9789177412755

Page 1

ombedd att delta på ett? Grattis, då har du här en god hjälp på vägen – en konkret handbok om det praktiska arbetet med SIP. Författarna tar avstamp i lagstiftning och det förberedande arbetet, hur en kallelse utformas för alla inblandade på tydligast sätt och vad man ska tänka på vad gäller anpassningar. Vidare beskrivs hur ett möte, med allas olika roller, går till rent konkret och hur mötet utmynnar i en samordnad individuell plan. Tydliga exempel finns med. Här finns också en fördjupad beskrivning av hur du som mötes­ ledare kan förbereda och genomföra mötet på bästa sätt för att skapa delaktighet och struktur, även när mötet inte går som man tänkt. försvåra för eller bidra till samverkan: Hur kan man få alla att dra åt samma håll utan att anklaga eller utmana varandra? Boken vänder sig i första hand till dig som i din yrkesroll har kon­ takt med personer som har behov av stöd från flera olika håll eller för dig som arbetsleder dem, exempelvis inom socialtjänst, hälsooch sjukvård eller skola. Du som själv har behov av en SIP eller för någon närstående har också stor nytta av boken. Författarna har båda arbetat som SIP-samordnare med såväl strategiska samverkansfrågor som med att praktiskt leda eller stödja SIP-processer. Fanny Eklund är socionom sedan 2007. Hon har mångårig erfarenhet av arbete som socialsekreterare med barn, ungdomar och vuxna samt som kurator inom psykiatrin. Fanny arbetar idag på Riksförbundet Attention. Sanna Halfdan är socionom sedan 2000. Hon har huvudsakligen arbetat inom socialtjänst som social­ sekreterare och arbetsledare. Hon har de senaste åren haft uppdrag som samordnare och projektleda­

SIP – samordnad individuell plan

Författarna tar även upp hur organisatoriska förutsättningar kan

Fanny Eklund & Sanna Halfdan

Är du på väg att kalla till ett SIP-möte eller har du blivit

SIP

Fanny Eklund & Sanna Halfdan

– samordnad individuell plan

MÖTET PLANERINGEN PROCESSEN

re kring frågor som rör samordning och förebyggande socialt arbete. Sanna arbetar idag som preventionsoch säkerhetssamordnare. ISBN 9789177412755

9 789177 412755

77412755.1.1_SIP omslag.indd 2-3

2021-09-03 10:40



INNEHÅLL

INLEDNING 5 JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

9

Lagstiftning om SIP

10

När ska vi upprätta en samordnad individuell plan?

13

Vem kan få en SIP?

17

Vilka kan kalla till ett SIP-möte?

18

Roller i SIP-mötet

19

DELAKTIGHET 27 Inflytande i arbetet med SIP

28

Särskilda målgruppers rätt till delaktighet

29

Barns delaktighet i arbetet med SIP

30

Delaktighet för personer med kognitiv funktionsnedsättning

35

Digitala möten

39

SIP-PROCESSEN 41 Upptäcka behov

42

Förbereda mötet

47

Information om SIP

48

Samtycke och sekretess

50

Syfte och frågeställningar

51

Deltagare 54 Känslig information

56

Förväntningar och tidigare erfarenheter

58

Kallelse 60

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 3

2021-09-03 10:44


Genomföra mötet

66

Inledning 67 Beskrivning av aktuell situation

72

Behov och övergripande mål

78

Paus 85 Planering 88 Avsluta mötet

92

Dokumentation 95 Visuellt stöd under mötet

99

Uppföljning och avslut

105

ATT LEDA MÖTEN

119

Förberedelse och omsorg om oss själva

120

Att ta och få mandat

124

Struktur 125 Närvaro och lyhördhet

127

Positivt förhållningssätt

130

Att hantera frustration, irritation och konflikter

135

Att vidareutveckla sin mötesledarförmåga

141

VI OCH VÅRA ORGANISATIONER

145

Organisatoriska förutsättningar

146

Samverkan, samordning och samarbete

149

Vanliga utmaningar i arbetet med SIP

150

De positiva rösterna och ledningens roll

154

Strukturer som stödjer

156

LÄNKTIPS 160

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 4

2021-09-03 10:44


INLEDNING SIP kan göra skillnad på riktigt. SIP är långt mer än en pappersprodukt eller något vi gör bara för att vi måste. Det känns fint när det vi gör gemensamt ger resultat för de personer vi jobbar för. Vi som skriver den är boken har flera gånger hänförts av den kraft som skapas när vi kan konstatera att det går framåt. Att se och uppmärksamma de steg som tagits, små likaväl som stora, känns gott och ger hopp. Att som yrkesverksam känna att man inte är ensam, att vi är flera som delar ansvar, skänker lugn och tilltro till processen i situationer som annars kan kännas svåra eller utmanande. Att de personer vi jobbar för att hjälpa verkligen får det bättre gör arbetet mödan värt. SIP är ett användbart verktyg oavsett om det är två inblandade verksamheter eller tjugo. Du kan arbeta med SIP för att samordna redan fungerande insatser eller för att lösa en eller flera utmaningar. Det kan se väldigt olika ut. SIP är inte en sista utväg som vi enbart prövar när allt annat är gjort. Vi brinner för samverkan i det lilla – den person som sitter med flera vårdkontakter behöver få veta vem som gör vad, och när det ska göras. Det är viktigt att motverka att individer som är i behov av stöd från flera håll hamnar mellan stolarna. De ska inte behöva använda all sin kraft och ork till att själva sam5

