412816.1.1_Inlaga.indd 12

2022-02-08 12:48

konsekvenser. Exempelvis kan en person vara sugen på sex men ändå inte vara villig för att det skulle innebära otrohet. Eller omvänt kan en person vara villig att ha sex för att till exempel undvika bråk med sin partner trots att det inte finns en egentlig önskan. Motsvarande processer förekommer också i icke-sexuella situationer, som exempelvis när vi stannar uppe halva natten och tittar på film (är villiga) för att göra en vän nöjd fast vi helst skulle vilja sova (ingen önskan). Faktaruta 1.1.

VILLIGHET

Ö N S K A N

NEJ

Samtycke

Ambivalens

”Jag är sugen och det är rätt läge.”

”Jag är tänd men vill lära känna henne mer.”

Ambivalens

Inget samtycke

”Är jag tråkig? Jag borde ställa upp.”

”Jag är inte tänd och vill inte ha sex.”

Att ha sex fast man egentligen inte önskar det kallas sexual compliance, alltså sexuell medgörlighet. I befolkningsstudien SRHR2017 angav merparten av de tillfrågade att de oftast kunde säga nej till oönskat sex och där kvinnor i något högre grad än män uttryckte att de förmådde göra det (85 procent kvinnor gentemot 73 procent män) (FoHM, 2019). I rapporten ”Sexuell kommunikation, samtycke och hälsa”, också den baserad på en svensk befolkningsstudie, angav hälften av de tillfrågade att de någon gång gått med på att ha sex fast de egentligen inte ville (FoHM, 2019). När det gäller barn som offer för sexualbrott är det viktigt att skilja på villighet och önskan. Barn kan vara villiga att delta i en sexuell aktivitet och kan även initiera den – vilket inte ska tolkas som önskan. 13

77412816.1.1_Inlaga.indd 13

2022-02-08 12:48

Barn har inte heller den psykologiska förståelsen för att kunna ge ett samtycke utifrån villighet. Det betyder alltså att alla sexuella beteenden gentemot barn är övergrepp. För att ytterligare komplicera frågan kring villighet och önskan kan det givetvis också finnas en ambivalens kring båda aspekterna i sig. Vad gäller den egna önskan kan man exempelvis ha både positiva och negativa känslor kring det sexuella mötet, till exempel känna sig upphetsad men ändå vara kritiskt självmedveten om sin kropp. Vad gäller villigheten så påverkas den på olika sätt av samhällets normer. Man brukar tala om den sexuella dubbelmoralen (Muehlenhard m.fl., 2016). Den handlar om att en kvinna drabbas av negativa sociala konsekvenser om hon är sexuellt lättillgänglig medan samma beteende hos män ger status. Populärkulturen förmedlar budskapet att kvinnor ska vara förföriska men inte för sexuellt tillgängliga (Muehlenhard m.fl., 2016). Även manlighetsnormer är problematiska då manlighet förknippas med sexuell potens. Det kan skapa press på män att de jämt ska vara villiga oavsett tändning (upphetsning) och egentlig önskan. När det kommer till den externa kommunikationen, alltså hur samtycke förmedlas, är det både beroende av hur vi uttrycker oss och tolkar andra. Hur vi har lärt oss att kommunicera kring samtycke utifrån våra traditionella könsroller krockar dessvärre med det affirmativa samtycket. Inom sociologin talar man om sexuella skript, det vill säga oskrivna regler eller föreställningar om hur det sexuella samspelet ska gå till. Det traditionella sexuella skriptet säger att mannens roll är att bjuda in till sexuell aktivitet och att kvinnans roll är att vara svårfångad. Alltså att kvinnan i viss mån bör avvisa eller protestera medan mannen ändå ska fortsätta visa intresse och ta initiativ (FoHM, 2019). Det här innebär i praktiken att många kommer att ha en helt annan föreställ ning om hur samtycke ska kommuniceras än vad lagstiftningen anger. Från vår egen uppväxt minns vi att samspelet mellan tjejer och killar påminde om en ”katt och råtta-lek”, alltså karaktäriserades av att killen jagade medan tjejen visade svalt intresse (skötsamhet) tillbaka. 14

77412816.1.1_Inlaga.indd 14

2022-02-08 12:48

”Han ligger naken. Betyder det alltså att han också vill?” ”Hon verkar lite off, men hon har ju följt med hem. Det måste ändå betyda något.”