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 5

2021-09-03 10:44


INLEDNING

ordna sina insatser och stödkontakter. Vi hoppas att du som möter dessa individer i ditt arbete ska kunna ta armkrok med kollegor inom och utanför din organisation för att lösa bekymmer och problem. Vad menar vi med SIP? Samordnad individuell plan är ett skriftligt dokument om huvudpersonens behov och mål samt vilka åtgärder och insatser som kan tillgodose dessa. Den planering som görs på mötet och dokumenteras i planen bidrar till tydlighet och skapar struktur för hur arbetet mot gemensamma mål ska genomföras. Planen innebär också avlastning för den som är i behov av stöd från flera håll; det är skönt att veta att alla olika kontakter har en gemensam bild av situationen och vad som ska göras. Med SIP kan man också syfta på de möten som vi håller i samband med att en plan upprättas eller följs upp. Om SIPmöten genomsyras av delaktighet och har en tydlig struktur bidrar det till att delar kan fogas ihop till en större helhet. På mötet får huvudpersonen och anhöriga en möjlighet att berätta om sin situation och alla som deltar på mötet får höra samma sak. Då skapas förutsättningar för en gemensam förståelse för huvudpersonens situation. Samsyn är viktigt för att vi som arbe­tar gemensamt ska lyckas hjälpa trots att vi var och en har ett avgränsat ansvar. När SIP-möten fungerar som bäst skapas en kraft som leder till nya kreativa tankar och idéer. Och hopp kan födas. SIP kan ses som en process som sträcker sig över en tidsperiod, ibland några månader, ibland ett år eller längre. Processen hålls ihop av uppföljningsmöten och tydliga kommunikationsvägar mellan verksamheter. När SIP-processen är tydlig, med inbokade möten och upprättade kontaktvägar, frigörs energi till annat än själva samordningen. 6

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 6

2021-09-03 10:44


INLEDING

Målet med SIP är att huvudpersonens situation förbättras. När vi skapar en tydlig plan, när möten blir bra och när processen steg för steg leder framåt har vi lyckats med SIP-arbetet. Vi arbetar i organisationer som styr hur vi utför vårt arbete och hur vi tänker om vår egen och andra verksamheter. Det är idag vanligt att vi är specialiserade i vårt yrkesutövande. I en specialiserad organisation finns gränser utifrån såväl lagstiftning, uppdrag och budget som verksamhetskulturer. En person som är i behov av stöd har ofta många olika kontakter inom flera organisationer. De vi möter i vårt arbete är inte bilar eller cyklar som vi kan bygga om eller reparera utifrån en manual utan tvärtom individer med komplexa sammansättningar av behov och önskningar. Vi behöver därför vara flexibla, lyhörda och pragmatiska. Det är inte alltid det är enkelt, men om samverkan är prioriterat och vi har SIP som verktyg, kan vi underlätta samordning och överbrygga organisatoriska gränser. Vi som har skrivit den här boken hoppas att du som läser får med dig kunskap som du kan använda i din yrkesvardag för att underlätta för dig och för de personer du jobbar med. Det är en handbok om det praktiska arbetet med SIP. Vi utgår från hur vi har gjort och tänkt när vi har planerat och genomfört SIP-möten. I boken tar vi upp lagstiftning och andra ramar. Vi skriver utifrån lärdomar från vårt arbete med att skapa stödjande strukturer för samverkan överlag, med särskilt fokus på framgångsrikt arbete med SIP. Vi vill också att du som läser får med dig tankar om hur arbete för att skapa delaktighet och struktur kan bidra till att vi når längre. Den här boken är för dig som i din yrkesroll har kontakt med individer som har behov av stöd från flera olika håll eller för dig som arbetsleder dem. Det kan också vara så att du som läser behöver få till en SIP för egen del eller för någon i din närhet. 7

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 7

2021-09-03 10:44


INLEDNING

Sätt på dig dina SIP-glasögon när du möter individer som har behov av stöd från flera håll. Kanske ser du då tydligare eventuella behov av samordning. Ta ansvar, luta dig fram och vänta inte på att någon annan ska ta bollen. Vår erfarenhet är att ju tidigare vi använder SIP som verktyg för samordning, des­to enklare blir det att jobba mot gemensamma mål och att lyckas med samverkan.

8

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 8

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET I det här kapitlet ger vi en kortfattad introduktion till de juridiska ramar som på olika sätt styr vårt arbete med SIP samt beskriver de olika rollerna i SIP-processen. Vi går igenom bakgrunden till att man 2010 skrev in SIP i lagstiftningen och redogör för de paragrafer som idag reglerar arbetet med SIP. Vi fördjupar oss sedan i dessa ramar utifrån frågeställningarna: När kan man ha en SIP? Vem kan få en SIP? Vilka kan kalla till en SIP? Kapitlet avslutas med en genomgång av rollerna i arbetet med SIP. Roller är viktiga då de skapar tydlighet, förutsägbarhet och struktur i arbetet med SIP.

9

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 9

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

Lagstiftning om SIP Bestämmelser om samordnad individuell plan (SIP) fördes in i lagstiftning år 2010 och finns inskrivet i socialtjänstlagen (2 kap. 7 § SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (16 kap. 4 § HSL). Bakgrunden till att de nya bestämmelserna togs fram var att vården och omsorgen i samhället hade blivit alltmer specialiserad, med olika enheter och avdelningar för olika slags problem och att personer med behov av insatser från flera huvudmän därmed riskerade att ”tappas” bort eller ”bollas runt” mellan ansvariga. För personer med behov av insatser från både social­ tjänst och hälso- och sjukvård är samordning nödvändig för att de ska få sina behov på kort och lång sikt tillgodosedda. Detta blev alltmer svårt att få till då ingen tyckte sig ha ansvar för just samordningen av insatser. Skrivningarna om SIP i lagstiftningen betonar därför att både socialtjänst och hälso- och sjukvård är skyldiga att upprätta en SIP vid behov. Ingen av huvudmännen får vältra över ansvaret att upprätta en SIP på någon annan.

När den enskilde har behov av insatser både från social­tjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. (2 KAP. 7 § SOL, 16 KAP. 4 § HSL)

10

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 10

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

En SIP ska således upprättas när huvudpersonen har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och när de olika huvudmännen behöver samarbeta med varandra för att hen ska få sina behov tillgodosedda. Det behöver finnas ett samtycke, det vill säga att huvudpersonen godkänner att verksamheterna får dela information med varandra och gemensamt upprätta en plan. Arbetet med planen ska påbörjas omedelbart efter att behov har upptäckts. Lagstiftningen ger inte utrymme till att en verksamhet väntar in andra verksamheters initiativ till SIP. Lagstiftningen betonar också vikten av delaktighet. Upprättandet av en SIP ska ske tillsammans med huvudpersonen och eventuella anhöriga så långt det är möjligt. Bestämmelsen är tydlig med vad en SIP behöver innehålla för att vara just en ”SIP” och inte något annat: Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. (2 KAP. 7 § SOL, 16 KAP. 4 § HSL)

En samordnad individuell plan behöver alltså innehålla en tyd­lig beskrivning av huvudpersonens kort- och långsiktiga behov samt en planering för hur, vad och vem som gör vad. Vilka insatser står huvudmännen för och vilka åtgärder ansvarar övriga deltagare för, exempelvis skola, försäkringskassa eller kriminalvård? Det behöver utses en huvudansvarig som har 11

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 11

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

ansvar för att planen följs upp och upprätthålls så länge som det behövs. Den huvudansvariga är antingen socialtjänst eller hälso- och sjukvård. År 2018 kom bestämmelser om SIP i lag (2017:162) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS). I fjärde kapitlet i LUS regleras samordning mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst i samband med utskrivning från sjukhus för att säkra en fungerande samverkan när patienter skrivs ut från sjukhusvård. (Med undantag för dem som vårdas med psykiatrisk tvångsvård eller inom rättspsykiatri.) 4 kapitlet 1 § Om patienten efter utskrivningen behöver insatser från både region och kommun i form av hälso- och sjukvård eller socialtjänst, ska en samordnad individuell planering genomföras av representanter för de enheter som ansvarar för insatserna. Om insatser behövs från den kommunalt finansierade hälsooch sjukvården, ska även den regionfinansierade öppna vården medverka i den samordnade individuella planeringen. För patienter som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård, ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan i 7 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 12 a § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Lag (2019:979). 2 § Vid den samordnade individuella planeringen ska enheterna upprätta en individuell plan i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. 4 § tredje och fjärde styckena hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och 2 kap. 7 § andra och tredje styckena social­tjänst­ lagen (2001:453). Planen får upprättas om patienten samtycker till det. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.