Sammantaget innehåller alltså sexuella beslut och samtyckesbedöm ningar en hel del osäkerhet och inbegriper därför i många fall också någon form av risktagande. I FoHM:s befolkningsstudie (2019) angav 61 procent att de ofta är osäkra på om en person vill ha sex med dem. Risktagande i samtyckesbedömningen gör att vi flyttar oss i riktning mot gula och röda beteenden i det sexuella kontinuet (figur 1.1). I kapi tel 7 går vi igenom Samtyckeskompassen, ett verktyg vi använder för att göra säkra samtyckesbedömningar.

Olämpliga (gula) sexuella beteenden Ett gult sexuellt beteende kan sammanfattas som ett riskzonsbeteende (figur 1.1). Det är alltså inte ett olagligt beteende, men det är inte heller tydligt ömsesidigt och samtyckesbaserat. Det innehåller ofta en hög grad av osäkerhet i samtyckesbedömningen eller en viss grad av tvång och påtryckning. Det kan exempelvis vara tjat om sex, att på ett intensivt vis försöka förföra någon som är ovillig eller att bli sur när man blir avvisad (utdela negativa relationskonsekvenser). I FoHM:s befolkningsstudie (2019) gällde en av frågorna om man någon gång försökt påverka andra att ha sex fast de sagt eller visat att de inte vill. Totalt 24 procent uppgav att de hade gjort det minst en gång eller åtminstone var osäkra på om de hade gjort det. I frågan kan det naturligtvis rymmas både direkt olagliga sexuella beteenden men även olämpliga riskbeteenden. ”Jag ville tömma helt enkelt, tänkte inte så mycket på vad hon ville.”

77412816.1.1_Inlaga.indd 15

2022-02-08 12:48

Förutom att pressa andras gränser så klassificerar vi egna riskabla sexuella vanor till det gula området av kontinuet. Sådana vanor kan exempelvis vara att konsumera stora mängder pornografi (hädanefter benämnt porr) eller att onanera till riskabla fantasier (kring olagliga sexuella aktiviteter).

Röda och gula sexuella beteenden hos barn Även barn kan uppvisa sexuella beteenden genom att röra vid sin egen kropp och utforska andras kroppar. I de flesta fall är det här en del av den psykosexuella utvecklingen (normalutvecklingen) som vi beskriver närmare i kapitel 2. Tecken på att barns sexuella utforskande är pro blematiskt (gula eller röda beteenden) är att det orsakar lidande eller att barnet fortsätter trots att det fått specifika tillsägelser om att sluta. Beteenden som befinner sig i dessa riskzoner kallas SBP. SBP bland barn är inte en diagnos och inte heller ett medicinskt tillstånd utan en beteckning för socialt oacceptabla sexuella beteenden som inträffar före tonåren. I faktaruta 1.2 redovisas kriterier som föreslagits för barns SBP. Det finns en stor bredd av SBP då det både kan innefatta beteenden som barnet utför på egen hand och som involverar andra (Association for the Treatment of Sexual Abusers3 [ATSA], 2006).

Internationellt nätverk för forskare och kliniker som arbetar med prevention av sexuella övergrepp. ATSA bevakar bland annat kunskapsläget och ger ut riktlinjer.

77412816.1.1_Inlaga.indd 16

2022-02-08 12:48

Faktaruta 1.2. Kriterier för SBP (Elkovitch m.fl., 2009).

Kriterier för barns SBP Barn som är yngre än 13 år SBP är ett varaktigt mönster av påträngande sexuella beteenden som … … oftast är riktat mot yngre barn … är för avancerade för barnets utvecklingsnivå/ålder … inte är socialt lämpliga eller accepterade. SBP … … kan innehålla hot eller fysiskt aggressivt beteende … leder till att barnet eller andra lider känslomässigt eller skadas fysiskt … stör eller hindrar ålderstypiska intressen och aktiviteter för barnet.