12

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 12

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

3 § En kallelse till den samordnade individuella planering som avses i 1 § första stycket ska skickas till berörda enheter av patientens fasta vårdkontakt i den regionfinansierade öppna vården. Kallelsen ska skickas senast tre dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 § om att patienten är utskrivningsklar har lämnats. Lag (2019:979). (LUS)

Det som utmärker skrivningarna om SIP i LUS jämfört med skrivelserna i SoL och HSL är att det är beslutat att det i dessa fall är patientens fasta vårdkontakt i den regionala öppenvården som är ansvarig att sammankalla till SIP samt att en kallelse ska gå ut senast tre dagar efter att patienten är utskrivningsklar. Jämfört med den mindre specifika skrivningen i SoL och HSL att ”arbetet ska påbörjas utan dröjsmål” är det tydligare hur snabbt det ska ske. I den här boken kommer vi inte att gå närmare in på SIP i förhållande till LUS utan vi utgår i huvudsak från det arbete med SIP som regleras i SoL och HSL. Däremot kan självfallet delar av boken användas även vid ett SIP-möte i samband med utskrivning från sjukhusvård.

När ska vi upprätta en samordnad individuell plan? Av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen framgår i två likalydande paragrafer att när en person har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvården ska en samordnad individuell plan upprättas om den behövs för att personen i fråga ska få sina behov tillgodosedda. Utgångspunkten för när en person kan vara i behov av att 13

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 13

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

en samordnad individuell plan upprättas är alltså att hen har insatser, eller är i behov av insatser, från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Ibland har personen redan de kontakter hen behöver och mötet bokas in för att skapa samordning kring befintliga insatser. I andra fall har personen behov av stöd eller insatser från en verksamhet hen inte har någon pågående kontakt med och då kan ett möte för att skapa en samordnad individuell plan vara början på den kontakten. Personen som ska få en samordnad individuell plan måste alltså inte redan ha en pågående kontakt med verksamheter som bjuds in till mötet, men det behöver finnas ett uppmärksammat behov av stöd eller insatser från verksamheten som bjuds in. När vi talar om insatser och stöd tolkar vi detta begrepp brett. Det handlar inte bara om biståndsbedömda insatser utan det kan även handla om råd- och stödinsatser som ges utan föregående beslut eller bedömning. Att vara i behov av stöd och insatser från två eller flera verksamheter samtidigt kan innebära utmaningar. Ibland kan mängden inblandade personer göra att det är svårt att få överblick, det kan bli oklar ansvarsfördelning mellan verksamheterna och insatser och stöd kan bokas in samtidigt eller i olämplig ordning. För personen som får stödet kan det vara en utmaning att hålla koll på vem som gör vad och när eller att nå fram till rätt personer och funktioner för att få det stöd hen är i behov av. För dem som arbetar kring huvudpersonen kan det lika­ledes vara svårt att få en bild av helheten. Vem eller vilka funktioner bör jag vara i kontakt med för att underlätta för huvudpersonen? Hur passar det arbete jag gör tillsammans med huvudpersonen in i helheten? Hur vet jag att vi tillsammans utgör en helhet som blir stöttande för huvudpersonen och inte tvärtom skapar mer bekymmer? 14

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 14

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

• • • • •

Behovet av samordning kan handla om att säkerställa att huvudpersonen får tillgång till det stöd och den hjälp som hen är i behov av lyfta ansvaret för samordningen från huvudpersonen/vårdnadshavarna eller andra anhöriga bidra till att insatser planeras utifrån en helhetsbild av huvudpersonens situation och behov säkerställa att de som arbetar kring huvudpersonen känner till vilka insatser som pågår eller planeras bidra till att underlätta kommunikation mellan de olika verksamheter som arbetar med huvudpersonen.

Du kan läsa mer om varför det kan finnas behov av samordning kring en person och de verksamheter hen har eller behöver ha kontakt med i avsnittet Upptäcka behov, s. 42. SIP kan spara tid om man får till samverkan från början. Av lagstiftningen framgår att ”arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål”. Det behöver inte ha uppstått ett specifikt problem utan det kan vara värdefullt att samlas för att alla ska få höra samma sak och tillsammans få en helhetssyn kring vad den enskilda behöver. Det kan ofta vara bra att tidigt i en kontakt föra möjligheten till SIP på tal om vi uppmärksammar att det är flera olika verksamheter som arbetar med en person. Att tidigt initiera en SIP-process kan innebära att vi sparar tid och förebygger att det blir rörigt längre fram. SIP-möten lägger en grund för en gemensam förståelse för helheten kring huvudpersonen och kan även lägga grund för att lättare få till kommunikation mellan olika verksamheter. Ibland saknas förutsättningar för att olika verksamheter träffas för att upprätta en samordnad individuell plan. 15

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 15

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

Om det saknas behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvården är det inte aktuellt att upprätta en SIP. Däremot kan vi behöva samlas kring huvudpersonen om exempelvis flera delar av socialtjänsten är inblandad i arbetet med huvudpersonen eller om huvudpersonen har flera olika kontakter inom sjukvården. Dessa möten kan självfallet läggas upp på samma sätt som SIP, men vi talar då inte om samordnad individuell plan i enlighet med det som är fastställt i lagtexter. Om huvudpersonen inte samtycker till att de olika verksamheterna möts och pratar med varandra saknas grundförutsättningen för att en samordnad individuell plan kan upprättas. Om planen som ska upprättas avser ett barn behöver vårdnadshavarna samtycka till att mötet hålls. Oavsett hur stora behov av samordning de som arbetar kring en person ser så måste huvudpersonen själv vilja att mötet hålls och att verksamheterna får samarbeta för att ta fram den samordnade individuella planen. Ibland vill inte huvudpersonen att alla möts samtidigt då själva mötet kan kännas stort och påfrestande. Ibland är det själva överföringen av information som hen inte samtycker till. Ibland kan en samordnad individuell plan upprättas på andra sätt än genom de gemensamma möten som vi huvudsakligen beskriver i den här boken. Om huvudpersonen samtycker kan en plan kan tas fram genom att verksamheter och huvudpersonen pratar i telefon, mejlar eller stämmer av på annat sätt. Du kan läsa mer om arbetet med att förbereda och underlätta inför mötet i avsnittet Förbereda mötet, s. 47. I vissa lägen kan de juridiska förutsättningarna för att hålla ett gemensamt möte finnas men vi kan ändå behöva göra en avvägning om det är lämpligt eller rätt tidpunkt. Om det finns komplicerade eller konfliktfyllda frågor kan vi behöva avvakta med att alla som arbetar kring huvud16

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 16

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

personen möts. Det är inte alltid man vet innan ett möte vilka frågor och känslor som kan väckas. Ibland kan vi ana att ett möte kan bli mer utmanande och svårt, och kan då exempelvis låna in kollegor med större vana att leda SIP-möte. Ibland kan det vara så att konflikter eller svåra och laddade frågor behöver lösas i mindre möten innan personerna som arbetar kring huvudpersonen möts gemensamt.

Vem kan få en SIP? Alla kan få en SIP. Det är inte utformat för personer med en specifik ålder, kön, diagnos eller med svårigheter inom något specifikt område. Den viktigaste frågan för dig som möter en person som har flera vårdkontakter och funderar på möjligheterna med SIP är hur huvudpersonen eller anhöriga upplever att samordningen fungerar. Ett bra sätt att göra det är att ha som rutin att alltid ta reda på om den du möter har flera vårdkontakter än dig själv och hur hen upplever att dessa fungerar. Det kan handla både om hur de enskilda kontakterna fungerar och samordningen mellan dem. Frågor att ställa kan vara: • Hur upplever du att stödet fungerar? • Upplever du dig som informationsbärare mellan verksamheter? • Finns det oklarheter kring vem som gör vad? • Tar alla möten med olika vårdgivare tid och energi från dig och/eller dina anhöriga? Det är viktigt att tänka på att det inte behöver vara stora pro­ blem eller svårigheter för att en SIP ska kunna bidra till att effek­tivisera stöd och insatser samt avlasta den enskilde från att själv behöva ta ansvar för samordning. 17

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 17

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

Vilka kan kalla till ett SIP-möte? Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har ansvar att vid behov kalla till möte där en SIP upprättas. Likaså har de som arbetar inom socialtjänsten ansvar för att vid behov kalla samman personer som arbetar kring huvudpersonen till SIPmöte. Samma parter har även en skyldighet att delta när de blir kallade till att delta i SIP-möte. Med verksamheter inom hälso- och sjukvård menas alla verksamheter som finansieras av regionen, även de som bedrivs i privat regi. Med socialtjänst menas alla verksamheter oavsett om det är myndighetsutövande verksamhet, utförare eller verksamhet som erbjuder råd och stöd utan föregående biståndsbeslut. Förskola och skola har idag inte samma lagstadgade skyldighet att initiera SIP, men det finns inget som hindrar att de initierar eller deltar i en sådan process. På flera håll i landet har det tagits fram regionala eller lokala överenskommelser som ger förskolor och skolor ansvar och skyldighet att initiera och delta i arbetet med SIP på samma sätt som socialtjänst och hälso- och sjukvården. Det finns även andra aktörer som kan vara viktiga som deltagare inom ramen för arbetet med att upprätta en samordnad individuell plan. Exempelvis kan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården vara viktiga som deltagare i SIP-processen. Det finns inget hinder för dessa verksamheter att delta och det är värdefullt att de deltar när behov finns. De har dock inte samma lagstadgade skyldigheter att delta som hälso- och sjukvård och socialtjänst.