Sexualbrottsstatistik Den statistik som finns kring sexuella övergrepp kan närmast liknas vid en djungel, det är svårt att sammanställa information. En orsak till det är att lagstiftningen har förändrats flera gånger och att brottsrubriceringar och deras rekvisit har ändrats. Det bidrar till att utvecklingen av många sexuella brottstyper såsom våldtäkt inte går att följa över en längre tid. Andra orsaker är det stora mörkertal som finns när det gäller att anmäla sexualbrott liksom att sexualitet räknas som integritetskänslig data (vilket gör det svårt att få etikgodkännande för att samla in sådana uppgifter). Vad gäller mörkertal uppskattar BRÅ (2017) att endast 13 procent av alla sexualbrott anmäls. Den här uppskattningen har gjorts utifrån jämförelser mellan offentliga register och anonyma data. Det stora mörkertalet gör att den offentliga statistiken snarare speglar vilka personer som faktiskt anmäls än hur verkligheten ser ut vad gäller vilka som de facto utför övergrepp. Det riskerar att befästa fördomar (som att sexuella övergrepp oftast begås av utrikesfödda i en mörk park). Den svenska myndigheten som samlar in statistik kring sexuella övergrepp är BRÅ. De ger ibland ut fördjupade analyser där de bidrar 17

77412816.1.1_Inlaga.indd 17

2022-02-08 12:48

med tolkning av statistiken. År 2017 visade en sådan fördjupad rapport på att cirka 1 procent av befolkningen årligen rapporterat att de varit utsatta för sexualbrott (mellan 2005 och 2012). När det kommer till barns och ungas utsatthet för sexuella övergrepp räknas det som ett globalt folkhälsoproblem. Internationella översikter visar att i genom snitt knappt 20 procent av alla flickor och knappt 10 procent av alla pojkar har varit utsatta för sexuella övergrepp under sin uppväxt (CollinVézina, Daigneault & Hébert, 2013). Utifrån både offentlig statistik och anonyma undersökningar kan man konstatera att en övervägande majoritet av de vuxna/unga vuxna som begår sexuella övergrepp är män. Vad gäller barn med SBP är det en jämnare könsfördelning (ATSA, 2006). I BRÅ:s data räknas åldrarna 15–24 år till gruppen unga och de utgör cirka en fjärdedel av alla utpekade gärningspersoner enligt anonyma data, en tredjedel enligt misstankeregistret (BRÅ, 2014). Det här stämmer även med internationella studier som visar att unga pojkar och män under 21 år utgör 20–30 procent av alla som begår sådana brott; offren för unga gärnings personer är oftast jämnåriga vänner, en partner eller ett syskon (SiS, 2018). När det kommer till barn är förekomsten av SBP oklar men en uppskattning är att cirka 3 procent uppvisar SBP (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2011). Tvärtemot vad många tror är återfallsrisken för sexualbrott relativt låg. Den ligger på cirka 10 procent för både barn och ungdomar, lite beroende på hur man mäter. I en kunskapsöversikt från tidigt 2000tal där uppföljningstiden var runt fem år blev cirka 7 procent av ungdomarna misstänkta specifikt för nya sexualbrott medan hela 43 procent blev misstänkta för något nytt icke-sexuellt brott (Caldwell, 2010). SiS hänvisar i en kunskapssammanställning (2018) till en brittisk studie (Hargreaves & Francis, 2014) av unga med en långtidsuppföljning på 35 år. I den fann man att 13 procent dömts för nya sexualbrott, 33 procent för icke-sexuellt våldsbrott och sammanlagt 60 procent för någon form av nytt brott. Statistiken för barn med SBP är mer osäker, ATSA 18

77412816.1.1_Inlaga.indd 18

2022-02-08 12:48

konstaterar att man kan misstänka att det finns en förhöjd risk att barn med SBP fortsätter sin sexuella problemutveckling in i tonåren (om de inte får adekvata insatser). Utan insatser verkar risken att barn med SBP grips för sexualbrott senare i livet ligga på runt 10 procent (ATSA, 2006). I faktaruta 1.3 presenteras information från BRÅ:s olika fördjup ningsrapporter. Deras data bygger på brotts- och misstankeregister samt den årliga nationella trygghetsundersökningen (NTU). Det är en anonym undersökning i allmänbefolkningen av människors utsatthet och erfarenheter rörande brott. Faktaruta 1.3. Rapporter från BRÅ.