18

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 18

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

Roller i SIP-mötet Flera av oss delar sannolikt erfarenhet av att kliva in på ett möte där rollerna är otydliga och där det saknas någon som tar taktpinnen och leder mötet. Den typen av sammankomster slutar ibland med att alla pratar i mun på varandra och även om det fanns en dagordning, så hinner man knappt till punkt ett innan mötet är slut. Och det här med att skriva ner vad som bestämdes, det glömdes helt bort. Om man nu ens bestämde något, oftast så vet man knappt det. Det blir helt enkelt ostrukturerat och ineffektivt. För att undvika den här typen av röriga möten är det bra med tydliga roller. En roll talar om för oss själva och för vår omgivning vad som förväntas av oss i det sammanhang vi befinner oss i. En roll och de förväntningar som kommer med den ger oss möjlighet att förbereda oss på det sätt som rollen kräver; att som sekreterare ta med sig papper och penna till möte eller att som inbjuden deltagare från en verksamhet redan innan mötet fundera över huvudpersonens behov och möjliga åtgärder. Tyd­ liga roller möjliggör att vi håller oss till mötets struktur, bidrar till delaktighet samt leder till mer effektiva möten. Mötesdeltagarna på ett SIP-möte kan vara antingen yrkesverksamma som deltar utifrån sin professionella roll eller personer från huvudpersonens privata nätverk. De roller vi här kommer att gå igenom är huvudperson, initiativtagare/sammankallande, mötesledare, sekreterare, deltagare, anhöriga, stödperson och huvudansvarig. En person kan ha flera roller under arbetet med SIP eller bara en. Huvudperson

Huvudpersonen är den som mötet handlar om, det vill säga den som får en SIP, och kan vara en vuxen eller ett barn. Vårdnadshavare eller andra omsorgspersoner kan inte vara huvud19

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 19

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

person, men är med i sin roll som anhöriga viktiga – både i att skapa förståelse för huvudpersonens situation och i planeringen av stöd och insatser. Initiativtagare/sammankallande

Initiativtagare eller sammankallande är den person/verksamhet (vanligtvis inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård) som uppmärksammar behov av SIP och förbereder mötet tillsammans med huvudpersonen. Vem och vilka verksamheter som kan initiera en SIP, utöver socialtjänst och hälso- och sjukvård, varierar i landet. Vi rekommenderar att du undersöker vad som gäller där du bor. I en del kommuner och regioner kan till exempel skolan initiera en SIP och i andra inte. En privatperson kan också påkalla behov av SIP, men det är den professionella verksamhet som upptäcker behovet, eller blir uppmärksammad på behovet av huvudpersonen, som har ansvar att förbereda, sammankalla och genomföra ett första SIP-möte. En rekommendation är att den verksamhet som initierar att mötet blir av deltar på mötet med minst två personer. Detta då rollen som initiativtagare ofta är förenad med andra roller som deltagare, mötesledare och sekreterare. Mötesledare

Detta är en central roll i arbetet med SIP. Mötesledaren kan vara en person vars enda uppdrag är att leda mötet men det kan också vara den person som också är initiativtagare till mötet och samtidigt behöver vara deltagare. I mötesledarrollen ingår det att ha ansvar för mötets ramar och att se till att strukturen följs. Det ingår också att delaktiggöra deltagare i mötet, 20

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 20

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

vara lyhörd för uppkomna känslor samt hantera processer som kan sätta igång när svåra saker lyfts. Mötesordföranden har en viktig roll i att stanna upp för att be om förtydliganden och att stötta de övriga mötesdeltagarna i att bryta ner behov till realistiska delmål och aktiviteter där det blir tydligt vad var och en behöver göra. Läs gärna mer om mötesledarrollen i kapitlet Att leda möten, s. 119. Mötesledaren kan vara en person som sedan tidigare har kontakt med huvudpersonen, och är ofta samma person som både upptäckt behov av samordning och sammankallat till möte. Det kan också vara en person som har i uppgift att enbart leda mötet, en oberoende mötesledare. En oberoende mötesledare kan vara en kollega på samma arbetsplats eller en person som i sitt yrke arbetar med mötesledning. En oberoende mötesledare är inte ansvarig för beslut och insatser och sitter därför inte på flera stolar samtidigt under mötet. Ibland, om det är få deltagare eller om problemen inte växt sig så stora, kan det fungera bra med en mötesledare som har fler roller under mötet. Det kan kännas tryggt för huvudpersonen att mötet leds av någon hen redan känner och som är införstådd med huvudpersonens situation. Det går ofta smidigt att sammankalla till och leda mötet då. Om det är många deltagare eller om situationen som föranleder mötet är komplicerad kan det dock vara svårt för vem som helst att hantera dubbla roller i mötet. Då kan det vara bra att tillfråga en oberoende mötesledare. En person som är neutral i förhållande till frågeställningar och inbjudna verksamheter kan på ett annat sätt, än en mötesledare med dubbla roller, fokusera på att leda mötet framåt, fördela ordet och ha huvudpersonens behov i fokus. I möten med många deltagare eller som rör komplicerade frågor kan mötesledaren behöva 21