Rapporter från BRÅ Gärningsmännens kön och ålder vid misshandel, hot och sexualbrott (2014) Misstankestatistiken bokför endast kön vad gäller våldtäkt och vid sådana brott är 98 procent av de misstänkta män och endast 2 procent kvinnor. I anonyma data är det en aning högre andel utpekade kvinnor (8 procent). Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017 (2019) Bland vuxna (och unga vuxna) har BRÅ sedan tidigare konstaterat att det finns en överrisk att begå sexualbrott för utrikesfödda jämfört med svenskfödda. I den här rapporten analyserades det hur flyktingströmmar till Sverige respektive flyktingmottagande i enskilda kommuner samvarierat med sexualbrottsutvecklingen. Analyserna visade inte den tydliga samvariation som var förväntad med tanke på överrepresentationen. Resultatet tyder på att dessa befolkningsförändringar inte utgör någon huvudförklaring till sexualbrott. I rapporten konstateras att BRÅ framöver behöver titta närmare på om överrepresentationen bland utrikesfödda har förändrats. Statistik om gruppvåldtäkter (2000) Gruppvåldtäkt är en sällsynt form av brott, det utgör en promille av samtliga anmälda våldsbrott i Sverige. De flesta gruppvåldtäkter involverar två gärningspersoner, endast en femtedel av fallen har fler gärningspersoner än så. Unga är överrepresenterade vid gruppvåldtäkter med fler än två gärningspersoner (där cirka 40 procent av de misstänkta är ungdomar).

77412816.1.1_Inlaga.indd 19

2022-02-08 12:48

Barn och unga med SBP Ungas SBP skiljer sig från vuxnas på flera avgörande punkter. Det här gäller i synnerhet barn vars problematik är kvalitativt annorlunda jämfört med vuxna som begått sexuella övergrepp (ATSA, 2006). Barn är inte bara en yngre version utan uppvisar andra drivkrafter till SBP än vuxna. Att arbeta med barn och unga kräver därför en särskild kompetens. Även om barns SBP innehåller etiketten sexuell så har barn inte en vuxen sexualitet. Deras SBP drivs oftast inte primärt av sexuell stimulering (även om det kan vara en aspekt) utan av andra faktorer. Till exempel ångestlindring eller nyfikenhet. Det finns flera vuxna koncept som inte är tillämpbara för barn eftersom de vare sig kommit så långt i sin psykosexuella eller kognitiva (mentala) utveckling. För barn kan man inte tala om riskabla tändningsmönster och de saknar förmåga att överblicka händelser (göra en sekventiell planering). Det medför att vuxnas koncept som exempelvis grooming4 inte går att tillämpa på barn (ATSA, 2006). Barns SBP är snarare impulsiva och kontextberoende än genomtänkta och målmedvetna. Vår erfarenhet är att tonåringars offerval inte är lika djupt rotade och mindre distinkta än vuxnas. I likhet med barn styrs även tonåringars beteende till stor del av slumpen och offerval av tillgänglighet. Man ska komma ihåg att hjärnans frontallober (som är kritiska för självreglering) inte är fullt utvecklade förrän vid 25 års ålder. Det innebär att även ton åringar har svårt att förutse en händelseutveckling, hejda impulser och övervaka sitt eget beteende. Tonåringar är dessutom mitt uppe i en frigörelseprocess där de i allt högre grad påverkas av sitt kamratnätverk. Det kan vara både en risk- eller en skyddsfaktor beroende på vilka de umgås med. Behandlingsinsatser för unga (både barn och tonåringar) behöver ha fokus på kontexten (miljön) och praktisk färdighetsträning i stället 4

En långsiktig och målmedveten process där den vuxna etablerar ett känslomässigt band med ett barn i syfte att få till stånd en sexuell kontakt (alltså att kunna begå ett övergrepp).

77412816.1.1_Inlaga.indd 20

2022-02-08 12:48

för på egna insikter. Kraft behöver läggas på risksanering och att man upprättar skyddsfaktorer i form av bra aktiviteter och goda relationer. Behandlingen behöver alltid involvera ett vuxet nätverk med bärande relationer och insatserna levereras på ett lekfullt sätt. Vi går igenom det mer i bokens del II. Vad gäller språkbruk är det viktigt att vara försiktig. Ungas självbild är under uppbyggnad och de är extra känsliga för negativa förväntningar från omgivningen. Att stämpla en ung människa riskerar att bli en självuppfyllande profetia och försvåra förändringsarbetet. Det är därför direkt olämpligt att använda begrepp som förövare. Man bör i stället använda termer som utgår från beteendet, förslagsvis unga med SBP (bl.a. ATSA, 2006; ATSA, 2017). Den typen av terminologi förebygger dessutom onödiga maktkamper som man kan hamna i med både klienten och nätverket. Exempelvis kan det bidra till att vi slipper diskussioner om huruvida en klient är snäll eller våldtäktsman. Det möjliggör att vi kan beskriva klienten som både snäll och med SBP. Språket har ett viktigt signalvärde. Skilj på person och handling! Säg: unga som har SBP.

SBP och annan kriminalitet

Om man jämför unga som begår sexuella övergrepp med unga som begår allvarliga icke-sexuella brott finns det många likheter. Gemen samt för grupperna är en rad generella riskfaktorer för kriminalitet, men det finns också vissa avgörande skillnader. Unga som har begått sexualbrott har i högre grad själva blivit utsatta för sexuella övergrepp, sett porr som barn och har sexuella avvikelser (riskabel tändning eller tvångsmässig sexuell upptagenhet) i jämförelse med andra kriminella ungdomar. Unga som begått sexualbrott har också generellt sämre social kompetens (Seto & Lalumière, 2010).

77412816.1.1_Inlaga.indd 21

2022-02-08 12:48

Subgrupper ATSA (2006) konstaterar att det inte finns någon tydlig profil som karaktäriserar barn med SBP. Det har inte gått att hitta några återkommande mönster av vare sig demografiska, psykologiska eller sociala faktorer som skiljer dem från andra grupper av barn. Man har försökt konstruera subgrupper utifrån vilka typer av SBP som ett barn uppvisar, men det har inte varit möjligt att skapa sådana profiler (grupperna har blivit allt för spretiga och överlappande). I stället betraktas SBP som ett intervall av olika allvarlighetsgrad och intensitet. Barn med allvarligare SBP tenderar att ha mer psykisk ohälsa, större sociala problem och mer omfattande familjeproblem (ATSA, 2006). Vad gäller ungdomar har det gått att göra vissa subgruppsindel ningar trots att överlappningarna mellan grupperna även där är stora, likaså de individuella skillnaderna inom varje subgrupp (SiS, 2018). Vi har haft nytta av vissa klassificeringar när vi skyndsamt har behövt upprätta hypoteser om drivkrafter och lämpliga insatser. Samtidigt innebär ju snabba hypoteser självfallet en risk för felaktiga slutsatser. Så långt det är möjligt är det viktigt att göra en noggrann individuell analys av specifika behov. Vi uppmanar därför att ni som läsare har ett ödmjukt förhållningssätt till de subgrupper vi presenterar nedan. Använd gärna dessa för att få vägledning i vad som kan vara viktigt att hålla utkik efter i olika klientärenden men behåll också en öppenhet för alternativa hypoteser. Subgruppsindelning kan göras utifrån olika parametrar såsom bredd på beteendeproblem, typ av sexualbrott eller kön. Generalister och specialister