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 21

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

avbryta, fördela ordet eller på annat sätt ingripa i mötesprocessen – vilket ibland kan vara lite obekvämt för en person, som samtidigt utifrån sin yrkesroll behöver värna om en god relation till anhöriga och verksamheter. Sekreterare

En person har ansvar för att dokumentera planen och se till att den överlämnas till deltagarna efter mötet. Sekreteraren kan vara en deltagare eller en person som enbart deltar på mötet för att dokumentera. För att säkerställa att planen dokumenteras och överlämnas i anslutning till mötet är det bra om man redan i planeringen utser vem som ska vara sekreterare. Sekreteraren kan behöva förbereda sig genom att exempelvis ta med papper och penna eller dator samt tomma kuvert som protokollet kan läggas i. Ambitionen bör vara att planen lämnas till alla del­ tagare i samband med att mötet avslutas. Du kan läsa med om detta i avsnittet Dokumentation, s. 95. Deltagare

Som professionell deltagare representerar du en verksamhet men också en yrkesroll. Om du arbetar på en vårdcentral, re­presenterar du din verksamhet – men du är också läkare, sjuksköterska eller annat. Du förväntas delta aktivt på mötet genom att ställa frågor, bidra till diskussion och – inte helt sällan – bidra med förslag på insatser och beslut som kan förbättra för huvudpersonen utifrån mötets frågeställningar. Den yrkesroll du har påverkar vilken kunskap du besitter men också vilket mandat du har att fatta beslut om insatser och åtgärder. Det kan finnas förväntningar från de andra mötesdeltagarna 22

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 22

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

om vad du kan bestämma om på mötet eller vilken kunskap du besitter. Det är därför viktigt att vara tydlig med sin roll, sitt uppdrag och ibland också vilka begränsningar rollen medför. Exempelvis om du som lärare representerar en skola kan du behöva förklara för de andra vilka slags beslut du kan fatta under mötet och vilka frågor du kan behöva återkomma till efter mötet. Jag kan besluta om anpassningar i klassrummet, men frågor som rör anpassningar av studieplanen behöver jag ta med biträdande rektor.

Som inbjuden deltagare kan man behöva förbereda sig inför SIP-mötet. Att förbereda sig kan i de fall som man inte tidigare har träffat huvudpersonen innebära att läsa på i journaler. Det kan också innebära att prata med huvudpersonen innan mötet om vad som är okej att du informerar de andra deltagarna om och om det är något specifikt hen inte vill att du berättar för de andra. Förberedelse innebär också att fundera på vilka frågor du behöver ha svar på för att kunna göra en bedömning: Vad är viktigt att veta om huvudpersonen som du inte redan vet? Vad är viktigt att veta om de andra verksamheterna och deras uppdrag? Anhöriga

Anhöriga till huvudpersonen kan delta på mötet som stödpersoner, eller som aktiva deltagare eller som både och. Huvudpersonen kan bjuda in en kollega som emotionellt stöd eller i syfte att berätta för de andra hur huvudpersonen fungerar på 23

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 23

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

den gemensamma arbetsplatsen. Anhöriga deltar inte på samma villkor som de professionella och vi kan inte ställa samma krav på dem som på andra deltagare. En anhörig är med på mötet utifrån sina egna villkor och utifrån vad hen kommit överens om med huvudpersonen. Eventuella insatser som den anhöriga ska stå för behöver ske på eget initiativ, utan krav, och behöver inte heller specificeras på samma sätt i ett protokoll som de insatser en verksamhet ansvarar för.

Som farbror hjälper jag gärna till med läxläsning i mån av tid.

Deltar du som anhörig kan det vara bra att fundera över vilken din roll på mötet är. Prata med huvudpersonen inför mötet om vilka förväntningar hen har på dig och ditt deltagande. Är du först och främst inbjuden för att vara ett stöd eller är det något som huvudpersonen vill att du framför på mötet? Det kan också vara bra att tänka på att SIP-möten ibland kan väcka känslor hos anhöriga som står huvudpersonen nära. Många möten handlar om vad som är svårt och det som inte fungerar. Huvudpersonens livssituation kan ibland upplevas vara tyngre och svårare under och efter mötet än innan, då man som anhörig bara kände till vissa delar av hur huvudpersonen har det i sin vardag. Du kan som anhörig känna en maktlöshet eller vilja kunna hjälpa till mer än vad du har möjlighet och förutsättningar för. Glöm inte att du som anhörig inte är an­svarig för att hjälpa huvudpersonen (om du inte är vårdnads­havare) och att ditt deltagande på ett SIP-möte aldrig är förenat med krav.