Med generalist menar vi ungdomar som både har sexuella och ickesexuella beteendeproblem. För dem utgör sexuella gränskränkningar med andra ord en del i ett större mönster av att kränka andra. Med specialist menar vi ungdomar som enbart begått sexuella övergrepp. I jämförelse mellan grupperna har generalisterna mer aggressiva beteenden, 22

77412816.1.1_Inlaga.indd 22

2022-02-08 12:48

både över lag och vid sina sexualbrott. De använder i högre grad också droger och uppvisar antisociala personlighetsdrag5. Specialistgruppen har i högre grad avvikande sexuella intressen och begår oftare övergrepp mot barn. Medan generalistgruppen har mer allmänna sociala färdighetsbrister har specialistgruppen färdighetsbrister vad gäller intima och romantiska relationer (Leversee, 2017). I bokens del II får ni möta tonåringarna Robyn och Leo som representerar var sin av dessa subgrupper. Övergrepp mot barn respektive jämnåriga

Var tionde individ inom gruppen unga som begått sexuella övergrepp har barn6 som offer (SiS, 2018). Den här subgruppen sticker ut på ett antal punkter. Unga som förgripit sig på barn använder sällan våld och det finns ofta en relation till offret (till exempel ett syskon, släkting eller granne). Övergreppen har ofta kunnat ske under lång tid (SiS, 2018). Dessa personer är i högre grad socialt isolerade, har utsatts för mobbning och har mer psykisk ohälsa än resten av gruppen unga med SBP (Hendriks & Bijleveld, 2004). De har även i högre grad en egen sexuell utsatthet (SiS, 2018). Övergrepp på syskon

Syskonövergrepp inträffar oftare i familjer där de vuxna har varit känslomässigt otillgängliga på grund av exempelvis missbruk, psykisk ohälsa eller konflikter mellan vuxna (Smith & Israel, 1987; Worling, 1995; Rudd & Herzberger, 1999). I de här familjerna är det dessutom vanligt att det finns ett sexualiserat klimat i hemmet (Smith & Israel, 1987). Tidefors (2010) skriver i faktabakgrunden till sin rapport att familjer med många barn är överrepresenterade vad gäller syskonövergrepp. Hon skriver vidare att en stor andel av föräldrarna till dessa 5 6

Såsom trotsighet och attityder som stödjer kriminalitet. Offret är under 12 år och det är minst 4 års åldersskillnad mellan gärningsperson och offer. 23

77412816.1.1_Inlaga.indd 23

2022-02-08 12:48

barn själva har varit offer för sexuella och/eller fysiska övergrepp under uppväxten. Syskonövergrepp tenderar att utvecklas över tid. Ett vanligt möns ter är att barnen ömsesidigt börjar söka hos varandra efter den närhet som vuxenvärlden inte har lyckats erbjuda. Den fysiska närheten övergår sedan till sexuellt utforskande. Det drivs inledningsvis av en gemensam nyfikenhet. Det övergår till övergrepp i takt med att det ena syskonet (vanligtvis det äldre) utvecklar ett större begär efter sexuell stimulans (Tidefors, 2010). Att föräldrarna är otillgängliga gör att övergreppen kan fortgå utan upptäckt och när syskonövergrepp väl uppdagas har de ofta hunnit ske många gånger (ibland över hundra). Vår erfarenhet är att avslöjandet kommer som en chock för de vuxna och att hela familjesystemet hamnar i kris. Det riskerar att leda till en stor press på båda syskonen att förneka eller åtminstone förminska det inträffade. Det utsatta syskonet tenderar att ha motstridiga reaktioner som ofta består i både rädsla och obehag men också en stark längtan efter sitt ”förlorade” syskon (som utöver övergreppen stått för trygghet och närhet). ”När pappa var hemma tittade han på porr i vardagsrummet. Under tiden lekte jag och lillasyster med min snopp i vårt sovrum.”

Övergrepp i grupp

Vid gruppövergrepp är mekanismerna delvis annorlunda än vid andra typer av övergrepp. I SiS summering av kunskapsläget (2018) beskriver man att det oftast finns en ledargestalt som har sexuella motiv medan resterande deltagare främst drivs av grupprocesser. Ledaren brukar ha flera sexuella riskfaktorer såsom tändning mot sexuell dominans eller hypersexualitet. Vid övergrepp i grupp är det därför viktigt att identifiera ledaren för att den ska kunna erbjudas särskilda insatser. Övriga 24

77412816.1.1_Inlaga.indd 24

2022-02-08 12:48

gruppdeltagare motiveras vanligen i stället av att stärka gemenskap, få uppskattning eller undvika bestraffning från gruppen. Att tillsammans förnedra offret och turas om i det (Holmstrom & Burgess, 1980) blir ett sätt att få gemenskap och imponera på varandra. De som misstänks för gruppvåldtäkter är i stor utsträckning kriminellt belastade (BRÅ, 2000). ”Vad skulle jag göra!? Alla andra hade redan haft sex med henne. Vad hade hänt om jag vägrat tror du?”

Tjejer som begår övergrepp

Sexuella övergrepp som utförts av kvinnor är ovanligt. Samtidigt skriver Kjellgren (2009) i faktabakgrunden till sin avhandling att man kan man anta att mörkertalet är extra stort. En orsak kan vara att begå sexuella övergrepp stämmer dåligt med stereotypen av en kvinna. Kunskapen om kvinnor som begår sexualbrott är bristfällig. Det är specifikt svårt att hitta artiklar om tonårstjejer som gör det, men man kan misstänka att kvinnors utvecklingsvägar och drivkrafter skiljer sig från männens. Det vi funnit är att tonårstjejer med SBP ofta har en rad andra beteendeproblem såsom drogmissbruk, emotionella svårigheter, kommer från kaotiska och instabila familjesituationer samt har en egen sexuell utsatt het, de har ofta varit utsatta av flera olika personer (Bumby & Bumby, 1997). Trots att kön verkar vara en viktig faktor för vuxna gäller det inte för barn med SBP, där utgör flickor ingen egen subgrupp (ATSA, 2006).

77412816.1.1_Inlaga.indd 25

2022-02-08 12:48

Facit faktafrågor 1. De flesta som begått ett sexualbrott återfaller i sådana brott. Falskt: Bland unga som begått sexualbrott återfaller cirka 10 procent i nya sexualbrott. 2. Mycket tyder på att flyktingmottagande ligger bakom ökningen av sexualbrott. Falskt: BRÅ (2019) har analyserat detta och resultaten tyder på att det inte är en huvudförklaring bakom sexualbrott. 3. Vi bör inte kalla en dömd klient för våldtäktsman. Sant: Skilj på person och handling. Att stämpla en ungdom som våldtäktsman riskerar att driva hans utveckling åt fel håll. 4. Ungas riskfaktorer vid sexualbrott skiljer sig från vuxnas. Sant: Unga påverkas mer av situationsfaktorer och tillfälliga impulser. De har (oftast) inte ett distinkt offerval eller ett etablerat tändningsmönster. Man ska vara särskilt försiktig med att applicera teorier om vuxnas sexuella drivkrafter på barns SBP. 5. Det räcker med kunskap om unga kriminella för att bedöma och behandla sexualbrott bland unga. Falskt: Det finns visserligen stora likheter mellan unga som begått sexuella respektive icke-sexuella brott men också viktiga skillnader. Man behöver identifiera sexuella riskfaktorer och rikta insatser specifikt mot dessa.

77412816.1.1_Inlaga.indd 26

2022-02-08 12:48

är ett område som väcker stort obehag. Det är också kantat av missuppfattningar och fördomar.

När samtycke saknas

tik och hur dessa kan hanteras. Boken innehåller också

Maja Hallqvist Mia Jörgensen

arn och ungdomar som begår sexuella övergrepp

Maja Hallqvist Mia Jörgensen

När samtycke saknas – barn och unga med sexuella beteendeproblem

ISBN 9789177412816

9 789177 412816

77412816.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2022-02-01 14:21