24

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 24

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

Stödperson

En stödperson är en professionell deltagare eller anhörig som av huvudpersonen fått i uppdrag att i huvudsak delta på SIPmötet som en stödjande funktion. En stödperson kan fylla olika funktioner under mötet. Hen kan vara en medmänniska som sätter huvudpersonens välmående i främsta rummet. Hen kan förklara det som huvudpersonen har svårt att uppfatta. Hen kan vara uppmärksam på när huvudpersonen kan behöva en paus eller följa med huvudpersonen ut från mötet om det behövs. Ibland är stödpersonen någon som är med under hela SIP-processen och ibland är det någon som är med på enstaka möten. En stödperson kan vara en person som har som enda uppgift i mötet att ge stöd, men det kan också vara en person som är inbjuden som representant för en verksamhet – till exempel en lärare – som också har fått i uppdrag att vara extra uppmärksam på hur huvudpersonen har det i mötet. Som initiativtagare kan du behöva uppmärksamma huvudpersonen om möjligheten att ha med sig en stödperson och vara med och initiera en sådan kontakt. Det kan vara extra viktigt med en stödperson för särskilda målgrupper, som barn eller personer med funktionsnedsättning, eftersom de kan ha svårt att orka med att delta under hela möten och/eller behöva stöd i att komma ihåg vad som sägs och bestäms. Huvudansvarig

I de lagtexter som reglerar arbetet med SIP står det att en verksamhet inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård ska utses till att vara ansvarig för planen. Ansvaret innebär att säker25

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 25

2021-09-03 10:44


JURIDISKA RAMAR OCH ROLLER I SIP-MÖTET

ställa att möten genomförs med god kvalitet och i delaktighet med huvudpersonen, att rätt personer bjuds in till uppföljande SIP-möte och att arbetet med planen inte rinner ut i sanden utan fortsätter så länge det behövs. Vilken verksamhet som är huvudansvarig kan alternera under SIP-processen och det är därför bra att lyfta frågan om ansvarig verksamhet efter varje möte – i delaktighet med huvudpersonen och anhöriga. Fråga helt enkelt huvudpersonen och/eller vårdnadshavare vem de önskar ska vara huvudansvarig efter varje möte. Som utgångs­ punkt bör det vara en verksamhet som huvudpersonen har regelbunden kontakt med och därför enkelt kan kommunicera med mellan möten. Det kan vara bra att utse en kontaktperson för huvudansvarig verksamhet som de andra deltagarna kan kontakta inför uppföljande möten och som huvudpersonen på ett enkelt sätt kan ta kontakt med mellan möten. Vikten av denna roll kan inte nog betonas.

Vi inom psykiatrin kan vara huvudansvarig verksamhet. Kuratorn hos oss träffar huvudpersonen för den här planen regelbundet.

26

77412755.1.1_SIP inlaga.indd 26

2021-09-03 10:44



ombedd att delta på ett? Grattis, då har du här en god hjälp på vägen – en konkret handbok om det praktiska arbetet med SIP. Författarna tar avstamp i lagstiftning och det förberedande arbetet, hur en kallelse utformas för alla inblandade på tydligast sätt och vad man ska tänka på vad gäller anpassningar. Vidare beskrivs hur ett möte, med allas olika roller, går till rent konkret och hur mötet utmynnar i en samordnad individuell plan. Tydliga exempel finns med. Här finns också en fördjupad beskrivning av hur du som mötes­ ledare kan förbereda och genomföra mötet på bästa sätt för att skapa delaktighet och struktur, även när mötet inte går som man tänkt. försvåra för eller bidra till samverkan: Hur kan man få alla att dra åt samma håll utan att anklaga eller utmana varandra? Boken vänder sig i första hand till dig som i din yrkesroll har kon­ takt med personer som har behov av stöd från flera olika håll eller för dig som arbetsleder dem, exempelvis inom socialtjänst, hälsooch sjukvård eller skola. Du som själv har behov av en SIP eller för någon närstående har också stor nytta av boken. Författarna har båda arbetat som SIP-samordnare med såväl strategiska samverkansfrågor som med att praktiskt leda eller stödja SIP-processer. Fanny Eklund är socionom sedan 2007. Hon har mångårig erfarenhet av arbete som socialsekreterare med barn, ungdomar och vuxna samt som kurator inom psykiatrin. Fanny arbetar idag på Riksförbundet Attention. Sanna Halfdan är socionom sedan 2000. Hon har huvudsakligen arbetat inom socialtjänst som social­ sekreterare och arbetsledare. Hon har de senaste åren haft uppdrag som samordnare och projektleda­

SIP – samordnad individuell plan

Författarna tar även upp hur organisatoriska förutsättningar kan

Fanny Eklund & Sanna Halfdan

Är du på väg att kalla till ett SIP-möte eller har du blivit

SIP

Fanny Eklund & Sanna Halfdan

– samordnad individuell plan

MÖTET PLANERINGEN PROCESSEN

re kring frågor som rör samordning och förebyggande socialt arbete. Sanna arbetar idag som preventionsoch säkerhetssamordnare. ISBN 9789177412755

9 789177 412755

77412755.1.1_SIP omslag.indd 2-3

2021-09-03 10:40


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.